får man hantera avlidens egendom enligt dennes önskemål?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att din far har avlidit, och att du undrar hur du ska hantera din pappas önskemål i händelse av hans bortgång. Utan att veta mer om er situation och vad hans faktiska önskemål är, tolkar jag det som att det gäller hantering av arv och hans egendom vid hans frånfälle.
Hur ska hans önskemål hanteras?
Önskemålen rörande fördelning eller hantering av egendom, vem som ska sköta förvaltningen av dödsboet eller liknande, med anledning av din fars bortgång, kan som utgångspunkt endast göras genom ett testamente för att det ska vara bindande. Har man önskemål om vad som ska hända med ens egendom, hur den ska fördelas, säljas eller liknande, i det fall man går bort, måste detta göras genom ett testamente för att vara gällande, annars hanteras detta utifrån vad lagen föreskriver.
För att ett testamente ska vara giltigt måste det uppfylla vissa formkrav som utgångspunkt. Det måste upprättas skriftligen och undertecknas av testatorn i närvaro av två vittnen, vilket vittnena bestyrker genom att själv underteckna testamentet (10 kap. 1§ ärvdabalken). Det finns dock ett undantag till formkravet, och det är så kallade nödtestamenten, som en person kan göra om man är förhindrad att upprätta ett formenligt testamente på grund av sjukdom eller annat nödfall. Då kan man muntligen inför två vittnen eller även utan vittnen själv skriva och underteckna en handling om ens önskemål (10 kap. 3§ ärvdabalken). Dock blir ett nödtestamente ogiltigt om man inom tre månader fått tillfälle att upprätta ett formenligt testamente. Om det finns ett testamente, ska egendomen hanteras och fördelas så som det föreskrivs där, och testamentet ska tolkas för att på bästa sätt förverkliga testatorns yttersta vilja. Det kan bli svårt att tolka ett testamente, men man tittar på vad som faktiskt står, bakgrunden och liknande omständigheter hos testatorn, för att på bästa sätt uppfylla önskemålen i testamentet.
Sammantaget krävs det ett testamente för att man ska kunna bestämma vad som ska hända med ens egendom efter ens bortgång, eller vem som ska verkställa testamentet på ett bindande sätt. Har han inte upprättat ett testamente enligt ovan krav, eller varit i en situation där han fått göra ett nödtestamente, är hans så kallade önskemål inte bindande. Egendom ska således fördelas och hanteras enligt lag, vilket innebär att du inte kan agera på hans önskemål hur som helst.
Hur ska egendom hanteras enligt ärvdabalken?
När någon går bort, ska dennes egendom hanteras. Enligt lag är det dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta den avlidnes egendom och utreda boets tillgångar och skulder. Dödsbodelägarna består av arvingar, alltså i ert fall dig som är den enda bröstarvingen, testamentstagare (de som ärver genom ett eventuellt testamente) och den avlidnes maka eller sambo (18 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär alltså att du och din mamma, och om det finns testamentstagare, ska gemensamt fatta beslut om egendomen efter din far, vilket som utgångspunkt innebär att du inte får sälja, flytta, eller fördela egendomen på liknande sätt, utan resterande dödsbodelägares medgivande. Undantagsvis får man vidta handling utan att inhämta de andra dödsbodelägarnas medgivande, om åtgärden inte kan skjutas upp. Fram till dess att den avlidnes egendomar har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare, får dock den person som sammanlevt med den avlidne, ta hand om egendomen och vårda den (18 kap. 2§ ärvdabalken). Detta handlar om att bevara egendomen, och det föreligger redovisningsskyldighet för vad man gör med egendomen. Om din mamma kan anses ha sammanlevt med din pappa, har hon alltså rätt att ta hand om egendomen initialt, och vårda den, till dess ni tagit hand om allt tillsammans. Om en dödsbodelägare annars företar en handling utan de andras medgivande, som inte är hänförlig till vård av egendomen, åtgärd för begravning eller liknande, är rättshandlingen inte gällande mot boet oh ska återgå om tredje part inte var i god tro (18 kap. 3§ ärvdabalken och NJA 1996 s. 607). Dödsbodelägare som orsakar dödsboet skada, är skyldiga att ersätta skadan om man skadat uppsåtligen eller genom vårdslöshet (18 kap. 6§ ärvdabalken). Det kan alltså vara riskabelt att ensamt vidta åtgärder med din fars egendom hur som helst.
Om ni är överens om att en av er ska sköta dödsboets förehavanden, kan de andra dödsbodelägarna skriva en fullmakt om detta. Men ni bör dock inte göra för mycket innan ni har upprättat en bouppteckning över din fars egendom och skulder, så ni kan redogöra för vad han ägde först. Om det saknar egendom kan ni bli skyldiga att ersätta dessa. Bouppteckningen ska som utgångspunkt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket medgett förlängning (20 kap. 1§ ärvdabalken), och det är främst ni dödsbodelägare som sköter detta.
Om man inte kommer överens, kan en dödsbodelägare ansöka om att domstolen ska förordna en boutredningsman som i stället förvaltar boet (19 kap. 1§ ärvdabalken). Boutredningsmannen ska då företa alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder även ensamt boet gentemot tredje man (19 kap. 11-12§ ärvdabalken).
Finns det en fullmakt?
