Muntligt avtal - indrivning av skuld

2014-11-24 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hejsan! Jag skulle vilja ha lite råd om en sak. I somras så lånade jag ut 3.000:- till ett par vänner till mig för dom satt i ekonomisk kris. Tyvärr så skrevs där inget skriftligt på att jag lånade ut dom pengarna men där finns vittnen som vet om att jag lånade ut dom pengarna till dom. Nu undrar jag hur jag ska gå vidare?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Muntliga avtal har samma giltighet som skriftliga avtal, men bevisbördan ligger hos parten som yrkar på att ett avtal har träffats. I det här läget är det alltså du som måste bevisa att ett avtal har slutits mellan er med innebörd att de fick låna 3000 kr av dig. Du måste alltså påvisa att det förekommer en skuld. Detta torde du kunna påvisa genom ett överföringsbevis såsom en banköverföring i kombination med vittnena. Jag rekommenderar att du, om ni inte lyckas lösa problemet, vänder dig till kronofogdemyndigheten (KFM). Det gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ansökan ska göras skriftligen och innehålla, yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som begärs. KFM prövar då inte själva tvisten utan endast om den som anspråket riktas mot medger anspråket eller ej. Gör personen det ålägger kronofogdemyndigheten denne ett betalningsföreläggande och driver in din skuld.Skulle ansökan bestridas finns möjlighet enligt 33 § i samma lag att få målet överlämnat till tingsrätt. Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid.Lagen om betalningsföreläggande och handräckning hittar du https://lagen.nu/1990:746 .Fortsättningen rekommenderar jag att ni skriver ett skuldebrev vid utlåning av pengar. Skuldebrevet utgör då ett skriftligt erkännande som medför att man kan kräva tillbaka en skuld utan att behöva gå via Kronofogden.Lycka till!Vänligen,

Muntligt avtal och bilköp

2014-05-30 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej!Jag var till en bilfirma och tog i hand på att jag skulle köpa den begagnade bilen. Nu har jag ångrat mig och vill inte köpa bilen längre. När jag sa detta till bilförsäljaren blev han väldigt arg och sa att vi hade ett muntligt avtal. Vad sätter mig i för sits och vad kan bilfirman kräva av mig?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Huvudregeln är att ett avtal mellan två parter är bindande, oavsett om det är skriftligt eller muntligt.  Väljer du att ångra köpet kan du bli skadeståndsskyldig. Skadeståndsbeloppet beror på när avbeställningen görs och om det finns villkor för avbeställning m.m.Det bör dock nämnas att en del bilhandlare tillämpar villkor att man blir bunden först när båda parter har skrivit på avtalet, vilket innebär att du blir först bunden när säljaren skrivit på. Du bör kontakta bilhandlaren och se vilka villkor de tillämpar. Vänligen,

Bindande verkan av muntliga avtal

2014-02-10 i Muntliga avtal
FRÅGA |hej, har lämnat offert till en kund och aviserat muntligt i samband med detta att vi måste göra en efterkalkyl på arbetet efter provleverans. Enligt kund gäller detta ej? Gäller muntlig avisering i detta fall?
Fredrik Norberg |Hej!Enligt avtalslagen (1915:218) är ert avtal bindande efter anbud och accept har givits av respektive part. I en situation där du överlämnar skriftliga handlingar, som ska vara del av ett avtal, så är även villkor som lämnas muntligen bindande, givet att dem accepteras. I en eventuell tvist rörande avtalsinnehåll, går skriftliga avtal alltid före muntliga avtal. Det är generellt sett väldigt svårt att styrka ett muntligt avtal eller muntligt avtalsvillkor, om det gäller något som motparten tvistar om. För det fall du beskriver ovan (om jag tolkar det rätt) så lämnar du över en offert som accepteras, men muntligen villkorar offerten vilket inte accepteras. Resultatet är att det muntliga villkoret inte blir bindande för den andra avtalsparten. Praktiska fungerar det så att så länge du och avtalsparten kommer överens, är muntliga villkor bindande. Medans när ni tvistar, så är det dem skriftliga villkor som styr. Vill du att motparten ska vara bunden vid ett visst villkor? Då bör du ha dem skriftliga i ett avtal som motparten har accepterat (skrivit under på). Jag hoppas det här hjälper?Med vänliga hälsningar

