Arv i Frankrike

2019-05-06 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min bror har avlidit i Frankrike där han ägde en fastighet och var bosatt. Min bror var ogift och hade inga barn. Bouppteckning ska så vitt jag förstår göras i Frankrike och också omfatta tillgångar i Norge där han hade ett företag. Ska arvet fördelas enligt fransk arvslag? Och vilket lands arvsskatt gäller om arvtagarna är folkbokförda i Sverige eller Norge?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på dina frågor finns delvis i europeiska unionens arvsförordning och i fransk lag. Tillämplig lag på arvetVilket lands lag som ska tillämpas när arvet fördelas framgår i EU:s Arvsförordning. Där är huvudregeln att arvet ska fördelas i enlighet med det landets lag där den avlidne hade sin hemvist (artikel 21 arvsförordning). Har din bror bott i Frankrike en längre tid och skapat sig en stark anknytning där kan alltså arvet komma att fördelas enligt fransk rätt. Tillämplig lag på arvsskattenVarken Norge eller Sverige har någon arvsskatt, vilket innebär att arvet inte kan skattas i dessa länder. Däremot kan det vara så att Frankrike kommer beskatta arvet i enlighet med deras lagstiftning. Eftersom varken Sverige eller Norge har något anspråk på att beskatta arvet kan Frankrike göra detta utan konkurrens från annan lands lagstiftning. Med det sagt kan Frankrike tillämpa regler om arvsskatt i enlighet med deras nationella lagstiftning, som inte nödvändigtvis inte är tillämplig bara för att arvtagarna är folkbokförda i ett annat land. Jag kan dock inte uttala mig med säkerhet i hur fransk rätt skulle tillämpas, men däremot kan jag som svar på din fråga säga att Sverige inte kommer att beskatta arvet med arvsskatt.Med vänlig hälsning,

Försäljning av ett hus när ett dödsbo äger en del av huset

2019-04-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! MIn far är dement och bor på äldreboende, han kan inte förstå ekonomiska frågor pg a sjukdomen. Mamma dog för 4 år sedan. Jag är hans son och även god man till pappa. Nu ska hans hus säljas och ägarsituationen är följande: Pappa 50% och mamma 50%. Mammas del måste ju gå över antingen till pappa som då blir ensam säljare eller till mammas dödsbo, och de säljer varsin del. Nu undrar jag och min syster som är enda arvtagarna vad som är bäst att göra. Vad händer med arvet och skatten när huset är sålt? Blir skatten lägre om ägarskapet är 50/50? Är det möjligt att ta ut förskottsarv när huset är sålt men pappa fortfarande lever?Vill gärna ha ett svar så snart som möjligt då vi kanske har köpare på huset inom en snar framtid.
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).När er mamma avled skapades ett dödsbo som äger hennes del av huset. Om ni inte rört den delen i dödsboet äger det fortfarande. Ni ska då välja om ni först skiftar dödsboet eller säljer huset först. Det är bara en formell skillnad såtillvida att dödsboet ska få delar av pengarna och att skatt ska betalas av det. Eftersom vi inte har någon arvskatt i Sverige och skatten vid försäljningen av huset är helt beroende av andelar av agandet och inte exakta värden blir det inge extra utgifter oavsett hur ni gör.Förskott på arv för bröstarvingar är gåvor som inte uttryckligen inte ska vara det. Det är alltså presumtion att gåvor till bröstarvingar ska vara förskott på arv. Om er pappa ger er en gåva, exempelvis de pengarna som kommer in på grund av försäljningen kan det vara förskott på arv (6 kap 1 § ÄB).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Fördelning av arv från spansk medborgare bosatt i Sverige

