Tvesala (lös egendom)

2010-02-01 i Avtal
FRÅGA |Hej, Vad händer om A säljer sin båt till två stycken ( B och C ) i följande situationer? B har köpt båten först 1. A har sålt båten till B och C - Ingen har den i sin besittning men nu gör båda anspråk hos A 2. A sålde båten först till B och sedan till C. Nu har C hämtat ut båten. Vilka lagar och paragrafer används i ett sådant problem?
Linus Jonson |Hej Angående problematiken med s.k. *tvesala*, finns ett ålderdomligt stadgande i HB 1:5 som lyder: "_Säljer man tvem ett; gälde skadan åter, [och böte tio daler,] och den behålle godset, som först köpte_." Detta innebär för det +första fallet+, att den av B och C som *först köpte* båten, d.v.s. slöt ett köpeavtal med A, har bäst rätt till båten så länge den finns kvar hos A. Att uppsåtligen lämna ut båten till fel person torde medföra straffrättsligt ansvar för A (olovligt förfogande, se BrB 10:4). Den av B och C som inte får rätt till båten, d.v.s. som sist slöt köpeavtal med A, har *rätt till skadestånd* enligt reglerna om säljarens s.k. hemulsansvar (även kallat *rättsligt fel*, se 41 § KöpL). I den +andra situationen+ gäller följande: Har båten traderats till C, d.v.s. kommit i C:s besittning, har denne sakrättsligt skydd mot B, under förutsättning att C var i *god tro* vid såväl avtalstecknandet som vid besittningsövergången (2 § lagen om godtrosförvärv av lösöre). C har alltså bäst rätt till båten, trots att det var B som i obligationsrättslig mening köpte båten först. C anses vara i god tro _"endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen"_ (2 § 2 st lag om godtrosförvärv av lösöre). Om det kan konstateras att C gjort ett godtrosförvärv (d.v.s. besittning + god tro) har emellertid B *rätt att lösa båten* av C (5-7 §§ lag om godtrosförvärv av lösöre). B torde även kunna rikta ett *skadeståndskrav* mot A, eftersom A inte kan leverera någon båt och således inte uppfylla sin del av avtalet (jfr 27 § KöpL om skadestånd p.g.a. säljarens dröjsmål). Om A redan från början varit inställd på att "lura" B genom att lämna ut båten till C, torde ett skadeståndsanspråk även kunna grundas på regeln om *ogiltighet* p.g.a. svek (30 § AvtL). A ansvarar då även i straffrättsligt hänseende för bedrägeri (BrB 9:1). _*Länkar*_ Handelsbalken (HB): https://lagen.nu/1736:0123_2 Lag om godtrosförvärv av lösöre: https://lagen.nu/1986:796 Köplag (KöpL): https://lagen.nu/1990:931 Avtalslag (AvtL): https://lagen.nu/1915:218 Brottsbalken (BrB): https://lagen.nu/1962:700 Med vänliga hälsningar

Avtalsformer

2009-12-16 i Avtal
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan mutliga och skriftliga avtal??
Emma Bengthsson |Hej! Skillnaden är, precis som det låter, att de muntliga ingås muntligen och de skriftliga avtalen ingås skriftligen. Detta kan ha stor betydelse i bevishänseende, det är förstås lättare att bevisa något som finns nedskrivet på papper än något som man bara muntligen har kommit överens om. För vissa typer av avtal krävs att de ingås skriftligen, detta kallas för formkrav och gäller bland annat vid fastighetsköp. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fritt fabrik - fraktpris

2009-11-14 i Avtal
FRÅGA |Ett företag har fraktvillkor fritt fabrik. Ombesörjer dock transporten om köparen önskar men tar då ca 10% av försäljningsvärdet i fraktkostnad, oavsett vikt. Får man göra så?
Salomon Nutti |Hej!Med leveransklausulen "fritt fabrik" (ex works på engelska) menas att risken för godset övergår på köparen då godset ställs till köparens förfogande vid säljarens fabrik.Angående transporten så är det ett avtal mellan säljaren och köparen och säljaren kan då ta vilket pris han vill för denna. Om köparen anser att det är för dyrt får han antingen förhandla om priset eller ordna frakten på annat vis. Det är dock helt lagligt av säljaren att göra så.Vänligen

Vem har bevisbördan för ett avtal med visst innehåll?

