Går det att skriva över en enskild firma till någon annan?

2021-02-03 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Jag vill skriva över mitt enskilda firma på mannen, vad/hur gör jag. Tacksam för hjälpen.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är ja, det är fullt möjligt att skriva över din enskilda firma till din man. Du skriver över firman genom att fylla i en blankett från bolagsverket, (se länken) och sedan skickar denna ifyllda blankett till bolagsverket. Du kan hitta ytterligare information och regler på sida två i blanketten och även information om möjliga kostnader för er på bolagsverkets hemsida.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Gäller konsumentlagstiftning för ideell förening

2021-01-31 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ideell förening som ska bygga till en hall. Gäller konsumentköplagen vid en upphandling eller ska man använda AB/ABT?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt Konsumentköplagen (KkL) och Konsumenttjänstlagen (KtjL) (som kan bli aktuell vid småhusentreprenad) är definition av konsument en fysisk person (se 1 § KkL och 1 a § KtjL). En ideell förening räknas som en så kallad juridisk person och kan därför inte vara konsument. Svaret på din fråga är alltså att konsumentlagstiftningen inte blir direkt tillämplig för er.

Ges medlemsinsats tillbaka vid utträde från ekonomisk förening?

2021-01-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag sitter i styrelsen i en ekonomisk förening och undrar vad det finns för regler om medlemsinsater? Ska dessa betalas tillbaka till medlemmarna vid utträde eller kan man använda dom inom föreningen? Det står inget tydligt i våra stadgar.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumEkonomiska föreningar regleras i Lag om ekonomiska föreningar (2018:672), som förkortas EFL. MedlemsinsatsDu säger att det inte står något tydligt i er stadgar kring området, därmed utgår jag från att EFL gäller istället. En medlem har rätt att säga upp sitt medlemskap i en ekonomisk förening (4 kap. 7 § EFL). Den avgående medlem har även rätt att få tillbaka sin medlemsinsats (10 kap. 11 § EFL), detta skall ske inom sex månader efter medlemmen utträtt. Undantag från detta är om medlemmen har förvärvat andelen genom bodelning, arv eller testamente. Om en medlem inte får tillbaka sin medlemsinsats skall denna avsättas till reservfonden (10 kap. 14 § EFL). Du kan läsa mer om vad som sker när en medlem utträder från en ekonomisk förening på Skatteverket: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.15/329575.htmlHoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur säger man upp ett bolagsavtal?

2021-01-25 i Uppsägning
FRÅGA |Avsluta delägare handelsbolag
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur man kan avsluta ett delägarskap i ett handelsbolag. Regler om handelsbolag och deras drift finns i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (hädanefter bolagslagen). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Uppsägning av bolagsavtalEtt handelsbolag bildas genom att två eller flera fysiska eller juridiska personer avtalar att om att bedriva näringsverksamhet i bolagsform och för in bolaget i handelsregistret (1 kap. 1 § bolagslagen). Ett avtal om att driva ett handelsbolag kan slutas på bestämd eller obestämd tid (2 kap. 24 § första stycket bolagslagen). I det fall ett avtal om att driva ett handelsbolag är slutet på obestämd tid kan det sägas upp när som helst oberoende av vilken grund som åberopas (2 kap. 24 § andra stycket bolagslagen). Bolaget ska då träda i likvidation inom 6 månader (det är dock möjligt för bolagsmännen att avtala om andra uppsägningstider). I det fall ett avtal om att driva ett handelsbolag är slutet på bestämd tid ska det som regel upplösas när avtalstiden har gått ut. Det kan normalt sätt inte sägas upp i förtid utan att saklig grund för uppsägning föreligger. Undantag kan dock göras om samtliga bolagsmän är överens om att säga upp avtalet.Sakliga grunder, vilka gör det möjligt för en ensam bolagsman att begära att bolaget omedelbart ska träda i likvidation, oavsett bolagsavtalets löptid, omfattar det fall då en bolagsman väsentligen har åsidosatt sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller att det finns en annan viktig grund för bolagets upplösning, att en bolagsman har dött, eller att en bolagsman har gått i konkurs (2 kap. 25-27 §§ bolagslagen). Vad som är att anse som ett väsentligt åsidosättande av en bolagsmans skyldigheter enligt bolagsavtalet samt andra viktiga grunder för bolagets upplösning får avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.I den mån övriga bolagsmän vill fortsätta driva bolaget kan den bolagsman som vill avveckla verksamheten lösas ut (2 kap. 29 § bolagslagen). På så sätt kan likvidation i vissa fall undvikas. I den mån det behövs kan detta även göras med tvång (2 kap. 30 § bolagslagen). Värt att notera är dessutom att om ett handelsbolag, vars bolagsavtal är slutet på bestämd tid, fortsätter sin verksamhet efter det att det ursprungliga avtalet har gått ut anses ett nytt bolagsavtal på obestämd tid vara slutet (2 kap. 24 § tredje stycket bolagslagen).Vad som gäller i ditt fallDin möjlighet att säga upp bolagsavtalet och därigenom utträda ur handelsbolaget kommer således att bero på vilken löptid bolagsavtalet har samt av vilken orsak som du vill säga upp avtalet. Utan att närmare känna till omständigheterna i just ditt fall är det därför svårt att ge dig ett mer exakt svar. Jag hoppas ändå att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. Om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma med en ny fråga.Vänligen,

