Kan man göra barn arvslösa?

2019-09-20 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline,En fråga som min man och jag diskuterar och har olika uppfattningar om:Kan man göra barn arvslösa via gåvobrev?Med vänlig hälsning
Carl Jansson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Huvudregeln är att var och en under sin livstid, fritt, får förfoga över sina tillgångar. Detta innebär att man får testamentera eller ge bort sina tillgångar hur och till vem man vill. Det förekommer dock vissa begränsningar då bröstarvingar (barn) har rätt till del av tillgångarna trots att avsikten hos den bortgångna personen varit det motsatta. Dessa regler går att finna i Ärvdabalken (ÄB). Då er fråga rör specifikt gåvosituationer, begränsar jag mitt svar till detta. I svensk rätt har bröstarvingar ett starkt laglottsskydd. Laglotten utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det som ett barn exempelvis skulle fått om inga korrigeringar eller önskemål lagts till i ett testamente utgör arvslotten, vilken delat i två utgör laglotten. Det finns något i svensk rätt som kallas för stärkt laglottsskydd. Detta innebär att bröstarvingar kan kräva en gåva åter om den avlidna personen givit en gåva under två situationer som jag ska förklara mer ingående. För det första rör det sig om dödsbäddsgåvor, vilka givits av den avlidna då denne stått inför döden eller trott att hen gjort det. Detta likställt med ett testamente och omgärdas därmed av laglottsreglerna. Den andra gåvosituationen som ger stärkt laglottsskydd är sådana gåvor som inte är betungande för gåvogivaren under dennes livstid. Ett exempel skulle kunna vara att ägandet av ett hus övergår till en gåvotagare, men att givaren till sin död, oförändrat, kan nyttja huset som vanligt. Denna situation är också att likställa med ett testamente. En bröstarvinge kan, om någon av dessa två scenarion föreligger, alltså kräva gåvotagaren på sin laglott som om gåvan aldrig givits från början (7 kap. 4 § ÄB).Ett annat scenario där bröstarvingar kan få ut sin laglott är i de fall där en gåva ges till en annan arvsberättigad. I ett sådant scenario ska gåvan räknas som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta kan dock lätt undvikas genom att skriva ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan i fråga inte ska räknas som förskott på arv. I detta scenario kan man alltså ge alla sina tillgångar till barn 1 med ett tillhörande gåvobrev vilken förklarar att gåvan inte är förskott på arv. Barn 2 kan i detta fallet inte göra något för att ta del av gåvan/arvet. Om gåvan går till en annan person, som inte har någon enligt lag angiven arvsrätt, är det inget bröstarvingar kan göra åt saken. Detta är dock förutsatt att gåvan inte är av sådan karaktär som faller under 7 kap. 4 § ÄB som beskrivits ovan. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kostnad för en skiftesman

