Nödvärnsrätt vid attack på husdjur

2015-11-06 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej. Om någon skulle attaakera min hund och jag försvarar hunden med visstt våld. Kan det kallas nödvärn?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Nödvärnsrätten är en ansvarsfrihetsgrund som regleras i brottsbalkens 24 kap. 1 §. Enligt 2 st. 1 p. föreligger en rätt till nödvärn mot ett påbörjat angrepp eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. En hund betraktas som lös egendom i lagens mening och faller således under denna punkt. För att rätt till nödvärn ska föreligga krävs det att gärningen är uppenbart försvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Man får således inte bruka mer våld än vad som är nödvändigt utifrån situationen. Det får inte heller röra sig om hämnd efter ett avslutat angrepp. Hur mycket våld som är "försvarligt" att bruka kan inte bestämmas på förhand utan måste bedömas utifrån varje enskilt fall. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gränser för nödvärn

2015-08-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej min kompis som är 17 år har blivit straffad för 1 års fängelse för att han hade knivhuggat en för att få rädda sitt liv inför 4 st killar som hade attackerade honom.nu har han döms till 1 år fängelse och 100,000 kr böter för att han har knivhuggat en av dem killarna. frågan är att är det rätt straff för en 17 årig kille som har begått brott för att rädda sitt liv. hur kommer han få sitt straff kommer han bli fängslad som vanliga brottslingar eller vad?!
Fabian Lidåkra |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det är så att han dömts av domstol finns en möjlighet att överklaga domen till nästa instans. Att hugga någon med kniv omfattas sällan av nödvärn, 24:1 BrB, då det är att gå för långt. Man ofta göra något mindre drastiskt. Är det så att domstolen bedömer det som att det inte omfattas av nödvärn är brott begånget och personen döms och straffas precis som alla andra (med anpassat straff till brottet).Man får begå brott för att rädda sitt liv men det finns gränser. Till exempel köra för fort för att rädda någon som håller på att dö eller att slå någon som försöker råna en.Vänligen,

Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess

2015-06-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Jag har precis gjort en handlingsplan mot hot och våld för en skola.Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess är tre juridiska begrepp. Har läst lite om dem, men det går inte att vaska varm tydligt vad skolpersonal får och inte får göra. Vad ska man lära ut till skolpersonal, så de inte gör fel, men ändå skyddar elever, varandra och skolan?Arbetsmiljöverket och Skolverket har ingen resp otydlig information att ge för dessa situationer.Bästa hälsningar // Per
Anonym Rådgivare |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline! Nöd, nödvärn och nödvärnsexcess är tre centrala begrepp inom straffrätten. Nöd och nödvärn bedöms hamna under kategorin rättfärdigande omständigheter vilket är ett samlingsbegrepp för sakförhållanden som gör en gärning tillåten. Nödvärnsexcess hamnar å andra sidan under kategorin ursäktande omständigheter vilket är ett samlingsbegrepp för otillåtna gärningar som innefattar omständigheter som ursäktar dådet. Dessa framställda begrepp har trots olikheterna samma verkan vilket är att den misstänkte undgår ansvar om någon av förevarande omständigheter aktualiseras.Av 24 kap. 4 § brottsbalken framgår föreskrifter om nöd. Förevarande lagrum indikerar på att nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat i rättsordningens skyddade intresse. Det framgår även att nöd utgör brott om den endast till farans beskaffenhet, den skada som har åsamkats annan och omständigheter i övrigt är oförsvarligt. Mot bakgrund av det som finns föreskrivet i lagtext behöver man vid fastställande om huruvida nöd förelegat ta hänsyn till om nödsituation föreligger och om personen som befinner sig i nöd agerat försvarligt. Försvarlighetsbedömningen kan i vissa tillfällen vara kontroversiell. Enligt Straffrättskommittén är en nödhandling i regel försvarlig om den skada som hotar är väsentligt allvarligare än den som kunde beräknas följa av gärningen. Ett par praktiska exempel är en individs rätt att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand eller att ta någon annans båt för att rädda en person från att drunkna. För att få en bättre uppfattning om ifrågavarande begrepp råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 1992 s. 621 och NJA 2004 s. 786. Av 24 kap. 1 § brottsbalken framgår föreskrifter om nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger mot: 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendomen återtas på bar och gärning, 3. den som olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, 4. den som vägrar lämna bostad efter tillsägelse. Någon av förevarande omständigheter torde vara uppfylld för att nödvärnsrätt ska föreligga. Utöver vad som har framförts ska det även beaktas huruvida gärningen med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheter i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Det kan vara uppenbart oförsvarligt av en kraftig man att försvara sig med ett tillhygge som en mindre kraftig hade bort få straffritt tillgripa. Det kan även vara uppenbart oförsvarligt av en person att åberopa försvarshandling när fara kunnat avvärjas genom en så enkel åtgärd som att ropa på hjälp eller fly från brottsplatsen. Dessa rättsfall behandlar nödvärnsrätten väldigt genomgående: NJA 1990 s. 210 och NJA 1990 s. 370. Slutligen regleras bestämmelser om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 brottsbalken. Av förevarande lagrum framgår det att nödvärnsexcess enbart bli tillämplig om en person i en situation som innefattar nödvärn, nöd eller laga befogenhet att använda våld gjort mer än vad som är tillåtet på grund av att omständigheterna var sådana att denne svårligen kunde besinna sig. Om det exempelvis inträffar att någon utövar större våld eller svårare skada än som är medgivet genom bestämmelserna om nödvärn, laga befogenhet och nöd så har man gjort mer än vad som är tillåtet och således finns det fog att åberopa nödvärnsexcess. Utöver detta ska ställning även tas till huruvida en person svårligen kunde besinna sig. Vid en sådan bedömning ska farans art och den tid som stått till förfogande för övervägande beaktas. Om en person exempelvis varit tvungen att snabbt fatta beslut om hur han skulle bete sig på grund av yttre omständigheter, kan man inte begära lika mycket av honom som om han hade tid till övervägande. Vid bedömningen av frågan huruvida gärningsmannen svårligen kunnat besinna sig är vidare hänsyn att taga till hans individuella egenskaper. Om det är på tal om en person med nervös eller ängslig läggning, kan man inte begära lika mycket av honom som av en mera stabil person. För ytterligare information om nödvärnsexcess råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 2005 s. 237 och NJA 2004 s. 786. Det som jag har framfört i denna långa utläggning kan vara av värde att lära ut till skolpersonal. Det ska dock tilläggas att min redogörelse är långt ifrån fullständig utan jag har enbart framfört det som är mest elementärt. Jag råder er att anlita en jurist om ni vill få en mer fördjupande uppfattning beträffande de framställda begreppen. Vänligen,

