Bröstarvingars andel av arv efter skrivning av testamente

2019-03-10 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min första fru är avliden och jag är nu omgift. Vi har 3 barn var från våra tidigare äktenskap och har äktenskapsförord. Jag har skrivit testamente till min nuvarande fru att hon ska ärva den del av mitt arv som är disponibel efter bröstarvingarnas laglott samt den del som utgörs av deras morsarv. Hur mycket får min fru ärva i procent räknat?
Carl Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du vill veta vad din nuvarande fru kan ärva när barnens rätt till arv efter dig och deras mor räknats bort. För att svara på den här frågan får vi analysera situationen utifrån reglerna i Ärvdabalken (ÄB), som reglerar frågor kring arv. I första hand är det barnen till den avlidna som ärver, de så kallade bröstarvingarna. Dessa delar lika på arvet om inte annat testamenterats (2 kap. 1 § ÄB). Däremot gäller att om den ena föräldern överlevt den andre, ska den efterlevande ärva bröstarvingarnas del i den först avlidna (3 kap. 1 § ÄB). Detta arv sker med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande får göra vad den vill med tillgångarna efter den först avlidne förutom att testamentera bort dem vid sin död. När den efterlevande gått bort får barnen ärva både den först avlidna och den senare avlidna. Var andelen annan än 50/50 vid bodelningen efter den först avlidnes död, ska den andelen gälla efter den efterlevandes bortgång vid utdelningen av arv (3 kap. 2 § ÄB). I ditt fall saknar jag information kring hur stor andel som var din respektive din första frus vid bodelningen efter din första frus bortgång. För enkelhetens skull utgår vi från att ni utgjorde 50 % var av era totala tillgångar och att dessa omfattade 120 000 kr, samt att värdet var samma vid bodelningen efter din första frus bortgång som efter din bortgång. Dina tre barn skulle således ha rätt till 60 000 kr från deras mor att dela på, då bröstarvingarna har rätt att ärva den först avlidne efter den senare avlidnas bortgång. Vad gäller din del av arvet, önskar du att barnen enbart ska få sin laglott. Detta innebär att barnen har rätt till hälften av dina andel av de totala tillgångarna efter din bortgång. Barnen får alltså dela på hälften av din del i kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Av dina 60 000 kr som finns kvar då morsarvet har delats ut, ska alltså barnen få 30 000 kr att dela på. Detta innebär att barnen totalt fått 90 000 av 120 000 (60 000 från deras mor plus 30 000 ifrån dig), vilket resulterar i 75 % av kvarlåtenskapen efter din bortgång. Din nya fru har alltså rätt till 25 % av vad du går i god för vid din bortgång. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem bestämmer om begravningen?

2019-02-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vår dotter är sambo & har två döttrar som är minderåriga, vem avgör var hon ska begravas om hon skulle avlida under närmsta tiden?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline.Först och främst bestämmer du själv hur och var du önskar bli begravd. Antingen genom att förmedla det till flera närstående, skriva in i testamentet eller i ett slags livsarkiv som begravningsbyråer kan ha. Om det inte finns någon uttryckt vilja så går bestämmanderätten till de anhöriga/närstående. Det kan bli problematiskt om olika släktingar/familjemedlemmar har olika åsikter och om de närmsta inte kan komma överens ska huvudmannen för begravningsverksamheten på folkbokföringsorten för den avlidne medla mellan parterna. 5 kap 3 § begravningslagen. Om parterna sedan inte kan komma överens ska enligt 5 kap 3 § 2 st. huvudmannen hänskjuta frågan till länsstyrelsen för avgörande. Då prövar länsstyrelsen vem som ska bestämma om kremeringen/gravsättningen 5 kap 4 §. Det undersöks då vilka som stod personen ifråga närmast, hur personens personliga förhållanden såg ut, synpunkter inhämtas från alla parter och länsstyrelsen försöker ta reda på vad den avlidne skulle velat. Bedömningen är naturligtvis långt från enkel och det beror på den aktuella situationen. Det kan även bero på hur länge personen varit i samboförhållande, som i detta fallet, och om personen är dödsbodelägare eller inte. Beslutet kan sedan överklagas vidare till förvaltningsrätten om det gått emot er. Med vänlig hälsning

Hur avräkning från arv görs när man även någon tillsammans med någon annan?

2019-02-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Räkna bort arvsandel vid delning av lösöret? Hej, vi ska värdera föremål man valt från arvet och sedan föra beloppen till arvsskifteshandlingen. Drar man bort arvsandelen från värdet? Om ett föremål t ex är värt 1000kr och jag har 50% arvsandel, så ska 500 kr för detta sättas på arvsskifteshandlingen? Med vänlig hälsning
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur avräkning från arv görs när man även någon tillsammans med någon annan.Avgörande för hur mycket som ska räknas av från arvet är hur stor del av sakens värde du äger. Om du valt ett smycke från arvet och du ska äga det själv som vilket annat smycket som helst har du ärvt hela och alla 1000 kr ska dras av från det totala värdet på arvet du ska få. Om du å andra sidan ska dela ägandet med någon annan, dvs att du bara äger en andel i smycket ska du bara dra av värdet på den delen du äger från ditt arv.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med tillgångarna om arvtagaren är på okänd ort?

2019-02-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej vad händer om man inte hittar ena syskonet när man ska ärva från ena föräldern? Den är papperslös och har ingen bostad och ingen vet vart personen finns. Vad händer då med pengarna som den andra syskonet ska ta en del av? Om man inte hittar personen.
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vad händer med tillgångarna om arvtagaren är på okänd ort och inte går att nå? Om arvtagaren, det vill säga i det här fallet ena syskonet är på okänd ort så är utgångspunkten att rätten till arv trots allt måste beaktas till dess att det blir känt var personen finns eller till dess att arvsrätten preskriberas. Om det finns en arvinge på okänd ort ska det anmälas till skatteverket av den som har boet i sin vård (16 kap. 1 § ÄB). Vanligt är då att en god man förordnas som tillvaratar arvtagarens intressen i dödsboet. Rätten till arv preskriberas efter 10 år (16 kap. 4 § ÄB). Det betyder att den del av arvet som tillhör arvtagen som är på okänd ort inte tilldelas någon annan fören efter 10 år. Oftast kan dock arvet till de övriga arvtagarna fördelas ändå. Vem får ärva tillgångarna om preskription inträder? Egendomen ska då tillfalla den som skulle ha fått egendomen om syskonet som inte går att finna inte hade varit vid liv. Om syskonet som inte går att finna har barn ska arvet alltså i fösta hand tillfalla dessa, i andra hand föräldern som fortfarande är vid liv, och i tredje hand syskonen (16 kap. 8 § ÄB). Sammanfattningsvis fördelas arvet först när preskription inträder, dvs 10 år efter det att den ena föräldern dog som huvudregel.

Tillfaller ett skuldebrev ett dödsbo och vad kan man göra om gäldenären inte betalar i tid?

2019-02-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min Sambos mamma avled nyligen.Det upptäcktes i samband med detta ett skuldebrev som ingen kände till.Det visar sig att hon lånat ut en betydande summa pengar till en privatperson.Skuledbrevet är i detta fall en handskriven lapp där det står vilket belopp som lånats ut och ett datum som skulden ska vara betald, det finns inget skrivet om att eventuell ränta ska utfalla. Det är även underskrivet av båda parter.Min fråga är:a) Är denna typ av skuldebrev juridiskt gällande?b) Tillfaller skulden dödsboet?c) Vad kan man vidta för åtgärder om skulden inte betalas i tid och är det möjligt att utkräva någon form av ränta?Hoppas på återkoppling.
David Gardell |Hej!Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline! Eftersom du har formulerat så tydliga frågor så har jag valt att kopiera in dem i mitt svar och besvara dem nedan. a) Är denna typ av skuldebrev juridiskt gällande?Ja, det finns inget formkrav på hur skuldebrev ska vara utformade och eftersom det är undertecknat av båda parter så är det juridiskt gällande. b) Tillfaller skulden dödsboet?Ja, denna skuld tillfaller dödsboet eftersom skuldebrevet räknas som en tillgång. Den kommer att tillfalla dödsboet vid förfallodagen. c) Vad kan man vidta för åtgärder om skulden inte betalas i tid och är det möjligt att utkräva någon form av ränta?När det kommer till räntan så har ni rätt att kräva ut dröjsmålsränta om personen inte betalar på förfallodagen, 6 § skuldebrevslagen jämte 3 § räntelagen. Den räntesats som ni har rätt att kräva ut är riksbankens referensränta + 8 procentenheter, 6 § räntelagen. Med andra ord skulle ni ha rätt till -0,50 + 8 = 7,5 procent i ränta. Ur en juridisk synpunkt så kommer ni att kunna stämma denna person i tingsrätten för att få ut era pengar, om hen inte skulle betala i tid. Jag rekommenderar dock att först skicka påminnelse både innan och efter förfallodagen, där ni nämner att ni kommer att kräva ut dröjsmålsränta om personen inte betalar i tid.Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Har sambor någon arvsrätt?

