Vem ska mitt barn bo hoss ifall jag avlider?

2021-02-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Ensamstående med barn. Delad vårdnad om en dotter på 5 år. Fadern har aldrig tagit ansvar och träffar barnet sällan. Hon har således ingen nära anknytning till honom. Om jag skulle avlida vill jag såklart inte att hon ska tvingas flytta dit. Förstått att jag bör upprätta testamente där min vilja och orsak kring detta framkommer. Men är det också viktigt för mig att upprätta en framtidsfullmakt? Vad kan vara positivt med detta för mitt minderåriga barn? Vänligen
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemetFrågan regleras i föräldrabalken (FB). Vad händer om du avlider Ni har delad vårdnad om ert barn. Om du dör kommer din dotters pappa få ensam vårdnad om henne och hon kommer att bo hos honom (6 kap., 9 §, 1 stycket, FB).Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Här beaktas barnets behov av en nära och god kontakt till båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap., 2 a §, FB).En särskilt förordnad vårdnadshavareOm båda vårdnadshavare dör, eller en förälder med ensam vårdnad dör, kan barnet få en särskilt förordnade vårdnadshavare. I denna situation kan en förälders tillkännagivande om vem de önskar som särskilt vårdnadshavare tillmätes betydelse, om det inte är olämpligt (6 kap., 10 §, FB). Jag tror det är det du menade när du skrev om testamente/framtidsfullmakt. Men detta är inte aktuellt ifall du avlider och din dotters pappa fortfarande levar, eftersom ni har delad vårdnad. Jag tolkar frågan som att du känner dig orolig för vad som kommer att hända, eftersom du inte upplever att din dotters pappa tar ansvar för ert barn. Men det blir socialnämndens/kommunens ansvar att hjälpa, ifall han inte tar hand om barnet.Ändring i vårdnadenDu skriver att du inte vill att barnet ska bo med sin pappa om du avlider. Om du verkligen är säker på att det inte vore bra för ditt barn att bo med sin pappa, kan du försöka att få ensam vårdnad, antigen genom avtal eller via domstolen. Men tänk på att det inte är säkert att påverkar huruvida hon kommer bo med ham, ifall du avlider. Om du har ensam vårdnad och avlider, kommer din dotter antigen bo med sin pappa eller en särskilt förordnad vårdnadshavare, och du kan lämna önskemål om vem som eventuellt ska förordnas som vårdnadshavare (6 kap., 9 §, 2 stycket, FB).Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Ska barnets vilja beaktas i frågor om boende?

2021-02-08 i Barnrätt
FRÅGA |Jag o min ex man har gemensam vårdnad och varannan vecka boende för vår 14 åriga son. Har inte varit några problem och vi har kommit bra överens. Nu har sonen kommit till en sådan ålder att han vill ha ett boende och inte åka fram och tillbaka. Han känner sig heller inte sedd hos sin pappa då pappan har så fullt upp med sitt liv. Han vill därför bo hos mig men träffa sin pappa ändå. Pappan vägrar och anser inte att sonen får bestämma detta. Sonen har även förklarat detta till pappan men pappan vill ändå inte acceptera den önskan. Hur går man tillväga?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga! Det rättsområde som behandlar frågor om relationen mellan föräldrar och barn kallas barnrätt. Reglerna finns främst i 6 kap. föräldrabalken (FB). Vårdnadshavarnas beslutanderättBarn har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran (6:1 FB). Vårdnadshavarna ansvarar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda (6:2 FB). Vidare har vårdnadshavarna rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets person (6:11 FB). Det är alltså vårdnadshavarna som beslutar i frågor som rör barnet tills dess att barnet blir myndigt. Beslutanderätt vid gemensam vårdnadVid gemensam vårdnad ska i princip alla beslut rörande barnet fattas gemensamt i samförstånd, för att en vårdnadshavare ensamt ska ha rätt att fatta beslut krävs det är saken är brådskande och att den andra vårdnadshavaren är förhindrad att fatta beslut t.ex. på grund av sjukdom (6:13 FB). Barnets inflytandeI och med barnets stigande ålder och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål, s.k. beslutsmognad (6:11 FB). I alla frågor som rör barnet ska barnets bästa vara avgörande vid prövningen (6:2 FB). Barnets vilja är en faktor att beakta vid bedömningen av barnets bästa men även andra faktorer ska beaktas så som behovet av nära och god kontakt med båda föräldrarna. Principen om barnets bästa innebär att barnet står i centrum vid allt