Ansvarsfrihet från våld

2016-07-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Har man någonsin rätten att ge den första smällen i en street fight?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att det aldrig är okej att använda sig utav våld (se misshandel, 3 kap 5 § Brottsbalken). Det finns dock vissa situationer som kräver att man försvarar sig, exempelvis om man blir attackerad. I dessa situationer kan ansvarsfrihet aktualiseras, vilket regleras i 24 kapitlet Brottsbalken. Det som gör att en påföljd inte längre kan vara aktuell, är att man agerar i nöd eller nödvärn (24 kap 1 § Brottsbalken). Nöd agerar man i om man räddar någon annan från en kristik situation. Nödvärn blir aktuellt när man försvarar sig själv i en kritisk situation, vilket verkar vara aktuellt i detta fall.För att se om nödvärnet är ursäktande, måste man göra en försvarlighetsbedömning. Detta innebär att man undersöker om agerandet som är gjort i nödvärn är i proportion med det som man kan bli utsatt för om man inte försvarar dig. Det är viktigt att notera att man aldrig har en nödvärnsrätt mot någon som i sin tur agerar i nödvärn, utan det är den som först har nödvärnsrätt som står sig. Om den som agerar i nödvärn inte agerar proportionerligt (försvarligt) så övergår agerande från nödvärn till misshandel och då kan man döms för det. Lagen tar upp fyra omständigheter då rätt att bruka nödvärn föreligger:1. Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.2. Mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.3. Mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg.4. Mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.Gränsen är således väldigt hårfin för när våldet övergår från nödvärn till misshandel. Den slutliga bedömningen ligger hos domstolen, som avgör frågan utifrån varje enskilt fall.Hoppas du har fått svar på din fråga!Mvh,

Vem har nödvärnsrätt?

2016-06-12 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Om en inbrottstjuv kommer in i mitt hem och får tag på min mamma och slår henne med uppsåt att döda. Får jag då använda dödligt våld mot inbrottstjuven för att rädda min mamma?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person föreligger nödvärnsrätt enligt 24 kap 1§ 1p Brottsbalken (1962:700) (BrB). Nödvärnsrätten är inte endast förbehållen den som är utsatt för angreppet utan vem som helst som kan avvärja faran. I den situationen som du beskriver har du alltså möjligen rätt att bruka dödligt våld men du får endast använda det våld som krävs för att avvärja angreppet och våldet ska vara ändamålsenligt. Troligtvis kan du avvärja angreppet utan att bruka dödligt våld varför du då skulle handlat uppenbart oförsvarligt om du brukat dödligt våld vilket gör att nödvärnssituationen inte längre är en rättfärdigande omständighet. Frågan blir då om du svårligen kunnat besinna dig och att därmed reglerna om excess blir tillämpliga enligt 24 kap 6§ BrB.Hoppas detta svarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Ogiltigförklarande av åtal pga polisens agerande vid gripandet

2016-05-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Om en polis gör något olagligt i samband när de griper en person, kan åtalet bli ogiltigt?
Franziska Brüggemann |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att frågan gäller huruvida ett eventuellt åtal mot dig eller den som gripits kan bli ogiltigt p.g.a. att polisen som genomfört gripandet gjort någonting olagligt. Svaret är nej. Om en polis i samband med ett gripande gör någonting olovligt blir åtalet mot den gripna inte ogiltigt. Möjligt är att polisen kan åtalas för tjänstefel. Om det rör sig om ett allmänt åtal och det finns grund för ett sådant åtal så måste i princip en åklagare föra åtalet, oavsett hur gripandet gått till. Undantag från detta görs i princip endast om det finns grund för en s.k. åtalsunderlåtelse. En åtalsunderlåtelse kan ske om påföljden för brottet antas bli böter, om påföljden antas bli villkorlig dom och det föreligger särskilda skäl eller dylikt (se 20 kapitlet 6 och 7 §§ rättegångsbalken).Men som sagt, polisens agerande kan inte medföra ogiltigförklarande av någons åtal. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Nödvärn och envarsgripande