2019-02-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag är sambo. Vi har en bostadsrätt som vi äger 50% var. Vi köpte den tillsammmans och flyttade in samtidigt i den. Han har inga lån på sin del. Men det har jag. Vad säger sambolagen ifall han går bort? Han har 2 vuxna barn. Inget testamentet skrivet.
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sambor finner man i Sambolagen (SamboL).Det finns bara en regel om arv när det gäller sambor, den så att kallade lilla basbeloppsregeln. Den innebär att om en sambo går bort har den efterlevande sambon alltid rätt till två basbelopp i bodelningen (18 § SamboL) Eftersom ni äger ett hur kommer med all sannolikhet lilla basbeloppsregeln på relevant för er. Sambor har alltså ingen arvsrätt efter varandra.Om din sambo går bort kommer alltså hans egendom fördelas genom arv på det "vanliga" sättet, (laglott till hans barn och resterande del kan han förfoga över genom testamente)Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man göra sitt barn arvslöst?

2019-02-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har två söner nu är det så att min ena son inte vill ha kontakt med mig. Kan jag på något sätt göra honom arvslös. För jag tycker inte att han ska ärva mig då han inte vill ha kontakt med mig.
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline. Nedan beskriver jag allmänt några olika tänkbara sätt ett barn blir utan arv och begränsningarna i det. Bröstarvingarna eller barnen har enligt lag alltid rätt att få ut sin laglott vilken är minst hälften av vad denne skulle ärvt (arvslott) om det inte skulle finnas något testamente som ger egendom/pengar till andra. Alltså har barnen rätt till minst hälften av det som de skulle ärva av föräldrarna. Hela den processen beror på vad som finns att dela ut vid arvsskiftet, om det inte finns tillgångar eller något att dela ut överhuvudtaget kan dina barn bli arvslösa. Men det är alltså inte förenligt med svensk rätt att ange i testamentet att ena barnet ska bli utan arv, det barnet kan då få den delen av testamentet ogiltigförklarat och kräva ut sin laglott och få sin andel (minst hälften) av det som finns. Du kan alltså inte testamentera bort barnets laglott. Under din livstid får du göra vad du vill med din egendom, till exempel ge bort eller förbruka/leva upp den på vilket sätt du önskar. Detta innebär att du kan i princip göra så det inte finns något arv kvar att dela ut när den tiden kommer. Bröstarvingarna har dock ett skydd i 7 kap. 4 § ärvdabalken (se här) som kan skydda mot två typer av gåvor som likställs med ett testamente: dödsbäddsgåva eller icke betungande gåva. Med dödsbäddsgåva menas att givaren legat inför döden eller verkligen trott det och då skänker bort egendom. Med icke betungande gåva menas något som är rubricerat som gåva men som inte innebär någon egentlig förändring innan givarens död. Till exempel: om man skulle ge bort sin fastighet eller bil till en person och föreskriver att man själv ska få bo kvar eller nyttja egendomen så länge man lever har det inte skett någon förändring, du bor fortfarande kvar i fastigheten exempelvis. Då kan gåvan anses som en icke betungande gåva. Om gåvan skulle falla in under bestämmelsen 7 kap 4 § kan barnen kräva tillbaka delar av gåvorna under vissa förutsättningar då barnens laglott blivit kränkt. Barnen måste då väcka talan inom ett år från bouppteckningen 7 kap 4 § 2 st. Om gåvan inte faller in under bestämmelsen 7 kap 4 § kan barnen inte angripa den. Detta kan dock bero på vem gåvan var till. Om gåvan var till din andre son till exempel så kan reglerna om förskott på arv bli tillämpliga. 6 kap 1 § ärvdabalken. Men de reglerna kan undvikas genom att man i gåvobrevet anger att gåvan inte ska anses som ett förskott på arv. Rent hypotetiskt hade en person kunnat ge ena barnet en fastighet i gåva och föreskriva att den inte ska anses som förskott på arv. För att det barnet inte sedan ska bli ersättningsskyldigt mot andra eventuella syskon genom regeln i 7 kap 4 § ärvdabalken får gåvan som sagts inte givits bort på dödsbädden eller varit icke betungande. Om situationen inte faller in under den bestämmelsen så borde gåvan inte kunna angripas. Sedan om det inte finns annan egendom/pengar att dela ut blir i princip barnen arvslösa och får inte något vid arvskifte. Med vänlig hälsning

Vad är skillnaden mellan bouppteckningsarvode och boutredningskostnad?

2019-02-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan bouppteckningsarvode och boutredningskostnad?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bouppteckningsarvode är det arvode som betalas ut till den jurist eller den byrå som hjälper till med bouppteckningen när någon avlidit. Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare. Det är inte ett måste att ta hjälp av en jurist när en gör en bouppteckning, men det kan många gånger underlätta.Boutredningskostnader inkluderar flera kostnader, däribland bouppteckningsarvodet. Men även kostnader som kan uppkomma i samband med arvskiftet och dödsboförvaltningen samt vissa begravningskostnader kan räknas med i boutredningskostnaderna. Boutredningskostnader betalas i regel med den avlidnes tillgångar. Boutredning är samlingsnamnet på samtliga rättsliga förehavanden som sker i samband med att någon avlidit.Vänliga hälsningar,