Att försvara sig mot en attackerande hund

2017-03-03 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag blev attackerad av en schäfer för ett tag sedan, tack och lov så hann jag springa in till porten där jag bor. Men jag funderar, om man är ute och blir attackerad av en hund som sliter sig loss från sin ägare och man använder sig av nödvärn och hunden råkar dö, kan man bli skyldig för hundens död?Och är det någon skillnad hypotetiskt ifall hundägaren avsiktligen släpper hunden loss för att hundägaren vill att hunden ska skada personen/mig? I det här fallet är det stora hundar som aktuella. Tacksam för svar.
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tänkte börja med att gå igenom hundägarens ansvar och sedan går jag in på ditt eget ansvar och vad du kan göra för att skydda dig.Om en olycka sker, t ex att hunden sliter sig loss ur sitt koppel och biter en annan människa, råder så kallat strikt skadeståndsansvar, enligt 19 § lagen om tillsyn över hundar och katter (se https://lagen.nu/2007:1150#P19S1 ). Detta strikta ansvar innebär att ägaren är skyldig att ersätta skador som hunden orsaker oavsett om de har uppkommit med flit eller inte. Det spelar alltså ingen roll om ägaren var oaktsam eller inte, utan ska ersätta alla skador som uppkommer pga sin hunds handlande.Om en hundägare avsiktligt släpper lös en hund för att skada dig uppkommer en fråga om ett straffansvar för hundägaren. Här blir frågan vad hundägaren ville åstadkomma med att bussa hunden på dig, ville han att du skulle bli skadad eller t o m dö? Tänkte han kanske att du var på väg att göra inbrott eller skada honom och han försvarade därför sig själv eller sin egendom genom att bussa hunden på dig? En mängd brott kan alltså uppkomma här, allt från misshandel till mord eller ett försök därtill. Det hänger på situationen, de uppkomna skadorna, risken för skada och avsikten med handlandet. Något som dock är självklart är att det strikta ansvaret som jag nämnde ovan oavsett gäller.Då kommer vi till frågan om vad du får göra för att försvara dig vid en hundattack, och svaren hittar vi i 24 kap. brottsbalken. Nödvärn, som du nämnde, gäller ifall någon begår en brottslig gärning mot dig, dvs bussar hunden på dig. Den regeln finner vi i 24 kap. 1 § brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K24P1S1 ). Skadan du tillfogar hunden får inte vara mer än nödvändig så det är en bedömningsfråga beroende på omständigheterna.Om hunden istället råkar slita sig från sin ägare och går till attack mot dig blir bestämmelsen om nöd tillämplig enligt 24 kap. 4 § brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K24P4S1 ). Här får du inte heller göra mer än absolut nödvändigt för att ditt handlande ska ses som försvarligt.Om du skulle begå mer våld mot hunden än nödvändigt kan ansvar enligt djurplågeri uppkomma och skadestånd pga sakskada, eftersom en hund är lös egendom enligt lagens mening. Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen (se https://lagen.nu/1972:207#K2P1S1 ) är du skyldig att ersätta den skada som uppkommer på hunden. Om du skulle anses ha plågat hunden mer än nödvändigt kan du också bli ansvarig för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K16P13S1 ). Det finns ett hovrättsavgörande från 1993 (RH 1993:163) där en lösspringande hund attackerade en kopplad hund och där den kopplade hundens ägare hade lyft upp hunden och kastat den i marken vilket lett till flera benbrott. Det ansågs som oförsvarligt och hundägaren blev dömd till djurplågeri med dagsböter.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Nödvärn vid misshandel samt provokationers betydelse för nödvärnsbedömningen