Vad som gäller vid muntliga överenskommelser

2013-10-31 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hejsan! Jag har varit anställd som instruktör på ett gym, i samband med detta skrev jag på ett avtal som anger att företaget har rätt att kräva tillbaka kostnader för utbildning som de stått för om jag slutar instruera mina klasser inom två års tid från det datum utbildningen erhölls. Efter ca 3 år i företaget fick jag nya uppgifter inom företaget såsom gruppträningsansvarig. I samband med detta kom vi överens om att jag skulle få en utbildning via företaget och även lite andra förmåner såsom rabatter på kläder osv i samband med detta nämndes aldrig denna "tvåårsregel". Detta skrevs aldrig något skriftligt avtal om. Nu har jag valt att säga upp min anställning på gymet och företaget har då fakturerat mig kostnader för den utbildning jag gått. Måste jag då betala denna faktura? Hos vem ligger bevisbördan?
|Hej och tack för din fråga,Muntliga avtal har samma giltighet som skriftliga avtal, men bevisbördan ligger hos parten som yrkar på att ett avtal har träffats. I det här läget är det alltså företaget som måste bevisa att ett avtal slutis mellan er med innebörden att en ny tvåårsregel ska gälla. I vart fall krävs det att de kan tippa över bevisbördan på dig genom att på något sätt frambringa bevisning som tyder på att avtalet faktiskt ingåtts och att tvåårsregeln är inkluderad. Jag skulle i det här läget råda dig till att inte betala fakturan med hänvisning till att du varit anställd hos dem i längre än två års tid och att du inte ingått någon överenskommelse med dem som innebär att en ny tvåårsregel ska gälla.Lycka till!Vänligen,

Meningsskiljaktigheter kring muntligt avtals innehåll och parter

2014-10-31 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej, Jag slöt ett muntligt avtal med 2st privatpersoner år 1999 om att använda en del av mitt skogskifte till skidspår vintertid. I avtalet sades att man fick använda marken (spårområdet) till skidåkning och tillhörande preparering men ingenting utöver det. År 2013 kom det fram att sedan år 2004 var det en ideel förening bestående av endast 2st medlemmar(2st helt andra personer än dom privatpersoner jag avtalat med) som bedrev spårpreparering och tog ut spåravgifter och reklamintäkter.Föreningen hade även utfört anläggningsarbeten på marken.Föreningen bildades 2004 för vara berättigade till kommunalt föreningsbidrag.När jag påpekade att spåravgifter reklamintäkter och anläggningsarbeten inte ingick i det muntliga avtalet fick jag till svar att den idella föreningen gick på avtalen från 1999.Är möjligt att s a s ärva ett muntligt avtal och i efterhand säga att det kommersiella och anläggningsarbeten ingick i avtalet.Det ska också sägas att jag upplät marken utan ersättning. 
|Hej och tack för din fråga!Jag vill börja med att påpeka att även om gränserna för den svenska allemansrätten inte är glasklara är det klart att preparering för skidspår, debitering av spåravgift och så vidare hör till sådana åtgärder som inte omfattas utan kräver markägarens tillåtelse. Den ideella föreningen kan med andra ord inte ägna sig åt sådan verksamhet som du beskriver utan ett avtal att stödja sig på. Den typ av avtal du slöt 1999 är ett benefikt avtal som ingicks muntligen, benefika avtal är nämligen sådana avtal där det inte utgår någon ersättning eller motprestation. Till att börja med så är muntliga avtal vanligtvis lika bindande som skriftliga avtal. Skriftliga avtal är emellertid i regel att föredra då de minskar risken för konflikter om vad parterna egentligen kom överens om. I ett fall så som ditt, där det råder skiljda uppfattningar om vad avtalet egentligen ger rätt till, ligger bevisbördan på den som påstår att avtalet tillåter den omtvistade rätten. Med andra ord är det den ideella föreningen som måste kunna styrka att de enligt överenskommelsen har tillåtelse att ta ut spåravgifter osv. Då inga papper har skrivits blir det svårt för dem att styrka sitt påstående, det som kan tala till deras fördel är att deras verksamhet har pågått ända sedan 2004. Om de kan bevisa att du kände till verksamheten kan de hävda att du i tyst samförstånd accepterade den. I det här sammanhanget vill jag passa på att påpeka att de på liknande vis skulle kunna argumentera för att du kände till att den ideella föreningen trädde in i avtalet istället för de ursprungliga avtalsparterna och, genom att inte invända, underförstått samtyckte. Men eftersom du, vad jag förstår av din fråga, fick reda på situationen först nyligen lär de knappast kunna bevisa att du visste vad som pågick. Kort sagt skulle det vid en rättslig tvist bli bevisningen som avgjorde om du eller de fick rätt. Mitt råd till dig är att du kontaktar föreningen igen och upplyser dem om att deras verksamhet inte omfattas av allemansrätten och att ni i din mening aldrig har slutit ett avtal som tillåter den. Berätta att bevisbördan är deras och att de måste kunna styrka avtalet för att vinna en rättstvist. Om du inte får gehör för din begäran och vill ha ytterligare juridisk hjälp är du väldigt välkommen att återkomma till oss.Jag önskar dig lycka till och är det något i mitt svar du funderar över är du välkommen att kontakta mig igen.