2019-04-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hur fördelas arv efter spansk medborgare skriven i Sverige (men inte svensk medborgare), sambo med ett barn i Sverige och tre barn i tidigare förhållande i Spanien? Hus tillsammans med sambo i Sverige, egna bilar och bankmedel.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag ska tillämpas på arvet? EU har gemensamma regler angående arv, vilka du finner i Succcessionsförordningen. Huvudregeln är enligt art. 21.1 i förordningen att arvet efter den avlidne ska regleras enligt den lag där den avlidne hade hemvist vid sin bortgång. För att avgöra var en person har hemvist ska en samlad bedömning göras av omständigheter kring personens liv under åren närmast före dödsfallet. 1 år brukar ses som en tumregel för när en person anses "byta" hemvist eftersom det vanligen är den tid det tar för en person att bli utskriven ur socialförsäkringssystem runt om i Europa, men även andra faktorer kan spela in och göra att hemvistet anses ändrat innan ett år har gått eller att det tar längre tid än ett år. En viktig faktor är hur varaktig och regelbunden vistelsen i det nya landet är samt den inflyttades avsikt med flytten. Framför allt det faktum att den spanska medborgaren köpte ett hus i Sverige tillsammans med sin sambo är en tydlig indikation på att avsikten var att bosätta sig här och därför skulle hemvistet kunna anses vara Sverige även om hen skulle ha bott här något mindre än 1 år. Om personen bott i Sverige längre än 1 år vid sin bortgång så anses personen med största sannolikhet ha svenskt hemvist. Om personen hade svensk hemvist vid sin bortgång är det alltså svensk rätt som ska tillämpas vid fördelning av arvet. Svensk rätt ska tillämpas på hela arvet med undantag för om personen skulle ha exempelvis fast egendom i utlandet, vilket dock inget tyder på i frågan (framgår bara att personen har ett svenskt hus). Då skulle särskilda regler för fördelning av dessa kunna komma in (se Successionsförordningen art. 30).Arvsfördelningen enligt svensk rättSambos ärver inte varandra enligt svensk rätt utan arvet ska i första hand gå till den avlidnes barn. I det här fallet när den spanska medborgaren har 4 barn så är utgångspunkten att arvet ska fördelas mellan dessa (Ärvdabalken 2 kap. 1§). Dock gäller Sambolagen mellan sambos. När ett samboförhållande upphör genom att ena parten avlider så har den efterlevande sambon möjlighet att begära att en bodelning ska ske. Det är endast den efterlevande maken som kan begära bodelning (Sambolagen 8§ och 18§ 1 st.).Om bodelning begärs så ska som huvudregel all samboegendom räknas samman och delas lika (Sambolagen 14§). Till samboegendom räknas gemensamt bohag och bostad om det förvärvats för gememsamt bruk och samborna inte avtalat om annat. Eftersom parterna här köpt huset tillsammans så utgör huset samboegendom (Sambolagen 5§).Efterlevande sambo har även möjlighet att begära att få bo kvar i ett gemensamt hus under förutsättning att de arvsberättigade får ersättning för värdet som egentligen skulle tillfalla dem. Oavsett resultat av bodelningen har en efterlevande sambo alltid rätt till två prisbasbelopp (Sambolagen 16 och 18§). Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kr, alltså har sambo alltid rätt till minst 93 000 kr.Slutsatsen är alltså att huset och övriga tillgångar som hör till sambornas gemensamma bohag kan bli föremål för boldening före en eventuell beräkning av den avlidnes kvarlåtenskap och arvet för dessa fördelas mellan barnen. Bilarna ingår inte i någon samboegendom utan den bil som tillhör den spanska medborgaren ska ärvas av barnen. Samma sak gäller för bankmedlen.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Har bröstarvingarna arvsrätt, även om all kvarlåtenskap testamenteras bort?

2019-04-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline ! Har svarar man på detta scenario. En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatarbarnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 årvill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där hanskriver att grannen RolleBagare ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot.Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Blir detta Testamente gilltigt? Hur fördelasdessa 5 miljonerna enligt de som står i lag?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Bröstarvingars arvsrättI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, även om barnen och arvlåtaren ogillar/ ogillat varandra eller inte har haft någon kontakt, 2 kap. 1 § ÄB.Det förstärkta laglottskyddetEftersom bröstarvingar enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB, innebär det att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller exempelvis göra sig av med sin egendom genom gåvor. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Bröstarvingars arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som arvlåtaren, genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Är testamente giltigt? Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Det är dock upp till testator själv att bestämma om vittnena ska få kännedom om testamentets innehåll eller inte. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Det framgår inte av uppgifterna i din fråga, om förutsättningarna är uppfyllda eller inte. Men om testamentet uppfyller formkraven och alltså är giltigt, innebär det att testamentet inskränker bröstarvingarnas arvslott. Laglotten faller dock inte ut automatisk när det finns ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, 2 kap 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Brittisk arvskatt

