Nöd som ansvarsfrihet för skadegörelse vid brand

2016-03-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En vän till mig släckte nån obekants tröja som började brinna med hjälp av nåns jacka som han tog. Vad gäller lagen om att man tar nåns jacka för att släcka en brinnande tröja som den personen bar. Ska den som tog jackan betala skadestånd för att han räddade nåns liv?
|Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.I brottsbalken (1962:700) (BrB) 24 kap. 4 §, se här, finns regler om nöd som skulle kunna undanta detta från att ses som skadegörelse. I nödrättsparagrafen föreskrivs att en gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Tilläggas kan att det som räddas med hjälp av handlingen ska vara mer värt än det som skadas och det ska inte finnas något annat sätt att avvärja skadan på.Jag kommer endast kunna ge ett vägledande svar då det är svårt att svara definitivt på en fråga som denna. Konstateras kan att fara i denna situation hotade liv och hälsa då en persons tröja brann när denna person bar tröjan på sig, vilket i så fall skulle kunna innebära att nöd förelåg. Detta skyddsintresse är även mer värt än jackan. Att jackan förstördes skulle endast utgöra brott om gärningen kan anses vara oförsvarlig med hänsyn till omständigheterna. Det är svårt att veta utifrån informationen i frågan om faran hade kunnat avvärjas på ett annat sätt i stället, men i en situation som denna utgår jag ifrån att händelseförloppet går relativt snabbt och att den som tog jackan agerade på det snabbaste sätt denne kunde komma på. Jag skulle därför ha svårt att se det som att denna gärning kan ses som oförsvarlig med tanke på situationen, och det skulle således inte utgöra ett brott att ta jackan som sedan skadades för att släcka den persons tröja som brann. Men som jag nämnt i början, detta är endast ett vägledande och inget definitivt svar.Vänliga hälsningar

Nödvärn med prydnadssvärd

2016-01-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om man har ett samurajsvärd hemma och enbart har det som prydnad och ska inte använda det överhuvud taget. Man får har det hemma men inte på allmän plats men om man skulle få inbrott och man ta fram svärdet enbart till försvar,hur långt få man gå tillväga med att försvara sig så man inte åker dit själv för brott ??För skulle inbrottstjuven ha en kniv dragen så måste väll man få försvara sig.
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar rätten till nödvärn som regleras i 24 kap 1 § Brb. Nödvärnsrätten innebär att man i vissa fall går fri från ansvar för gärningar som i andra fall hade bedömts som brott. För att detta överhuvudtaget ska vara aktuellt måste man befinna sig i en nödvärnssituation. När någon brutit sig in i ditt hem och drar kniv kan nödvärnsrätt föreligga i flera situationer. Exempel på dessa är att:Personen vägrar lämna ditt hem efter tillsägelse.Personen angriper dig med kniven.Personen har påbörjat en rörelse för att angripa dig med kniven.Angreppet måste vara överhängande. Om någon rusar mot dig med kniv har du nödvärnsrätt först ögonblicket innan förövaren når fram till dig och kan skada dig.Rätten till självförsvar i dessa situationer begränsar sig till sådant våld som i situationen inte är uppenbart oförsvarligt. Hänsyn ska här tas till vilket intresse som angrips men också på det sätt som angreppet görs.Att försvara sig med svärd är något som kan leda till att den andre i värsta fall dör. Högsta domstolen har uttalat att detta bara är tillåtet i särskilda undantagsfall. Om du blir angripen med kniv på ett sätt som hotar dig till livet föreligger ett sådant undantagsfall vilket ger dig rätt att försvara dig med dödligt våld. Men om angriparen inte är kapabel att faktiskt skada dig har du inte denna rätt. Angriparen kanske är betydligt mindre än du eller väldigt berusad. Om personen bara har dragit kniv men i övrigt avvaktar har du inte heller rätt att angripa den andre med ditt svärd. Rätten till nödvärn försvinner så snart den andres angrepp är avslutat. Om den andre sticker dig med kniven men sedan flyr har du alltså inte längre nödvärnsrätt.Om personen endast vägrar lämna ditt hem efter tillsägelse har du bara rätt att använda det våld som krävs för att få personen att lämna huset. Det bör i denna situation inte anses uppenbart oförsvarligt att hota med svärdet utan att angripa inkräktaren, särskilt om angriparen bär kniv.Det mått av våld som angetts ovan är vad rättsordningen ger dig rätt till i en nödvärnssituation. Du kan dock anses vara ursäktad och gå fri från ansvar även om du använder mer våld, om omständigheterna är sådana att du svårligen kan besinna dig. I stridens hetta kan det nämligen vara svårt att anpassa våldet till det som är proportionerligt. Detta stadgas i 24 kap 6 § Brb.Mvh