beslutsfattande, inga beslut ska alltså tas utifrån ett rättviseperspektiv för föräldrarna. Konfliktlösning vid tvist om boendeOm vårdnadshavarna inte kan komma överens om var barnet ska bo, kan man i första hand vända sig till socialtjänsten för att få hjälp att nå enighet genom samarbetssamtal (6:18 FB). Ifall vårdnadshavarna fortfarande inte når en överenskommelse kan ärendet tas upp av domstol som fattar beslut utifrån barnets bästa (6:19 FB). Under processens gång kan rätten tillsätta en medlare för att försöka få vårdnadshavarna att nå en samförståndslösning (6:18 a FB) SammanfattningVårdnadshavare har en rätt och en skyldighet att fatta beslut i alla frågor rörande barnet. Eftersom att ni har gemensam vårdnad så ska i princip alla beslut fattas av er gemensamt. Vid allt beslutsfattande ska vårdnadshavarna tillgodose barnets bästa, detta innefattar bl.a. att ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. Om ni inte kan komma överens kan ni få hjälp med samarbetssamtal hos socialtjänsten, och i andra hand kan talan väckas vid domstol som får fatta beslut i frågan. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Vilka befogenheter ingår i den fria föräldraförvaltningen?

2021-02-05 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag har två barn i under tonåren som har varsitt bankkort med pengar som såklart är derasDär sätter jag och mitt ex in månadspeng och dom brukar få julklappspengar och födelsedagspengar, samt av mig också en liten peng när dom hjälper till här hemmaTyvärr har mitt ex tagit för vana att tömma barnens konto utan att fråga dom, för att "han behöver" vilket också betyder att barnens konto ibland är tomma när dom själv behöver dom. Dom blir såklart väldigt ledsna och såklart så tappar dom tilltron till sin pappa när han beter sig såJag har sagt till flera gånger att han inte får göra det men han fortsätter i alla fallJag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, som jag förstår så kan jag inte starta ett eget konto som bara jag och barnen, alternativt bara barnen har tillgång till förrän dom är 16 år?Vad säger juridiken om det? Har deras pappa rätt att tömma deras konton hur som helst?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller barns tillgångar för tiden då de är minderåriga appliceras föräldrabalken (FB) och mer specifikt 10 kap. FB om förmyndare. Detta då ett barns vårdnadshavare är förmyndare för barnet, och därigenom även är skyldig att förvalta barnens tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 § FB). Vilka befogenheter har förmyndaren? En förmyndare ska alltid beakta barnets bästa och endast genomföra de åtgärder som bäst kan gagna barnet (12 kap. 3 § FB). Dock finns särskilda regler avseende just föräldrars förmyndarskap i 13 kap. FB. Där stadgas bl.a. att föräldrarna bestämmer över hur tillgångarna ska användas och placeras - den s.k. fria föräldraförvaltningen. Kort sagt innebär detta att föräldrar generellt sett har ett mycket mer fritt åtagande än förmyndare som inte är föräldrar, och de står inte heller under samma kontroll från överförmyndaren som förmyndare i övrigt (jfr 12 kap. 9 § FB). Vad händer när barnen fyllt 16 år? När barnen fyllt 16 år kan de ex. börja förvärvsarbeta genom sommarjobb eller dylikt. Den egendom som barnen då tjänar in i samband med förvärvsarbetet undantas från den fria föräldraförvaltningen, vilket innebär att det som barnet då själv satt in på ett konto inte får förflyttas utan barnets godkännande. Barnet har även rätt att bli underrättad vid viktigare frågor eller åtgärder efter det att denne fyllt sexton (12 kap. 7 § FB). Vad kan du göra? Det som du skulle kunna göra i det här fallet är att begära hjälp från överförmyndaren. Överförmyndaren skulle då kunna begränsa uttagsrätten från barnens konton till ett visst belopp alternativt spärra kontot helt, om så behövs för att trygga förvaltningen. Överförmyndaren skulle även kunna förelägga förmyndarna att upprätta en årsräkning där de redogör för sin förvaltning, om så anses berättigat.Sammantaget har både du och ditt ex fri föräldraförvaltning över barnens egendom så länge de är omyndiga, men om de är en uppenbart okontrollerad situation skulle du kunna kontakta överförmyndaren för vidare hjälp. Det är vanligt att vårdnadshavare som flyttat isär men fortfarande gemensamt utövar förvaltningen inte alltid är ense. Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Utgör det misshandel att ta hål i ett barns öron?