Olovlig körning i en nödsituation

2015-06-17 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Min sambo har hamnat i blåsväder.. I december månad 2014 blev han misstänkt för olovlig körning, grov rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik. Han blev dömd för alla tre i början av april 2015. Hans dom blev bara ökad tillskyddssyn då han har en vänlig kontaktperson och är i god kontakt med frivården. Han har precis kommit på fötter, skaffat jobb och lägenhet. Nu, två månader senare, på väg från Stockholm fick jag kramp i magen, missfall.. han tog över ratten och började köra. Då blev vi stoppade av polisen och än en gång blev det självklart olovlig körning. Han är livrädd att få fängelse pga tidigare straff och med det kommer han förlora jobbet, ev. lägenheten. Han nyss 20 år fyllda. Vad tror du blir hans påföljd? MVH orolig sambo..
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Brottet Olovlig körning återfinns i Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott 3 §. För brottet kan man maximalt få 6 månaders fängelse. Eftersom han, precis som du beskriver, blivit åtalad för detta brott och liknande brott tidigare så skulle det kunna tala för ett fängelsestraff. I det här fallet borde det dock föreligga en rättfärdigande omständighet; ditt missfall. Det är nämligen så att om man begått en straffbelagd handling på grund av att det förelåg en nödsituation så är man fri från ansvar. För att det ska räknas som en nödsituation ska det vara fråga om att fara hotar liv och hälsa, egendom eller annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Dessutom ska gärningen inte ha varit oförsvarlig. Att du fick missfall medan du körde bil i trafiken kan ju innebära fara för både ditt, din sambos och andras liv. Nöd-bestämmelsen hittar du i Brottsbalken 24:4.Om ni kan göra det sannolikt att du fick missfall under körningen så borde din sambos handlande vara ansvarsbefriat. Det är åklagaren som har bevisbördan. Alltså är det åklagaren som ska kunna bevisa att nöd inte förelåg. Du är välkommen att höra av dig igen om du har fler frågor. Vänligen,

Föreligger nödvärnsrätt?