Innebörden av 24 kap. 5 § BrB

2015-12-25 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vad betyder brottsbalken 24:5 ?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Man kan ha rätt att begå brott under vissa förutsättningar, t.ex. i nödvärn (bl.a. självförsvar) eller att polis får utöva våld i tjänst. Det innebär att man undgår straffrättsligt ansvar för sin handlingar. 24 kap. 5 § brottsbalken säger att den som hjälper någon begå en sådan handling också undgår straffrättsligt ansvar.Ex: A misshandlar B. B har i denna situation rätt att försvara sig och t.o.m. slå tillbaka i viss mån, om det anses försvarligt. Enligt 24 kap. 5 § brottsbalken får C, som bevittnar händelsen, ingripa och försvara B i lika stor omfattning som B själv får försvara sig, utan att stå till svars för vad som annars hade utgjort brottsligt beteende.Med vänliga hälsningar,

Putativt nödvärn

2015-12-12 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Exakt vad är putativt nödvärn?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till nödvärn handlar om att man kan ha rätt att ta till våld, och hot om våld, som annars vore olagligt för att avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Av 24 kap. 1 § Brottsbalken framgår att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.Vid bedömningen av om någon har begått ett brott ser man först och främst till huruvida rekvisiten i en enskild straffbestämmelse är uppfyllda. Därefter ser man till huruvida det föreligger några omständigheter som kan göra den otillåtna gärningen rättfärdigad (t.ex. nödvärn).Kommer man fram till att det begåtts en otillåten gärning och att det inte finns några rättfärdigande omständigheter går man vidare till att se om rekvisiten för att gärningsmannen ska ses som personligt ansvarig är uppfyllda. Med detta menas, om det inte är fråga om ett oaktsamhetsbrott, att gärningen ska ha begåtts uppsåtligen. Uppsåt kan, väldigt förenklat, sägas innebära att gärningsmannen förstår vad det är denne gör. Enligt den s.k. täckningsprincipen krävs att uppsåtet ska stämma överens med/täcka den otillåtna gärningen som den anges i rekvisiten för otillåten gärning. Detta innebär i princip att gärningsmannen måste förstå att det inte föreligger några rättfärdigande omständigheter. Det är här frågan om putativt nödvärn kan bli aktuell att bedöma. Det kan nämligen vara så att gärningsmannen inbillar sig att en situation är värre än vad den är och tror sig vara utsatt för ett brottsligt angrepp och att denne därför har rätt att använda nödvärn. Ett exempel på en putativsituation är följande:A siktar på B med en vattenpistol och B tror att det är en äkta pistol. Om B därför tror att han befinner sig under ett överhängande brottsligt angrepp föreligger en putativ nödvärnssituation. Om B i en sådan situation slår A måste man vid bedömningen av om B har begått ett brott se till huruvida B haft uppsåt till att begå en otillåten gärning. Eftersom B här har trott sig agera i nödvärn är troligen så inte fallet d.v.s. om gärningen varit rättsenlig utifrån hur B har uppfattat situationen kan denne inte dömas för brott. Man ser alltså inte handlingen som tillåten men eftersom B:s uppsåt inte "täcker" frånvaron av omständigheter som gör gärningen tillåten ska denne gå fri. Jag hoppas att detta var svar på din fråga men detta är ganska knepig juridik och om det är någonting som fortfarande är oklart får du väldigt gärna höra av dig så ska jag försöka förklara bättre!Vänligen,