VD:s behörighet

2021-02-01 i Övrigt
FRÅGA |Hej, jag har hamnat i en tvist med min föredetta sambo angående ett aktiebolag som vi äger tillsammans. Han påstår att han kan sälja inventarier/fordon som tillhör företaget utan att jag godkänt det.Han äger 50% av bolaget och är VD, och jag äger 50% av bolaget och är Vice VD.Sen så undrar jag om VD:n kan tvinga ur mig ur bolaget trots att jag äger 50% av det och är vice vd?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om aktiebolag och därför blir aktiebolagslagen (ABL) tillämplig.Situationen du beskriver berör VD:s behörighet. VD:n i ett aktiebolag är underordnad såväl styrelsen som stämman i bolaget. Utifrån din beskrivning i frågan utgår jag ifrån att ni två är de enda ägarna i bolaget samt att det är ni två i förening som utgör stämman och styrelsen.VD:n i bolaget ska sköta den löpande förvaltningen, dvs. rutinmässiga beslut av återkommande karaktär (8 kap. 29 § ABL). Vid beslut som ingår i den löpande förvaltningen har VD:n alltså rätt att teckna firman (8 kap. 36 § ABL). Detta innebär i sin tur att VD:n ensam inte får besluta om sådana saker som inte kan anses falla inom bolagets löpande förvaltning. Vad som bedöms vara inom den löpande förvaltningen beror således på verksamhetens art, storlek och vad som brukar utgöra VD:ns "vardagssysslor".Om din f.d. sambo som VD i bolaget tidigare beslutat ensam om sådana affärer kan det vara så att det faller inom VD:s behörighet. Om det däremot är så att ni tidigare beslutat om liknande saker tillsammans går det att göra gällande att VD:n handlat på styrelsens kompetensområde och därmed överskridit sin behörighet (8 kap. 42 § första stycket andra meningen). Effekten av att VD:n handlat inom styrelsens kompetensområde är att besluten blir ogiltiga om bolaget (ni) kan visa att motparten var i ond tro, dvs. att köparna var insåg eller borde insett att VD:n inte hade rätt att besluta om försäljningen för bolagets räkning.I fråga om VD:n kan tvinga ut dig (som är aktieägare till 50 % och styrelseledamot i egenskap av vice VD) ur bolaget är svaret nej. Till följd av den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen som innebär att alla aktieägare ska behandlas lika, finns det ingen rättslig möjlighet att tvinga ut en delägare. Den möjlighet som finns är däremot att din f.d. sambo löser ut dig genom att köpa din ägarandel. Den delägare som har en ägarandel på mer än 90% av aktierna har rätt att köpa ut en annan delägare, men i ditt fall blir detta inte aktuellt då ni båda har en lika stor ägarandel (22 kap. 1 § ABL).I och med att det inte finns lösningar på uteslutning av delägare reglerad i lagen, så brukar många delägare reglera sådana situationer dem emellan genom ett s.k. aktieägaravtal. Har ni ett sådant avtal med bestämmelser som under vissa omständigheter tillåter att en av er kan tvinga ut den andra, så kan det vara tillåtet.SammanfattningVad gäller försäljningen av inventarier är den tillåten om sådana beslut tidigare fattats av VD:n ensam och därmed är en del av den löpande förvaltningen. Om så inte är fallet är handlandet behörighetsöverskridande och kan ogiltighetsförklaras om motparten borde insett att så var fallet (det kan vara grund att ifrågasätta motpartens goda tro i.o.m. att VD:n inte är majoritetsägare). Vad gäller tvångsuteslutning av en delägare är detta inte heller tillåtet om ni inte reglerat situationen i ett er emellan bindande aktieägaravtal.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Vänliga hälsningar,