2015-09-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Har man rätt att slå någon om man blir utsatt för stöld. Låt säga, att jag skulle gå med min väska och så skulle någon springa fram och försöka rycka den ur handen på mig, har jag då rätt att slå denna person. Tacksam för svar.
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att slå en annan person skulle i vanliga fall utgöra brott enligt 3 kap. 5 § brottsbalken (BrB) i form av misshandel, då man genom en sådan handling ”tillfogar en annan person kroppskada/smärta”. För att det ska vara ett brott enligt nämnda paragraf förutsätts därutöver att slaget utdelas uppsåtligen. I den situation som du nämner i din fråga skulle jag säga att dessa förutsättningar är uppfyllda. Objektivt sett utgör slaget alltså ett brott.Det finns emellertid ett antal undantag uppställda i lag, som kan föranleda att en gärning, som normalt betraktas som ett brott, inte utgör ett sådant. Ett sådant undantag föreskrivs i 24 kap. 1 § BrB och benämns nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger enligt paragrafens andra stycke bl.a. mot: - ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom - den som med våld eller hot om våld hindrar att egendom återtas på bar gärningI den situation som du beskriver i din fråga kan alltså tämligen enkelt konstateras att rätt till nödvärn föreligger, eftersom ett brottsligt angrepp har påbörjats på åtminstone egendom. Den gärningen som tjuven begår skulle nämligen kunna anses vara grov stöld, enligt 8 kap. 4 § BrB (eller försök till sådant brott om det inte lyckas).Om rätt till nödvärn föreligger, begår du då ett brott genom att slå till tjuven?I 24 kap. 1 § 1 stycket stadgas att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Man har alltså "rätt” att slå en tjuv, under förutsättning att nödvärnshandlingen inte är uppenbart oförsvarlig.Bedömningen om en gärning i nödvärn har varit uppenbart oförsvarlig, innefattar enligt HD:s praxis två moment. För att gärningen ska anses tillåten krävs att ”det inte förelegat ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnshandlingen och den skada som hotat genom angreppet” (Se t.ex. NJA 2009 s. 234). Detta innebär att det ska råda någorlunda jämvikt mellan skyddsintressena, d.v.s. mellan att du inte blir av med egendom och tjuvens intresse av att inte bli slagen. Min bedömning är att det inte råder något sådant missförhållande i den situation du skriver. Vad beträffar det andra momentet i bedömningen, så innebär det enligt praxis att ”det våld som använts inte får stå i klar disproportion till vad som erfordrats för att avvärja den hotande faran”. Detta avser helt enkelt att minsta möjliga våld ska användas för att avvärja angreppet. Viss marginal ges emellertid den som angrips, vilket förstås av att våldet inte får stå i ”klar” disproportion och vidare av att nödvärnshandlingen inte får vara ”uppenbart” oförsvarlig. Även här anser jag att ett slag mot en angripare inte är mer våld än vad som krävs för att avvärja angreppet.Den gärning som du beskrivit skulle alltså enligt min bedömning anses ha begåtts i nödvärn, vilket innebär att gärningen inte är brottslig. Du har således ”rätt” att slå en person som försöker rycka väskan ur handen på dig.Hoppas du anser att jag besvarat din fråga. I annat fall är du välkommen att ange synpunkter eller ställa ytterligare frågor i kommentarsfältet nedan.Med vänlig hälsning,

Självförvållat rus eller ansvarsfrihet p.g.a. tillfällig sinnesförvirring?

2015-08-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej,Jag har haft en medicinsk biverkan, en medicinsk intoxikation, av ett SSRI-läkemedel som gjorde mig tidvis både personlighetsförändrad och våldsam. Jag är åtalad för misshandel, men minns dock inte själva gärningen pga vad min läkare säger är en "blackout" som är en bieffekt av medicineringen. Jag har inte haft uppsåt att skada någon. Någonstans har jag läst att inom svensk straffrätt gäller att den som tar mediciner som ordinerats av läkare i normalfallet undgår straffansvar om dennes normala handlande sätts ur spel. Stämmer detta?
|Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I svensk rätt krävs normalt att ett brott begås med uppsåt för att en person ska kunna bli dömd. Har en gärning begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk (droger, alkohol etc.), är det ändå möjligt att dömas. Detta framgår av 1 kap. 2 § Brottsbalken (1962:700), BrB. Den här ”rusläran” innebär att man inte får ställa strängare krav på en som är berusad, än vad man ställer på ensom är nykter eller tvärt om.En gärningsmannen saknar ibland uppsåt till följd av sitt självförvållade rus. Man efterger kravet på uppsåt i viss mån, vilket medför att gärningsmannen således trots detta kan fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott. Det är också tillräckligt om uppsåt funnits endast under själva ruset. Finns däremot inget uppsåt alls så är inget brott begånget.I ditt fall kan man argumentera för att du fick en massiv överreaktion, patologiskt rus. Patologiskt rus klassas som allvarlig psykisk störning enligt 30 kap. 6 § BrB. Det innebär att fängelse inte bör väljas som påföljd.Ansvarsfrihet?"En förutsättning för tillämpning av 1 kap. 2 § andra stycket BrB är beträffande rus att detta är självförvållat och beträffande annat tillstånd att gärningsmannen genom eget vållande råkat i tillståndet [...] Var gärningsmannen på annat vis tillfälligt från sina sinnens bruk, föreligger i regel inte eget vållande om tillståndet uppstått till följd av medicinering som föreskrivits av läkare." Citat ur Brottsbalken - en kommentar, Berggren m fl. Det är detta som du måste hört.Det som jag citerat kan vara aktuellt i ditt fall. Vid tillfälliga sinnesförvirringar gäller med viss sannolikhet en oskriven undantagsregel istället för 1 kap. 2 § BrB, som jag tagit upp ovan. Den oskrivna undantagsregeln gäller för den händelse att den tillfälliga sinnesförvirringen uppkommit utan gärningsmannens egna vållande, och ska i dessa fall utgöra en ursäktande omständighet som leder till ansvarsfrihet för gärningen.Sammanfattningsvis tror jag att du skulle kunna falla in under den oskrivna undantagsregeln och frias i domstol. Det är dock svårt att utan all bakgrundsinformation ta ställning. Vill du så kan du försöka överklaga din misshandelsdom, om fristen för överklagande inte gått ut. Har fristen gått ut kan du eventuellt beviljas resning. Ta gärna hjälp av en jurist.Med vänliga hälsningar

