Fördelning av tillgångar i dödsboet

2019-04-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om en person bor i orubbat bo , och plötsligt säljer lägenheten , med bra vinst , för att flytta ihop med sin nya man , Gäller då det "orubbade boet " fortfarande , eller kan jag få ut min arvslott ??
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsbo och sammanlevnad i oskiftat boDet är först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras, 23 kap 2 § ÄB.Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett dödsbo kan vara oskiftat och det finns heller inga civilrättsliga regler som anger att dödsbo måste skiftas, 24 kap ÄB. Dödsbodelägarna kan alltså komma överens om att sammanleva i ett oskiftat bo, såväl muntliga som skriftliga avtal är giltiga. Jag kommer i mitt svar utgå från att du är dödsbodelägare. Varje dödsbodelägare kan säga upp avtalet om sammanlevnad i oskiftat bo och dödsboet ska då skiftas inom 3 månader, se 24 kap 3 §.Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Skiftet kan också delas upp i delskifte, boets tillgångar måste därför inte skiftas vid ett och samma tillfälle. Om alla dödsbodelägare är överens, är det även möjligt att skifta ut en eller flera dödsbodelägare, medan övriga dödsbodelägare andelar kvarstår oskiftade,23 kap 1 § ÄB. Ett sådant skiftesavtal, där ena dödsbodelägaren skiftas ut kräver dock skriftlig form, se 23 kap 4 § ÄB. Det är även möjligt att skifta ut sitt egendom genom delskifte.Dödsbodelägare är inte heller bundna av lagens bestämmelser om arvslott, vilket innebär att ni, om ni är överens kan fördela tillgångarna mellan er som ni vill. Inte heller är dödsbodelägare bundna av de värden som den avlidnes tillgångar har värderats till i bouppteckningen, utan ni kan komma överens om andra värden exempelvis om tillgångarnas värde skulle förändras. Det finns heller inga rättsliga hinder mot att bortse från ett testamente om alla är överens om det. Det är även möjligt att en dödsbodelägare som vill ha ett visst föremål låter detta avräknas till ett så högt värde att de andra inte vill ha den.Är ni dock inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.SammanfattningDu tillsammans med andra dödsbodelägare, kan om ni är överens fördela eller värdera egendomen er emellan som ni själva vill. Det är också möjligt om alla dödsbodelägare är överens, att lösa ut en dödsbodelägare ur boet (exempelvis dig) medan andra dödsbodelägare kvarstår i ett oskiftat bo. Är ni dock inte överens om hur egendomen ska fördelas kan du, och var och en av delägarna söka om förordnande av en skiftesman hos tingsrätten, som har till uppgift att fördela den egendom som finns i boet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gravort - Har äkta maka bestämmanderätt?

2019-04-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min make har ett önskemål om gravort men vill ej ta strid om detta med sin dotter.Har jag som äkta maka bestämmanderätt eller har dottern företräde.
Hanna Lindqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att hänvisa till Begravningslagen (BegrL) och Ärvdabalken (ÄB). Kort svar-Din makes önskemål om gravort ska respekteras så långt det är möjligt. -Det finns inte någon särskild bestämmanderätt för äkta maka eller barn vid tvister om gravort eller gravsättning. Anhöriga och närstående måste ta ett gemensamt beslut, men kan få hjälp via medling. I sista hand beslutar Länsstyrelsen om vem som får bestämma gravort. Den avlidnes önskemål om gravsättningen ska respekterasDin makes vilja och önskemål kring gravsättningen ska enligt lag respekteras av anhöriga och närstående, eller den som ordnar med gravsättningen (BegrL 5 kap. 1 §). Det betyder att din makes önskemål om gravort ska följas så långt det är möjligt. Om det vid dödsfall inte finns något känt önskemål från din make är det upp till dig och din makes dotter och eventuellt andra anhöriga att ta ett gemensamt beslut om gravsättningen. Ifall ni inte lyckas komma fram till ett gemensamt beslut kan det bli aktuellt med medling, vilket jag återkommer till lite längre ned i svaret. Din make bör göra sin vilja känd för anhöriga och närståendeDet är inte helt ovanligt att konflikter kring gravsättning och gravort uppkommer mellan närstående till den som är avliden. I många fall avhjälps problemet genom att den avlidne har uttryckt sin egen vilja eller önskemål i frågan. Det är därför viktigt - om det är möjligt - att din make berättar om sin vilja för sina närstående.Om ni tror att det ändå kan bli en konflikt om gravorten när din make avlidit, kan ett säkrare sätt att göra sin vilja känd vara att skriva ett testamente. Det är viktigt att testamentet uppfyller de formkrav som är nödvändiga för giltighet. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknas av två vittnen (ÄB 10 kap. 1 §). Ett annat alternativ är att kontakta en begravningsbyrå. Vissa begravningsbyråer tillhandahåller en typ av dokumenttjänst där din make kan teckna ned sina önskemål, varpå på dokumentet förvaras och skickas ut till närstående i händelse av dödsfall. Detta dokument skall dock ej jämställas med ett testamente, som är juridiskt bindande. Om de anhöriga inte kommer överens om gravsättningen ska medling skeSom ovan nämnt ska din makes vilja respekteras. Men i det fallet att du och din makes dotter ändå inte kommer överens om gravsättningen är huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort din make var folkbokförd, skyldig att medla mellan er (BegrL 5 kap. 3 §). Begravningshuvudman är vanligtvis Svenska kyrkans församlingar. Skulle medlingen misslyckas blir det istället en fråga för Länsstyrelsen att avgöra vem av er som ska bestämma gravort. I bedömningen ska Länsstyrelsen särskilt beakta den avlidnes önskemål om gravsättningen (BegrL 5 kap. 4 §). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Ställ gärna en ny om du har fler funderingar! Om du tror att ni behöver mer ingående juridisk hjälp, exempelvis med att upprätta ett testamente, rekommenderar jag er att kontakta Lawlines juristbyrå. Ni kan även kontakta oss på telefon för gratis rådgivning. Med vänlig hälsning,