Rätt att ta del av en medlemsförteckning med hänsyn till GDPR

2021-01-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Är medlem i en ek.förening och vill ta del av medlemsförteckningen (namn, postadress och om någon medlem EJ är röstberättigad). Har hänvisat till lag om ek för 5kap5§ . Får till svar att jag måste uppge syftet och att de därefter ska maila alla medlemmar mitt syfte. Troligen syftar de på GDPR, men enl IMY finns stöd i rättslig grund enl ovan kap o §. Enl stadgarna lyder vi under lag om ek.för. Vad gäller? Har jag inte rätt att ta del av den tan info till samtliga medl? Vad om någon medlem nekar, inte vill lämna ut namn o adress. Då får jag ju inte del av förteckningen.Mvh
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om ekonomiska föreningar Styrelsen i en ekonomisk förening är skyldig att föra en medlemsförteckning. Denna medlemsförteckning ska ha till ändamål att ge föreningen, medlemmarna och även andra ett underlag för att bedöma medlemsförhållandena i föreningen (5 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar). Medlemsförteckningen ska hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den (5 kap. 5 § lag om ekonomiska föreningar).GDPREnligt artikel 4 GDPR förklaras att med ordet behandling menas bland annat en åtgärd beträffande personuppgifter som exempelvis utlämning. För att föreningen ska få lämna ut en medlemsförteckning på detta vis så krävs det enligt artikel 6 GDPR en laglig grund. Att samtycke har givits från medlemmarna om att deras personuppgifter behandlas kan vara en sådan laglig grund.Ännu en laglig grund enligt artikel 6 GDPR är att behandlingen av personuppgifterna är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse, det vill säga att åtgärden är nödvändig för att följa lag. Rätten att få ta del av en medlemsförteckning är som sagt lagreglerad (5 kap. 5 § lag om ekonomiska föreningar) vilket således kan vara ett argument för att det finns en rättslig grund för att dela ut medlemsförteckningen i enlighet med GDPR.Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Vill du ha mer juridisk rådgivning kan du vända dig till info@lawline.seVänliga hälsningar,