2021-02-01 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Är det olagligt om föräldrar vill ta hål i sin dotters öron men hon vill inte. Kan den som tar hål i hennes öron bli dömd för misshandel ? Kan föräldrarna det också?
Linn Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör enligt min bedömning i första hand barnrätt och därför blir föräldrabalken tillämplig. I andra hand berör den straffrätt och brottsbalken blir tillämplig.Föräldrar har ansvar för vårdnaden av sitt barn om barnet är under 18 år. Jag förutsätter i detta fall att barnet är under 18 år (6 kap. 2 § föräldrabalken). I samma paragraf regleras att föräldrar har ett ansvar för barnets personliga förhållanden. Föräldrarna har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga intressen, men de ska även ta hänsyn till barnets önskemål. Skyldigheten att ta hänsyn till barnets önskemål ökar med barnets ålder (6 kap. 11 § föräldrabalken).En viktig princip inom barnrätten är att man ska ta hänsyn till barnets bästa (6 kap. 2 a § första stycket föräldrabalken). Även här ska hänsyn tas till barnets vilja och skyldigheten ökar i takt med att barnets ålder och mognad.I svensk rätt finns inget som förbjuder salonger att pierca personer under 18 år. Däremot har Socialstyrelsen uttalat att man inte bör pierca barn under 18 år utan vårdnadshavares samtycke. Detta blir dock inte så relevant för din fråga, då det är barnets samtycke som brister.Vad gäller frågan om detta kan utgöra misshandel, blir brottsbalken tillämplig. För att misshandelsbestämmelsen i 3 kap. 5 § brottsbalken ska aktualiseras måste några objektiva och subjektiva rekvisit uppfyllas.De objektiva rekvisiten som framgår av lagbestämmelsen är att någon ska ha tillfogat någon annan kroppsskada, sjukdom, smärta eller försatt personen i vanmakt eller något annat sådant tillstånd (3 kap. 5 § brottsbalken). Har en person gjort detta så faller handlingen under bestämmelsen om misshandel.Bestämmelsens subjektiva rekvisit måste också vara uppfyllt för att en person ska kunna straffas för misshandel. Detta rekvisit innebär att personen ska ha haft uppsåt till den gärning som faller under straffbestämmelsen. Med detta menas att personen ska ha avsett att göra gärningen, insett vad det innebar eller varit likgiltig inför vad gärningen medför, exempelvis inför att personen skadade en annan person.I det aktuella fall du frågar om kan det bli problematiskt att hävda att personen som arbetar med att pierca öron skulle utfört misshandel med uppsåt, i och med att det är en del av dennes arbetsuppgift och att det inte finns något som förbjuder håltagning i öronen för barn under 18 år. För att det ska bedömas vara en misshandel av föräldrarna skulle det antagligen krävas ordentliga motsättningar från barnets sida, så håltagningen kan bedömas vara en uppsåtlig gärning som orsakat kroppsskada och smärta.SammanfattningDet korta svaret på din fråga är att det inte är olagligt att ta hål i sina barns öron, men att det sedan blir en bedömningsfråga huruvida det är olagligt i det specifika fallet. I din fråga är det alltså av vikt att veta barnets ålder för att bedöma hur man ska ta hänsyn till barnets vilja och önskningar.För att föräldrarna ska anses ha begått en misshandel mot barnet måste de objektiva och subjektiva rekvisiten vara uppfyllda, vilket skulle kunna vara svårt att styrka dels på grund av lagligheten och vanligheten att salonger piercar barn och dels om barnet är så pass liten att hon inte kan uttrycka oviljan.Har du ytterligare frågor eller mer detaljer du undrar över är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Vilket efternamn får mitt barn?