Nödvärn genom hot

2016-01-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej.Är att säga "passa dig " ett hot i lagens mening . Jag sitter som styrelseledamot i en brf förening.Personen ifråga bad mig att spontant då jag råkade träffa på honom på vägen hem att komma in i hans lägenhet för att diskutera ang saker som han var missnöjd med under ombyggnationen, vilket jag gjorde välvilligt. Väl inne i hans bostad började han berätta mer. Efter några ordväxling började personen i fråga att brusa upp sig och prata mer aggressivt mot mig. då använde jag mig av ordet "passa dig" för att klar göra för personen i fråga att sluta brusa upp sig och prata aggressivt mot mig och då jag välvilligt gick med in i hans bostad för att lyssna. Om inte detta skedde skulle jag annars avsluta diskussionen och lämna platsen. Han tog det som ett hot och skulle ringa polisen på mig. Direkt efter det valde att ringa en styrelse kollega för att informera vad som hade just hänt och började spela in och dokumentera vårt försätta samtal med personen i fråga.Det är inte första gången han har varit likadant mot andra i styrelsen. Hoppas jag kan få lite klarhet på vad som gäller. Tack
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vad som är brottsligt finns bl. a. i brottsbalken (nedan förkortat BrB; se lagen https://lagen.nu/1962:700). Enligt 1 kap. 2 paragrafen i BrB så ska brott vara uppsåtliga om inte annat är föreskrivet. Det går alltså inte att begå brott genom att vara oaktsam eller klumpig om det inte står särskilt för ett visst brott. För att begå ett brott måste man alltså ha uppsåt, en vilja att göra något.Bestämmelsen om olaga hot finns i 4 kap. 5 paragrafen BrB. Där står att om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot.Som framgår om man läser lagtexten är det själva handlingen som är otillåten. Det kräver alltså inte att den hotade känner allvarligt fruktan för sitt liv som avgör om det är en brottslig gärning, utan det är själva handlingen, i detta fall att du säger ”passa dig” till honom. Det ska vara ägnat att väcka fara och det är inte så tveksamt att beroende på hur man säger det kan ”passa dig” vara ägnat att framkalla fruktan.Så det är möjligt att säga ”passa dig” kan vara ett olaga hot. Men det finns ytterligare lagar som finns i situationer som dessa. De är ansvarsfrihetsgrunder, alltså saker som kan göra dig fri från straffansvar. En av dessa är nödvärn. Bestämmelsen om nödvärn finns i 24 kap. 1 paragrafen BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K24P1S1). När det är fråga om nödvärn får man begå brott (såsom olaga hot) utan att det faktiskt blir ett brott. Det finns vissa krav när man får använda sig av nödvärn, det som passar in på ditt fall är första punkten i senast nämnda paragraf: Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.Nödvärnsrätten är olika stor beroende på vilket brott som begås, men en väldigt utbredd tanke är att våld ska mötas med samma våld. Du skriver att personen hade brusat upp och betett sig aggressivt. Detta hade i sin tur fått dig att säga ”passa dig”. Det är extremt sannolikt att, om personen ringer polisen och anmäler dig för hot, så skulle åklagaren anse att du agerat i nödvärn eftersom du bara bemött hans ord med dina ord. Nödvärn (och således inget straffansvar) föreligger bara om brottet en person begått i nödvärn inte är uppenbart oförsvarligt. Det finns väldigt utbredd praxis, alltså domstolsavgöranden, på vad som är att anse som uppenbart oförsvarligt, och att bemöta någons ord med sina ord i syfte att förmå dem att sluta och lugna ner sig är helt klart försvarbart. För att sammanfatta, om endast händelsen att du säger ”passa dig” skulle bedömas är det möjligt att det vore att se som olaga hot. Men nu när du bara sagt det i ett sorts verbalt försvar är det att anse som nödvärn och du har alltså inte begått ett brott. Vänligen,

Förbjuda nödvärn?

2015-12-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vilken sorts brott gör man sig skyldig till, när man förbjuder någon annan att använda sig av nödvärnsrätten.
Khashayar Kiavash |Rätten till nödvärn, som återfinns i Brottsbalkens (BrB) 24 kap. 1§, går inte med rättslig verkan att förbjuda någon att använda eller inte. Även den som inte förstår att han eller hon är i en nödvärnssituation äger åberopa [i efterhand] att nödvärnsgärningen var rättsenlig. Svaret på din fråga blir därmed att man i förevarande fall inte kan göra sig skyldig till något brott över huvud taget eftersom en sådan tillsägelse eller uppmaning saknar rättslig betydelse. Man skulle kunna tänka sig, dock måhända att det är aningen långsökt, att en sådan uppmaning skulle kunna kvalificeras som olaga tvång i enlighet med BrB 4 kap. 4§. Det krävs dock mer omständigheter än ovan beskrivna för att bedöma huruvida det är fallet eller inte.Nödvärnsbestämmelsen hittar du här.Olaga tvång hittar du här.Med vänlig hälsning,