2019-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Dödsboet efter min farbror har godkänt testamentet och bouppteckningen och den har kommit tillbaks från skatteverket. Vi väntar nu på att arvskiftet ska genomföras. Då vill en av arvingarna att testamentet granskar igen av oberoende juristbyrå. Vem står för den kostnaden och kostnader om en skiftesman kommer tillsättas etc?Med vänlig hälsning,
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bouppteckning och arvskifte finns i ärvdabalken (1958:637).Jag väljer att dela upp din fråga i två delar, en som behandlar frågan om testamentet och en som redogör för frågan om skiftesman. TESTAMENTEHuvudregeln är att ett godkännande av testamente är bindande, såvida det inte i efterhand går att påvisa att godkännandet skett under falska premisser eller att det uppkommit nya omständigheter som man vid tidpunkten för godkännandet inte kände till. Återkommer till detta nedan.SKIFTESMANVad är syftet med en skiftesman? Man ansöker om en skiftesman om det råder oenighet kring ett arvskifte. Det primära syftet med att utse en skiftesman är att ena dödsbodelägarna och försöka åstadkomma en frivillig överenskommelse mellan dessa. Är det inte möjligt att uppnå detta kan skiftesmannen verkställa ett tvångsskifte. I praktiken innebär det att skiftesmannen beslutar om hur egendomen ska fördelas. Vem kan begära en skiftesman? Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare (23 kap. 1 § ärvdabalken), efter att dödsboet har utretts. Dödsbodelägarna har envar rätt att begära en skiftesman. Rätten ska alltså på dödsbodelägarens begäran utse en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). För att ansöka om en skiftesman ska dödsbodelägaren skicka en skriftlig ansökan till den tingsrätten i den ort där den avlidne var folkbokförd den 1 november föregående år. Ansökningsavgiften är 900 kronor.Vem står för kostnaderna för en sådan? Skiftesmannen har rätt att få arvode och ersättning för sina kostnader och detta betalas av dödsboet. Hur mycket det blir beror på dödsboets omfattning samt vem tingsrätten utser till skiftesman. Det finns dock ett undantag till det som behandlats ovan. Om en enskild dödsbodelägare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en kostnad som denne vållat någon vars rätt är beroende av utredningen, kan denna dödsbodelägare bli ersättningsskyldig (18 kap. 6 § ärvdabalken). Regeln indikerar att det endast är i undantagsfall som den enskilde dödsbodelägaren kan bli ersättningsskyldig för kostnaderna som denne ådragit sig. Detta gäller både för kostnaderna för en skiftesman samt för granskning av testamente på en byrå.SAMMANFATTNINGVad innebär detta för dig? Sammantaget innebär det att dödsboet står för kostnaderna för en skiftesman, inte den enskilde dödsbodelägaren (arvingen) som har begärt en sådan. Undantaget är om denne dödsbodelägare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat en kostnad som denne vållat någon vars rätt är beroende av utredningen. I detta fall är det svårt att säga att undantaget är tillämpligt i fråga om skiftesman. Däremot kan det diskuteras om undantaget är aktuellt i fråga om ytterligare en granskning av testamentet. Då jag inte har tillräcklig information är det svårt att avgöra vem som ska stå för kostnaderna för en eventuell granskning. Detta då jag bland annat inte vet på vilka grunder dödsbodelägaren begär en ny granskning av ett redan godkänt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga! Har du vidare funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar

Försäljning försäljning av andelar i hus

2019-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min mor är 90 år och har skrivit ett testamente som min far före hans bortgång var delaktig i och som formulerades av jurist. Vi som ska ärva huset som dom har är jag och min bror, jag vill behålla huset men min bror vill sälja kan jag hindra det? Jag ärver 3/4 enligt testamentet.MvhIngemar
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din bror inte kommer äga hela huset kan han inte avgöra vad som händer med hela huset. Han kan bara bestämma över sin andel i huset. Du kan alltså hindra försäljning av hela huset genom att inte sälja din andel. Han kan dock sälja sin andel av huset, i vilket fall du kan vara med i budgivningen eller erbjuda att köpa han andel innan den läggs ut på marknaden. Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Min mamma har testamenterat bort all sin kvarlåtenskap, vem har ansvaret för att se till att arvskiftet sker?

2019-08-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min mamma har testamenterat all sin kvarlåtenskap till hjärt och lungfonden. Hon dog i sin lägenhet och har legat där länge. Lägenheten måsta saneras. Vem har ansvaret. Hur kommer vi vidare.
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Till att börja med bör du eller någon närstående till din mamma kontakta en begravningsentreprenör för att få din mamma bortförd från lägenheten. Därefter kan en sanering utföras.Nästa steg är bouppteckningen som ska göras inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket (20 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). I bouppteckningen fastställs bl.a. vilka som är dödsbodelägare. Dödsbodelägare brukar vara efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap 1 § första stycket ärvdabalken). I detta fall utgår jag ifrån att du är den ända arvingen till din mamma och att det inte finns någon make eller sambo. Eftersom din mamma har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap har du som bröstarvinge endast rätt till din laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Notera att du måste påkalla jämkning av testamentet för att kunna få ut din laglott (7 kap 3 § första stycket ärvdabalken). Då du har rätt till din laglott gör detta dig till en arvinge och därmed dödsbodelägare. Men även Hjärt-och lungfonden är dödsbodelägare i dödsboet då de är universella testamentstagare.Sista steget är arvskiftet. Det är då dödsbodelägarna fördelar arvet emellan sig (23 kap. 1 § första stycket ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen åter att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Är barnbarn efterarvingar?