2021-02-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min tjej är inte gifta och tjejen är gravid, kan jag som fader kräva att barnet ska mitt efternamn även om mamman inte har det?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För din fråga är lag om personnamn (PNL) tillämplig lag. Det finns även konkret information om namn och namnbyte på Skatteverkets hemsida.Efternamn efter ansökanUtgångspunkten är att barnets vårdnadshavare ska ansöka om efternamn för ett nyfött barn inom tre månader från födelsen (5 § PNL). Barnets efternamn får exempelvis vara ett av föräldrarnas efternamn, ett efternamn som någon av föräldrarna har burit eller ett dubbelefternamn bildat av föräldrarnas efternamn (4 § PNL). Ansökan kräver samtycke från barnets vårdnadshavare. Om en förälder inte är vårdnadshavare till barnet krävs inte dennes samtycke.Om föräldrarna inte är gifta krävs även att faderskapet fastställs inom tre månader från födelsen för att faderns efternamn ska kunna väljas i ansökan. Efternamn utan ansökanOm vårdnadshavarna inte lämnar in en ansökan om barnets efternamn inom tre månader kommer Skatteverket att skicka en påminnelse. Om vårdnadshavarna ändå inte inkommer med en ansökan tillämpar Skatteverket en hjälpregel i lagen för att fastställa barnets efternamn. Om ingen ansökan görs kommer barnet att förvärva det efternamn som den förälder som fött barnet bär (5 § PNL). Kan jag kräva att barnet får mitt efternamn?Ni som blivande vårdnadshavare till ert barn har möjlighet att gemensamt komma överens om och ansöka om vilket efternamn ni vill att ert barn ska få. Om ni vill att barnet ska förvärva ditt efternamn krävs att faderskapet fastställs inom tre månader från födelsen samt att ni ansöker om att ni vill att barnet ska förvärva det efternamnet. Barnet kan få någon av föräldrarnas efternamn, såväl mammans som pappans efternamn, även om föräldrarna inte heter samma sak. Om ni inte inkommer med någon ansökan om barnets efternamn kommer barnet att förvärva sin mammas efternamn eftersom hon burit och fött barnet. Du kan alltså inte kräva att barnet ska få ditt efternamn, utan det är en överenskommelse som sker mellan vårdnadshavarna. Om ni båda vill att barnet ska få ditt efternamn är det möjligt om ni gör en ansökan till Skatteverket efter barnets födsel.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad innebär umgängesrätt?

2021-02-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Min kille är i en situation där han inte får träffa sina barn. Han kom hit till sverige för några år sedan utan att han stod som far till sina barn på papper. Han och hans ex flickvän separerades och nu får han inte träffa barnen. Han har försökt fått tag på mammans nummer men hon blockar han såfort han ringer etc. Av deras gemensamma vänner jobbar flickvännen och hennes nya kille hela tiden, slutar sent på kvällen för att de jobbar inom restaurang och börjar tidigt.Barnen går endast till skolan men har ingen fritid alls. De är alltid hemma själva. Vi träffade på barnen i somras, när de slängde sopor och vi skulle träffa en vän som bor i samma område och de sa att mammans nya kille har satt upp kameror i hela hemmet för att hålla koll på de, om de gör hushålls sysslor, de får inte vara ute och träffa sina vänner. De hade väldigt bråttom upp för att de var rädda att de tog för lång tid att slänga sopor,Mammans nya kille ser allt de gör på telefonerna för han har installerat något app för det också, för de är rädda att barnen ska prata med sin pappa. Barnen vill träffa pappan men de är rädda för mamman och nya pojkvännen. Hur kan man gå tillväga för detta? Kan mamman kräva underhåll för de åren han inte fått träffa sina barn? Han har försökt prata med henne om att ha barnen varann vecka eller helger för att dels underlätta för de som jobbar så mycket samt att han vill träffa sina barn. Hon har bytt efternamn på barnen från hans till hennes efternamn med?Mvh