2009-10-30 i Avtal
FRÅGA |Jag undrar vem som har bevisbördan mellan två företag för vad som beställdes vid muntligt kontrakt, då levererande företaget har levererat en vara som aldrig har beställts utan en annan liknande vara men med andra mått än det man begärt i en tidigare gjord prototyp. De säger att det är upp till oss att visa att vi vid beställningen inte ändrade de mått som vi begärt på prototypen. Finns det något rättsfall för sådant här som man kan läsa?
Sven Lindblom |HejSom jag uppfattar saken handlar det om vilka mått en viss vara ska ha och här råder alltså oenighet om vad som avtalats. Jag tolkar det även som att det bara är måtten det råder oenighet om. Det är alltså inte så att det som det ena företaget hävdar skiljer sig ekonomiskt från vad det andra hävdar. Med denna utgångspunkt kan följande sägas: Bevisbördeprinciper används när det råder osäkerhet om ett rättsfaktum. I detta fall råder oenighet om avtalets innebörd och här kan bevisbördeprinciper användas. Dock är det möjligt att en domstol först och främst försöker lösa frågan med hjälp av avtalstolkning och utfyllnad. Först om detta inte skulle leda till någon slutsats kan bevisbördeprinciper användas.För att ta ställning till vem av parterna som ska ha bevisbördan får man tillämpa principer från praxis eller juridisk vetenskap. I detta fall, då det endast handlar om ett avtals innebörd och både parterna är näringsidkare blir det extra besvärligt. Hade den ena parten påstått att avtalet hade en innebörd som var mycket förmånlig är det möjligt att denna part skulle bära bevisbördan för sitt påstående. Men så verkar som sagt inte vara fallet här.Det är möjligt att en domstol skulle falla tillbaka på bevisbördeprinciper om bevissäkringsansvar, d.v.s. att den part som enklast och billigast kan säkra bevisning har bevisbördan för sitt påstående. Här får det beställande företaget argumentera för att det levererande företaget har bevisbördan på grund av sin profession och erfarenhet. Men det är som sagt svårt att svara säkert. Inom den juridiska vetenskapen har också diskuterats om man inte i vissa situationer skulle kunna tillämpa en form av överviktsprincip vilket innebär att den part som presenterar mest övertygande bevisning vinner. (se Lindell, Sakfrågor och rättsfrågor, år 1987, s 284; se även Civilprocessen, 2 uppl, år 2003, s 500). Här låter det som att en sådan överviktsprincip skulle tala till fördel för leverantören eftersom denne verkar ha bevis i form av att tidigare leveranser sett ut på ett visst sätt.Jag har försökt att beskriva några riktlinjer för en eventuell bevisbörda. Men som jag konstaterade inledningsvis är det svårt att ge något bestämt svar. MVH

Rättslig handlingsförmåga och dess koppling till förskott på arv

2010-01-26 i Avtal
FRÅGA |Jag och min syster har en mamma som är dement och bor på servicehus sedan två år tillbaka. Nu ska vi sälja mammas lägenhet och min fråga är kan jag och min syster få ta en del av pengarna som kommer vid försäljning som förskott på arv. Mamma samtycker men är så pass förvirrad att det är svårt att veta om hon förstår innebörden. Mammas ekonomi är för övrigt mycket god och vi har även en god man.
Daniel Jessen-Winbo |Hej! Din fråga aktualiserar två rättsfrågor. Den första är vad som krävs för att ingå rättsliga förbindelser och den andra är vilken betydelse den rättsliga handlingsförmågan får för rätten till förskott på arv. Om vi först börjar med den rättsliga handlingsförmågan så säger du här att din mor är dement och att det är för henne är förordnat en god man (regleras i 11 kap föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381#K11) Att ha förordnat en god man för sig innebär att din mor fortfarande behåller sin rättsliga handlingsförmåga och ska i den mån hon kan samtycka till det den gode mannen företar inom sitt förordnande (11kap 5 § FB). Den gode mannen fungerar således som ett biträde. Dock gäller att den gode mannen utanför sitt förordnande inte kan agera med bindande verkan för i det här fallet din mor. Jag vet inte här hur själva förordnandet ser ut och kan därför inte svara konkret på frågan om den gode mannen har rätt att ingå avtalet om försäljning för din mors skull. Om förordnandet inte ”täcker” situationen blir frågan ifall din mor trots sitt ”lättsinne” har rätt att ingå rättshandlingen. Utgångspunkten i svensk rätt är att varje person (med viss begränsning för omyndiga, psykiskt störda och personer satta under förvaltare) har rätt att foga över sin egendom. Man kan här kanske tycka att om din mor har så pass nedsatt omdömesförmåga kanske godmanskapet bör utökas eller alternativt ett förvaltarskap förordnas för henne. I annat fall föreligger inget hinder för henne att med bindande verkan ingå avtal. Vad sedan gäller frågan om några speciella krav ställs för just ingående av avtal om förskott på arv är svaret på den frågan nej, det blir här fråga om en gåva och för en sådan krävs inga speciella handlingar. Vad sedan gäller behandlingen av förskottet på arvet vid en senare arvsfördelning så regleras det i 6 kap ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Hoppas allt löser sig väl för er! Med vänlig hälsning

