Är man jävig i fråga om val av sig själv till styrelseledamot?

2021-06-28 i Föreningar
FRÅGA |Ärendet gäller en tvist vid val av styrelse vid extra föreningsstämma. Föreningen har 14 medlemmar. 13 deltog på extra stämma, 10 genom närvaro och 3 genom fullmakt. Till ny styrelse valdes två medlemmar i sittande styrelse. Detta förslag hade ej tillkännagivits för valberedning och hälften av medlemmarna före stämman, utan presenterades vid sittande möte. Vid rösträkning räknades de två nya styrelse medlemmarnas röster, trots att dessa var föremål för omval.(en extern person ingick dessutom i detta förslag).Dessa två medlemmar ingick i den tidigare styrelsen, således omval. Rösträkning slutade 7 mot 6 röster för detta förslag. Utan röster från de medlemmar som var föremål för omval, hade rösträkning slutat på 6 mot 5 till förmån för det förslag som valberedningen presenterade vid stämman. Med anledning av detta har tvist uppstått inom föreningen.Vid omval av två styrelseledamöter, räknas dessa röster eller är de jäviga?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGVilken typ av förening det är fråga om går inte att utläsa av din ärendebeskrivning, men utgångspunkten nedan kommer att bli att ovanstående avser någon form av ekonomisk förening. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga blir därför lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Frågan är vidare ganska kortfattad varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång.Vid föreningsstämman utövar medlemmarna sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter och varje medlem har i regel alltid rätt närvara, yttra sig och rösta på föreningsstämman, 6 kap. 1-2 §§ EFL. Jämte detta anges i föreningslagen att varje medlem har en röst, om inte stadgarna föreskriver annat, 6 kap. 3 § EFL. Vid en första anblick torde det här innebära att de ifrågavarande styrelseledamöterna inte var förhindrade att delta i den votering som avsåg omvalet.Men enligt 6 kap. 37 § 1 st. EFL får en medlem varken själv eller genom ombud rösta i en fråga om talan mot medlemmen själv, medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen eller en talan eller befrielse som gäller någon annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse. Det ska dock noteras att jävsreglerna endast gäller själva omröstningen, inte överläggningen varför den som är jävig får delta i diskussioner och närvara vid omröstningen, se prop. 1986/87:7 s. 120. Vidare finns i 6 kap. 38 § EFL en generalklausul som utgör en generell inskränkning i föreningsstämmans beslutskompetens, vilken anger att föreningsstämman inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. Generalklausulen brukar åberopas mot beslut som står i strid med likhetsprincipen. Det ska också tilläggas att en styrelseledamot är jävig när stämman ska besluta huruvida styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.Det ovan anförda är de lagstadgade jävsgrunder som finns, vilket vittnar om att det egentligen måste till ganska mycket för att jäv ska anses föreligga på en föreningsstämma. Hur den uppkomna situationen i din förening ska hanteras är inte lagreglerad och min uppfattning är att man inte bör betraktas som jävig i fråga om val av sig själv till styrelsen. Det ligger i föreningens intresse att välja en styrelse, jfr 2 kap. 1 § 3 p. och 7 kap. 6 § EFL, och normalt sett ska styrelseledamöterna vara medlemmar i föreningen, 7 kap. 7 § 1 st. EFL. Därutöver menar jag att en medlems eget intresse att bli vald inte kan strida mot föreningens behov (intresse) av att tillsätta en styrelse. Dessutom ska lagstiftningen tillämpas på ekonomiska föreningar av vitt skilda slag varför jävsreglerna avsevärt hade kunnat försvåra tillsättandet av styrelser i mindre organisationer med endast ett fåtal medlemmar om dessa även hade omfattat val till styrelsen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSlutligen ska framhållas att de ovan redovisade principerna även gäller bostadsrättsföreningar och ideella föreningar. Den sistnämnda typen regleras inte av någon civilrättslig lagstiftning, men analogier görs ofta till föreningslagen när juridiska spörsmål ska behandlas inom ramen för en ideell förening. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vilka krav ställs på en ideell förening och vilka åtgärder kan en medlem vidta vid stadgebrott?