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om föräldrarskap och umgängesrätt finns i Föräldrabalken (FB). I lagen finns vissa bestämmelser som är anpassade till barn som tillkommit genom assisterad befruktning, eftersom att det inte framgår av bakgrundsinformationen att dessa bestämmelser skulle vara tillämpliga har jag valt att inte redogöra för dem i mitt svar. Hur fastställs faderskap? I svensk rätt är utgångspunkten att modern är den som föder barnet. Den som vid barnets födelse är gift med modern presumeras att vara barnets far, om inte andra omständigheter talar emot det (1 kap. 1 § FB). Om det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att en man är barnets far, trots att han inte varit gift med modern, ska hans faderskap fastställas genom dom eller bekräftelse (1 kap. 3 § FB). Om faderskap ska fastställas genom bekräftelse enligt 1 kap. 4 § FB, ska bekräftelsen av faderskapet göras skriftligen och bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet.Om faderskapet istället ska fastställas genom dom i enlighet med 1 kap. 5 § FB ska domstolen förklara att en man är fadern om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far, eller att det är utrett att han har haft samlag med barnets mor under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom samlaget. Socialnämnden i den kommunen som barnet är folkbokfört i har ansvar för att utreda faderskapet enligt 2 kap. 1-2 §§ FB. Av det som framgick av bakgrundsinformationen skulle jag inledningsvis rekommendera att ni tar kontakt med socialnämnden i den kommunen där barnen är folkbokförda för att fastställa faderskapet till barnen. Har barnen rätt till umgänge med din pojkvän? Av art.7 i barnkonventionen framgår att ett barn så långt det är möjligt har "rätt att få veta vilka dess föräldrar är och få deras omvårdnad." Huvudregeln är att barnets behov av umgänge, stabilitet och kontinuitet ska ges stor betydelse. Enligt 6 kap. 15 § FB ska barn ha rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Hänsyn ska tas till barnets vilja att umgås med beaktande av dess ålder och mognad, 6 kap 2 a §3 st. FB. Även risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa ska ligga till grund för bedömningen om umgänge ska medges, 6:2 a 2 st. FB. Hur ska umgängesfrågan avgöras? Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. Avtal är verkställbart om det är skriftligt och godkänt av socialnämnd. Även domstolen får besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern som vill umgås med sitt barn. Det är i första hand föräldern som vill umgås med barnet som ska väcka talan. Socialnämnden har däremot också rätt att väcka talan om umgänge mellan barnet och en förälder, 6 kap 15 a § 1st. FB.Sammanfattningsvis avgörs frågan om barnens umgängesrätt genom avtal mellan föräldrarna eller domstolsbeslut. Det förstnämnda alternativet förutsätter att din pojkvän tar kontakt med barnens mor och når en överenskommelse som godkänns av socialnämnden. Det sistnämnda alternativet förutsätter att din pojkvän eller socialnämnden väcker talan i domstol. Behöver en förälder betala underhållsbidrag? Den förälder som inte är vårdnadshavare alternativt är vårdnadshavare men inte har barnet varaktigt boende hos sig ska betala underhåll till barnet. Underhållsbidraget fastställs genom dom eller avtal (7 kap. 2 § FB).Kan en förälder byta barnets efternamn utan den andra förälderns samtycke? Enligt 6 kap. 11 § FB har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Utgångspunkten är att beslut som rör barnets personliga angelägenheter ska fattas gemensamt av båda föräldrarna om barnet står under två vårdnadshavare, 6 kap. 13 § FB. Vårdnadshavaren behöver i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Av frågan framgick inte huruvida din pojkvän var vårdnadshavare vid tidpunkten barnet bytte efternamn.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ta hål i örat barn misshandel?

2021-02-03 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, kan föräldrarna eller den som tar hål dömas för barnmisshandel om de ta hål i sin dotters öron mot hennes vilja?
Oscar Rudén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör enligt min bedömning i första hand barnrätt och därför blir föräldrabalken tillämplig. I andra hand berör den straffrätt och brottsbalkenblir tillämplig.Föräldrar har ansvar för vårdnaden av sitt barn om barnet är under 18 år. Jag förutsätter i detta fall att barnet är under 18 år (6 kap. 2 § föräldrabalken). I samma paragraf regleras att föräldrar har ett ansvar för barnets personliga förhållanden. Föräldrarna har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga intressen, men de ska även ta hänsyn till barnets önskemål. Skyldigheten att ta hänsyn till barnets önskemål ökar med barnets ålder (6 kap. 11 § föräldrabalken).En viktig princip inom barnrätten är att man ska ta hänsyn till barnets bästa (6 kap. 2 a § första stycket föräldrabalken). Även här ska hänsyn tas till barnets vilja och skyldigheten ökar i takt med att barnets ålder och mognad.I svensk rätt finns inget som förbjuder salonger att pierca personer under 18 år. Däremot har Socialstyrelsen uttalat att man inte bör pierca barn