Krävs samtliga dödsbodelägares samtycke vid försäljning?

2019-03-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |vid försäljning av dödsbo.jag och min bror ingår i ett dödsbo efter vår morn nu tänker min bror lägga ut ut sommarstugan som det rör sig om utan mitt medtycke kan han göra det.
Aksinja Rönnlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på dina fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB).Samtliga dödsbodelägares samtycke krävs för försäljningAv 18 kap. 1 § ÄB framgår att förvaltningen av dödsboet ska skötas gemensamt av dödsboets delägare. Dödsbodelägarna, i detta fall du och din bror, ska alltså gemensamt sälja egendom eller i vart fall ge sitt medgivande till försäljningar. Från denna huvudregel finns ett undantag som är tillämpligt för situationer som inte tål att uppskjutas. Ett exempel på en sådan situation är om den avlidne har ett stort lager frukt som måste säljas innan frukten ruttnar. Om man då inte kan inhämta samtliga dödsbodelägares samtycke till försäljning, så får man alltså sälja frukten ändå. Det verkar dock inte som att denna undantagsregel är tillämpligt i din situation, varpå huvudregeln om samtliga dödsbodelägares samtycke gäller. Påföljd vid felaktig försäljningAv 18 kap. 6 § framgår att om en person säljer av egendom från dödsboet utan samtycke och därigenom skadar de andra dödsbodelägarna så skall han ersätta den skada han orsakat dem.SammanfattningVid försäljning av dödsboets egendom krävs samtliga dödsbodelägares samtycke. Det innebär att din bror inte kan sälja sommarstugan utan ditt medgivande. Om din bror säljer sommarstugan utan ditt samtycke, kan han bli skyldig att ersätta dig för eventuell skada. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan jag använda en del av arvet till mopedkort?

2019-03-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan jag använda en del av arvet till mopedkort?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan jag använda en del av arvet till mopedkort?Om du har fått taga ett arv efter någon så finns det ingen reglering i lag som säger vad du får eller inte får göra med det. Det är alltså helt okej att använda pengar från ett arv till ett mopedkort.Om du är under 18 årDet finns ett undantag till regeln om att du själv får göra vad du vill med arv, och den utgörs av en begränsning i det fall arvtagaren är omyndig. En person som är under 18 år har inte rätt att göra vad de vill med sina pengar (9 kap 1 § föräldrabalken). Detta inkluderar även pengar som man fått ärva. Om du är under 18 år krävs alltså att du har din förmyndares, vanligtvis föräldrar, tillstånd att skaffa mopedkort för pengarna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Dödsbo kostnader

