Rätt att ta del av en bostadsrättsförenings årsredovisning?

2021-01-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är medlemmar i en BRF och undrar om vi kan ta del av Årsredovisningar från Föreningens bildande?
Marina Alsayegh |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Årsredovisningarna är offentliga och ni kan ta del av dem. Vänliga hälsningar,

Likabehandling av föreningsmedlemmar

2021-01-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vår förening har höjt hyran för parkeringen med 300 kr/månaden (från 100 kr/månaden till 400 kr/månaden). Detta då de utfört stambyten i vissa lägenheter i bostadsrättshusen och anser att de behövde dra in mer pengar. Min fundering är om de kan göra så att de endast tar betalt av de som har parkering? Det borde väl läggas på hyran eller något annat så att alla i föreningen hjälps åt? Känns konstigt att bara vi som har bil ska drabbas. Visst, de ökade även årsavgiften med 7-8%. Men parkeringen höjdes med 400%..Mvh
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening (1 kap. 1 § bostadsrättslagen). En allmän princip som gäller för alla typer av associationer inklusive föreningar är likhetsprincipen. Likhetsprincipen innebär att alla medlemmar ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för att behandla medlemmarna olika (detta framgår av ett rättsfall benämnt NJA 1977 s. 393).I ditt fall beror svaret på omständigheterna. Ingår kostnaden för stambytet i den ökning som årsavgiften har genomgått? Ökar parkeringsavgiften av andra anledningar? Även om så inte är fallet och det enbart är medlemmar med parkering som drabbas, har föreningen sakliga skäl för att behandla sina medlemmar annorlunda?Om det enbart är medlemmar med parkering som drabbas av kostnaderna för stambytet och föreningen inte har sakliga skäl för detta handlande så finns det en risk för att föreningen har överträtt likhetsprincipen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vill du ha ytterligare juridisk rådgivning så är du välkommen att ställa fler frågor!Vänliga hälsningar,

Ändring av aktieägaravtal

2021-01-17 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi är tre ägare i bolaget och alla äger lika mycket. I vårt aktieägaravtal så har vi en konkurrensklausul och den vill vi få bort dock är det bara 2 av 3 ägare som vill få igenom detta. Är de möjligt att ändra avtalet baserad på majoritetsägarna eller behöver alla 3 vara överens om detta för att det ska kunna ske?Dessa 2 ägare vill starta upp en konkurrerande verksamhet.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid besvarandet av din fråga så kommer jag utgå från att ni driver verksamheten i ett aktiebolag. Jag kommer också utgå från att ni inte har reglerat hur ändringar av aktieägaravtalet ska ske inuti avtalet.Din fråga aktualiserar en viktig aspekt för hur aktiebolag regleras. Mer specifikt kommer jag beskriva aktieägaravtalets ställning i jämförelse med aktiebolagets bolagsordning nedan.Svaret på din fråga regleras delvis i aktiebolagslagen (ABL) men också utanför konkret lagtext.Skillnaden mellan aktieägaravtal och bolagsordningSom du förmodligen är medveten om så har ni i bolaget en så kallad bolagsordning (då detta krävs för att skapa ett aktiebolag), 3 kap. 1 § ABL. Denna binder såväl aktieägarna (stämman) och resterande bolagsorgan såsom styrelsen. Vid överträdelse av bolagsordningen så kan alltså sanktioner som följer av ABL aktualiseras.Vad gäller aktieägaravtal gäller inte riktigt ett liknande förhållande. Avtalet är istället något som är bindande för de aktieägarna som har ingått det och det är således inte ABL:s regler som gäller. Det är istället de villkoren och reglerna som aktieägarna däremellan har bestämt och har skrivit in i avtalet som gäller.Ett exempel på en regel som gäller enligt ABL är att beslut huvudsakligen tas genom omröstning varav det förslaget med majoritet ska anses gälla, se 7 kap. 40–41 §§ ABL. Denna regel innebär alltså att oavsett om alla aktieägarna är eniga eller inte så kan förändringar fortfarande genomföras.Detta förhållande gäller inte vid aktieägaravtal, då ABL:s regler inte tillämpas på aktieägaravtal. Att majoriteten av aktieägarna (du och den andra aktieägaren) är överens saknar således betydelse.Vid ändring av aktieägaravtal så måste alla parterna vara överens om ändringen. Den tredje aktieägaren i erat bolag kan således inte tvingas godta denna ändring i aktieägaravtalet. Ifall ni fortfarande väljer att skapa den konkurrerande verksamheten skulle aktieägaren som inte gick med på ändringen kunna väcka en skadeståndstalan för avtalsbrottet.SammanfattningsvisSåsom jag beskrev ovan så kan ni sannolikt inte ändra aktieägaravtalet och samtidigt undvika risken för att den tredje aktieägaren väcker ett skadeståndsanspråk.Jag skulle rekommendera er att återigen kontakta den tredje aktieägaren och försöka komma överens med denna. Exempelvis skulle de två villiga aktieägarna kunna erbjuda den tredje aktieägaren en ersättning för att denna ska gå med på att ändra aktieägaravtalet. På detta sätt så skulle ni kunna undvika skadeståndsanspråket och istället erbjuda en kompensation som ni alla är bekväma med. Detta är ett fördelaktigt alternativ eftersom det annars finns en risk för att den tredje aktieägaren kommer vilja lösa in sina aktier om ni överträder konkurrensklausulen obeaktat dennes inställning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Suppleants ansvar om ensam styrelseledamot avlider?