Rättshandlings giltighet vid jäv hos bolagsman

2021-01-25 i Bolag
FRÅGA |Hej!Om en bolagsman i ett handelsbolag har handlat jävigt vid ingående av ett avtal mellan tredjeman och handelsbolaget - är avtalet giltigt då? I ABL finns det tydliga regler för jäv. Men vad finns det för regler när det kommer till jäv och bolag (handelsbolag och kommanditbolag)?Tack på förhand!
Peter Pargell |Hej och tack for att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är riktigt som du skriver att det inte finns några uttryckliga jävsregler när det gäller handelsbolag och kommanditbolag. Det finns däremot andra regler som innebär att du som bolagsman kan hindra att en annan bolagsman exempelvis ingår ett avtal med syfte att berika sig själv. Jag utgår i mitt svar från reglerna som gäller förvaltningen av handelsbolag vilka i stor utsträckning också är tillämpliga på komplementärer i kommanditbolag. Kommanditdelägare tar i regel inte del i bolagets förvaltning och är inte heller behöriga att ingå avtal (3 kap. 4 § och 3 kap, 7 § första stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL)).Avtalets giltighet vid jävEtt avtal som ingås av en bolagsman och tredjeman gäller inte om bolagsmannen överskridit sin befogenhet och tredjeman visste om detta (2 kap. 18 § HBL). Visste tredjeman inte om att bolagsmannen inte hade befogenhet gäller alltså avtalet. Tredjeman måste alltså vara i s.k. god tro. Även om avtalet är giltigt kan en annan bolagsman i en sådan situation väcka talan mot den bolagsman som har ingått avtalet (2 kap. 17 andra stycket HBL). Vem får ingå avtal?Bolagsmännen i ett handelsbolag bestämmer själva vem eller vilka som ska företräda bolaget gentemot tredjeman (2 kap. 17 § första stycket HBL). Vidare gäller att förvaltningen av handelsbolag avtalas bolagsmännen emellan (2 kap. 3 § HBL). Även om huvudregeln är att förvaltningen av bolaget sköts av varje enskild bolagsman kan det avtalas om att flera bolagsmän gemensamt ska ha hand om förvaltningen (2 kap. 3 § tredje stycket HBL). Av detta följer att en bolagsman som deltar i förvaltningen kan bemyndiga sig själv att företräda bolaget gentemot tredjeman. Ett beslut om befogenhet att ingå avtal med tredjeman tas alltså genom ett bolagsbeslut. Det är alltså möjligt att en bolagsman kan ingå ett avtal trots att det föreligger en jävsituation om förvaltningen av bolaget sker av varje bolagsman separat och bolagsmannen har rätt att företräda bolaget. Deltar bolagsmannen inte i förvaltningen måste han däremot ha ett bemyndigande från en bolagsman som deltar i förvaltningen. Men en bolagsman som deltar i förvaltningen av bolaget kan lägga in sitt veto mot en åtgärd som en annan bolagsman vidtar (2 kap. 3 § första stycket HBL).När det gäller bolagsmän som inte ingår i förvaltning finns det en bestämmelse som inte går att avtala bort. En bolagsman som inte deltar i förvaltningen har rätt att granska bolagets räkenskaper samt har rätt att få kännedom om företagets förehavanden (2 kap. 5 § HBL). Jävet i handelsbolag och kommanditbolag Sammanfattningsvis gäller alltså att förvaltningen av ett handelsbolag baseras på avtal och avtalsrättsliga principer. Det samma gäller rättigheterna och skyldigheterna bolagsmännen emellan, liksom själva bolagsavtalet som lite hårdraget är handelsbolagets motsvarighet till aktiebolagets bolagsordning. För handelsbolaget och kommanditbolagets del betyder detta att frågan om jäv till stor del är självreglerad. Styrelsen i ett aktiebolag är däremot ett självständigt organ som ska se till bolagets bästa och är ansvariga inför aktieägarna och jäv är därför hårdare reglerat där. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Har en delägares fru rätt till insyn i bolagets räkenskaper?