2016-05-03 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, Får man som privat person gripa t.ex en P-vakt som helt oprovocerat eller utan grund använt våld eller hotat någon, får man använda lagen om nödvärn att använda tillräckligt med våld för att styra av situationen om man blir attackerad utan att ha gjort något över huvud taget och gripa personen tills polis kommer?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuella regler hittar vi i Brottsbalken (BrB) och Rättegångsbalken (RB).NödvärnI BrB 24:1 2st 1 p sägs att rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat brottsligt angrepp på person eller egendom. Nödvärnsrätten föreligger oavsett om det är en P-vakt, brevbärare eller bankman som har påbörjat det brottsliga angreppet mot person eller egendom. Du har således rätt att använda våld för att styra av en situation där du själv blir attackerad med våld. I BrB 24:1 1st sägs att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Förenklat kan man säga att du inte får använda mycket mer våld än vad situationen kräver. Enligt BrB 24:5 har du också rätt att hjälpa någon som befinner sig i en nödvärnssituation. Om en P-vakt attackerar någon med våld får du alltså hjälpa den utsatte genom att styra av situationen.Nödvärnsrätten gäller också om P-vakten hotar någon på ett sätt som gör att situationen kan bedömas som ett överhängande brottsligt angrepp. Exempelvis att P-vakten uppträder mycket hotfullt och uttalar diverse hot som framstår som verkligt menade.EnvarsgripandeI RB 24:7 2st sägs att om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar…den gripne ska skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Med envarsgripande menas sådana åtgärder som företas av enskilda (envar).Du kan alltså gripa den attackerande P-vakten för att sedan kontakta polisen. Sammanfattningsvis har du alltså rätt att använda våld som inte är uppenbart oförsvarligt för att skydda dig själv eller någon annan som har nödvärnsrätt. Du kan också hålla fast angriparen och tillkalla polisen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Föranleder olaga hot en nödvärnssituation?

2016-06-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Kan andra handlingar än fysiskt våld bedömas som nödvärn?Tänker på inspelning av samtal på grund av överhängande brottsligt angrepp (hot). En anställd på ett företag utsätts för hot. Det sker "bakom ryggen" på honom. Jag vill ha bevis. Gäller brottsbalk 4 kap 9a paragraf?Trevlig helg!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att en person utsätts för hot skulle kunna falla under olaga hot enligt 4 kap 5§ Brottsbalken (BrB) och därmed alltså vara ett brott. Det kan dock inte vara vilken typ av hot som helst, enligt paragrafen måste det antingen vara att någon lyfter vapen mot annan eller att personen hotar om brottslig gärning ex. "jag ska döda dig". För att hotet ska klassas som olaga hot krävs det dessutom att det för den hotade är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Även om hotet inte uttalas direkt till den hotade utan till någon i dennes bekantskapskrets kan det vara straffbart om det var tänkt att offret skulle få ta del av informationen ex. "jag ska döda X när jag ser honom". Om det inte är tänkt att den anställde ska få reda på vad som sagts är det alltså inte olaga hot. Precis som du skriver är en av situationerna som föranleder nödvärnsrätt att det föreligger ett överhängande brottsligt angrepp, detta stadgas i 24 kap 1§ BrB. Av 24 kap 1§ BrB framgår att rätt till nödvärn föreligger mot:1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelseI detta fall är det endast 1 punkten som möjligen skulle kunna bli aktuell. Det stadgas dock att det ska vara ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp, inte att det endast måste vara ett brott. Exempelvis omfattas inte förtal i 5 kap 1§ BrB eller förolämpning i 5 kap 3§ BrB som ett brottsligt angrepp som därigenom skulle kunna föranleda nödvärnsrätt. Enligt den första punkten är det just fysiskt våld som föranleder nödvärnsrätt då nödvärnsrätten får användas för att avvärja angreppet. Så fort det inte längre finns ett överhängande brottsligt angrepp eller då det påbörjade angreppet är avslutat föreligger inte längre någon nödvärnssituation och nödvärnsrätten upphör. Du kan alltså inte åberopa nödvärnsrätt som en rättfärdigande omständighet för att gå fri från olovlig avlyssning då olaga hot inte är ett fysiskt angrepp på person eller egendom och är alltså inte en nödvärnssituation som föranleder nödvärnsrätt. Angående huruvida 4 kap 9a§ BrB är aktuell kan sägas att brottet som regleras i paragrafen är olovlig avlyssning. För att en handling ska falla under paragrafen krävs att avlyssningen sker olovligen med hjälp av tekniskt hjälpmedel. För att olovlig avlyssning ska kunna bli aktuell krävs att du själv inte deltar i samtalet som du spelar in. Det krävs även att inspelningen sker av ett samtal vartill allmänheten inte äger tillträde till. För att sammanfatta skulle möjligen personens uttalanden kunna falla under brottet olaga hot enligt 4 kap 5§ BrB. Det föreligger dock ingen nödvärnssituation då det inte föreligger ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Om det är fråga om olaga hot gör sig personen skyldig till brott och ni kan polisanmäla honom. Då du skriver att hotet sker bakom den utsattes rygg är det troligtvis många som är vittnen till brottet. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma. Trevlig helg på dig med!Med Vänlig Hälsning

Rätt till självförsvar på egen tomt

2016-05-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Får jag ta till självförsvar på min egen tomt
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att ta till självförsvar, så kallat nödvärn är inget som baseras på var man befinner sig. Nödvärnsrätten förändras alltså inte beroende på om du befinner dig hemma eller ute på stan. Rätten till nödvärn regleras i 24:1 brottsbalken, där sägs det att det finns fyra olika situationer då man har rätt till nödvärn. Jag förklarar de olika punkterna och när de kan bli aktuella. 1p - tar upp rätten att försvara sig i mot ett redan påbörjat eller nära förestående brottsligt fysiskt angrepp. Observera att detta endast gäller fysiska angrepp, man får inte bruka våld för att försvara sig mot psykiska påhopp.2p - reglerar rätten att stoppa en tjuv på bar gärning. Denna punkt ger dig ex. rätten att med våld stoppa en tjuv som är i farten med att stjäla din cykel. 3p - gäller om någon försöker eller har brutit sig in i ditt hus, detta omfattar även tomten runt huset. Om någon håller på att bryta sig in hos dig får du alltså avlägsna dem med hjälp av våld. 4p - Lik ovanstående punkt. För att du ska ha rätt att avlägsna en ovälkommen gäst enligt denna punkt är det dock viktigt att det först har skett en tillsägelse. Du måste alltså ha sagt åt personen att lämna bostaden innan du får bruka våld. Det viktigaste att komma ihåg är att även om det har skett en händelse som kan ge rätt till nödvärn är det ändå inte säkert att man som försvarare har fått rätt att bruka våld enligt nödvärnsrätten. Man måste ta hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt, och om ett nödvärn har varit uppenbart oförsvarligt med hänsyn till dessa faktorer har man som försvarare gjort sig skyldig till ett brott. Enkelt sagt får man alltså inte använda för mycket våld och vad för mycket våld är olika från situation till situation.Mitt svar blir alltså att det beror på ovanstående faktorer om du får använda självförsvar på din tomt. Du har rätt att avlägsna personer från din tomt med lämpligt mycket våld utan att bli dömd för brott. Hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte eller om du har vidare funderingar är du välkommen att återkomma. Mvh