2021-01-16 i Bolag
FRÅGA |Hej är suppleant i ett aktiebolag som har en ledamot som även är Vd. Vad händer om Vd avlider, blir jag som suppleant ledamot automatiskt och övertar ansvaret för aktiebolaget ?.Hälsningar
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Situationen regleras i aktiebolagslagen (ABL). Som jag tolkar din fråga finns det endast en ledamot men större delar av mina resonemang är tillämpliga även ifall det finns fler än en. Som suppleant träder du bara in i rollen som ledamot ifall den som egentligen inte är styrelseledamot inte kan göra detta. Att personen dör utgör uppenbarligen ett sådant fall. Detta betyder att du likställs med den ordinarie ledamot, både vad gäller rättigheter och skyldigheter (ABL 8:3 2st j. NJA 1994 s 664). Alltså måste du sköta bolagets angelägenheter, vilket sker under skadeståndsansvar (ABL 8:4 j. 29:1). Det finns fler skyldigheter som tillfaller styrelsen men dessa är de mest centrala. Det sagda innebär dock inte att du "blir" ledamot utan du är endast en temporär ersättare innan en ny kan utses. Ifall situationen uppstår måste du kalla aktieägarna till bolagsstämma så att dessa kan utse en ny ledamot (ABL 8:8). Sker inte detta kommer bolaget likvideras, det är nämligen ett krav att det ska finnas minst en ledamot (ABL 8:1 j. 25:11 1st 1p). Eftersom den enda ledamoten även är VD ligger det nära till hands att anta att det rör sig om ett s.k enmansbolag, dvs ett aktiebolag med en ägare som även styr bolaget. Jag kan då tillägga att aktier, likt all annan egendom, ärvs. Om inget testamente finns kommer det därmed troligtvis vara personens make eller barn som är aktieägare och alltså ska kallas till bolagsstämma (jfr ÄB 2:1 j. 3:1). Det korta svaret är alltså att du tar över ansvaret och likställs med en ledamot men bara tills dess att en ny ledamot utses. Jag hoppas du fått svar på dina fråga, har du följdfrågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline.

Har en suppleant rätt till ersättning?

2021-01-18 i Övrigt
FRÅGA |Har jag som suppleant någon rätt till ersättning eller avkastning
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av din fråga förstår jag att du vill veta om du har någon rätt till ersättning eller avkastning till följd av din roll som suppleant i någon form av association. Det är emellertid svårt att ge dig ett exakt svar utan ytterligare information om omständigheterna i just ditt fall. För att kunna ge dig ett exakt svar hade det underlättat att veta i vilken typ av association du är suppleant. Det kan dock sägas att beslut om arvode eller annan ersättning för styrelsemedlemmar, där innefattat styrelsesuppleanter (8 kap. 3 § 2 st. aktieblagslagen och 7 kap. 3 § 2 st. lag om ekonomiska föreningar), alltid bestäms av bolagsstämman i aktiebolag (8 kap. 23 a § aktiebolagslagen) och av föreningsstämman i ekonomiska föreningar (7 kap. 26 § lag om ekonomiska föreningar). För ideella föreningar saknas lagstiftning varför ledning istället får sökas i såväl rättspraxis som i juridisk doktrin. Det är dock rimligt att anta att eventuella beslut om styrelseledamöters arvode lär beslutas av föreningsstämman även i ideella föreningar. Det ska däremot sägas att det är ganska ovanligt att styrelsearvode betalas ut inom ekonomiska föreningar. Vad gäller stiftelser så har styrelseledamöter, även där innefattat styrelsesuppleanter (2 kap. 18 § stiftelselag), en rätt till skäligt arvode (2 kap. 15 § stiftelselagen). Arvodet kan bestämmas utav styrelsen själv men även andra regler kan gälla.Vad som gäller din rätt till ersättning kommer således att bero på vilken typ av association du är suppleant i och på vilka beslut som tagits angående arvode av associationen i fråga (av stämman i ett aktiebolag eller förening och av styrelsen i en stiftelse).Jag beklagar att jag inte kan ge dig ett tydligare och mer utförligt svar. Jag hoppas att det åtminstone ger dig någon ledning i ditt ärende. I det fall något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Du kan då ställa en ny fråga via hemsidan eller vända dig till vår juristbyrå. Du kan även kontakta oss via telefon för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar får du gärna återkomma.Vänligen,

Fördelning av utdelningen till aktieägare

2021-01-17 i Bolag
FRÅGA |Hejsan ska starta aktiebolag jag kommer äger 50% och andra ägaren 50% av bolaget. ( är ett byggbolag)Ena ägaren kommer jobba ca 5-10 % mer timmar än den andra ägaren, om vi vid slutet efter alla omkostnader efter 1 år går med vinst 100 000kr hur gör man rättvist eller vanligt vist med vinsten?Anledningen att den ena jobbar mindre är för den vill jobba mindre än normal 40 timmars vecka.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga aktualiseras två delfrågor. För det första undrar du hur en utdelning från ett aktiebolag fördelas mellan aktieägarna. För det andra undrar du ifall fördelningen kan regleras på ett annat sätt som aktieägarna kommer överens om.Svaret på dessa delfrågor regleras i aktiebolagslagen (ABL).Hur sker fördelningen vid en utdelning mellan aktieägarna?Huvudregeln vid en utdelning är att vinsten fördelas i förhållande till hur många aktier aktieägaren äger. Detta kan utläsas ur 18 kap. 3 § p. 1 ABL och 4 kap. 1 § ABL, förutsatt att alla aktier är av samma slag. Detta innebär att två aktieägare som vardera äger 50 % av samtliga aktier kommer dela lika på utdelningen.Detta innebär att själva utdelningen kommer fördelas 50–50 oavsett hur mycket arbete vardera aktieägaren utför.Kan fördelningen regleras på något annat sätt?Huvudregeln är alltså att utdelningen fördelas efter antalet ägda aktier. Däremot så finns det en möjlighet att frångå detta. Så länge aktieägarna däremellan kan komma överens om hur en utdelning ska ske så kan alltså en annan kvotdel bestämmas som avviker från det faktiska aktieinnehavet (exempelvis 40/60). Eftersom det endast är ni två som äger aktier i bolaget så finns det heller ingen risk för att någon annan aktieägare skulle invända mot beslutet förutsatt att ni är överens.Det är däremot viktigt att beakta olika aktiebolagsrättsliga regler så att ni säkerställer att beslutet sker på ett formellt korrekt sätt (se särskilt 18 kap ABL). Exempelvis så ska styrelsen ge ett yttrande om storleken på utdelningen enligt 18 kap. 4 § ABL. Men i slutändan så är det alltså aktieägarna som har möjligheten att bestämma över den slutliga fördelningen av utdelningen förutsatt att de är överens.Det är viktigt att ta ett nytt beslut om en avvikande fördelning inför varje utdelning, då jag anser att ett beslut som är ämnad att reglera fördelningen för alla framtida utdelningar obeaktat aktieinnehavet inte är möjligt.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har man som medlem i en Samfällighetförening rätt att begära utdrag/se leverantörsfakturor?

2021-01-17 i Föreningar
FRÅGA |Hej, har man som medlem i en Samfällighetförening rätt att begära utdrag/se leverantörsfakturor?Mvh, Petra
Ranya Eliassi |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Den aktuella lagen för samfällighetsföreningar är lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.FöreningsstämmanMedlemmarnas har rätt att delta i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman (47 § första stycket samfällighetslagen). Styrelsen för samfällighetsföreningen är skyldig att på föreningsstämman lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna (50 § första stycket samfällighetslagens).Den rätt till insyn i föreningen som du har kan alltså endast utövas på föreningsstämman då lagen inte reglerar någon rätt till insyn utöver den du har på föreningsstämman enligt 50 § samfällighetslagen.Vad ska samfällighetsföreningens stadgar innehålla?Det obligatoriska innehållet i en samfällighetsförenings stadgar regleras i 28 § samfällighetslagen. Där anges bl.a. att föreningens företagsnamn, den ort där styrelsen ska ha sitt säte och hur ofta ordinarie föreningsstämma ska hållas är uppgifter som ska regleras i stadgarna. I de obligatoriska uppgifterna ingår inte delägarnas rätt till insyn i samfällighetsföreningens ekonomi. Det spelar således ingen roll att samfällighetsföreningen i detta fall inte har skrivit något i stadgarna om delägarnas/medlemmarnas rätt att löpande få ut information om samfällighetsföreningens ekonomiska status.SammanfattningStyrelsen kan vägra en delägare/medlem att löpande få ut ekonomisk status trots att det inte nämns något om detta i stadgarna. Du kan heller inte begära en extern revision eller kräva att få gå igenom bokföringen. Den rätt till insyn i ekonomin som du vill utöva kan endast utövas på föreningsstämman.Har ni några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.

Får ekonomisk förening ge medlem extra förmån som övriga i föreningen förvägras?

2021-01-15 i Föreningar
FRÅGA |Ekonomisk förening. Har man rätt att ge en medlem extra förmån, vilket förvägra övriga i föreningen?
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För ekonomiska föreningar gäller likhetsprincipen, som kort sagt innebär att lika fall ska behandlas lika. Principen innebär dock inte att alla föreningsmedlemmar måste behandlas lika i varje enskild situation. Att en medlem får en förmån trots att andra medlemmar har förvägrats samma förmån är inte som utgångspunkt i enlighet med likhetsprincipen. Det är dock svårt att svara helt säkert då jag inte vet alla detaljer, men som utgångspunkt kan alltså sägas att det strider mot likhetsprincipen. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,