under 18 år utan vårdnadshavares samtycke. Detta blir dock inte så relevant för din fråga, då det är barnets samtycke som brister.Vad gäller frågan om detta kan utgöra misshandel, blir brottsbalken tillämplig. För att misshandelsbestämmelsen i 3 kap. 5 § brottsbalken ska aktualiseras måste några objektiva och subjektiva rekvisit uppfyllas.De objektiva rekvisiten som framgår av lagbestämmelsen är att någon ska ha tillfogat någon annan kroppsskada, sjukdom, smärta eller försatt personen i vanmakt eller något annat sådant tillstånd (3 kap. 5 § brottsbalken). Har en person gjort detta så faller handlingen under bestämmelsen om misshandel.Bestämmelsens subjektiva rekvisit måste också vara uppfyllt för att en person ska kunna straffas för misshandel. Detta rekvisit innebär att personen ska ha haft uppsåt till den gärning som faller under straffbestämmelsen. Med detta menas att personen ska ha avsett att göra gärningen, insett vad det innebar eller varit likgiltig inför vad gärningen medför, exempelvis inför att personen skadade en annan person.I det aktuella fall du frågar om kan det bli problematiskt att hävda att personen som arbetar med att pierca öron skulle utfört misshandel med uppsåt, i och med att det är en del av dennes arbetsuppgift och att det inte finns något som förbjuder håltagning i öronen för barn under 18 år. För att det ska bedömas vara en misshandel av föräldrarna skulle det antagligen krävas ordentliga motsättningar från barnets sida, så håltagningen kan bedömas vara en uppsåtlig gärning som orsakat kroppsskada och smärta.SammanfattningDet korta svaret på din fråga är att det inte är olagligt att ta hål i sina barns öron, men att det sedan blir en bedömningsfråga huruvida det är olagligt i det specifika fallet. I din fråga är det alltså av vikt att veta barnets ålder för att bedöma hur man ska ta hänsyn till barnets vilja och önskningar.För att föräldrarna ska anses ha begått en misshandel mot barnet måste de objektiva och subjektiva rekvisiten vara uppfyllda, vilket skulle kunna vara svårt att styrka dels på grund av lagligheten och vanligheten att salonger piercar barn och dels om barnet är så pass liten att hon inte kan uttrycka oviljan.Har du ytterligare frågor eller mer detaljer du undrar över är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Umgänge och umgängesavtal

2021-01-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Jag och mitt ex har gemensam vårdnad av vår femårige son, hon är boendeföräldrer då jag jobbat mycket utomlands det senaste 1,5 året. Nu har jag blivit erbjuden en tjänst i Sverige i samma kommun där hon bor och jobbar. Min nya tjänst innebär helgtjänst, nattjänst samt skift arbete. Hennes tjänst är kontorstid Måndag-Fredag.Frågan om umgänge har rests och kan snabbt konstatera att det inte går att ha varannan vecka vilket vi haft när jag varit hemma på längre semester.Anledningen till att det inte går är rent schematekniskt då det han går i "vanlig" förskola och det är kö till OB förskola.Jag har föreslagit att vi då får lösa det efterhand när det går rent logistiskt att lösa, dvs 2 dagar här och ett par dagar där etc. Det är inte optimalt men den enda lösningen jag ser då varanann helg eller dylikt inte heller är möjligt i hennes ståndpunkt.Vad har jag då för rättighet/skyldighet samt viktigast vad är vår sons rättighet att kunna umgås med båda föräldrarna utifrån de förutsättningar som finns?Det känns spontant orimligt att jag skall behöva tacka nej till jobb och då eventuellt mista ersättning eller kunna anförskaffa mig en bostad för att jag inte kan gå med på hennes krav på varannan vecka. Vart vänder jag mig för att få klarhet i detta och eventuellt något avtal avdömt då det är lite bråttom och en gemensam väg känns långt borta.Tacksam för svar.
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du och ditt ex kan själva komma överens om hur umgänget ska se ut om ni inte har umgänget reglerat i ett rättsligt bindande avtal eller dom. Kan ni inte komma överens om hur umgänget ska se ut går det att få hjälp med frågan via samarbetssamtal i familjerätten som finns i er kommun. Där kan ni även skriva ett umgängesavtal som reglerar exempelvis vilka dagar umgänget ska ske. Umgänget kan även regleras i en dom (6 kap. 15 a § föräldrabalken). Jag rekommenderar er i första hand att ta kontakt med familjerätten i er kommun för att tillsammans försöka lösa umgängesfrågan. Där kan ni även få hjälp att skriva ett umgängesavtal, avtalet får samma rättsverkan som en dom om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar