Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vill börja med att beklaga sorgen! Jag hoppas att jag ska kunna vara till hjälp och reda ut lite frågetecken för dig. För att svara på dina frågor kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Kort om din pappas testamente och ditt arvPrecis som du skriver kan din far välja att testamentera bort sin egendom som han vill (ÄB 9 kap. 1 §). Dock med undantag för din laglott. Laglotten är 1/2 av din arvslott och skulle därför motsvara 1/4 av arvet (ÄB 7 kap. 1 §). Arvslotten är alltså vad du skulle haft laglig rätt att få i arv utan testamentet. Kan du begära ut din andel av arvet innan din mamma gått bort? Utifrån din fråga så förstår jag dig som så att du är din pappa och mammas gemensamma barn och att de var gifta vid dödsfallet. Detta innebär att du inte kan begära att ärva efter din pappa innan din mamma också gått bort. Istället har du rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Efterarv innebär kort att du har rätt till samma andel ur din mammas arv som du hade från din pappa. När din mamma går bort kommer du alltså både ärva den andelen från din fars arv och efter din mamma. Det finns alltid en risk med efterarv eftersom den efterlevande make, din mamma i det här fallet, har rätt att använda arvet i princip som hon vill under sin livstid. Det finns självklart undantag och det är bland annat att din mamma själv inte får testamentera bort vad hon ärvt efter din pappa och hon får heller inte ge bort stora delar av det (ÄB 3 kap. 3 § första stycket). Har du möjlighet att bestrida det lågt satta värdet på fastigheten? Som jag förstår det har alltså en värdering av fastighetens marknadsvärde gjorts inför bouppteckning efter din pappa. Bouppteckningen ska förrättas tre månader efter dödsfallet och när denna är gjord ska ni som arvingar kallas till en bouppteckningsförrättning. På detta möte skulle du kunna ifrågasätta det lågt satta värdet på bostaden. Bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket inom en månad efter bouppteckningsförrättningen (ÄB 20 kap.1-4 §).Om du upptäcker att värderingen är felaktig kan du inom en månad efter det att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket begära att en tilläggsbouppteckning ska upprättas (ÄB 20 kap. 10 §).SammanfattningsvisSom du har skrivit i din fråga har din pappa rätt att testamentera sin egendom som han vill, med undantag för din laglott. Jag tror inte att du har möjlighet att kräva ut din del av arvet innan din mamma gått bort utan du har istället rätt till efterarv. Vill du ifrågasätta värdet på bostaden borde du vidare kunna göra detta på bouppteckningsförrättningen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Funderar du på något annat får du gärna återkomma. Med vänliga hälsningar,

Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! När en person avlider ska en läkare lämna ett dödsbevis till Skatteverket. Skatteverket registrerar dödsfallet så snart ett dödsbevis har kommit in från läkare eller sjukhus, eller när Skatteverket har beslutat om dödförklaring.Många av dessa frågor regleras i ärvdabalken (ÄB) som du hittar HÄR. När någon har avlidit ska de som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Det är alltså dödsbodelägarna som ska göra bouppteckningen, se 18 kap. 1 § ÄB. Det innebär att de går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Detta görs inom tre månader från dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ÄB. En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av de efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Skatteverket skickar ett informationsbrev med en förteckning över vilka kontor som handlägger bouppteckningar till dig. Informationsbrevet har ett ärendenummer samt personuppgifter om den avlidna personen.Eftersom du inte är släkt med personen i fråga så betyder det att du inte är en del av dödsboet och heller inte dödsbodelägare. Med andra ord ligger det inga förväntningar på dig att du ska ha någonting med detta att göra även om jag självklart förstår att det är en mycket svår situation. Mitt förslag är att du pratar med fler av dennes släktingar och ser till att dessa blir informerade så att de sedan kan fortsätta/ sätta igång processen. Ett dödsfallsintyg med släktutredning, och övriga intyg i samband med dödsfall, går att få av Skatteverkets folkbokföring när dödsfallet är registrerat. De registrerar dödsfallet så snart de fått ett dödsbevis från en läkare eller ett sjukhus eller efter att det har beslutats om dödförklaring. Läs mer på skatteverkets hemsida HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i försäkringsavtalslagen. Där framgår att om en person förordnat förmånstagare så tillfaller det belopp som ingår i en livförsäkring eller en privat pensionsförsäkring förmånstagaren direkt, dvs. pengarna ingår inte i dödsboet (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Svaret på din fråga blir att barnen får pengarna i deras egenskap av förmånstagare och pengarna kommer alltså inte ingå i dödsboet eller minskas av dödsboets skulder.Med vänlig hälsning,

Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om rättegångskostnader finner man i Rättegångsbalken (RB).Kostnader för civilrättsliga processer brukar betalas av den part som förlorar (18 kap 1 § RB). Var part kan yrka ersättning för sina rättegångskostnader vilket sedan avgörs av domaren. Om den parten som vinner agerat på så vis att processen blivit dyrare kan de bli tvungna att så för de tillkomna kostnaderna. Det kan även hända om domaren inte dömer klart till någons fördel att domaren låter var part så för sina kostnaderna.I ditt fall är det alltså troligt att syskon nr 3 får betala alla rättegångskostnader om denne förlorar.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB), den hittar du här!Arvet faller i det ögonblick arvlåtaren (här din pappa) avlider och eftersom du de facto var adopterad av din pappas fru vid denna tidpunkt kan du inte i efterhand på något sätt ändra detta rättsförhållande. Vidare kan en adoption enligt svensk rätt inte upphävas utan vidare. En adoption kan bara upphöra om en ny adoption genomförs. Med andra ord kan du inte agera i egenskap av särkullbarn och utkräva din arvslott enligt 3 kap. 1 § ÄB utan du har i stället rätt till efterarv när din pappas fru avlider enligt 3 kap. 1-2 §§ ÄB.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand ska den avlidnes tillgångar användas för att betala den avlidnes skulder och dödsboets skulder. Skulle man ha genomfört en bodelning eller ett arvskifte innan alla kända skulder är betalda ska bodelningen eller skiftet gå åter (21 kap 4 § ärvdabalken). Om egendomen som ska lämnas tillbaka inte finns kvar kan man bli skyldig att betala ersättning för det värde som egendomen hade när den begärdes tillbaka till dödsboet. Skulden ska alltså betalas med de tillgångar som finns i dödsboet. Det finns ingen allmän rätt att få skulden avskriven utan de som man är skyldig pengar kan välja att efterge skulden, men är alltså inte skyldig att göra detta. Som sagts ska alltså tillgångarna i dödsboet i första hand användas för att betala av skulder. Det som sedan finns kvar kan skiftas. Om du skulle vilja bli ägare till bilen går det säkert att komma överens om detta med dödsboet om du också är villig att ta på dig betalningsansvaret för skulderna. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om delgivning av testamente finner man i Ärvdabalken (ÄB).Delgivning av testamente ska ske till alla som är arvingar (14 kap 4 § ÄB). Eftersom syskon finns med i arvsordning (2 kap 2 § ÄB) ska de delges (dvs meddelas om) testamentet. Det finns formkrav på hur delgivningen ska ske. Allt detta beror på att ska ha möjligheten att klandra testamentet.Information om klander och vad du ska göra om någon klandrar testamentet finner du på skatteverkets hemsida. Du kan även ställa en ny fråga till oss om du vill ha mer hjälp.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen

Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om dina halvsyskon på din mammas sida har rätt till arv efter huset. Om husets värde ska ingå i arvet till dina halvsyskon på din mamma sida. Frågan regleras därför i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Om husets värde eller delar av det ska ingå i arvet som halvsyskonen har rätt till att bero på om huset är enskild egendom eller giftorättsgods. När någon dör ska en bodelning/bouppteckning mellan makarna upprättas. Egendom som ingår i bodelningen ska värderas och sen delas på hälften mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB,10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Delen som varje make får och eventuell enskild egendom maken/makan har, är maken/makans kvarlåtenskap som ska fördelas på arvingarna. Det är bara egendom som är giftorättsgods som ska ingå i bodelningen och delas på hälften mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som inte klassificeras som enskild egendom. Enskild egendom är egendom som tex. har gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord eller som ena maken/makan har fått som gåva med villkoret att det ska vara just enskild egendom (7 kap. 1 § och 2 § ÄktB). Beroende på om huset är enskild egendom eller giftorättsgods kommer därför ha betydelse på om dina halvsyskon har rätt till en del av värdet på huset eller inte. Om huset är giftorättsgods kommer huset att ingå i bodelningen som ska ske. Hälften av värdet på huset kommer då att tillfalla din mamma och ingå i hennes kvarlåtenskap som ska delas lika mellan er sex barn (2 kap. 1 § ÄB). Därmed kommer delar av huset värde att ingå i det arv som dina halvsyskon ska få. (Det innebär inte att halvsyskonen behöver få delar av huset, utan halvsyskonen kan då ut annat arv/egendom från mamma som motsvarar värdet som halvsyskonen skulle få av huset). Om huset inte skulle vara giftorättsgods, utan enskild egendom, kommer huset inte att ingå i bodelningen. Därmed kommer inte hälften av husets värde att tillfalla din mamma i bodelningen. Hela värdet av huset kommer då ingå i din pappas kvarlåtenskap och bara fördelas på din fars fyra barn. Dina halvsyskon kommer då inte ha rätt till arv efter huset. Så beroende på hur din far har fått huset i gåva med villkor om att det ska vara enskild egendom eller inte kommer påverka om huset ska ingå i bodelningen eller inte. Därmed också påverka om delar av husets värde kommer ingå i det arv som dina halvsyskon ska få ut av din mamma. Om husets givits med villkoret att det ska vara enskild egendom kommer huset i sin helhet att tillfalla din far och bara ingå i hans kvarlåtenskap som ska fördelas på din fars fyra barn. Om huset inte är enskild egendom kan en del av värdet av huset ingå i det arv som halvsyskonen ska få av sin mor. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!