Nödvärn vid skolskjutning

2015-12-21 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hejsan Lawline. Jag har en fråga som jag antar ligger i självförsvars grenen. Om det skulle hända t.ex. en skolskjutning vid min skola och den som skjuter gick in i det rummet jag var i, och hotade mina klasskamrater och mig skulle jag ha rätten att attackera individen med ett vapen så som sax, kniv för att skydda mig själv och mina klasskamrater?
|Hej,Tack för din fråga och för att du har valt att ställa den till oss på Lawline.Din fråga aktualiserar bestämmelserna i Brottsbalken som du kan ta del av här. De brott man i regel kan göra sig skyldig till genom att angripa någon med ett vapen så som sax eller kniv är allt ifrån misshandel till mord (se https://lagen.nu/1962:700#K3P1S1). Avgörande för vilket brott man gör sig skyldig till beror bland annat på skadan som man orsakat genom våldet. I lagen finns det emellertid en rad undantag (undantagen kallas för ansvarsfrihetsgrunder) för när en gärning som i vanliga fall hade betraktats som ett brott, inte utgör ett sådant utan istället anses befogad. Ett av dessa undantag är nödvärn (se https://lagen.nu/1962:700#K24P1S1) som kan sägas vara det juridiska begreppet för självförsvar. Enligt lagen har man rätt till nödvärn bland annat när någon person utsätts för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Det du beskriver i din fråga, det vill säga en påbörjad skolskjutning är ett sådant påbörjat brottsligt angrepp på person som avses i lagen. Lagen stadgar också att en gärning som någon begår i nödvärn är ett brott endast om den är uppenbart oförsvarlig med tanke på angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Det här innebär bland annat att den som agerar i självförsvar inte får använda mer våld än vad som behövs för att skydda sig mot faran som angreppet utgör, detta omfattar såväl typ av våld som under hur lång tid våldet utövas. Vad som menas med uppenbart oförsvarligt avgörs emellertid från fall till fall och beror på situationen som den angripne har befunnit sig i. Hänsyn kan då tas till den angripnes och angriparens kroppsstorlek, på vilken plats de befunnit sig, om någon varit berusad m.m. Det kan exempelvis vara uppenbart oförsvarligt av en större person att använda en viss typ av våld, medan det är försvarligt om en mindre person använder samma typ av våld i en liknande situation. Det kan också vara uppenbart oförsvarligt att använda våld om man hade kunnat undvika faran på något annat sätt, till exempel genom att ropa på hjälp eller att fly från angriparen. Om en handling som begåtts i nödvärn bedöms vara uppenbart oförsvarlig, har en otillåten gärning begåtts. Man kan emellertid undgå ansvar om man ”svårligen kunde besinna sig” (se https://lagen.nu/1962:700#K24P6S1). Detta kallas för nödvärnsexcess. Hänsyn tas då bland annat till farans art, det vill säga om faran varit stor och/eller överhängande, tiden som man hade till förfogande för en lämplig reaktion samt om man var extremt rädd eller i ett panikartat tillstånd.Det är svårt att ge ett exakt svar utan att närmare veta hur situationen skulle sett ut. Grundat på den information som du gett och den situation som du har beskrivit gör jag emellertid bedömningen att du skulle ha rätt att använda ett sådant vapen som du gett exempel på för att avvärja den livshotande fara som uppstår när någon använder ett skjutvapen på en skola. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga. Har du några ytterligare frågor eller funderingar är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Bära skyddsväst på allmän plats

2015-11-21 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Nu när säkerhetsnivån höjts till 4/5 med tanke på terrornivån, får vanliga medborgare lov att bära skyddsväst utan att riskera åtal som förberedelse till brott?Jag menar att man bär skyddsväst på jobbet eller när man handlar på köpcentrat.Med vänlig hälsning, Niklas
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDet är inte olagligt för privatpersoner att bära skyddsväst på allmän plats i Sverige. Däremot kan det tänkas att det röner en del oönskad uppmärksamhet, såvida skyddsvästen syns.UtredningLagrummet om förberedelse till brott återfinns i 23:2 Brottsbalken. För denna typ av egendom krävs att det är "särskilt ägnat" att använda som hjälpmedel. Som exempel på vad som är särskilt ägnat har i förarbetena nämnts datorvirus för dataintrång, vapen, gift och dylikt. Vardagsföremål kan inte tjäna som särskilt ägnade hjälpmedel annat än i en samling.Det kan ifrågasättas ifall en skyddsväst faller in under denna kategori av särskilt ägnade hjälpmedel. Något vardagsföremål är det inte fråga om, men är samtidigt inte ensam ett "särskilt ägnat" hjälpmedel till brott. Det bör slutligen noteras att det, för att förberedelse ska komma ifråga, krävs ett huvudbrott att relatera bestämmelsen till. Innehav av skyddsväst utan annan egendom torde således inte aktualisera förberedelsebestämmelsen över huvud taget.Relevansen av den allmänna säkerhetsnivånAtt säkerhetsnivån nu höjts från tre till fyra innebär inte ett omedelbart undantag från vissa brott. Det innebär heller inte att olika ansvarsfrihetsgrunder, såsom nöd (24:2 Brottsbalken), automatiskt får relevans. För att t.ex. nöd ska föreligga krävs en reell händelse. Brand eller naturkatastrofer brukar tjäna som exempel. SlutordDen omständigheten att det är inte är olagligt att bära skyddsväst påverkar dock inte att polisen kan tänkas uppmärksamma en person som gör det. Lycka till och om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se