2021-06-17 i Föreningar
FRÅGA |Om en ideell förening har startats och registrerats, vilka krav finns på den vad gäller att följa de normala procedurerna för en sådan förening? Om exempelvis en förening har satts ihop av några personer som sedan inte kallar till årsmöte, inte redovisar ekonomin till medlemmarna, inte låter medlemmarna välja styrelse utan har samma styrelse sittande år efter år, vad har då medlemmarna för laglig rätt att ta till för att åtgärda det hela? (Det gäller en religiös grupp som har en mycket auktoritär tradition och mest på papperet fungerar som förening på grund av att det ger vissa fördelar. )
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som ställs för att få bedriva en ideell förening samt vilka möjligheter det finns för föreningsmedlemmar att vidta åtgärder vid misstanke om att föreningen inte följer de krav som ställs. Jag vill inleda med att nämna att det inte finns någon lagstiftning som gäller specifikt för ideella föreningar som det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag. Därför får man använda sig av andra relevanta lagar och tillämpa dem även på ideella föreningar, man brukar då tala om analog lagtillämpning. Jag kommer därför att använda mig av bland annat lagen om ekonomiska föreningar (EFL) samt praxis när jag besvarar din fråga. Vilka krav ställs på en ideell förening enligt lag?Det ställs särskilda krav för att få bilda en ideell förening. Det som är utmärkande för en ideell förening är att den uppfyller något av dessa krav:- Det finns en ideell målsättning oavsett om föreningen bedriver en ekonomisk verksamhet eller inte. Exempel på ideella målsättningar är religiösa, välgörande eller politiska ändamål.- Föreningen främjar sina medlemmars ekonomiska intressen men inte genom ekonomisk verksamhet. Bildandet av en ideell förening kan ske formlöst genom att ett antal personer kommer överens om att bilda föreningen. Enligt lagen om ekonomiska föreningar krävs minst tre medlemmar för att få bilda en ekonomisk förening (1 kap 3 § EFL). Man kan därför tänka sig att detsamma gäller även för ideella föreningar, men detta är inte något som har varit uppe föremål för prövning i domstol ännu.För att föreningen ska anses vara en juridisk person måste den ha stadgar och en styrelse som företräder föreningen mot tredje man. Stadgarna ska bland annat innehålla föreningens namn, ändamål och det ska framgå hur beslut rörande föreningen ska fattas (se NJA 1987 s. 394). En ideell förening har rättskapacitetVidare bör det nämnas att en ideell förening har samma rättskapacitet som en juridisk person vilket innebär att föreningen äger föreningens tillgångar, ansvarar för föreningens skulder och andra förpliktelser samt kan vara part inför domstolar och myndigheter. (för vidare info, se även skatteverkets hemsida: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.9/1741.html?q=ideell+förening) Stadgarna och god föreningssedEftersom att det inte finns någon lag som reglerar ideella föreningar är det i första hand stadgarna som avgör vilka regler som gäller för föreningen. I den mån det inte finns stadgar som reglerar ett visst förhållande måste föreningen följa så kallad "god föreningssed". God föreningssed innebär att:- Beslut inte får strida mot ändamålet som finns nedskrivet i stadgarna.- Verksamma inom föreningen är bundna av den verksamhet man kommit överens att ägna sig åt.- Alla medlemmar har lika mycket att att säga till om.- Medlemmar med bestämmanderätt får inte fatta beslut eller vidta åtgärder som innebär att någon får en olämplig fördel som samtidigt innebär en nackdel för organisationen eller annan medlem. Vad gäller i detta fall?Det är alltså föreningens stadgar som avgör vilka regler som föreningen måste följa. Detta gör att vilka regler som gäller kan variera mellan olika föreningar. Om det står i stadgarna att föreningen ska kalla till årsmötet, redovisa ekonomin till medlemmarna samt låta medlemmarna välja en ny styrelse varje år men föreningen inte följer dessa stadgar, kan det vara fråga om stadgebrott. Dessutom kan sådana åtgärder vara oförenliga med god föreningssed som beskrevs ovan. Mitt förslag vid en sådan situation, är att medlemmarna uppmanar styrelsen att snarast sammankalla till årsmötet för att dels diskutera frågan om att avsätta styrelsen och tillsätta en ny styrelse, dels ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning samt stadgebrott. Om styrelsen ändå inte skulle sammankalla till årsmöte, kan medlemmarna ta upp frågan till domstol för att pröva frågan om skadeståndsskyldighet (som nämnt är en ideell förening en juridisk person och kan vara part inför domstol).Personligt ansvar för styrelsenI föreningar som drivs i enlighet med stadgarna blir inte styrelsen ekonomiskt ansvarig för föreningens åtaganden. Men om styrelsen inte följer stadgarna kan detta innebära att styrelsen blir personligt ansvarig för åtgärder som vidtas inom föreningen vilket kan leda till skadeståndsskyldighet.Enligt 6 kap. 10 § tredje punkten EFL ska det vid årsstämman fattas beslut om ansvarsfrihet för föreningen gentemot styrelsen. Om ansvarsfrihet inte skulle beviljas kan alltså styrelsen bli personligt skadeståndsskyldig om föreningen har skadats på något sätt under årets gång. Om ansvarsfrihet däremot beviljas kan styrelsen inte bli personligt skadeståndsskyldig utan då har man godkänt styrelsens förvaltning. Det bör även nämnas att styrelsen endast kan vara skadeståndsskyldig om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat föreningen vid fullgörandet av uppdraget (21 kap. 1 § EFL). Talan om skadestånd måste väckas inom ett år efter föreningsstämman (21 kap. 9 § EFL). SammanfattningSammanfattningsvis är det stadgarna som avgör vilka regler som en viss förening måste följa. Om det står i stadgarna att föreningen ska kalla till årsmöte (vilket normalt sätt bör anges), att ekonomin ska redovisas för medlemmarna samt att medlemmarna ska välja en ny styrelse varje år men detta inte följs, kan det vara fråga om ett stadgebrott. Även om detta inte bryter mot stadgarna kan det strida mot god föreningssed. Min rekommendation till en föreningsmedlem i en sådan situation är att försöka få styrelsen att kalla till årsmöte och där ta ställning till om en ny styrelse ska tillsättas, samt ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning och stadgebrott. Om styrelsen inte skulle kalla till årsmöte kan ett alternativ vara att ta upp frågan till domstol för att pröva om skadeståndsskyldighet kan föreligga. Om styrelsen inte skulle beviljas ansvarsfrihet kan den bli personligt skadeståndsskyldig för de skador som föreningen åsamkats under årets gång. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vem bär ansvar för sociala medier i en ideell förening?