2019-09-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Tacksam för förtydligande av begreppet "efterarvinge". Om den avlidne var ogift och hade ett barn blir barnet ensam dödsbodelägare. Hur är det med barnbarn, räknas de som efterarvingar?
Jenny Viberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i Ärvdabalken, ÄB.En dödsbodelägare är någon som har rätt till arv direkt när den avlidne har gått bort. Efterarvinge är den som har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare har avlidit. Om den avlidne var ogift och hade ett barn, ärver barnet i egenskap av bröstarvinge och har rätt till arvet direkt, 2 kap 1 § ÄB. Barnet är även ensam dödsbodelägare. Ett barnbarn kommer sedan att ha rätt att ärva sin förälder när denne avlider. Barnbarn är därför efterarvingar till den först avlidne. Hoppas du fått svar på din fråga!

Vem räknas som närstående?

2019-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min systerdotters (jag är gudmor till henne) sambo ska begrava. Räknas jag som nära anhörig?
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som betraktas som närstående i juridisk mening. Begreppet "närstående" har inte en enhetlig definition, men som huvudregel kallas familjemedlemmar och andra nära anhöriga för närstående. Begreppet omfattar alltså maka, make, sammanboende, registrerad partner, barn och barnbarn. Ibland används begreppet något utvidgat och omfattar den som är besvågrad med någon i rätt upp- eller nedstigande led och den som står någon personligen särskilt nära. Förmodligen är du alltså inte att anse som närstående till din systerdotters sambo. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

prioriteringsordning dödsbo

2019-08-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vad ska betalas först av ett dödsbo? (Prioriteringsordning)Vad avskrivs i förhållande till begravning kyrka, präst, kantor etc om inte personen var medlem i svenska kyrkan?
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inga exakta lagregler om prioriteringsordningen när det gäller skulder i ett dödsbo. Dock anses begravnings och bouppteckningskostnader ha företräde framför andra skulder och ska då betalas först. Man kan dock ta ledning från reglerna som gäller om ett dödsbo försätts i konkurs. Då gäller nämligen Förmånsrättslagen (FRL). Enligt lagen har vissa fordringar särskild förmånsrätt, och de ska betalas före de fordringar som endast har en allmän förmånsrätt. ( FRL 15 §) Exempel på fordringar med särskild förmånsrätt är skulder som har någon form av säkerhet, tillexempel panträtt i sjöfart eller fast egendom. (se FRL 3a-7§) De pengarna som sedan finns kvar efter att alla de fodringar med särskild förmånsrätt är betalda fördelas det som finns kvar i dödsboet på de övriga borgenärerna. De har inbördes lika rätt – vilket vill säga att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.( FRL 18 §) Det vill säga att du måste ta reda på vad det är för olika fordringar som ska betalas, så att du vet vilka som ska prioriteras. I ditt fall så går har begravningen högst prioritet och ska betalas först. Resterande kyrka, präst, kantor ska fördelas proportionerligt på resterande skulder. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp är du välkommen att boka tid med en av våra juriste härMvh,

