Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Jag beklagar att du far nyss gått bort. Jag ska försöka svara på din fråga här nedan så bra som möjligt. Det är framförallt ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser som jag kommer använda mig av. Ett kort sammanfattning av mitt svar är att din pappa inte hade kunnat testamentera bort all sin egendom så att du inte skulle få något arv. Däremot hade din pappa rätt att på annat sätt "göra sig av" med sin egendom genom att exempelvis betala stora summor till sin sambos sommarstuga och på så sätt göra dig arvlös. Jag kommet gå igenom detta lite mer utförligt här nedanför om du är intresserad. Din pappa hade möjlighet att göra vad han ville med sina tillgångar innan sin bortgång Ett barn har alltid rätt till sin laglott efter det att en förälder går bort, (ÄB 7 kap 3 §). Detta innebär att din pappa inte hade någon möjlighet att testamentera bort så att du skulle bli helt arvslös. Däremot finns det ingen bestämmelse som hindrar er pappa från att lägga massa pengar på hans sambos sommarstuga eller sätta över sina pengar på hennes konto under tiden han levde. Utgångspunkten är att så länge en person är i livet har den rätt att göra vad den vill med sina tillgångar. Det avgörande för dig är hur hans konton blev länsadeDet jag förstår från din fråga är att din fars sambo eventuellt har länsat din fars konton. Om det är så att hon tagit pengarna utan lov kan detta vara en brottslig handling. Om din far istället frivilligt satte över pengarna till henne är det ingen brott och han kan på så sätt göra dig arvslös. Mina rekommendationer är att du tar kontakt med en jurist för att undersöka hur pengarna från din pappas konton fördes över till hans sambos konto. Om det är så att det inte har förts över frivilligt från din fars sida så kan det röra sig om en brottslig gärning som du kan anmäla till polisen. Jag förstår verkligen att det kan kännas orättvist och frustrerande för dig och jag hoppas att ni kan få ut något av att dubbelkolla hur pengarna fördes över till sambons konto! Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars får du göra ställa en till, kontakta vår telefonrådgivning eller kontakta våra jurister!Allt gott

Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag börja med att beklaga sorgen och jag hoppas att jag ska kunna vara till hjälp. För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Eftersom din syster levde när er mamma dog har hon fortfarande rätt till arv (ÄB 1 kap. 1 §). Det innebär alltså att din systers rätt till arv kvarstår men att din systers arvingar istället kommer att få ta del av arvet eftersom din syster inte själv kan ta emot arvet. Eftersom din syster inte hade några barn eller testamente så stämmer det att hennes man kommer att ärva efter henne (ÄB 3 kap. 1 §). Däremot så kommer din systers man inte vara dödsbodelägare i er mammas dödsbo. Din systers man kommer istället vara dödsbodelägare i din systers dödsbo (ÄB 18 kap. 1 § tredje stycket). Det kommer alltså innebära att din syster kommer att tillskrivas sitt arv efter er mamma och att detta tillsammans med din systers andra kvarlåtenskap kommer att vara en del av hennes dödsbo. I detta dödsbo kommer hennes man vara dödsbodelägare. SammanfattningsvisFör att kort svara på din fråga så kommer alltså din svåger inte att vara dödsbodelägare istället för er syster men eftersom din syster inte har några andra arvingar så kommer han att ärva efter er syster. Systerns man kommer alltså istället vara dödsbodelägare i sin frus dödsbo. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler funderingar får du gärna återkomma. Med vänliga hälsningar,

Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det kan mycket väl vara så som du påstår - att du fanns med i testamentet. Du må inte ha rätt till laglott eftersom att du lagligt sett inte ses som bröstarvinge, men det hindrar inte att du må ha funnits med i testamentet som testamentstagare. I sådant fall ska du ha delgetts detta enligt (14 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Det kan även vara så att juristen agerat klandervärt och att du därför har haft rätt att klandra testamentet genom att påkalla det ogiltigt (14 kap. 5 § ÄB). Problemet är att klanderfristen (tiden en arvinge har på sig att klandra) endast är sex månader. Eftersom att du beskriver att flera år passerat ter det sig omöjligt att klandra testamentet. Det du istället kan göra är att kontakta juristen och fråga hur läget stod till/kontakta de övriga testamentstagarna som kan vara villiga att berätta vad som stod i testamentet och i bästa fall "agera rätt" genom att skänka eventuell egendom som gåva. /Vänligen,

Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer med bostaden i fall din make dör. Jag tolkar även frågan som att ni äger bostaden 50/50. Din fråga regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB) och i Ärvdabalken (ÄB). Det första som ska ske när någon dör är en bodelning. I bodelningen din och din makes egendom värderas, sammanräknas och sen hälften delas mellan er. Huset kommer ingå i bodelningen och därmed kommer halva huset värde att tillfalla dig och andra halvan din make. Halva huset värde kommer därmed att ingå i din makes kvarlåtenskap som ska fördelas på hans arvingar. Men innan det sker ska en fördelning av alla era egendomar att ske, vilket är där egendomen fördelas, vem som får vad. (7 kap. 1 § och 2 § ÄktB, 10 kap. ÄktB och 11 kap. ÄktB)Gemensamma ägt hus ska tillfalla den maken/makan som bäst behöver huset. Eftersom din make, i denna situationen, är avliden kommer huset troligtvis att tillfalla dig (11 kap. 8 § ÄktB). Dock kommer du behöva avräkna huset värde mot annan egendom eller pengar. För att din makes del i bodelningen/hans kvarlåtenskap inte minskar (11 kap. 8 § ÄktB). Om du får huset i fördelningen av egendom, då troligtvis avräknad på din lott, bör inte huset i säg ingå i kvarlåtenskapen av din make som ska fördelas på hans arvingar. Efter att bodelning och fördelning av egendom har skett ska din makes kvarlåtenskap fördelas på din makes arvingar. Vilka är de två gemensamma barnen och hans barn sen tidigare. De gemensamma barnen kommer inte få ut sitt arv just nu, utan deras andel (1/3 av kvarlåtenskapen) kommer att tillfalla dig med fri förfogande rätt. Eftersom den efterlevande maken ärver före gemensamma barn, de barnen får vänta på efterarv av den första avlidna föräldern (2 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 1§ ÄB). Men gällande särkullbarn så har särkullbarnen rätten att få ut sitt arv direkt när sin förälder dör. Vilket innebär att särkullbarnet har rätt till 1/3 del av kvarlåtenskapen direkt. Om huset inte har tillfallit dig i bodelningen innebär det att 1/3 av halva huset värde ingår i bodelningen, att särkullbarnet då ärver 1/3 av halva huset och du resterande del. Du kan då vara tvungen att lösa ut särkullbarnets andel i huset (och särkullbarnet måste få ut sin andel av arvet i fall barnet begär det). (2 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 1§ ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar din mammas bortgång och den jobbiga situationen du befinner dig i. Jag hoppas att jag ska kunna vara till hjälp! För att kort svara på din fråga så skulle jag säga att adopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn har. Varken biologiska barn eller adopterade barn kan en förälder göra helt arvlös. För att förklara hur jag tänker kommer jag använda mig av föräldrabalken (FB) och ärvdabalken (ÄB) nedan. Arvet efter din pappaDin pappa har rätt att göra vad han vill med arvet efter honom själv genom att skriva ett testamente men med bland annat ett undantag för sina barn (ÄB 9 kap. 1 §). Som barn har du rätt att få ut ett arv som minst motsvarar en laglott. Laglott är hälften av vad din del av arvet skulle varit utan ett testamente (ÄB 7 kap. 1 §). Om vi säger att din pappas egendom motsvarar 10 000 kr när han går bort och du är hans enda barn. Utan ett testamente skulle du ärva alltihop, alltså 10 000 kr. I ditt fall verkar du ju däremot misstänka att din pappa vill göra dig arvlös och att han då gissningsvis kommer testamentera bort all sin egendom till någon annan. Om han skulle välja att göra det har du ändå rätt till din laglott. Laglotten motsvarar