2021-06-15 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ideell förening för seniorer och har en hemsida samt öppnat en offentlig Facebook-grupp.1. Vilket ansvar har föreningen resp. användaren för det som skrivs?2. Hur kan föreningen förekomma ansvar t.ex. användarregler?3. Vem i föreningen är ansvarig för de digitala medierna?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom associationsrätten (föreningsrätten) finns det olika former som omfattas av lagstiftning. Exempelvis handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska föreningar. Det som är speciellt med ideella föreningar är att det inte finns någon speciell lagstiftning som reglerar de olika situationer som kan uppstå.I en ideell förening ska det finnas stadgar som beskriver vad verksamheten avser och vad syftet är med den. Det går naturligtvis att skriva in regler i stadgarna. Förhållandet blir då avtalsrättsligt. Det vill säga var part ansvarar för sina handlingar. Det innebär som utgångspunkt att den av er som publicerar ett inlägg på sociala medier ansvarar för det.Det är vanligt att utse en administratör för hemsidan som ansvarar för det som medlemmarna lägger upp på hemsidan. Beroende på vad er förening har för syfte och inriktning kan det en god idé att utse en administratör, så inga upphovsrättsliga problem uppstår.Ni är varmt välkomna att kontakta oss för en närmare rådgivning, då vi får veta mer om er verksamhet.Vänligen,

Får en VD i ett mindre onoterat bolag på egen hand besluta om en försäljning av företagets enda fastighet?