2019-04-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ska dödsboet ta kostnaden för bårhusförvaring och bårtransport av den enskilde, i vilka fall inte?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för din fråga är ärvdabalken (ÄB).Av 20:4 1 st ÄB framgår att vid bouppteckning ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas som de var vid dödsfallet. Det vill säga dödsdagen/tidpunkten är avgörande. Det finns dock ett undantag till detta, och det är begravnings och bouppteckningskostnader, som också ska tas upp i bouppteckningen som skulder även då dessa föreligger efter dödstidpunkten. Dödsboet ska alltså ta kostnaderna kopplade till begravningen, som exempelvis den bårtransport begravningsbyrån ansvarar för. (Undantag är kostnader som redan täcks av begravningsavgiften – exempelvis gravplats, eller om personen var medlem i exempelvis Svenska kyrkan – kostnader för präst med mera). I vissa fall kan kommun/landsting i första steget ansvara för transport/förvaring innan begravningsbyrån tar vid, och om en kostnad tas ut för detta kan skilja från kommun till kommun.Skulle istället den avlidnes skulder skulle vara större än tillgångarna är huvudregeln att dessa skulder avskrivs, arvingarna ska alltså inte ärva dessa. Skulle inte dödsboets tillgångar räcka till begravningskostnader kan dödsboet söka om ekonomiskt bistånd för begravning/bouppteckningskostnader och för att den avlidne ska kunna få en "värdig begravning" (4:1 socialtjänstlagen).Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte att annars höra av dig till Lawline igenMed vänliga hälsningar,

Kan jag säkerställa att jag blir kremerad när jag har avlidit?

2019-04-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående testamente efter jag avkommer, och hur jag säkerställer att det jag vill överstrider min blodfamiljs vilja.Mina föräldrar är väldigt kristna, och som man brukar så begravs man ect. Men jag är atheist och har problem både med pengarna som inprincips bränds när man spenderar på kistor, gravplats ect. Samt jag har donerat min kropp redan för organ transplantion eller vetenskap. Nu är bara frågan hur jag säkerställer att jag blir kremnerad efter donationen och att jag inte begravs.Tack så mycket för eran tid om/när ni svarar på min fråga.Mvh/P.s
Hanna Lindqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När jag besvarar din fråga kommer jag att hänvisa till begravningslagen (BegrL) och ärvdabalken (ÄB). Den avlidnes vilja ska följas så långt det är möjligtDin önskan om att kremeras ska följas av dina närstående eller den som ska sköta och anordna gravsättningen (BegrL 5 kap. 1 §). Om dina närstående inte skulle vara överens om att kremering ska ske är den som är huvudman för begravningsverksamheten på orten skyldig att hjälpa dem att medla (BegrL 5 kap. 3 §). Om någon överenskommelse inte har skett efter medling ska tvisten lämnas över till Länsstyrelsen som ska lämna ett beslut om vem av dina närstående som får bestämma. Vid bedömningen ska Länsstyrelsen särskilt visa hänsyn till den avlidnes önskemål (BegrL 5 kap. 4 §).Det är inte ett lagbrott om dina släktingar och närstående i samförstånd går emot din vilja om kremering och gravsättning, men enligt lagen ska din vilja följas så långt det är möjligt. Har du gjort din vilja känd ska den respekteras. Jag återkommer nedan till hur du kan göra din vilja känd. Genom ett testamente kan du framföra din viljaFörutom att muntligen tala om för dina släktingar och närstående om din vilja att bli kremerad och de övriga önskemål du har kan du teckna ned detta i ett testamente. I testamentet kan du även ge ett önskemål om den eller de personer du vill ska ordna med gravsättningen.När du skriver testamentet ska du tänka på att formulera dig så tydligt som möjligt, eftersom dokumentet förmodligen kommer att behöva tolkas av en utomstående person. Den som tolkar testamentet ska försöka utreda vad som var din vilja och önskemål, (ÄB 11 kap. 1 §). Tänk på att testamentet måste vara skriftligt och bevittnat och undertecknat av två personer för att vara giltigt (ÄB 10 kap. 1§).Ett alternativ är att vända dig till en begravningsbyrå. Vissa begravningsbyråer tillhandahåller en dokumenttjänst kostnadsfritt där du tecknar ner dina önskemål. Dina närstående får ta del av dokumentet efter din död. Detta är dock inte ett juridiskt dokument och ersätter inte ett testamente. Gravplatsen betalas genom skatt under din livstidDu har rätt att bli gravsatt på en allmän gravplats i det område där du är folkbokförd vid dödsfallet, och är garanterad en plats oavsett om det gäller en urnsättning eller att askan ska spridas i minneslund inom ett begravningsområde (BegrL 2 kap. 3 §). Den rätten tillkommer dig oavsett om du är medlem i ett trossamfund eller ej (BegrL 2 kap. 4 §).Genom begravningsavgiften ges vissa tjänster som därför inte ska betalas av dödsboet. Det gäller bland annat gravplatsen, kremeringen och lokal för begravningscermoni (BegrL 9 kap. 6 §). Du behöver alltså inte oroa dig för att gravplatsen i sig ska kosta något efter din död eftersom du betalar begravningsavgiften varje år genom skatten (BegrL 9 kap. 1-3 §).Mina råd-Om det är möjligt, gör din vilja känd för dina släktingar och närstående. -Teckna ner dina önskemål i ett testamente. Upplys gärna dina närstående om att du har upprättat ett testamente. Här kan du även ange en person som du önskar ska anordna med din gravsättning. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline.Tror du att du behöver mer ingående hjälp med att skriva ett testamente rekommenderar jag dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Med vänliga hälsningar,

Hur samspelar bodelning, testamente, laglott och efterarv?

