Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill inledningsvis bara beklaga förlusten av din son. Skatteverket kommer betala ut din sons skatteåterbäring till hans dödsbo genom en utbetalningsaviDu skriver att din sons konto är avslutat och det kommer därmed inte finnas något mottagarkonto registrerat när Skatteverket ska betala ut din sons skatteåterbäring. Skatteverket kommer därför istället att skicka ut en utbetalningsavi till din sons dödsbo. Dödsboet är som du säkert vet ett annat namn för de tillgångar och skulder din son hade när han avled. Din sons arvingar är dödsbodelägare och har gemensamt ansvar för dödsboet. Utgångspunkten är att adressen till din sons dödsbo är den adress han var folkbokförd på när han avled. Har ni anmält en ny adress för dödsboet till Skatteverket kommer utbetalningsavin såklart skickas dit istället.Dödsbodelägare kan hämta ut pengarna med utbetalningsavin När utbetalningsavin kommit kan den lösas in på en bank eller t.ex. olika typer av mat- eller servicebutiker. För att kunna hämta ut pengarna med utbetalningsavin är utgångspunkten att samtliga dödsbodelägare måste underteckna avin. Detta just p.g.a. ert gemensamma ansvar för dödsboet. Om det endast finns en delägare kan denne såklart själv skriva under avin och hämta ut pengarna. Ett alternativ är också att en av dödsbodelägarna får en fullmakt att företräda dödsboet, då får denna person hämta ut pengarna med avin.Pengarna från skatteåterbäringen ska fördelas precis som annat arv mellan din sons arvingarSkatteåterbäringen efter din son ska fördelas precis så som resten av hans tillgångar, alltså mellan hans arvingar. För vidare frågor gällande skatteåterbäringen rekommenderar jag dig att vända dig till Skatteverket. Har du ytterligare funderingar om t.ex. fullmakt för dödsboet eller fördelningen av pengarna från skatteåterbäringen är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawlines juristbyrå för vidare juridisk rådvigning. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörmånstagarförordnandeHuvudregeln när det gäller hur livförsäkringar och liknande betalas ut beror på om det i försäkringsavtalet finns ett förmånstagarförordnande eller inte. Finns förmånstagare ska försäkringsbeloppet inte tilldelas dödsboet, utan tilldelas förmånstagarna (se 14 kap 7 § 1 st Försäkringsavtalslagen (FAL)). Om förmånstagarförordnande saknas betalas däremot livförsäkringsbeloppet ut till dödsboet.Eftersom att försäkringsbolaget begärt kontouppgifter från förmånstagarna i ditt fall, vilket är standardprocedur om försäkringen är tecknad med förmånstagarförordnande, är det enligt min bedömning antagligen på grund av att det faktiskt finns ett förmånstagarförordnande. Och pengarna ska alltså i så fall betalas ut till förmånstagarnas konton.Ifall ett förmånstagarförordnande finns behöver man inte heller begära utbetalning utan det sker automatiskt så fort försäkringsbolaget mottagit förmånstagarens kontouppgifter. DödsboförvaltareEn dödsboförvaltare har rätt till att förvalta över egendom och tillgångar som tillhör dödsboet. Men eftersom livförsäkringspengarna oftast inte tillhör dödsboet har förvaltaren ingen rätt att hålla de inne om de tillhör förmånstagaren.Min rekommendation är att du i första hand försöker få reda på om livförsäkringen var tecknad med ett förmånstagarförordnande eller inte genom att kontakta försäkringsbolaget. Om det visar sig att ett sådant har förelegat rekommenderar jag att du kontaktar en jurist, det kan du göra här.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att du ger bort halva delen av huset till särkullbarnet. Gåvan kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvan kan ses som förskott på arv och kan därför komma att aktualisera bestämmelser i samband med din bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Bröstarvingar har alltså alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det förstärkta laglottskyddetEftersom bröstarvingar enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB, innebär det att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om gåvan av fastigheten, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Ditt biologiska barns arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som du genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett eventuellt testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!När någon dör ärver i första hand personens barn (2 kap 1 § Ärvdabalk), i andra hand föräldrar och syskon (2 kap 2 § ärvdabalk), och i tredje hand mor och farföräldrar (2 kap 3 § Ärvdabalk), förutsatt att personen inte är gift. Om personen inte har några släktingar som har arvsrätt, och inte är gift, så går arvet till allmänna arvsfonden (5 kap 1 § Ärvdabalk). Allmänna arvsfonden brukar sälja fastigheter som dom ärver, och använda pengar till ett gott ändamål. Du kan kontakta allmänna arvsfonden och fråga hur dom har gjort i dethär fallet. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång, samt för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill, för ett gift par. Jag kommer slutligen att redogöra för de väsentliga skillnaderna mellan att vara gift och sambo. Hoppas det ger svar på din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att "din" egendom, tillfaller din make till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Att egendom är enskild har dock bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Den avlidnes enskilda egendom kommer att tillhöra kvarlåtenskapen som ska fördelas i arv, medan efterlevande make kommer att behålla sin enskild egendom. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas , utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB.Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB. Dina barn kommer alltså att ärva hela din kvarlåtenskap, såvida det inte finns ett testamente som anger annat, 3 kap 1 § ÄB.BasbeloppsregelSärkullbarnens rätt till arv kan dock komma att skjutas upp på grund av basbelopp regeln 3 kap 1 § ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande make rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp och i beloppet räknas även värdet av enskild egendom och egendom som efterlevande erhållit genom bodelning, arv eller testamente. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra prisbasbelopp, kan därför i den mån som krävs och som är möjligt, utgå från kvarlåtenskapen och från särkullbarnets arv. Vad som eventuellt tas av kvarlåtenskapen för att ge efterlevande make fyra basbelopp, räknas som arv och ger särkullbarnen rätt till efterarv när efterlevande make sedan går bort.Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan först, kan det alltså innebära en möjlighet för din make att bo kvar eftersom han i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnens del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB.Skillnader mellan att vara sambo och att vara giftDet finns stora juridiska skillnader mellan att vara sambo och gifta. Den största skillnaden är att sambos inte har arvsrätt efter varandra, utan det förutsätter då att man upprättar ett testamente, precis som ni har gjort. När man är gift, ärver efterlevande make enligt huvudregel. Det gäller dock inte om det enbart finns särkullbarn, eftersom de då ärver hela kvarlåtenskapen. När ett äktenskap upplöses, genom äktenskapsskillnad eller genom ena makens bortgång, kommer även en bodelning att äga rum innan att arvet fördelas. I bodelningen mellan makar, ska enligt huvudregel all egendom, delas lika mellan parterna, i den mån egendomen inte är enskild egendom. På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att din egendom, tillfaller din man till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå eller inte ingå i framtida bodelning , 7 kap. 3 § ÄktB. Bodelning mellan sambos är däremot inte obligatoriskt. I bodelningen ingår dessutom begränsad egendom, enbart bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEftersom du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att dina barn kommer ärva hela kvarlåtenskapen efter dig vid din bortgång, även om ni skulle gifta er. Därför rekommenderar jag er att upprätta ett nytt inbördes testamente för att ni fortsättningsvis ska ärva varandra. Jag skulle även rekommendera att ni upprättar ett äktenskapsförord, exempelvis om du vill att din fastighet ska undantas från en eventuell bodelning. Det är även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din make, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis huset medan andra testamentstagare, dina barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din makes bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina/ era önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall dina barn kan under några omständigheter ärva skulder från sin mormor. Arv inom EUEnligt svensk lag så kan man inte ärva skulder men eftersom din svärmor kommer från Polen, som är ett land inom EU så tillämpas EU-rättsliga regler. Det här är alltså en fråga som regleras inom EU, och tillämpliga regler hittar du i EU:s Arvsförordning.Huvudregeln Enligt Artikel 21 i förordningen är det lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist vid tidpunkten för sin död som är tillämplig. Enligt artikel 22 kan personen genom ett testamente välja lagen i ett annat land, om personen är medborgare där. Det är alltså polsk lag som ska tillämpas i ert fall, förutsatt att din svärmor var bosatt i Polen vid sin död och det inte fanns ett testamente som uttryckte att ett annat lands lag är tillämplig. Det verkar som att man enligt Polsk lag kan ärva skulder, så jag råder er att kontakta antingen en polsk advokatbyrå eller en byrå i Sverige specialiserad på internationell arvsrätt för att reda ut den här frågan. Ibland kan man välja att till exempel avstå sitt arv och de skulder som medkommer. Polskt medborgarskapAngående din fråga om dina barn automatiskt kan ha fått polskt medborgarskap så är svaret ja. Polen tillämpar enligt sin ambassad regeln att man förvärvar medborgarskap i polen om en förälder har polskt medborgarskap, oavsett var man är född. Jag råder er därför även att kontakta till exempel polska ambassaden i Sverige för fler frågor kring förpliktelser p.g.a. medborgarskap och hur man upphäver det. Deras hemsida hittar du här.Jag hoppas du fick lite vägledning i dina frågor!Mvh,

Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Oavsett hur dödsboets tillgångar ser ut kan fordringsägare kräva återbetalning från dödsboet. I sådana fall där det inte finns några tillgångar att betala av skulderna i dödsboet så avskrivs skulderna i sin helhet. I Sverige är det alltså inte möjligt att ärva skulder. Jag tolkar utifrån det du beskrivit att engångsbeloppet med största sannolikhet varit något av följande; efterlevandepension, ett återbetalningsskydd eller en tjänstegrupplivförsäkring då dessa är den typ av ersättningar som SPV betalar ut till försäkringsägares förmånstagare (i detta fall sonen) vid dödsfall.Samtliga av dessa utbetalningar kommer med ett så kallat efterlevandeskydd. Detta innebär att pengarna är skyddade enligt 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen. I den paragrafen står att pengar som ska betalas ut till en förmånstagare som kan härledas ur en försäkring inte ska ingå i dödsboet. Sonens pengar behöver alltså inte användas för att betala av dödsboets skulder. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Siri Olsson |Hej tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så är den egentligen en ren matematisk fråga! Men jag kan hjälpa dig med det också. Vidare tolkar jag din fråga som att det som att mellanskillnaden av vad du får respektive din bror i pengar borde vara 18 000, eftersom det är din skuld. Alltså din bror borde i slutändan få 18 000 kr mer än dig. Ja du tänker felSåsom du har räknat blir däremot mellanskillnaden av vad du respektive din bror får 18 000 + 59 500 = 77 500 kr! Din bror får alltså 77 500 kr mer än dig fast du bara hade en skuld på 18 000 kr. Detta blir en orättvis fördelning av arvet!UträkningEnklast för att räkna är att först slå samman dödsboet belopp, det som finns på ditt mammas bankkonton, med era skulder. Det gör vi för att era skulder till dödsboet blir som ett tillägg som gör dödsboet mera värt, och alltså ska fördelas mellan alla ni syskon. Pengarna på din mammas bankkonto = xDu och din systers skulder = 18 000 + 41 500 = 59 500 kr.Totala summan = x + 59 500.Av det beloppet ska ni få en tredjedel vardera alltså, vilket vi kan kalla Y.Y = 1/3(x + 59 500) » 1/3x + 19 833,33 kr.Sedan när det är uträknat blir det lätt att räkna ut vad ni bör få vardera. Eftersom att du har en skuld på 18 000 kr dras det av från vad du får ut. Likaså görs för din syster.Vad ni får utDu får ut = Y – 18 000 kr = 1/3x + 1 833,33 kr.Din syster får ut = Y – 41 500 kr = 1/3x – 21 666,66 kr.Din bror får ut = Y = 1/3x + 19 833,33 kr.Som nu kan se får din bror alltså bara ut 18 000 kr mer än dig! Hoppas du fick svar på din fråga och att du förstår mina uträkningar.Med vänlig hälsning!