En avlidens egendom ska som utgångspunkt hanteras enligt ovan regler i ärvdabalken, alltså med samtliga dödsbodelägares medgivande. Det kan dock vara så att den avlidne (fullmaktsgivare) under sin livstid utställt en fullmakt, en framtidsfullmakt, till någon (fullmäktige) att göra vissa saker, eller generellt företa rättshandlingar i dennes ställe. En fullmakt kan vara både skriftlig och muntlig, specifik och generell, även om det kan vara svårare att visa befogenheten vid en muntlig fullmakt. Utgångspunkten är att fullmakter gäller till dess de återkallas (12§ avtalslagen). Om fullmaktsgivaren dör så gäller ändå fullmakten om det inte föreligger särskilda omständigheter som gör att fullmaktens innehåll har förlorat sitt syfte i och med dödsfallet (21§ avtalslagen, 28§ lag om framtidsfullmakter). Vissa handlingar gäller ändå trots särskilda omständigheter föreligger, om den mot vilken handlingen åtagits var i god tro och inte visste att fullmaktsgivaren dött. Då kan rättshandlingen ändå vara gällande mot dödsboet. Om fullmakten är muntlig, krävs det för att rättshandlingen ska vara giltig, att fullmäktige inte heller hade kännedom om dödsfallet. Vad gäller framtidsfullmakter är utgångspunkten att de fortsätter gälla, så att fullmaktsgivaren är representerad även under dödsboförvaltningen, tills dödsbodelägarna kan få full kontroll om dödsboet. Fullmaktsgivarens åtgärder borde enligt förarbetena till lagen, vara i syfte att överlämna ansvaret så fort som möjligt till dödsboet, och åtgärderna ska begränsas till åtgärder som är nödvändiga för att undvika att dödsboet drabbas av rättsförluster, exempelvis att få betala löpande räkningar och liknande. Om en boutredningsman enligt ovan förordnas, torde fullmakten också sluta gälla (NJA 2020 s. 446).
Frågor om arv
När en gift person går bort, ska det först göras en bodelning, där allt giftorättsgods ska ingå (10 kap. 1§ äktenskapsbalken). Tillgångar ska räknas, och skulder ska dras av. Resterande ska sedan delas mellan den avlidne och den efterlevande maken. Om det inte finns ett testamente, ärver du allt om du är din fars enda barn (2 kap. 1§ ärvdabalken). Men då din far var gift vid sin bortgång, ärver din mamma allt före dig, och du får i stället ärva allt när även din mamma går bort (3 kap. 1§ ärvdabalken). Finns det ett testamente som föreskriver annat, är det som utgångspunkt tillåtet, men om det inskränker på din laglott, det vill säga om du blir av med mer än 50% av hans kvarlåtenskap, kan du begära jämkning av testamentet och få ut din laglott. Om din far lämnat önskemål om hur arvet ska fördelas eller liknande, måste detta alltså göras i ett formenligt testamente, annars är önskemålen utan bindande verkan, och då gäller fördelningen enligt lag istället. Du kan alltså inte företa några handlingar enligt hans önskemål i arvsfrågorna, om de inte framgår av ett testamente, eller om ni inte kommer överens om att avvika från lagens ordning.
Sammanfattning och råd
Din fars önskemål, om de gäller hantering och fördelning av egendom vid hans bortgång eller liknande, är endast bindande om de uttrycks inom formen för ett testamente. Annars ska lagen tillämpas vad gäller både hanteringen av egendomen av dödsboet, samt fördelningen av arvet. Då ska dödsboet gemensamt förvalta boet, det vill säga du och din mamma om det inte finns något testamente som föreskriver annat. Du kan då som utgångspunkt inte själv hantera egendomen utan din mammas medgivande. Har din far givit dig en fullmakt att vidta vissa handlingar, gäller den som utgångspunkt även efter hans bortgång. Jag skulle dock säga, mot bakgrund av rättspraxis och syftet med lagstiftningen, att du inte är fri att företa vilka rättshandlingar som helst beroende på vad fullmakten innefattat. Du borde alltså inte vidta rättshandlingar, så som att sälja, köpa eller fördela egendom, om det inte är till dödsboets förmån. Annars kan du riskera att bli skyldig att ersätta skadan, och rättshandlingen kan komma att återgå. Beroende på vad önskemålen gäller, kan du och din mamma dock komma överens om det mesta avseende förvaltningen av boet, men det rekommenderas att ni väntar att sälja egendom tills bouppteckningen är klar. Om ni inte kommer överens kan ni ansöka om en boutrednings- och skiftesman via tingsrätten, läs mer här.
Utan att veta mer om vilka önskemål som din far har haft, vad de gäller eller om det finns testamente eller fullmakt, rekommenderar jag dig att försöka komma överens med din mamma först, för att inte riskera att hamna i en tvist om huruvida dina handlingar är giltiga eller inte. Om det inte finns en fullmakt, måste ni förvalta boet gemensamt. Finns det en fullmakt finns det visst utrymme för dig att företa vissa rättshandlingar men utrymmet är inte obegränsat. Jag rekommenderar dig därför att prata med en jurist som kan titta på din fars önskemål/testamente och en eventuell fullmakts omfattning, och göra en bedömning mot bakgrund av samtliga omständigheter. Antingen vänder du dig till en juristbyrå på din ort, eller så kan vår juristbyrå vara behjälplig. Önskar du vidare vägledning av vår byrå, kan du kontakta mig så förmedlar jag kontakten. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