2019-04-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hur stor är arvskatten om man ärver en fond från en avliden släkting i England ?
Hanna Mustafa |Hej, tack för din fråga! I svensk rätt är arvs- och gåvoskatten borttagen sedan ett antal år tillbaka. Enligt brittisk lag utgår dock arvsskatt, men arvet beskattas först när det överstiger ett visst värde. Det är alltså först då arvet är värt ett visst belopp som arvsskatt tillämpas. Arvsskatten i Storbritannien är 40 % och det är normalt den brittiska motsvarigheten till ett svenskt dödsbo som betalar arvsskatten. Det finns dock mängder med undantag. Exempelvis är arvsskatten 36 % om 10 % eller mer av arvet ges till välgörenhet. Vissa typer av egendom är även undantagna från arvsskatt. Exempel på sådana undantag är företag eller vissa jordbruksfastighet.Storbritannien står utanför EU:s nya arvsförordning vilket innebär att brittisk domstol kommer att tillämpa brittisk internationell arvsrätt gällande arv efter personer bosatta i Storbritannien, svensk domstol skulle däremot tillämpa EU:s arvsförordning. Förordningen påverkar inte eventuell arvsskatt. Jag har dock ingen erfarenhet gällande brittisk rätt och det är därför svårt för mig att ge ett definitivt svar. säga exakt hur brittisk arvsskatt kommer att påverka arvet efter din mor. Vill du veta mer precist vad som gäller råder jag dig till att kontakta det engelska skatteverket. Deras kontaktuppgifter hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Ingår värdet av huset i arvet om huset bara är skrivet på ena maken?