2017-02-20 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag var på en fest med kompisar och massor av människor som var 20+ kom dit. Jag drack inget då jag är nykterist, då kommer det en tjej fram och börjar tjata och skrika. Hon svär, jag svär tillbaka och hon slår mig. Jag slog tillbaka i vad jag tyckte var självförsvar för hon försökte slå mig igen. Jag blir sen slagen av flera människor från alla håll men iväg jagad av 4 personer. Jag vet vem 1 av personerna är och han förstörde min jacka samt slog mig i magen osv. De andra fick in slag på mig och även knäad i huvudet när jag var nere på marken. Jag klarade mig utan större skråmor men vill ha ersättning och anmäla personerna som slog mig. Men jag undrar vad är det som gjorde fel? Gjorde jag fel som slog tillbaka? Jag tänkte självförsvar men för att hon svor åt mig och jag svor åt henne kanske det var provokation till misshandel?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omständigheter som kan rättfärdiga en gärningUtgångspunkten är att den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta döms för misshandel (brottsbalken 3:5). Om du befann dig i en så kallad "nödvärnssituation" och gärningen inte var uppenbart oförsvarlig kan din gärning dock rättfärdigas (BrB 24:1). En nödvärnssituation föreligger bland annat då gärningsmannen har påbörjat ett brottsligt angrepp på person, vilket stämmer överens med ditt fall då gärningsmannen hade påbörjat en misshandel av dig innan du slog tillbaka. Försvarsgärningen får inte heller klart avvika från vad som hade varit behövligt i situationen. Min bedömning är därmed att det var okej för dig att använda våld för att försvara dig, då våldet inte fortsatte efter att gärningsmannen var oskadliggjord.Hur en domstol skulle avgöra frågan dock är svårt att säga. Det beror på vilken bevisning i form av vittnen som kan stödja din uppfattning av händelseförloppet.Provokationens betydelse för nödvärnsbedömningenHuruvida dina svordomar provocerade gärningsmannen till misshandeln är irrelevant för själva nödvärnsbedömningen, men kan möjligtvis användas som argument för att mildra gärningsmannens straffrättsliga ansvar.__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar eller anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänlig hälsning,

Visitation i butik

2017-01-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej. min son och hans kompis blev tagna på ica maxi borås o visiterade i ett avsides rum.är detta verkligen lagligt dom hadde inte tagit något.
|Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt regeringsformen 2 kap 6 § är det en grundläggande fri- och rättighet att vara skyddad mot kroppsliga ingrepp såsom kroppsvisitation. Förutom om personen samtycker så finns det finns vissa undantag från denna rättighet föreskrivet i lag. I detta fall ligger en skyddsvisitation enligt polislagen 19 § st. 1 p. 1 närmast till hands. Nu vet jag inte vem som visiterade din son och hans vän men för att affärspersonal eller till exempel väktare ska ha en laglig rätt att utföra en visitation krävs det enligt polislagen 29 § st. 2 att de innan det har envarsgripit personen. Enligt rättegångsbalken 24 kap. 7 § får envar på bar gärning gripa den som begår brott på vilket fängelse kan följa. Den som envarsgripit en annan får då utföra en så kallad skyddsvisitation enligt polislagen 19 § st. 1 p. 1 för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.Personalen i affären hade alltså ingen rätt att visitera eller envarsgripa varken din son eller hans vän då dem inte begått något brott. Om din son eller hans vän inte självmant gått med på visitationen så är det möjligt att den som utförde visitationen begick ett brott eftersom någon laglig rätt för visitation inte förelåg. Brott som skulle kunna vara aktuella i detta fall är till exempel ofredande eller olaga tvång, men det är svårt att säga endast med den information som ges. Hoppas detta svarade på din fråga. Mvh

Nödvärnsrätt

2016-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej Lawline!Ponera följande: Jag hamnar i en nödvärnssituation och skadar angriparen så pass allvarligt att han får livshotande skador och måste söka akut läkarvård för att överleva. Har jag någon juridisk skyldighet att larma 112 för att rädda hans liv? Skulle en domstol kunna fälla mig för exempelvis misshandel om han överlever eller dråp om han dör?Gäller detsamma även för polis, militär och personal i bevakningsbranschen?Tacksam för svar!Axel
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt brottsbalken 24 kap. 1 § är en gärning som någon begår i nödvärn brottslig endast om den är uppenbart oförsvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt.Avgörande för om du kan fällas för brott är alltså om den gärning du begår mot angriparen är uppenbart oförsvarlig. Vilka gärningar som är uppenbart oförsvarliga skiljer sig från situation till situation. I regel brukar man säga att våld får bemötas med lika våld. Att tillfoga en person livshotande skador och sedan lämna denne till sitt öde är i många situationer svårt att försvara. Det är betydligt lättare att en misshandel inte anses uppenbart oförsvarlig än ett dråp. Om angriparen avlider till följd av det våld du tillfogar honom kan det, beroende på situationen, vara avgörande för om det är uppenbart oförsvarligt eller inte. Om du i en nödvärnssituation måste använda våld bör du använda minsta möjliga våld som situationen kräver.Nödvärnsrätten gäller för alla även polis, militär, och andra inom bevakningsbranschen. Den gäller både när de är i tjänst och inte. Hoppas det här svarade på din fråga. Mvh,