2021-06-09 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag äger 50% i ett mindre icke noterat Aktiebolag där en annan person äger de andra 50%en. Den andra är ensam i styrelsen med sin hustru som suppl. Hela bolaget kretsar runt 1st fastighet där vi bedriver uthyrning av lokalerna. I kallelsen till årsstämman får jag reda på att fastigheten blivit såld under det gångna året vilket gjort mig väldigt upprörd då ett sådant beslut inte är bestämt på föregående Årsstämma. Den andra delägaren/VD har på eget initiativ förmedlat fastigheten via Mäklare trots att ej ha egen majoritet.Min fråga är hur ska jag agera på stämman för att inte gå lottlös? Samt är detta överhuvudtaget lagligt? Och Mäklarens kontrollansvar av lagfart i en enmansstyrelse?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är aktiebolagslagen (ABL), fastighetsmäklarlagen (FML) och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Några allmänna hållpunkterStyrelsen är bolagets främsta företrädare och tecknar dess firma, 8 kap. 35 § ABL. Avseende så kallade kompetensöverskridanden från bolagets ledning gäller generellt följande. Om styrelsen eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling för bolagets räkning och då har handlat i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagsorganens behörighet gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Detsamma är fallet om en verkställande direktör när en rättshandling företogs överskred sin behörighet och bolaget kan visa att motparten insåg eller bort inse behörighetsöverskridandet. En rättshandling gäller inte heller mot bolaget om styrelsen, den verkställande direktören eller en särskild firmatecknare har överskridit sin befogenhet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet, 8 kap. 42 § ABL. Med "rättshandling" avses i det här fallet försäljningen av fastigheten. Vem som är motpart är för mig ovisst varför jag har svårt att bedöma om "motparten insåg eller bort inse" behörighetsöverskridandet och/eller befogenhetsöverskridandet.Hur bedöms kompetensöverskridanden från bolagets ledning?Det finns egentligen inget entydigt svar på den här frågan eftersom den rättsliga bedömningen är helt avhängig hur sedvänjan (praxis) i branschen ser ut för den här typen bolag, det vill säga er verksamhet. I vilken roll din partner rättshandlade känner jag inte till, men nedan följer en fingervisning om vad som gäller om behörigheten för en VD i ett aktiebolag. Enligt 8 kap. 29 § ABL begränsas VD:s beslutanderätt till den löpande förvaltningen och därmed till löpande rättshandlingar. Med det menas bolagets drift, alltså rutinärenden eller åtgärder av ordinär och återkommande karaktär, 8 kap. 36 § ABL. Flagranta problem om hur detta ska tolkas kan uppstå eftersom ett ärende som betraktas som rutinmässigt i en organisation kan framstå som helt verksamhetsfrämmande i en annan. Det är i vart fall klart att bolagets storlek och verksamhetens art är faktorer som inte sällan får avgörande betydelse. I två äldre rättsfall och i ett något senare avgörande har Högsta domstolen (HD) prövat var gränsen går för VD:s kompetens (behörighet) och huruvida vissa åtgärder ansetts ligga utanför den löpande förvaltningen.I NJA 1958 s. 186 hade en VD i ett medelstort biografbolag träffat ett femårsavtal med en filmdistributör, vilket ansågs ligga utanför dennes behörighet. I domskälen betonades tidsfaktorn som utslagsgivande. I NJA 1968 s. 375 hade en VD i ett medelstort fastighetsbolag muntligen träffat ett avtal med en löptid på 25 år avseende uthyrning av näringslokaler, vilket också ansågs ligga utanför behörigheten. I domen anförda HD att såväl beloppets storlek som formen för avtalsslutet kraftigt avvek från vad som tidigare hade varit brukligt. Och i NJA 1995 s. 437 menade HD att en VD för en fondkommissionär hade överskridit den löpande förvaltningen genom att muntligen avtala om ett köp av en aktiepost till värde av 22 miljoner kronor.När juridiska personer vill komma ur ingångna avtal brukar man inte sällan försöka argumentera för att personen, som för bolagets räkning och i samband med avtalsslutet, rättshandlade på ett sätt som låg utanför dennes behörighet. Inom fullmaktsläran gäller att behörighetsöverskridanden hos mellanmannen/fullmäktigen (exempelvis en VD) när han eller hon rättshandlar i förhållande till tredje man (exempelvis köparen av fastigheten) inte leder till bundenhet för huvudmannen (i det här fallet ert bolag) och detta alldeles oavsett tredje