2021-01-23 i Bolag
FRÅGA |Hej,Min man är delägare i ett företag tillsammans med en annan. Han äger 40% och den andre 60%.Min förta fråga är, har dom lika mycket att säga till om? Kan han med 60 % ta beslut rörande företaget på egen hand? Min andra fråga är, jag som fru, vad har jag för rätt att till exempel få se företagets ekonomiska välmående? Har jag rätt att titta i bokföringen? Kan jag kräva detta? Till saken hör att jag har haft tillträde dit tidigare men sambon(dom är inte gifta) till han som äger 60 % har tagit bort mig från detta och raderat mitt inlogg! Hon har hand om den löpande bokföringen. Jag ska enligt vad som sagts och bestämts sedan tidigare göra löner och sköta ordrar mm. Är detta ok? Kan hon göra så? Vilka rättigheter har jag som fru till delägare.
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom jag saknar uppgifter om vad det är för bolagsform företaget bedrivs i delar upp mitt svar i tre av de vanligaste bolagsformerna, handelsbolag, enkla bolag och aktiebolag. Mitt råd är, oavsett bolagsform, att ni sätter er ner alla fyra och diskuterar hur ni ska förhålla er. Som du nedan kommer att kunna läsa i mitt svar så har varken du som egenskap av fru till en delägare, eller din mans delägares sambo, rätt till insyn i räkenskaperna eller rätt att delta i beslut gällande bolagets förvaltning, men då det bara är två delägare kan dessa avtala om det mesta så länge det är överens. Eftersom det finns chans att deras verksamhet påverkar både din och delägarens sambos, ekonomi kanske det inte är mer än rätt att ni får ta del av räkenskaperna, men detta är upp till bolagsmännen. Det spelar in huruvida du är ansvarig för den löpande förvaltningen eller inte, och där bör ni också upprätta ett avtal om så ni är överens om vad som gäller. Fråga 1 Handelsbolag och enkla bolag Utgångspunkten är att de som bolagsmän har lika stor rösträtt, 2:8 handelsbolagslagen. Dock kan delägarna reglera detta sinsemellan genom ett bolagsavtal och där kan de avtala bort vad som gäller i lagen, förutom rätten till insyn i räkenskaperna som bolagsman, 2:1 HBL. Aktiebolag Gällande aktiebolag är huvudregeln att det majoriteten röstar för är den mening som vinner, 7:42 aktiebolagslagen. Förutsatt att din man och hans delägare inte avtalet om annat, så kommer deras ägarandelar motsvara deras aktieinnehav. Då kommer din mans delägare alltid på egen hand uppnå majoritet eftersom han äger 60% av aktierna. Detta kan de ha reglerat på annat sätt, då det råder avtalsfrihet och det är upp till dem två att komma överens. Vad de har kommit överens kan du i så fall läsa om i bolagsordningen, 4:2 ABL. Fråga 2 Handelsbolag och enkla bolag Bolagsmännens rättigheter och skyldigheter reglerar de själva genom ett bolagsavtal, 2:1 HBL. Alla bolagsmän har som utgångspunkt rätt att delta i förvaltningen av bolaget, dvs ingå avtal med andra parter, agera i bolagets namn rent generellt. Från denna rätt kan man bli utesluten om de andra bolagsmännen röstar för detta, men oavsett om man är utesluten från det praktiska arbetet med förvaltningen har man som bolagsman alltid rätt att ha insyn i och granska bolagets räkenskaper och angelägenheter, den rätten kan man som bolagsman aldrig förlora, 2:5 HBL. Denna rätt tillfaller bolagsmännen, dvs din man och hans delägare, den rätten tillfaller tyvärr inte dig utan endast din man enligt lagen, sen kan ni alltid komma överens om annat, det råder avtalsfrihet. Om du fortfarande ska sköta den löpande bokföringen, behöver du ha tillgång till räkenskaperna för att kunna utföra ditt arbete. Problemet blir om ni inte har någon skriftlig överenskommelse om din roll i bolaget så kommer det att bli svårt att hävda att du har den roll/ska fortsatt ha den rollen utan då hade jag gett dig rådet att din man påtalar denna otydlighet med sin delägare, eftersom den andra delägarens sambo är inte heller en av bolagsmännen så har denna person inte heller enligt lag rätt till insyn, utan där bör ni sätta er ner för att diskutera. Eftersom det rör båda parens ekonomi så är kanske rimligaste är att bådas respektive har insyn i bolaget men det är som sagt upp till er att avtala om. Aktiebolag Är det aktiebolag så är det styrelsen som har huvudansvaret för bolagets förvaltning och ekonomi, är det mindre bolag brukar delägarna själva inneha dessa roller, 8:4 ABL. För övrigt har även aktieägarna rätt till insyn i bolagets räkenskaper om det inte skulle vara till skada för bolaget att informationen lämnas ut, 7:32 jämte 7:36 ABL. Eftersom det finns två ägare så kan så länge de är överens avtala om det mesta så länge det inte är till skydd för borgenärerna t.ex., enligt principen om samtliga aktieägares samtycke. Desamma gäller där det är aktieägarnas som har rätt till insyn, inte utomstående, du har ingen automatisk rätt att se räkenskaperna i rollen som fru till en delägare. Även med denna bolagsform bör ni sätta er ner och komma överens, har du roll som ekonomiansvarig så sätter det allt i ett annat läge, men då hade jag gett dig rådet att få skriftligt att du har det ansvaret så att ni är överens om vad som gäller framöver. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,