2019-04-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min svärmor gick bort nyligen . Min fru som är hennes dotter är särkullbarn, då hon var omgift. De hade två gemensamma barn samt min fru då som var svärmors dotter.Vi har förstått satt särkullbarn har rätt till sin del av arvet direkt. Hur räknar man ut hur stor del hon har rätt till när det finns två halvsyskon?En sak som känns komplicerad är att deras hus endast är skrivet på den överlevande maken. Hur fungerar det då med arvsrätten. Försvinner husets värde i arvet eller räknas det ändå in som tillgång i dödsboet?
Sofia Wedin |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur arvet fördelas mellan de tre barnen som din svärmor hade (din fru och hennes två halvsyskon). Andra frågan tolkar jag som att du vill veta om huset ska ingå i dödsboet och som värde i arvet eller inte. Bestämmelser som är aktuella för frågan finns i Ärvdabalken men också ÄktenskapsbalkenHur räknar man ut hur stor del av arvet vare arvinge ska få?Det som sker först när någon dör är en bodelning. Det innebär att makarnas egendom, din svärmors och hennes make/maka (om hon var gift) ska värderas och sedan hälften delas mellan dem. Den delen som din svärmor får ut kommer vara hennes kvarlåtenskap som ska fördelas på hennes arvingar (1 kap. och 2 kap. 1 § ÄB)Alla hennes 3 barn är bröstarvingar till henne och har rätt till arv. Kvarlåtenskapen ska delas lika mellan din svärmors 3 bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Vilket innebär att alla barnenen har rätt till 1/3 var. Din fru har alltså rätt till 1/3 av den kvarlåtenskap som finns av din svärmor. Eftersom hon är särkullbarn har hon rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 2 § ÄB)De anda två barnen till din svärmor, din frus halv syskon, deras del kommer att tillfalla den efterlevande maken/makan med fri förfoganderätt eftersom de är gemensamma barn. Den efterlevande makan/maken ärver före gemensamma barn. Halvsyskonen får då efterarv av sin mamma som fördelas när den efterlevande maken/makan dör (2 kap. 1 § ÄB)Kommer huset värde att ingå i arvet? Det spelar ingen roll vem av makarna som egentligen står på huset för om huset ska räknas med eller inte i arvet/bodelningen. Som tidigare nämnt ska en bodelning ske mellan makarna för att beräkna hur mycket makarna ska få i bodelning och hur stor kvarlåtenskapen (arvet av den avlidna) är. Beroende på om huset faller in i bodelningen eller inte kommer ha betydelse för om en del av värdet av huset ingår i arvet/kvarlåtenskapen (7 kap. 1 och 2 § ÄktB). Den egendomen som ska ingå i bodelningen och delas lika mellan makarna är egendom som klassificeras som giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som makarna har gjort till enskild egendom genom äktenskapsförord, eller om någon av makarna har fått egendomen i gåva/arv eller genom testamente med villkoret att det ska vara makens/makans enskilda egendom (7 kap. 1 och 2 § ÄktB och 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Om fastigheten är enskild egendom ska den inte ingå i bodelningen utan i sin helhet tillfalla maken. Inget av värdet kommer ingå i arvet av svårmoden då. Är fastigheten dock giftorättsgods ska värdet av fastigheten att ingå i bodelningen. Det innebär att halva värdet teoretiskt kommer att tillfalla din svärmor i bodelningen. Därmed kommer halva värdet av huset att vara beräknat i arvet/kvarlåtenskapen. (7 kap. 1 och 2 § ÄktB och 11 kap. 1 och 3 § ÄktB)Huset kommer troligtvis att tillfalla den efterlevande maken och bli avräknad på hans lott i bodelningen (11 kap. 8 § ÄktB). För att besvara din fråga, arvet kommer att delas lika mellan alla 3 barnen. Din fru är därför rätt till 1/3 av arvet. Hur stort själva arvet blir kommer beror på hur mycket kvarlåtenskap din svärmor har. Bodelningen mellan makarna kommer att avgöra hur stor kvarlåtenskapen blir. Halva fastighetens värde kan komma att ingå i arvet om inte huset är makens enskilda egendom. Maken kommer troligtvis att få själva huset i lottläggningen men en del värdet ska beräknas med i arvet om fastigheten är giftorättsgods. Om fastigheten är enskild egendom kommer inget av husets värde att ingå i bodelningen. Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Rätt att ta ut arv efter en förälder när den andra föräldern fortfarande lever

2019-04-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min och min brors pappa gick bort 2007, han bodde på ett äldreboende, och min mamma bodde kvar i deras gemensamma lägenhet. När pappa gick bort så skrevs det i bouppteckningen att vår pappa äger halva lägenheten, vi har tre syskon till på våran mammas sida, dom har en annan pappa. Så när lägenheten säljs så ska jag och min bror dela på halva summan för lägenheten (våran fars del) och den andra halvan delar vi på med mina 3 syskon då vi har samma mor och hon äger den andra halvan. Nu till frågan, våran mor bor nu på ett demensboende och vi ska sälja hennes lägenhet, har jag och min bror rätt att ta ut vårat farsarv då lägenheten säljs eftersom den halvan tillhörde våran far (vårt farsarv) eller får vi ta ut det förs när min mor går bort.
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga, alltså om du och din bror har rätt att ta ut arvet efter er far nu när lägenheten ska säljas, beror på om din och din brors mamma och pappa var gifta när er pappa gick bort. Om era föräldrar var gifta ska hela arvet från er pappa gå er mamma. När er mamma sedan går bort kommer ni att få ut arvet från er pappa först. Detta beräknas på ett särskilt sätt, så att inte era halvsyskon får ärva något som tillhörde er pappa. Därefter kommer ni att dela på arvet efter er mamma tillsammans med era halvsyskon. Om dina och din brors föräldrar var gifta har ni därmed inte någon rätt att ta ut ett farsarv förrän er mamma har gått bort (se ärvdabalken 3 kap. 1 §).Om era föräldrar däremot inte var gifta blir situationen helt annorlunda. Då har ni som utgångspunkt haft rätt att få ut ert arv direkt vid er fars död, eftersom sambor inte ärver varandra. I många fall väljer dock barnen till föräldrar som inte är gifta att inte ta ut sitt arv förrän båda föräldrarna har gått bort, så att inte den efterlevande föräldern tvingas flytta från sitt hem (s.k. sammanlevnad i oskiftat dödsbo). Om det var så att era föräldrar inte var gifta har ni alltså rätt ta ut arvet efter er far i samband med försäljningen av lägenheten. Denna rätt kan dock påverkas av ett s.k. avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, om ni skulle ha ingått ett sådant med er mamma när er pappa gick bort. Det tar tre månader att säga upp ett sådant avtal (se ärvdabalken 24 kap. 3 §). När avtalet inte längre gäller kan du och din bror förrätta ett arvskifte och fördela arvet mellan er.Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Bröstarvingars skydd