Överlåta fastigheter genom gåvobrev

2019-08-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |För att slippa osämja vid arv ger jag nu:Son A en större gård + en tomt.Son B en mindre gård + en bebyggd tomt. (Jag bor kvar på den tomten tills jag dör och behåller nyttjanderätten även på de två gårdarna.) Vi 3 är i dag överens om de här gåvorna och har även tagit mäklarhjälp för att värdera så att det blir rättvist.Jag vill helst skriva att gåvorna ej är förskott på arv för att komma ifrån att det blir några diskussioner efter jag dött.Problemet är att den bebyggda tomten är belånad med 1,5 miljoner som B har svårt att ta över.Kan jag behålla den bebyggda tomten o skriva något som gör att den säkert går till B när jag dör?
Amanda Strömblad Larsson |Hej Sofi,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till att ge bort gåvor är det alltid bra att reglera allting så tydligt som möjligt i gåvobrev för att undvika att det blir några oenigheter i framtiden.Gällande son A och det första gåvobrevet ("gåvobrev 1") är det enkelt att använda sig av en avtalsmall för gåvobrev. Du finner sådana gåvobrev på vår hemsida och det kostar 795 kr att upprätta ett sådant gåvobrev (https://lawline.avtalsrobot.se/). Mallen är enkelt utformad och blir juridiskt korrekt utformat om du fyller i uppgifterna korrekt.Gällande son B och det andra gåvobrevet ("gåvobrev 2") går det också bra att använda sig av vår gåvobrevsmall eftersom du där kan fylla i att huset är belastat med lån, men att du inte vill att din son ska ta över lånen på fastigheten. På så sätt kommer du fortfarande vara i en skuldrelationen gentemot banken och inte din son. Det problem som emellertid kan uppstå är att banken vill ha en säkerhet för sitt lån (som då tidigare har bestått i fastigheten). Det är alltså inte säkert att banken accepterar en sådan gåvoöverlåtelse om du inte kan visa att du har någon annan säkerhet för lånet.Ett annat alternativ kan istället vara att ge son A den större gården omgående genom gåvobrev 1 och att i så fall skriva att den gåvan faktiskt är ett förskott på arv. Till son B skriver du i dagsläget inget gåvobrev på den mindre gården, utan låter istället son B:s del av arvet vara större när du gått bort eftersom son A:s förskott på arv kommer att räknas av från hans arvslott. Det är då även bra att tydliggöra genom testamente att son B ska få den mindre gården och att son A har fått ett förskott på arv genom den större gården, varför detta ska räknas av från son A:s laglott. På så sätt säkerställer du att båda dina söner får sina hus och son B slipper överta lånet i dagsläget.Min rekommendation är alltså följande:Alternativ 1: Du ger son A och B de båda fastigheterna och skriver i gåvobrev 2 att lånet ska stå kvar på dig. Detta fungerar endast om banken accepterar en annan säkerhet för lånet.Alternativ 2: Du ger son A sin fastighet idag genom gåvobrev och du skriver i gåvobrevet att överlåtelsen är ett förskott på arv. Son B får vänta med att få sin fastighet till din bortgång och du skriver då ett testamente där du uttrycker att son B ska få sin fastighet och förtydligar att son A redan har fått sin fastighet såsom ett förskott på arv.Övriga saker som kan vara bra att veta om gåvobrev är att det uppställs vissa formkrav för gåva av fastighet. Gåvobrev för fastighet ska innehålla uppgifter om givaren, mottagaren, en beskrivning av gåvan, en överlåtelseförklaring, eventuella villkor, underskrifter av både dig och mottagare och ort/datum då undertecknandet av gåvobrevet skedde. Därutöver måste man även ändra i lagfarten genom att skicka in gåvobrevet tillsammans med ansökan om lagfartsändring till Lantmäteriet.Jag hoppas att du fick vägledning i hur du kan gå tillväga i framtiden.Om det är något som framstår som oklart i mitt svar är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se. Jag kan även hjälpa dig att boka in ett möte med en av våra kompetenta jurister på byrån om du behöver ytterligare rådgivning och hjälp att upprätta gåvobrev och testamente.