hälften av vad du skulle fått utan testamentet och kommer därför vara hälften av 10 000 kr, vilket är 5000 kr. Adopterade barn och biologiska barn har samma arvsrättAdopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn (FB 4 kap. 21 § första stycket). En förälder kan därför varken göra ett ett biologisk barn eller ett adopterat helt arvlöst eftersom hen minst har rätt till sin laglott i arv. Han har rätt att skriva ett testamente men han kan alltså inte göra dig helt arvlös (ÄB 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 §). Om din pappa skriver ett testamente för att förhindra att du ska få ärva behöver du jämka testamentet för att du ska få ta del av din laglott (ÄB 7 kap. 3 § första stycket). Detta måste göras inom sex månader från det att du tagit del av din pappas testamente och görs till testamentstagaren. Testamentstagaren är den personen som din pappa har skrivit sitt testamente till/i förmån för (ÄB 7 kap. 3 § tredje stycket).SammanfattningsvisDin pappa kan inte göra dig helt arvlös. Du har samma rätt till arv som ett biologiskt barn skulle haft och detta innebär att du minst har rätt att ärva en laglott efter din pappa. För att få ut denna laglotten måste du jämka testamentet och det innebär kort sagt att du säger till den som din pappa skrivit testamentet till att du vill ha ut din laglott. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och jag önskar dig lycka till. Med vänliga hälsningar,

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som får bestämma var mannen ska begravas och om hans närstående behöver kontakta länsstyrelsen ifall de inte kan komma överens. Med ordet "tolkningsrätt" antar jag att du syftar på om någon närståendes röst ska väga tyngre än de andras.Jag kommer att hänvisa till begravningslagen (BegrL) i mitt svar. I den står det inte vem som får bestämma begravningsplats när en person har dött, men däremot hur det ska gå till när personens närstående inte kan komma överens om platsen. Mannens eventuella önskemål bör respekterasI första hand gäller att den avlidne mannens vilja bör respekteras så långt det är möjligt (5 kap. 1 § BegrL). Mannens närstående bör alltså ta hänsyn till hans önskemål om begravningsplats, om han någon gång sa eller skrev ned ett sådant. Detsamma gäller om mannen önskade att en specifik person skulle ta hand om hans begravning.De närstående kan begära medlingI andra hand kan mannens närstående begära medling hos den aktör som är ansvarig för begravningsverksamheten på mannens senaste folkbokföringsort (5 kap. 3 § första stycket BegrL). Ansvarig är antingen Svenska kyrkan eller kommunen – det varierar beroende på ort. Vid medlingen får de närstående hjälp med att försöka komma överens om begravningsplatsen. Det är först om medlingen inte leder till någon överenskommelse som länsstyrelsen kommer in i bilden. Den person som har varit medlare skickar då vidare ärendet dit (5 kap. 3 § andra stycket BegrL).Om medlingen inte leder till en överenskommelse får länsstyrelsen bestämmaI sista hand är det alltså upp till länsstyrelsen att bestämma vem som får välja begravningsplats åt mannen (5 kap. 4 § första stycket BegrL). Vid prövningen får mannens egna önskemål störst betydelse. Om han inte lämnade några önskemål efter sig tittar länsstyrelsen istället på vilka relationer som de närstående hade till honom (5 kap. 4 § andra stycket BegrL). Då kan en stark personlig anknytning till mannen gå före ett släktskap till honom. Därmed är det möjligt att länsstyrelsen beslutar att mannens maka får bestämma begravningsplats - dels eftersom hon var gift med honom, dels på grund av att mannen inte verkar ha haft en nära relation till föräldrarna. Jag kan dock inte säga något säkert eftersom det är länsstyrelsen som fattar beslutet.SammanfattningDet är i första hand den avlidne mannens egna önskemål som ska ges företräde när begravningsplatsen väljs. I andra hand kan mannens närstående begära medling för att komma överens om begravningsplatsen.I sista hand tar medlaren kontakt med länsstyrelsen, som i sin tur fattar beslut om vem av de närstående som får bestämma begravningsplats. De närstående behöver alltså inte kontakta länsstyrelsen själva. Det finns inget klart svar på vem av de närstående som ska ges en "tyngre" röst än de andra. Om de inte kan komma överens själva eller genom medling är det helt enkelt länsstyrelsen som beslutar.