Axel Helgesson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till arv för de bosatta utomlandsEnligt artikel 21.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 Juli 2012 framgår att det är reglerna i det land som arvslåtaren var bosatt i vid sin död som är gällande. Därmed är det de svenska reglerna kring arv och testamente som ska tillämpas.Vad gäller enligt Svensk rätt?De svenska reglerna kring arv finns i ärvdabalken (ÄrvB)Enligt 2 kap. 1 § ÄrvB så är det arvslåtarens barn som ärver i första hand, alltså du och din bror. Är din mamma gift så kommer hennes partner ärva i första hand (3 kap. 1 § ÄrvB). Ni får då rätt till efterarv och kommer då ärva när partnern går bort. Du har därmed rätt till arv när din mor går bort trots att du inte är bosatt i Sverige. Hoppas detta gav svar på fråga. Har du ytterligare frågor är det bara att höra av dig igen.Med vänliga hälsningar

Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Till att börja med tolkar jag att din fråga avser fast egendom. Det innebär att jordabalken är tillämplig i ditt fall. Det du beskriver utgör ett löfte om gåva av fast egendom (ett så kallat gåvolöfte). Dessvärre är sådana gåvolöften inte bindande enligt svensk rätt. Istället råder jag dig till att fundera på att överlåta din andel av fastigheten på ett annat sätt. Utöver att överlåta delen av fastigheten i ett tidigare skede än vid ditt dödsfall, kan du välja att upprätta ett testamente. Oavsett vilken överlåtelseform du väljer finns det inga regler som automatiskt överför lån till den nya ägaren. Det vanligaste är dock att man låter lånen övergå till mottagaren. Jag råder dig till att kontakta en jurist som kan hjälpa dig med ditt ärende och upprätta nödvändiga handlingar. Det är viktigt att du väljer en överlåtelseform som överensstämmer med de önskemål du har. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om ett barn kan gå miste om arv från sin förälder genom testamente på grund av det faktum att barnet fått del av förälderns arv efter dennes mor (farmor). För att svara på din fråga kommer Ärvdabalken (ÄB) vara den lag vi hämtar lagstöd från.De relevanta reglernaBarn till den avlidne utgör som huvudregel de första att ärva, de utgör den så kallade första arvsklassen. I denna huvudregel anges även att likadelning ska ske om det finns flera barn till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Vidare får föräldrarna inte testamentera bort sina barn helt och hållet. Det är nämligen så att barn till avlidna alltid har rätt att få sin laglott. Denna laglott utgörs av hälften av det värde som barnet annars genom lag skulle haft rätt till, om inga önskemål eller korrigeringar genom testamente framkommer (arvslott). Detta innebär att man som mest kan halvera sitt barns arvsandel (7 kap. 1 § ÄB).Vad som ges till ett barn under förälderns livstid ska räknas som förskott av arv, om det inte uttryckligen i gåvobrev eller liknande framgår att gåvan inte ska utgöra förskott. Detta förskott ska avräknas vid arvsdelningen. Denna avräkning innebär att andelen som barnet fått i förskott i motsvarande mån ska avräknas från det som barnet har rätt till vid arvsfördelningen (6 kap. 1 § ÄB). SammanfattningVad som gäller i ditt fall är svårt att avgöra då jag inte har en riktigt klar bild av omständigheterna. Det jag först funderar på är hur arvet från barnets farmor fördelats. 1) Om det var ett arv direkt ifrån henne genom testamente eller; 2) Om det gick till pappan direkt som sedan, genom gåva, gav arvet till sitt barn. I det första scenariot hade farmor rätt att testamentera bort allt som inte utgjorde laglott för pappan (hälften av arvslotten). Om barnet genom testamente därmed fick arvet genom testamente har inget förskott skett, varför avräkning inte ska ske vid pappans död. Om omständigheterna är som i alternativ två och inget gåvobrev har skrivits för att explicit förklara att gåvan inte ska anses som förskott på arv, då kommer en avräkning av förskottet göras efter pappans död. Oavsett vilket alternativ som är gällande, så kvarstår det faktum att man inte kan testamentera bort sitt barn helt. Det enda som kan göras är att förskott under förälderns livstid, efter dennes död, ska avräknas från barnets andel i arvet – oavsett om den andelen utgör arvslott (det barnet har rätt till som huvudregel) eller laglott (hälften av det barnet har rätt till som huvudregel). Hoppas du fick svar på din fråga!

Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!I och med att din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig lag. Vem som enligt svensk lag har rätt att ärva framgår av 2 kap ÄB. Enligt detta kapitel har kusiner ingen arvsrätt på grund av att dessa inte återfinns i lagtext, 2 kap 4 § ÄB. Ett undantag är således om något testamente finns upprättat, testatorn kommer då i vanlig ordning att ärva den personen. Jag utgår ifrån att inget testamente finns upprättat. Arvet kommer då att tillfalla allmänna arvsfonden enligt 5 kap 1 § ÄB. Det är Kammarkollegiet som har fått i uppdrag att hantera ärenden angående allmänna arvsfonden och du kan därför anmäla dödsfallet till dem eller läsa mer genom att klicka på länken här. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Malin Gustavsson |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Mina utgångspunkterEftersom något annat inte framkommer av din fråga kommer jag att utgå från att den du ska ärva var brittisk medborgare, bodde i Storbritannien samt hade alla sina tillgångar i Storbritannien. Dessa förutsättningar är alltså utgångspunkt för mitt svar; är det något som inte stämmer är du välkommen att kontakta mig per mail med kompletterande information som kan vara av relevans för svaret.Ska du betala arvsskatt?Utifrån de förutsättningar jag beskrivit ovan är det brittisk lag som ska tillämpas på hela arvet. Den brittiska arvsskatten är 40 %. Om 10 % eller mer av arvet skänks till välgörenhet är dock skattesatsen 36 % istället.Arvsskatt betalas endast på den del av arvet som överstiger ett värde om 325 000 pund. Även del del av arvet som överstiger 325 000 pund är dock skattefri om arvtagaren är den avlidnes make, registrerade partner eller exempelvis en välgörenhetsorganisation. Gränsen på 325 000 pund kan också vara högre om arvet avser ett hem som tas över av den avlidnes barn.Skatten betalas normalt av den brittiska motsvarigheten till ett svensk dödsbo. Det är alltså inte du personligen som betalar arvsskatten.Som du märker innehåller arvsskattesystemet många undantag från huvudregeln om 40 % arvsskatt på värden som överstiger 325 000 pund. Om du har frågor kring specifik egendom eller vill ha ett mer utförligt svar utifrån just de förhållanden och den egendom är aktuell i det dödsbo du ska tillskiftas arv ifrån, så rekommenderar jag dig därför att kontakta HMRC (motsvarighet till Skatteverket) eller en brittisk jurist.Hoppas du fått svar på din fråga! Om något känns oklart kan du höra av dig till mig på malin.gustavsson@lawline.se så ska jag göra vad jag kan för att reda ut eventuell frågetecken.Vänliga hälsningar,

Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din syster har begärt att en så kallad boutredningsman ska utses av tingsrätten för att förvalta dödsboet (Se 19 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). En boutredningsman ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräda dödsboet gentemot tredje man (se 19 kap. 11 och 12 § ÄB). Det innebär att boutredningsmannen ska bestämma över tillgångarnas användning för betalning av boets skulder. Arvode till boutredningsmannen och kostnadsersättning ska betalas av dödsboet (se 19 kap. 19 § andra stycket ÄB). I regel bör boutredningsmannen inte ta ut arvode förrän uppdraget är slutfört, men ersättning för utgifter har boutredningsmannen rätt att ta ut så snart han själv gjort utbetalningen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag förutsätter att dina föräldrar var gifta och att alla dina syskon är gemensamma barn till dina föräldrar. När en make dör så tillfaller kvarlåtenskapen (lägenhet, tillgångar och personliga saker) den efterlevande maken, d.v.s. din mor, enligt 3:1 Ärvdabalken. Du och dina syskon kommer ha rätt till efterarv, vilket innebär att ni alla har anspråk på kvarlåtenskapen först när er mor avlider. Det innebär i ditt fall att ingen av dina syskon kan göra anspråk på sakerna i lägenheten så länge som din mor är i livet.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att er far har bekostat er halvsysters utbildning, eller tagit bort delen i testamentet som tidigare föreskrev att ni skulle ärva 0,5 miljoner kr var. Vissa kostnader som er far dock lagt ner på er halvsyster, kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, om kostnaderna kan ses som förskott på arv och kan därför komma att aktualisera bestämmelser i samband med er fars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en "gåvas" värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller "gåvor" som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett.Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB.Bröstarvingar har alltså alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB).SammanfattningBröstarvingar till alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar barnen en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Utgångspunkten är att bröstarvingar ska ärva till lika stora delar var som andra bröstarvingar. Det förstärka laglottskyddet kan därför komma att aktualiseras om er far genom andra gåvor eller kostnader (än kostnad för utbildning) gör så att det inte längre finns egendom kvar att ärva. Även bestämmelserna om förskott på arv bli aktuell, eftersom gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett sina barn presumeras vara förskott på arv och då kan komma att läggas till givarens kvarlåtenskap. Det finns tyvärr däremot ingen rättslig grund som gör det möjligt för er syskon att kräva 0,5 mkr som tidigare uttrycks i testamentet. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,