Gränsen mellan nödvärn och misshandel

2016-05-13 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hur mycket våld får jag använda om jag blir attackerad med en kanyl
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att det aldrig är okej att använda sig utav våld (se misshandel, 3 kap 5 § Brottsbalken). Misshandel kräver att gärningsmannen (du) har agerat med uppsåt, dvs helt medvetet (1 kap 2§ Brottsbalken).Det finns dock vissa situationer som kräver att man försvarar sig, exempelvis om man blir attackerad. I dessa situationer kan ansvarsfrihet aktualiseras, vilket regleras i 24 kapitlet Brottsbalken. Det som gör att en påföljd inte längre kan vara aktuell, är att man agerar i nöd eller nödvärn (24 kap 1 § Brottsbalken). Nöd agerar man i om man räddar någon annan från en kristik situation. Nödvärn blir aktuellt när man försvarar sig själv i en kritisk situation, vilket verkar vara aktuellt i detta fall.För att se om nödvärnet är ursäktande, måste göra en försvarlighetsbedömning. Detta innebär att man undersöker om agerandet som är gjort i nödvärn var proportionalitet. Det är viktigt att notera att man aldrig har en nödvärnsrätt mot någon som i sin tur agerar i nödvärn, utan det är den som först har nödvärnsrätt som står sig. Om den som agerar i nödvärn inte agerar proportionerligt (försvarligt) så övergår agerande från nödvärn till misshandel och då kan man döms för det. Utgångspunkten är därför att nödvärn endast gäller då man försvarar sig i situationen, men inte om man fortsätter att använda våld när gärningsmannen är oskadliggjord. Det sistnämnda utgöra den främsta gränslinjen, dvs det är okej så länge gärningsmannen inte är oskadliggjord. Gränsen är således väldigt hårfin för när våldet övergår från nödvärn till misshandel. Den slutliga bedömningen ligger hos domstolen, som avgör frågan utifrån varje enskilt fall. Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga!Vänlig hälsning,

Bruka våld-Person lämnar inte din egendom

2016-04-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, om jag skulle se någon som går in på min egendom utan tillstånd då jag sagt åt honom att lämna men han stannar kvar, får man då göra hot om våld eller liknande för att få denne person att lämna egendomen?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga.Om du hotar eller använder våld mot någon så vidtar du en handling som är straffbelagd enligt lag. För att du ska kunna hållas ansvarig för dessa handlingar krävs emellertid att det inte föreligger någon rättfärdigande omständighet som gör att dina handlingar inte betraktas såsom otillåtna. En sådan rättfärdigande omständighet är nödvärn, som regleras i Brottsbalken 24 kap 1 §, se här.Regeln lyder som följer: ”En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse”.Punkten tre beskrivs som att rätt till nödvärn föreligger mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg. Punkten fyra handlar om nödvärnsrätt mot den som vägrar lämna en bostad efter tillsägelse. Observera att det för ansvarsfrihet enligt denna punkten krävs att det faktiskt skett en tillsägelse, dvs man måste först ha uppmanat personen ifråga att lämna.Situationen du beskriver skulle kunna omfatta en situation där en straffbelagd handling i form av våld eller hot inte hade ansetts utgöra en otillåten gärning på grund av nödvärn, enligt punkten tre eller fyra. Någon av dessa punkternas tillämplighet beror emellertid på vad du avser med ”egendom”. Om du med ”egendom” menar din bostad, gård eller något annat utrymme som nämns i dessa punkter så kan den situationen du beskriver omfattas av regeln om nödvärn. I så fall kan du gå fri från ansvar från straffbelagda handlingar form av våld eller hot, förutsatt att övriga förutsättningar för nödvärn är uppfyllda.Det finns ett rättsfall då en person tagit sig in på en annan persons gårdsplan, men efter tillsägelse avlägsnat sig. Personen återkom och vägrade då att avlägsna sig, varför ägaren till marken brukade våld mot personen för att föra ut personen från gården. Personen som vidtagit denna brottsliga handling i form av våld gick fri från ansvar på grund av nödvärn med stöd av punkten tre. (NJA 1978 s 356)Observera att en handling är fri från ansvar såsom nödvärnshandling endast under förutsättning att den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte är uppenbart oförsvarlig. Det ska alltså alltid göras en avvägning mellan situationen som föreligger och det våld eller hot som förekommit, och det är alltså inte utan vidare tillåtet att tillgripa våld eller hot bara för att situationen man befunnit sig i omfattas av nödvärnsbestämmelsens tillämpningsområde.Hoppas att du är nöjd med svaret. Vänligen,