2019-03-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Tankeställningar kring testamente, äktb 12:2 och taxeringsvärde i bouppteckningen.Hej, Vi är 2 st särkullbarn och vår pappa har gått bort. Det finns ett testamente där det uttyckligen står att efterlevande maka ska erhålla all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, dock om vi bröstarvingar kräver laglott kommer vi ej att erhålla något ytterligare arv. Efterlevande maka åberopar äktb 12:2, att vardera maka får behålla sitt giftorättsgods. Om vår pappa har 1 miljon kr i kvarlåtenskap. Vad innebär detta för oss som bröstarvingar, har vi nu rätt till att få hela arvslotten direkt eller måste vi avstå från arvet tills efterlevande maka har gått bort, eller är vi fortfarande tvungna att begära jämkning för att få ut laglotten? Är det testamentets kriterier som fortfarande styr eller nollställs det p.g.a äktb 12:2? Gällande taxeringsvärde i bouppteckning, jag har läst tidigare svar från er att det är marknadsvärdet som bör prioriteras enligt Skatteverkets uppmaning, med undantag ifall dödsbodelägarna har kommit överens om att taxeringsvärdet ska användas. Problemet är det har aldrig förts en dialog om att endast taxeringsvärdet ska användas, finns det någon lag/uppmaning som ni kan hänvisa till? Om en bouppteckning nu har skickats in till Skatteverket med endast taxeringsvärden, finns det någon åtgärd för oss särkullbarn att hävda att vi vill att endast marknadsvärdet ska användas när själva bodelningen äger rum?Tacksam för all hjälp ni kan bistå med.
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om fråganJag uppfattar det som att du ställer tre frågor. För det första undrar du om åberopande av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) nollställer testamentet. För det andra undrar du om taxeringsvärde eller marknadsvärde beaktas vid, vad jag antar, fördelningen av fastighet. För det tredje frågar du hur er arvsrätt påverkas. Jag förmodar att jag kan komma med ett glädjande och förhoppningsvis förståeligt svar. Hur påverkar 12 kap. 2 § ÄktB?Vad 12 kap. 2 § ÄktB innebär och det som i detta fall har åberopats är att vardera part ska som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Innebörden är att den egendom som är efterlevande makes tillfaller denne och den egendom som tillhörde den avlidne tillfaller dödsboet. Ett testamente påverkar inte bodelningen utan berör enbart vad som sker med den egendom som tillhör dödsboet efter bodelningen. Den enda påverkan som 12 kap. 2 § ÄktB har i detta fall är att fördelningen av egendom mellan makarna (dödsboet och make) faller ut annorlunda än annars. Huvudregeln är annars att det ska ske en likadelning (se 11 kap. 3 § ÄktB). Härav står testamentariska förordnandet fast med samma innebörd. Det är viktigt att separera bodelning från arvskifte och bodelning måste alltid ske innan arvskifte förrättas (23 kap. 1 § ärvdabalken, hädanefter ÄB). Taxeringsvärde eller marknadsvärde?Du nämner inte i frågan vilken egendom som avses varvid jag utgår från att det angår värderingen av fastighet då det handlar om taxeringsvärde. Dessvärre råder inga uttryckliga regler om fastighetsvärdering i detta fall men en allmän huvudregel inom merparten juridiska områden är att värdering sker utifrån marknadsvärdet. Vanligtvis sker detta genom anlitande av (varsin) mäklare eller att enighet råder angående marknadsvärdet. Om marknadsvärdet inte kan fastslås är taxeringsvärdet en lämplig utgångspunkt. Det går inte att på förhand besluta om viss fördelning i bodelningen annat än om makarna står inför omedelbar äktenskapsskillnad, varför en tidigare utfästelse om taxeringsvärdesbedömning inte är bindande (9 kap. 13 § ÄktB). I det fall taxeringsvärdet har uppförts i den slutgiltiga bodelningen och denna har antagits av parterna kommer detta ses som en överenskommelse om att taxeringsvärdet ska råda. Om bodelningsavtal däremot inte har slutits kan inte taxeringsvärdet beslutas i strikt bemärkelse om inte både dödsbodelägarna och efterlevande make är eniga därom. Vid oenighet ska bodelningsförrättare förordnas på begäran. Om bouppteckningsman för dödsboet har förordnats utgör denne även bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Från det värde som fastställs ska latent skatteskuld dras av. Latent skatteskuld innebär att vinst på fastigheten ska beskattas med omkring 20%, varvid avdrag i bodelningen alltid göras för denna summa (se NJA 1975 s. 288 och). Hur påverkas ert arv?Eftersom att ni är särkullbarn råder som huvudregel att ni har rätt till arv omedelbart utan inväntan på efterlevande makes frånfälle (se 3 kap. 1 § ÄB). Det testamentariska förordnandet tillställer i detta fall dock efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt, vilket föranleder viss annan ordning för utfående av arv. Makar ärver inte varandra och eftersom förordnandet i detta fall stadgar "fri förfoganderätt" råder att all dödsboets egendom förr eller senare ska fördelas lika på er bröstarvingar (se 2 kap. 1 § ÄB). Utgångspunkten är att denna fördelning sker först vid efterlevande makes frånfälle som konsekvens av testamentet (jfr 12 kap. 1 § och 3 kap. 1-2 §§ ÄB samt NJA 1950 s. 488 och NJA 1963 s. 11). Bröstarvingar åtnjuter ett laglottsskydd med rätt till utfående av halva arvslotten då testamentariskt förordnande inskränker arvsrätten (7 kap. 1 § ÄB). Genom att begära jämkning av testamentet kan således hälften av arvet utfås omedelbart (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten eliminerar inte efterarvsrätten utan densamma kvarstår om än i halverad omfattning eftersom laglottsskyddet självfallet inte innebär att mer än det totala arvet kan utfås. Detta följer av er efterarvsrätt i sig. Det kan dock påpekas att efterarvet utgår i form av en andel i efterlevande makes dödsbo och inte i ett fast belopp. Jag avstår från att gå närmare in på denna förklaring då det lätt blir förvirrande men kan nämna att det stadgas i 3 kap. 2 § tredje stycket ÄB. SammanfattningBodelningen påverkar inte testamentets giltighet i detta fall. I bodelning ska värdering alltid ske utifrån marknadsvärdet och det finns ingen bestämmelse som stadgar detta. Bostad som inte kan värderas bedöms utifrån taxeringsvärde eller överenskommelse mellan parterna i bodelningen, ingen bestämmelse finns för detta heller annat än att det som utgångspunkt är parterna som förrättar bodelningen (se 9 kap. 5 § ÄktB). Det testamentariska förordnandet hindrar inte att ni begär ut er laglott omedelbart och att ni begär ut er laglott hindrar inte att ni erhåller resterande arv i form av efterarv vid efterlevande makes död.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Måste man berätta för sitt syskon att en gemensam förälder gått bort?