Nödvärn och rätt till självförsvar

2017-02-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! I helgen blev jag fasthållen samt knuffad utför en trappa på ett evenemang.När de höll fast mig så försökte jag göra allt för att ta mig loss, råkade tyvärr träffa någon i ansiktet i all panik, var absolut inte meningen. Kan tillägga att jag har klaustrofobi och får svåra panikattacker i såna situationer.Gjorde jag rätt ändå som brukade självförsvar? jag har blåmärken samt rivmärken på armarna från fasthållningen, samt en skallskada från då de knuffade mig utför en trappa. De är varken poliser eller väktare. Kan de anmäla mig för att jag brukade självförsvar?De ville kasta ut mig för att jag blev ledsen när en av dem sa en elak sak till mig.Tacksam för svar! Mvh Diana
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din gärning kan anses brottsligFörst måste konstateras huruvida ditt slag kan utgöra brott. Utgångspunkten är att den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, döms för misshandel (3:5 brottsbalken). Jag kommer i min fortsatta bedömning att utgå från att slaget tillfogade personen sådan följd som misshandelsbestämmelsen förutsätter.Om din gärning kan rättfärdigasDin gärning kan dock rättfärdigas om du var i en "nödvärnssituation" och gärningen inte var uppenbart oförsvarlig (brottsbalken 24:1). En nödvärnssituation föreligger bland annat då gärningsmannen har påbörjat ett brottsligt angrepp på person, vilket stämmer överens med ditt fall då gärningsmannen till exempel hade påbörjat misshandel samt ofredande av dig innan du slog hen i ansiktet. Vidare får försvarsgärningen inte klart avvika från vad som hade varit behövligt i situationen. Min bedömning är därmed att det var okej för dig att använda våld, då våldet inte fortsatte efter att gärningsmannen var oskadliggjord.Min samlade bedömning är att du befann dig i en sådan nödvärnssituation som rättfärdigar din gärning. Hur en domstol skulle avgöra frågan är dock svårt för mig att säga. Det beror på vilken bevisning i form av vittnen som kan stödja din uppfattning av händelseförloppet.__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar eller anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänlig hälsning

Nödvärnsrätt vid kränkning

2017-02-06 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Om en person kallar någon för något i kränkande ordalag. Kan den kränkte person då hävda nödvärn om hen slår ned personen? Eller måste hen ge igen med samma mynt, d.v.s. kränka tillbaka och i så fall räknas då kränkningen som nödvärn?
|Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till nödvärn regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Lagen finner du här. För att nödvärnssituation ska anses föreligga krävs i första hand ett brottsligt angrepp på person. En kränkning kan utgöra ett ärekränkningsbrott, både i form av exempelvis förtal (5 kap. 1 § BrB) eller förolämpning (5 kap. 3 § BrB). Det krävs dock att gärningen har karaktären av ett kroppsligt angrepp på person för att ärekränkningsbrott ska ge rätt till nödvärn. Om alla brottsförutsättningar för ett ärekränkningsbrott är uppfyllda krävs det att angreppet är påbörjat eller överhängande. Brottet får inte vara avslutat då det innebär att en en nödvärnssituation inte längre föreligger. Om det anses föreligga en nödvärnssituation ska gärningen, som den som befinner sig i nödvärn företar, inte vara uppenbart oförsvarlig. Den vägledande principen är att försvarsgärningen inte får klart avvika från vad som har varit behövlig och att det inte heller får råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som hotar genom angreppet. Det första scenariot, att den kränkte personen slår ned angriparen bör vara ett fall då det råder missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som hotar genom angreppet. Det bör vara uppenbart oförsvarligt att skydda sig mot ett ärekränkningsbrott genom att i nödvärn misshandla (3 kap. 5 § BrB) den angripande. Det kan inte heller anses behövligt att slå ned någon för att man blir kränkt. I det andra scenariot bör problemet ligga i huruvida ärekränkningen är ett avslutat eller ett pågående brott. Som tidigare nämnt föreligger ingen nödvärnssituation om angreppet är avslutat. Det är dock oklart i vilken mån man kan skydda sig mot en kränkning genom att företa samma brottsliga handling tillbaka. Det kanske inte är behövligt att företa ett ärekränkningsbrott för att skydda sig själv. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder?