Muntligt låneavtal

2014-03-22 i Muntliga avtal
FRÅGA |Om jag lånar ut pengar till kontnatinsatsen för att mitt barn och hans sambo ska köpa hus. Måste jag då skriva ett avtal, och måste det då bevittnas.
|Hej och tack för din fråga!Inom svensk avtalsrätt råder principen om avtalsfrihet vilket innebär att som huvudregel får avtal slutas om vad det än gäller. Svensk avtalsrätt bygger också på löftesprincipen, vilket innebär att parterna är bundna till sitt anbud respektive sin accept. Den aktuella lagen om avtal hittar du https://lagen.nu/1915:218 Ett muntligt avtal är således lika bindande som ett skriftligt, du behöver därför inte skriva ett avtal med ditt barn och dennes sambo.Däremot är ett skriftligt avtala bra eftersom det då inte råder några bevissvårigheter om vad ni avtalat (ex. lånesumma, när lånet ska återbetalas mm.)   Vänligen

Muntligt låneavtal - indrivande av skuld

2014-01-21 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej, lånade ut 50000 sek juli 2010 till en person som lovade att betala 1500 sek i månaden tills skulden var betald. I maj 2011 slutade personen att avbetala sin skuld till mig. Efter en massa bortförklaringar på facebook så har jag fortfarande inte fått mer än 13000 sek av skulden. Återstår 36000 sek. Inga papper är skrivna. De bevis jag har är utbetalningen på 50 000 till personens bankkonto. Utskrift av de betalningar personen har gjort hitils. Utskrift av diskussionen på facebook där personen förklara varför den inte betalar. Har jag någon möjlighet att på något sätt få tillbaka mina 36000sek?
| Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En första fråga blir om avtalet är bindande. Som huvudregel får avtal ingås fritt med vem som helst av vad som helst. Utöver vissa begränsningar beträffande vad som får avtalas ställs ibland i lag vissa formkrav upp för ingående av vissa avtal, s.k. formalavtal. Ett exempel på detta är köp av fast egendom som bl.a. måste ske skriftligen, se jordabalken 4 kap. 1 §. Är några sådana formkrav inte uppställda kan avtalet ingås även muntligen eller på andra sätt. För ingående av avtal om lån finns inte några formkrav uppställda. Det muntliga avtalet om lån er emellan är alltså bindande. Eftersom personen uppenbarligen inte fullgjort sin del av avtalet blir nästa fråga om du har möjlighet att bevisa att avtalet föreligger mellan er och är giltigt. Enligt rättegångsbalken 35 kap. 1 § ska rätten efter samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet avgöra vad som är bevisat. Bestämmelsen är tämligen vagt formulerad och beviskraven har utvecklats närmare i praxis. Min personliga bedömning av den bevisning du har tillgänglig är att dina chanser är goda att påvisa att skulden föreligger. Jag rekommenderar att du, om ni inte lyckas lösa problemet, vänder dig till kronofogdemyndigheten (KFM). Det gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande enligt lagen  om betalningsföreläggande och handräckning 2 §. Ansökan ska göras skriftligen och innehålla, yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som begärs. KFM prövar då inte själva tvisten utan endast om den som anspråket riktas mot medger anspråket eller ej. Gör personen det ålägger kronofogdemyndigheten denne ett betalningsföreläggande och driver in din skuld. Skulle ansökan bestridas finns möjlighet enligt 33 § att få målet överlämnat till tingsrätt. Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid. MVH

Delar sambos på tidigare kreditskulder?

2013-10-29 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej! Det har ploppat upp ett stort frågetecken hos mig. För två år sedan klev jag in i ett förhållande, kvinnan hade kreditskulder på flera olika ställen, av ett totalt belopp på 85.000kr. Efter en bit in i vårt förhållande blev vi sambo. För att det skulle bli en bättre ekonomi så pratade jag med banken om att sammanföra dessa skulder till ett och samma lån(85.000kr). Jag skrev mig då som gemensam låntagare för att vara snäll och att kreditbeloppet skulle godkännas. Under vårt förhållande steg lånet till 130.000kr, av tyvärr olika anledningar. Under denna tid köpte vi även gemensamt en lägenhet för 660.000kr och jag själv ur egen ficka betalade jag kontantbeloppet på 66.000kr kontant. För två månader sedan separerade vi och nu ska vi sälja lägenheten. Så nu kommer min fråga. Summan som är mellan 85-130.000kr är jag på det klara med att vi ska dela på. Men de 85.000kr hon hade i lån innan vårt förhållande, men skrev som gemensamt lån. Är jag tvingad att dela på den skulden med henne, eller kan jag rätten att hon får ta över det lånet? Med vänlig hälsning.
|Hej och tack för din fråga,Som huvudregel ska ingångna avtal hållas. I ditt fall beror det på om det någonstans finns reglerat att hon ska vara ansvarig för 85.000kr ensam. Har ni ett skriftligt avtal som reglerar det är saken klar. Även om ni muntligen kommit överens om att hon ska vara betalningsansvarig för 85.000kr är det vad som gäller. Skillnaden är att du måste bevisa att det är så. Du måste frambringa någon form av bevisning så att bevisbördan i vart fall tippar över på henne igen. Att hon ska vara ensamt ansvarig för de 85.000kr kan styrkas av exempelvis dokumentation på att hennes kreditskuld innan ni gemensamt skrevs på lånet uppgick till 85.000kr.Lycka till!Vänligen,