mans eventuella goda tro (god tro kan endast åberopas vid mellanmannens befogenhetsöverskridanden, inte vid behörighetsöverskridanden), se den allmänna regeln om ställningsfullmakter i 10 § 2 st. AvtL. I avtalsrättsliga sammanhang styr behörigheten vad man kan göra och befogenheten vad man får göra.Vad gäller och hur ska du agera?Hur arbetsordningen (arbetsinstruktionen) för styrelse och VD ser ut i bolaget känner jag inte till. Jag har inte heller någon kunskap om bolagsordningens innehåll eller i vilken egenskap den andra aktieägaren har rättshandlat. Men utifrån din ärendebeskrivning kan följande anföras. Eftersom bolaget endast äger en fastighet och i huvudsak bedriver uthyrning av lokaler torde det framstå som verklighetsfrämmande i den dagligen driften att avyttra den enda fastighet man förfogar över. Med andra ord bör inte beslutet kunna ses som en rutinmässigt vidtagen åtgärd, vilket innebär att den faller utanför den löpande förvaltningen. I synnerhet mot bakgrund av den HD-praxis som hänvisas till ovan. Så om din partner har rättshandlat som VD är det alltså fråga om ett kompetensöverskridande varför bolaget inte är bundet av försäljningen. Om vederbörande istället skrev på överlåtelsehandlingarna i egenskap av styrelseledamot kan bedömningen möjligen bli en annan. Enligt 8 kap. 4 § 1 st. ABL är styrelsens huvuduppgift svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Samtidigt utses styrelsen av bolagsstämman och får sitt mandat ifrån denna, 8 kap. 8 § 1 st. ABL. Styrelsen är alltså ansvarig inför bolagsstämman. Men oavsett vilket är min bedömning att beslutet att sälja bolagets enda fastighet ska ses som ett behörighetsöverskridande och även om den andra aktieägaren formellt uppträdde som styrelseledamot. Då spelar det ingen roll att köparen eventuellt var i god tro. Slutsatsen blir därför att överlåtelseavtalet inte gäller mot bolaget, vilket i praktiken innebär att prestationerna ska gå åter. Annorlunda uttryckt; Bolaget har rätt att häva avtalet och åtgärden var, för att besvara din huvudsakliga fråga, inte laglig. Enligt 7 kap. 32 § 1 st. 2 p. ABL ska styrelsen och den verkställande direktören, om någon aktieägare begär det och styrelsen anser att det kan ske utan väsentlig skada för bolaget, vid bolagsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation. Härutöver har aktieägare i bolag med högst tio ägare en utökad insynsrätt och ska ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet i den omfattning som behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagsstämman, 7 kap. 36 § ABL. Du behöver följaktligen lyfta den här frågan på bolagsstämman (jfr 7 kap. 1 och 16 §§ ABL), verka för att styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet och eventuellt rikta ett skadeståndsanspråk mot den andra aktieägaren enligt 29 kap. 1 § ABL. För skyldighet att utge skadestånd krävs dock att denne uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat bolaget. Och huruvida någon egentlig skada har uppkommit går naturligtvis att diskutera. Men hävningsrätten kvarstår oaktat skadeståndsskyldigheten. Men varför du skulle gå helt lottlös förstår jag däremot inte riktigt. Alla aktier har ju lika rätt i bolaget och i 50/50-bolag ska de utdelningsbara medel som finns hälftendelas mellan ägarna, 4 kap. 1 § ABL. Fastighetsmäklarens kontrollskyldighet, vad gäller?Enligt 17 § 1 st. FML ska fastighetsmäklaren kontrollera vem som har rätt att förfoga över fastigheten och vilka inteckningar, servitut och andra rättigheter som belastar den. Mäklaren ska också kontrollera om fastigheten har del i en eller flera gemensamhetsanläggningar. Om fastighetsmäklaren uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 17 § ska han eller hon ersätta den skada som till följd av detta drabbar köparen eller säljaren, men om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort, 25 § 1 st. FML. I det här fallet var det en juridisk person, nämligen ert bolag, som formellt ägde fastigheten. Beroende på i vilken skepnad din partner har agerat går det möjligen att argumentera för att mäklaren har handlat vårdslöst (oaktsamt) genom att inte säkerställa att den andra aktieägaren var behörig att förse mäklaren med det aktuella försäljningsuppdraget. Men om din avsikt är att yrka en ogiltigförklaring av fastighetsöverlåtelsen ska ditt fokus istället riktas mot bolaget för att sedan få bolaget att arbeta för en hävning av avtalet.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