2017-01-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |https://lagen.nu/1962:700#K24P6S1https://lagen.nu/1962:700#K24P2S1Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Regler om ansvarsfrihetsgrunder finner du i Brottsbalkens (BrB) 24 kap, se här. Ansvarsfrihetsgrunder Det finns två olika sorters ansvarsfrihetsgrunder, nämligen objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. De objektiva ansvarsfrihetsgrunderna innebär att en person som utför en brottslig handling under vissa omständigheter inte medför något straffrättsligt ansvar. Det kan till exempel röra sig om att en person slår sönder ett fönster för att kunna rädda en person i ett brinnande hus. Trots att personen i samband med räddningen har orsakat skada är handlingen försvarlig då personen har handlat i nöd, se BrB 24:4. Handlingen är således tillåten. Andra objektiva ansvarsfrihetsgrunder är nödvärn (BrB 24:1), laga befogenhet (BrB 24:2) och samtycke (BrB 24:7).Till skillnad från de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna innebär de subjektiva ansvarsfrihetsgrunderna att handlingarna ses som otillåtna, men att de ursäktas på grund av särskilda omständigheter. Här ligger fokus på utövaren. Ett exempel är excess som finns stadgat i BrB 24:6 där man ursäktar en person som svårligen kunde besinna sig. Även putativt nödvärn räknas till de subjektiva ansvarsfrihetsgrunderna vilket är när man tror att det finns ett riktigt hot och man skadar en person i tron att personen är på väg att döda en t.ex. Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder? Anledningen till varför vi har ansvarsfrihetsgrunder i det svenska rättssystemet är många och beror på vem man talar med. I och med att de finns gör de åtgärder som annars skulle vara straffbara istället försvarliga. I nödfall kan det föreligga hot mot liv och hälsa vilket är ett skyddsvärt intresse enligt vårt rättssystem och som väger tyngre än intresset att skydda en persons egendom. Det ställs dock krav på att det ska finnas en viss grad av proportionalitet mellan de skadeverkningar som hotar och den skada som åsamkas genom själva handlingen för att personen inte ska ådra sig något straffrättsligt ansvar.I de fall det inte skulle finnas några ansvarsfrihetsgrunder finns en risk att personer inte skulle ingripa när andra befinner sig i nöd av ren rädsla att dömas för brott.Personer med tjänsteplikt som exempelvis poliser eller soldater ådrar sig inte heller straffrättsligt ansvar för alla sina handlingar utan deras handlingar medför många gånger ansvarsfrihet. Det hade varit problematiskt om poliser t.ex. inte fick använda något våld alls för att ta fast en gärningsperson.Vill du läsa mer om de olika ansvarsfrihetsgrunderna som finns kan du låna boken Kriminalrättens grunder som är skriven P. Asp, M Ulväng & N. Jareborg.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Får privatpersoner använda handfängsel?

2016-12-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |HejFinns det några som helst möjligheter för en privatperson att använda någon typ av handfängsel vid ett envarsgripande. Exempelvis då den gripne inte vill medverka och väntan på polisman är för lång. Jag utgår från att det skulle ursäktad med stöd av nödvärn i vissa fall, jag undrar mer kring situationer som inte är så pass allvarliga. Med vänlig hälsning, Jonas
|Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som du skriver är användande av handfängsel vid rätt omständigheter befogat, t.ex. nödvärn. Ett envarsgripande är ett agerande som tillåts med hjälp av 24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken. I paragrafen stadgas att om någon som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Det viktiga här är alltså veta om ett brott har fängelse i straffskalan. Misshandel, stöld och liknande kvalificerar sig t.ex. Annars begår den som griper personen brottet olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken; och/eller ofredande, 4 kap. 7 § brottsbalken. Om ett gripande inte är utfört i enlighet med institutet envarsgripande kan det således bli brottsligt enligt ovannämnda brottsbestämmelser.Att hålla kvar den gripne, i den mån det behövs, genom att t.ex. ta tag i dennes arm är tillåtet, se Göta hovrätt i mål B 1395-12. Väktare får dessutom sedan 1 september 2006 bära handfängsel där det finns risk för att väktaren skall komma att göra ett frihetsberövande. Väktare använder sig som sagt av envarsgripande och får bära handfängsel, varför även en annan civilperson får bära handfängsel. Det är alltså tillåtet att använda detta vid envarsgripande. Sammantaget är det inte heller olagligt för privatpersoner att bära handfängsel offentligt så länge inget brottsligt syfte finns.Slutsatsen är att handfängsel får användas av väktare på samma grund som av civilpersoner, vid nödvärn eller envarsgripande. Det gäller följaktligen då någon tas på bar gärning eller flyr och brottet har fängelse på straffskalan. Alltså inte helt lätt att hålla reda på, om man inte är utbildad väktare.Med vänliga hälsningar