Fått för mycket lön - är arbetstagaren återbetalningsskyldig?

2018-08-20 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Har mitt kommunala arbete rätt att kräva pengar tillbaka av min lön när dom bara gav mig halvtid men anställde mig på heltid? Fick utbetald lön på efter heltid.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet? Ur din fråga tolkar jag det som att du har fått en lön motsvarande ett heltidsarbete trots att du enbart borde ha fått lön motsvarande ett deltidsarbete. Frågan är huruvida din arbetsgivare har rätt att kräva tillbaka de felutbetalda pengarna. Denna typ av situation regleras inte specifikt i någon svensk lag. Däremot finns det en huvudregel som kallas condictio indebiti som innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Avgörande för ett undantag är om arbetstagaren mottagit samt förbrukat lönen i god tro. Att vara i god tro innebär i denna situation att arbetstagaren varken har insett eller bort inse att lönebeloppet varit felaktigt (Se rättsfall AD 2006 nr 105). Har betalningen mottagits i god tro? Huruvida du kan bli återbetalningsskyldig beror på om du har varit i god tro om att den lön du erhållit varit korrekt eller om du borde ha insett att den inte stämde. Detta blir en bedömningsfråga utifrån din specifika situation. Exempel på faktorer som har betydelse för bedömningen av din goda tro är bland annat lönespecifikationens utformning, hur lång tid som har förflutit från att de felaktiga betalningarna gjordes till denna tidpunkt samt storleken av det felaktigt utbetalda beloppet.Vad innebär detta för dig? Huruvida en anställd är återbetalningsskyldig vid felaktigt utbetald lön är en komplex fråga där ett flertal faktorer bör tas i beaktande. I ditt fall är utfallet helt beroende av huruvida du kan tänkas ha varit i god tro när du mottagit den felaktigt utbetalda lönen eller ej. För att kunna besvara denna fråga behövs således mer information för att en helhetsuppfattning ska kunna bildas. Hoppas att du har fått en uppfattning om din situation från ett juridiskt perspektiv. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen vid fler frågor!Med vänlig hälsning,

Man kan bara krävas på så stor summa som man har gått i borgen för

2018-08-06 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej jag hade ett aktiebolag tillsammans med en anat men jag hade dragit mig utt fron företagen et år ses. Idag fick et inkassokrav from Almi for att dom seger att han hade inte betalt och jag er borgensåtagande och garanterade fot 10000kr.Om jag ska betala den summan er jag skuldfri sen.
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga beror på hur stort ditt borgensåtagande är. Om det är 10000 kronor så kan borgenären inte kräva dig på mer än 10000 kronor, om du gått i borgen för mer än 10000 kronor så kan de tyvärr kräva mer pengar av dig i framtiden om din tidigare affärspartner inte betalar. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad innebär borgenär och borgensman?

2018-07-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag skriver en kontrakt för en bostad (hus) men min eventuell hyresgäster presenterar en borgenären för att hon fick som inkomst via F.kassa.Hur fungerar borgenären kan du hjälpa med den på bra sått??Hälsingar.
|Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag ska försöka besvara din fråga utifrån hur jag förstår dig. uppfattar det som att du hyr ut ett hus till någon som tog med en person eftersom att hyresgästen får sin inkomst från försäkringskassan. En person som någon har en skuld till kallas borgenär. Borgenären har rätt att få pengar från personen som är skyldig pengar, även kallad gäldenär. En borgensman å andra sidan är någon som har gått i god för en annan persons betalningsförmåga. Det innebär vanligtvis (om det rör sig om en proprieborgen) att borgensmannen har lovat att betala en persons skulder om denne inte kan betala dem själv. Det kan vara så att din eventuelle hyresgäst tog med en borgensman för att visa att du har säkerhet för att hyra ut till hyresgästen. Kan inte hyresgästen betala kommer borgensmannen göra det åt denne. Därmed kan hyresgästen tagit med borgensmannen för att visa att du kommer få betalt och därför ska hyra ut till denne. Jag råder dig att kontakta den eventuelle hyresgästen och reda ut vad denne menar och vad den andre personen har för roll innan du kommer överens med hyresgästen att hyra ut till denne. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vid ytterligare frågor eller funderingar råder jag dig att kontakta en av Lawlines jurister. Vänliga hälsningar,