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utöver biologiska barn är det bara adoptivbarn som har lagstadgad arvsrätt som bröstarvingar. Jag utgår från att Marita inte blivit adopterad. (Om så skulle vara fallet har hon rätt att ärva som alla andra bröstarvingar). Om det finns bröstarvingar eller andra med lagstadgad arvsrätt ärver de allt om det inte finns något testamente. Enda sättet någon som inte har lagstadgad arvsrätt kan ärva är genom ett testamente. Eftersom inget sådant verkar finnas har Marita inte någon rätt att ärva.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Sofia Wedin |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur arvsrätten ser ut i situationen och om ni kan utfärda ett testamente. Svaret utgår från att ni är sambos, vilket framkommer i frågan. Jag har även valt att besvara frågorna i frågan var för sig. Aktuella bestämmelser finns i Ärvdabalken. För det första kan det påpekas att eftersom ni är sambos ärver inte ni varandra automatiskt i fall någon av er skulle dö utan det krävs ett testamente där det framgår att ni ska ärva varandra. Vilken arvsrätt har part 2:s bror?Part 2:s bror har enligt den legala arvsordningen rätt att ärva sin bror. Syskon ingår i den andra arvsgruppen. I första gruppen ingår barn till den avliden (så kallade bröstarvingar). Finns det därför inget testamente kommer brodern att ärva part 2 genom den legala arvsordningen. Vilket innebär att om det finns ett testamente som tex. säger att part 1 ska ärva kommer testamentet gå före, och part 2:s bror ärver då inget. (2 kap. 1 och 2 § ÄB och 7 kap. ÄB).Det är bara den första arvsklassen (barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv) till den avlidna som inte kan bli arvlösa genom laglotten, resterande arvsklasser har inget sådant skydd. Vilken arvsrätt har syskonen till parts 2 tidigare avlidna make?Syskonen till den avlidna maken till part 2 ingår i den andra arvsklassen och kan därmed ha rätt till efterarv av den avlidna maken (deras syskon). Vilket innebär att syskonen kan ha rätt att få ut arv från syskonet som part 2 var gift med när part 2 avlider. Hur mycket som syskonen har rätt till beror på hur mycket kvarlåtenskap part 2:s make hade när denne dog. Vidare kommer syskonens arvsrätt även att beror på hur om syskonen har fått ut något arv från part 2:s make tidigare eller inte. (2 kap. 2 § och 3 kap. 2 § ÄB).Efterarvet som syskonen eventuellt har rätt till kommer att fördelas innan part 2:s arvingar får ut sitt arv. Hur mycket part 2:s arvingar får ut kommer beror på hur mycket kvarlåtenskap som finns kvar efter det. Barnens till part 1 arvsrätt och laglott?Barnen till part 1 är bröstarvingar till den avliden och är därför de som först ärver enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). Vidare finns det ett skydd för bröstarvingarna, laglotten, som gör att bröstarvingarna inte kan bli helt arvlösa. Denna laglott har barnen rätt till oavsett om det finns ett testamente där kvarlåtenskapen testamenteras till andra personen än barnen. Om barnen inte får något arv alls eller minder än laglotten på grund av ett testamente kan barnen klandra testamentet för att få ut sin laglott. Men eftersom ni vill att barnen först ska ärva sin laglott inskränker inte ni den rätten genom testamentet, därmed kommer barnen inte kunna klandra det (se 7 kap. ÄB). Arvet bör därför kunna fördelas enligt testamentetGår det att skriva ett testamente som uppfyller kraven?Ja det bör gå att skriva ett testamente som uppfyller kraven ni har gällande bostadsrätten och annat arv. Genom kraven inskränker ni inte heller barnens rätt till sin laglott eller arvslotten, vilket annars hade kunnat innebära att testamentet klandras av barnen. Hur testamentet ska utformas är svårt att besvara i frågan, men vill ni ha hjälp att utforma testamentet kan ni vända er till info@lawline.se för vidare hjälp.Hoppas du fick svar på din fråga!