I en bostadsrättsförening får styrelsen rösta på sig själv vid omval på stämman?

2021-06-21 i Föreningar
FRÅGA |I en bostadsrättsförening får styrelsen rösta på sig själv vid omval på stämman?
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att föreningen i fråga är en ekonomisk förening. I sådana fall är lagen om ekonomiska föreningar (FL) tillämplig. På en föreningsstämma får en medlem inte själv eller genom ombud rösta på sig själv vid omval (6 kap. 37 § FL). Detta innebär att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta i frågor som befriar hen från skyldigheten att exempelvis betala medlemsavgift och delta i arbetsdagar. Man menar att medlemmen i sådana situationer är jäv och därav inte behörig att rösta i frågan. Om styrelseledamöterna inte är medlemmar så är de ändå jäviga då beslutet kan ses som ett avtal mellan styrelseledamöterna och föreningen om att befria de från vissa skyldigheter. I ett sådant fall får de inte heller delta i beslutet se (7 kap. 23 § FL).Skriv gärna igen om du har fler frågor!Vänligen,Gabriella Zako

Föreningsstämma

2021-06-15 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Bor i en Samfällighet. Föreningen ska ha årsstämma.Valberedningen har fått fram bara en kandidat till ordförande posten. Kan jag rösta nej på årsstämman ang förslaget utan att föreslå en annan.?Kan jag ge en fullmakt till en annan boende för att göra detta åt mig?
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar stadgas att varje medlem har en röst som får utövas vid stämman, såvida inga andra villkor uppställs i stadgarna. Det betyder helt enkelt att du kan rösta på årsstämman i enlighet med din beskrivning under förutsättningen att det inte uppställs något hinder mot det i stadgarna. Det är således rimligare att utgå från innehållet i stadgarna för att fastställa hur din rösträtt får utövas. Som medlem som inte personligen ska närvara vid föreningsstämman får du utöva din rösträtt genom ett ombud. Även rätten att anlita ombud får begränsas i stadgarna, men en medlem har alltid rätt att anlita en annan medlem som ombud, 6 kap. 4 § lag om ekonomiska föreningar. Med andra ord får en annan boende rösta åt dig om han eller hon också är medlem i föreningen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan en revisor blir personligt betalningsansvarig om ett bolag går i konkurs?

2021-06-15 i Bolag
FRÅGA |HejJag ska hjälpa ett bolag med dess redovisning.Problemet är att bolaget har en mycket dålig ekonomi och dess egna kapital är förbrukat.Vad händer mig som privatperson om detta bolag går i konkurs.Kan jag bli drabbad på något sätt. Som en prick hos kronofogden eller betalningsskyldig, för detta bolags skulder.Mvh
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En revisor kan inte bli personligt betalningsansvarig för bolagets utgifter, enbart ägare kan (beroende på vilken typ av bolag det är) bli personligt betalningsansvariga för bolaget. Är det exempelvis ett handelsbolag så är det delägarna som kan bli personligt betalningsansvariga (2 kap. 20 § lag om handelsbolag och enkla bolag). Är det däremot ett aktiebolag så kan aktieägarna inte bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser, förutom i specifikt reglerade situationer som avser likvidationsskyldighet på grund av kapitalbrist (1 kap. 3 § aktiebolagslagen).Vänliga hälsningar,

Fullmakt för att rösta på årsmöte i ideell förening

2021-06-08 i Föreningar
FRÅGA |Kan ett ombud till årsmöte i ideell förening vara en annan medlem, eller ska det vara en person som inte är medlem i föreningen?Kan en medlem istället ge en fullmakt direkt till styrelsen där man uppger hur man vill rösta i propositioner och motioner?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga är att det är fullt möjligt att lämna fullmakt till någon att företräda en som medlem på t ex ett årsmöte i en ideell förening. Den som har fullmakten behöver inte vara medlem.Många föreningar väljer därför att för säkerhets skull reglera detta i sina stadgar. Det kan t ex. regleras genom att man skriver att en fysisk person endast kan företräda en medlem med hjälp av fullmakt. Hoppas du fick svar på din fråga.