Nödvärn vid knivhot

2015-06-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om man är på fest och någon drar kniv är det då försvarligt att slå honom så han blir medvetslös (1 slag utdelas endast ) samt att han som har kniven är påverkad på droger samt alkohol och väldigt aggressiv och utdelat slag och hot med kniven innan Detta pga en sak som hände på en fest
|Hej och välkommen till Lawline,Regler om nödvärn finns i 24:1 Brottsbalken (se här). Genom nödvärnsbestämmelserna kan en annars otillåten gärning (slå någon medvetslös) betraktas som tillåten på grund av den situation inom vilken gärningen förekom. För att det ska röra sig om en nödvärnssituation ska den som brukar våldet mötas av ett ”påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom”. Att hota någon med kniv är i sig en brottslig gärning och det kan genom knivhotet anses föreligga ett överhängande kroppsligt angrepp på person.Vidare får gärningen inte vara uppenbart oförsvarlig. Vad som avses med uppenbart oförsvarligt är situationsbaserat och bedömningen utgår ifrån den person som brukat nödvärnet. Även om det i realiteten inte förelåg någon faktisk risk för skada, men den som brukade nödvärnet uppfattade situationen som sådan, kan nödvärnet betraktas som försvarligt (s.k. putativt nödvärn). Det finns också bestämmelser som tar hänsyn till att en person i denna typ av situationer inte reagerar på ett rationellt sätt utan på grund av stress och andra emotionella känslor brukar mer våld än vad som egentligen varit nödvändigt (nödvärnsexcess).Utan att veta mer om omständigheterna i just ditt fall är det omöjligt att svara på om gärningen varit försvarlig eller inte, men möjligheten finns definitivt. Inom straffrätten spelar också andra omständigheter in, exempelvis din och den andres ålder, storlek, antal personer på platsen, berusningsnivå m.m. Vänligen

Rättfärdigandegrunder vid brottslig handling

2015-06-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om jag till exempel ser någon bli misshandlad eller våldtagen och jag springer fram för att hjälpa personen. Ända sättet är att slå personen som våldtar eller misshandlar. Är det straffbart om jag slår honom/henne? Vad kan man bli dömd för i så fall? Vad kallas brottet man begår?
|Hej och tack för din fråga!Som utgångspunkt är det brottsligt att slå en annan person, detta utgör misshandel enligt Brottsbalken (BrB) 3:5. För att en handling ska vara brottslig räcker dock inte att förutsättningarna för brottet enligt någon brottsbeskrivning (i det här fallet misshandel) är uppfyllda. Det krävs vidare att handlingen inte kan rättfärdigas på någon grund. I 24 kapitel finns grunder för rättfärdigande, om någon av dom är uppfyllda innebär alltså detta att den handling som ursprungligen är brottslig blir laglig. I det hypotetiska fallet som du beskriver ligger det närmast till hands att tillämpa rättfärdigandegrunden nödvärn, vilken framgår av BrB 24:1. Av bestämmelsen framgår att nödvärn föreligger om det är fråga om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person. Vidare krävs också för rättfärdigat nödvärn att handlingen inte är uppenbart oförsvarlig med hänsyn till omständigheterna. En misshandel eller våldtäkt utgör odiskutabelt ett påbörjat brottsligt angrepp på person. Den avgörande frågan för om ditt ingripande är brottsligt eller inte blir således huruvida det är uppenbart oförsvarligt eller ej. Här kan svåra gränsfall uppkomma men att exempelvis skjuta ihjäl någon som misshandlar någon annan skulle typiskt sett utgöra en uppenbart oförsvarlig, och således brottslig handling.Sammanfattningsvis1. Att slå någon för att hindra en misshandel eller våldtäkt är inte straffbart under förutsättning att handlingen inte är uppenbart oförsvarlig.2. och 3. Om det är fråga om en uppenbart oförsvarlig handling utgör denna misshandel enl. Brb 3:5. Straffskalan för misshandel går från böter till fängelse i 2 år.Vänligen