2019-04-24 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejMina föräldrar har sedan länge bott på en ö på västkusten som är väldigt populärt på sommaren. En riktig sommar idyll där huspriserna skjuter i höjden. I maj 2014 gick min mamma bort. Kvar är min pappa, min syster och jag. Pappa bor kvar i huset men spenderar större delen av året utomlands. Han är hemma mellan början av maj och början av september. Sommaren 2018 väljer min pappa att ge bort huset till min syster när han inte känner att han klarar av att sköta det. Hon får då huset som en gåva. Jag har i skrivande stund inte fått någonting. I gåvobrevet står det att "gåvan inte skall ses som ett förskott på arv" Huset är värt väldigt mycket pengar och var en del av mitt morsarv som jag nu inte får ta del av. Min pappa har för avsikt att bo kvar i fastigheten när han blir äldre. Han talade om att min syster skulle "ta hand om honom när han blev gammal". Pappa och jag hade inga konflikter och har haft en bra relation. Dock inte så frekvent då han bor utomlands större delen av året. Min systers och min relation är tyvärr mycket sporadisk, näst intill obefintlig. Vi har inte haft någon kontakt sedan mamma gick bort. Varför vet jag till denna dag inte anledning till. Jag har läst mycket om arv på nätet och känner mig helt uppgiven av vad jag läser? Jag känner att jag nu blivit helt arvlös. Vad kan jag göra? Kan jag strida för mitt arv eller skall jag bara gilla läget?
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar att du hamnat i en tråkig situation. I Sverige finns det ingen direkt väg till att göra sina barn arvslösa utan det finns olika skyddsregler för barnen gentemot föräldrarna. Klicka här för att komma till en tidigare fråga jag besvarat om att göra sina barn arvslösa, den informationen kan nog ge dig mer kött på benen. Barnen har enligt lag alltid rätt att få sin laglott vilken är hälften av vad denne skulle ärvt om det inte fanns något testamente till exempel som ger pengar/egendom till andra. Det går i alla fall inte att testamentera bort barnets laglott, så om det finns kvar kapital när arvet blir aktuellt har du i vilket fall rätt till en andel av det. En annan skyddsregel är det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ärvdabalken som kan skydda arvingar mot två typer av gåvor om det kränker din laglott (bestämmelsen blir aktuell vid ett frånfälle): dödsbäddsgåvor och icke betungande gåvor. Dödsbäddsgåva innebär att man legat inför döden och då skänker bort egendom, det kan arvingar försöka ogiltigförklara och ta tillbaka. Med icke betungande gåva menas att man ger något och rubricerar det som en gåva fast det inte sker någon egentlig förändring innan givarens död. Exemplet jag brukar ta och som är relevant i ditt fall är att en förälder ger bort sin fastighet till en annan person och föreskriver att man själv ska bo kvar där eller nyttja den så länge man lever, då har det ju inte skett någon förändring och då finns det en chans att gåvan kan ses som en icke betungande gåva enligt 7:4 och att man då kan kräva tillbaka gåvan eller värdet. Bestämmelsen är något svårtillämpad och du måste kunna bevisa att samtliga rekvisit är uppfyllda. Kan rekommendera detta svar ang. 7:4 för ytterligare info. Jag råder dig att kontakta en färdigutbildad jurist som kan bedöma hela din situation med all information då du upplever detta orättvist. Med vänlig hälsning