2019-03-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om jag inte delger min syster att mamma dött förrän efter begravningen, vad händer då. Min mors sista önskan var att min syster inte ska komma på begravningen.Jag ska givetvis inte ta något ur boet.
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har någon skyldighet att berätta för din syster att er mamma har gått bort.Dödsbo När en person dör bildas ett dödsbo som tar över personens tillgångar och skulder. Dödsbodelägare kan bland annat vara en efterlevande make eller arvingar. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt vad som ska göras. Vilka som är dödsbodelägare fastställs dock först vid bouppteckningen.Bouppteckning En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen och ska göras av två personer, så kallade bouppteckningsförrättare. Förrättaren får inte vara dödsbodelägare eller arvinge. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen men man har ingen skyldighet att delta. Eftersom dödsbodelägarna fastställs först vid bouppteckningen måste någon tillfälligt ta hand om och vårda egendomen. Denna person tar hand om sådant som inte kan vänta tills bouppteckningen, exempelvis kontakta andra dödsbodelägare och ordna med begravningen. Ofta görs detta av den som bott tillsammans med den avlidne eller en arvinge.BegravningBegravning ska enligt begravningslagen ske inom en månad efter dödsfallet. Det betyder att begravningen kan hållas innan bouppteckningen. Alltså kan det vara så att din syster kallas till bouppteckningsförrättningen först efter att begravningen hållits. Din frågaInledningsvis vill jag konstatera att du alltså inte har någon skyldighet att delge din syster om att er mamma gått bort före begravningen. Däremot är hon dödsbodelägare i er mammas dödsbo och ska därför meddelas om bouppteckningsförrättningen. Det händer alltså ingenting rent juridiskt om du låter bli att berätta om dödsfallet för din syster, men hon har rätt att delta i bouppteckningen. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,