Befrias från fullgörelse av ingånget avtal

2009-11-30 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har ingått ett fodervärdsavtal för en häst gällande i tolv månader. Avtalet löper 090510-100509. Ingen uppsägningstid finns angiven i avtalet. Är jag bunden att stå fast vid avtalet tiden ut, eller kan jag säga upp det i förtid? Jag har fått ett nytt arbete som gör att mina möjligheter att hålla häst drastiskt förändrats.
Martin Ågren |Hej. Ja, Du är skyldig att fullgöra avtalet under den avtalade tiden. Eftersom avtalet inte möjliggör för endera part att ensidigt säga upp avtalet måste Du fullgöra det såvida Ni båda inte kan komma överens om att avtalet inte längre skall gälla. Du skulle kunna befrias från att fullgöra avtalet om det inträffade någon oförutsedd händelse av extraordinär karaktär, s.k. force majeure, som t.ex. att Du blir långtidssjuk. Att Du får ett nytt jobb faller dock inte under den kategorin. Det enda möjligheten för Dig att befrias från att fullgöra avtalet är därför att Du kommer överens med hästägaren om att avtalet inte längre skall gälla. Om Du hittar en ny fodervärd som ersätter Dig torde det inte vara en särskilt orimlig överenskommelse. Med vänlig hälsning

Kan en säljare häva försäljning av restaurang?

2009-11-26 i Avtal
FRÅGA |hej mitt namn e . jag vill gärna veta om en säljare som skrivit på köpekontraktet och fått handpenning kan häva köpet.det gäller en restaurang,är det juridiskt möjligt.har jag som köpare nåt att säga till om,eller e det bara att gilla läget.mvh
Gustav Nittby |Hej,Utgångspunkten är att ett avtal inte kan hävas utan vidare. Har ni träffat ett giltigt avtal gäller detta och huvudregeln är att detta ska stå fast. När betalning sker och i ditt fall, slutbetalningen, är en annan fråga. Situationen kan dock kompliceras om det står annat i kontraktet, t.ex. ett hävningsförbehåll. Finns någon sådan klausul? Om så är fallet, blir nästa steg att undersöka om en eventuell hävningsklausul verkligen ska gälla. Det kan under vissa omständigheter bli aktuellt att bortse från en sådan. Utifrån frågan låter det som att det är frågan om ett relativt värdefullt köpobjekt. Mitt råd är att du borde kontakta en advokat om du är mån om att affären ska stå fast och om säljaren trilskas. MVH

Mäklares uppdragstid

2008-12-31 i Avtal
FRÅGA |hej!kan man avbryta ett kontrakt med sin mäklare för att själv sälja sin bostad, eller måste jag invänta de tre månader som hon har som uppdragstid?
Gabriel Westin |När ett uppdragsavtal har träffats i enlighet med 11 § FML ( se https://lagen.nu/1995:400) måste du vänta tills den avtalade uppdragstiden på tre månader gått ut innan du själv får sälja lägenheten. Detta under förutsättning att uppdragsavtalet är förenat med ensamrätt.Vänligen,