Har familjehemsplacerade barn rätt till umgänge med sina syskon?
Hej! Min dotter har tre barn, 14, 12 och 5 år gamla. Hon hade många problem med den äldre flickan, och till slut de helt slutade förstå varandra, och det ena grälet följde på det andra. Nu bor Vanessa i ett familjehem, hon mår bra. Men hon saknar sina systrar och vill träffa dem då och då. Men mamman förbjuder dem att se varandra, och detta är väldigt traumatiskt för Vanessa. Jag skulle verkligen vilja hjälpa henne, men jag känner mig helt maktlös.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är föräldrabalken (FB) och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen, EKMR). Europakonventionen ratificerade Sverige redan 1952 och den är även idag inkorporerad i den nationella rättsordningen genom lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
I 6 kap. 15 § 3 st. FB sägs att barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Med någon annan som står barnet särskilt nära avses exempelvis syskon. Jag utgår ifrån att din dotter fortfarande är ditt äldsta barnbarns vårdnadshavare varför det ankommer på henne att hedra den nyss nämnda bestämmelsen. Utgångspunkten på barnrättens område är hela tiden barnets bästa. I 6 kap. 2 a § 1 st. FB anges att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vidare uttalas i 6 kap. 2 b § 2 st. FB att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Lagstiftaren har dock inte ansett det vara möjligt att kunna ange någon bestämd ålder för när ett barn bör ges information och möjlighet att framföra sina åsikter varför detta får bedömas från fall till fall, se prop. 2020/21:150 s. 130 ff. Men min uppfattning är att det äldsta barnet, med tanke på den uppnådda åldern, sannolikt bör ges ett tämligen stort åsiktsutrymme i det här fallet. Som jämförelse kan nämnas att barn redan vid 12 års ålder besitter vetorätt i adoptionssammanhang. I 4 kap. 7 § 1 st. FB uttalas nämligen att den som har fyllt 12 år endast får adopteras om han eller hon samtycker till adoptionen. Och en adoption är ju, av uppenbara skäl, ett mycket betydelsefullt beslut med direkt påverkan på ett barns fortsatta leverne och trots detta anses alltså ett 12-årigt barn vara tillräckligt mogen för att kunna åtnjuta full bestämmanderätt.
Barns kontakt med sina syskon är dessutom inte sällan av avgörande vikt under uppväxtåren. Syskon kan i många fall ge ett barn stöd och kärlek och därmed bidra till en livslång och mycket viktig relation. Detta gäller i synnerhet vid familjhemsplaceringar. Avbrutna syskonkontakter under sådana placeringar kan eventuellt försvåra återupprättandet av syskonrelationen i vuxen ålder och då den ofta utgör en stor tillgång. Europadomstolen, vilken är den yttersta uttolkaren av EKMR, har uttalat att den rätt till familjeliv som följer av art. 8.1 EKMR även träffar barns umgängesrätt med sina syskon. Minderåriga syskon har således ansetts äga rätt till umgänge med varandra, se Europadomstolens avgörande Olsson mot Sverige, dom meddelad 1988-03-24. Jfr också Europadomstolen resonemang i målet Manuello m.fl. mot Italien, dom meddelad 2015-01-20.
Mot bakgrund av ovanstående och givet Europadomstolens praxis kan det därför konstateras att din dotter bör verka för att barnen kan upprätthålla en regelbunden och god kontakt med varandra. Men om så inte skulle ske måste frågan förmodligen hänskjutas till domstol. Följande behöver dock noteras. Varken du som morförälder och/eller ditt äldsta barnbarn är taleberättigade. Det är endast socialnämnden i hemkommunen som kan väcka en talan i domstol varför du helt enkelt måste påkalla nämndens uppmärksamhet. I 6 kap. 15 a § 2 st. FB stadgas att på talan av socialnämnden får rätten (en tingsrätt som första instans) besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan ska föras ska socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och/eller andra som står barnet särskilt nära och hit räknas som sagt bl.a. syskon.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis kan sägas att umgängesrätt föreligger mellan syskonen. Men du behöver socialnämndens hjälp i det här fallet eftersom det endast är nämnden i egenskap av kommunal förvaltningsmyndighet som kan driva den här typen av processer.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