Olovlig avverkning av samägd skogsfastighet

2018-07-24 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vi är tre syskon som äger en skogsfastighet, två av oss upptäcker att den tredje har avverkat skog och sålt den utan att vi har blivit tillfrågade, pengarna för skogen har behållits av det tredje syskonet. Är det tillåtet att göra så? Och hur kan vi i så fall gå vidare med detta?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Att avverka skog på en samägd skogsfastighet utan samtliga delägares samtycker är normalt sett inte tillåtet. Enligt 2 § samäganderättslagen krävs nämligen samtliga delägares samtycke för att förfoga över den samägda egendomen eller vidta åtgärder i egendomens förvaltning. Det enda undantaget mot kravet på att inhämta samtycke gäller åtgärder som är nödvändiga och brådskande, när någon delägare är ur stånd att delta. Om det var nödvändigt att avverka skogen och ni exempelvis var bortresta och inte kontaktbara, är det tänkbart att er syster hade rätt att genomföra avverkningen utan att först inhämta samtycke. I mitt svar utgår jag dock från att så inte var fallet.Oavsett om avverkningen var lovlig eller olovlig har dock er syster inte rätt att behålla hela inkomsten av avverkningen. Avkastning av samägd egendom ska nämligen delas lika mellan delägarna, förutsatt att ni äger fastigheten till lika stora andelar. Jag rekommenderar att ni kontaktar er syster och begär att hon lämnar över era andelar av avkastningen. Om hon vägrar, kan ni ansöka om stämning hos tingsrätten och yrka att rätten förpliktar henne att lämna över era andelar.Om avverkningen var olovlig, vilket den sannolikt var, kan ni alternativt kräva skadestånd för den värdeminskning som har skett på fastigheten till följd av avverkningen. Om ni tror att värdeminskningen på fastigheten är större än inkomsterna av avverkningen, rekommenderar jag att ni låter värdera fastigheten för att räkna ut värdeminskningen. Därefter kan ni kontakta er syster och kräva skadestånd motsvarande värdeminskningen på era andelar i fastigheten. Om hon vägrar, kan ni även i detta fall ansöka om stämning hos tingsrätten.Tänk dock på att det är mycket svårare att bevisa värdeminskningens exakta storlek och att en utdragen rättsprocess kan bli mycket dyr för båda parterna. Om ni känner er osäkra, rekommenderar jag att ni endast begär era andelar av inkomsterna från avverkningen. Ifall ni trots allt vill gå vidare med att begära skadestånd, rekommenderar jag att ni tar hjälp av en jurist med erfarenhet av fastighetstvister.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Vad sker med min systers odokumenterade lån från vår numera avlidne pappa?

2018-08-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min pappa tog ett lån för att försöka rädda min systers gym som gick i konkurs. Det var 14 år sedan. Min syster har ännu inte betalat tillbaka pengarna. Lånet står kvar i pappas namn. Den enda som vet att lånet är min systers är pappas bankman, men något papper finns inte skrivet. Vad händer med lånet när våra föräldrar går bort? Min systers man är en riktig räv och kommer aldrig erkänna att lånet är deras.Min bror och jag bryr oss inte om arvet. Vi vill bara att vår syster ska göra rätt för sig. Vad kan vi göra? Vad håller i rätten? Snälla hjälp oss.
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Min utgångspunktJag förstår det som att din syster bedrev en gymverksamhet som sedan gick i konkurs. För att rädda verksamheten lånade er pappa pengar från banken som din syster i sin tur lånade av er pappa. Eftersom er pappa står på lånet hos banken är det rimligt att diskutera två separata lån; dels det mellan er pappa och banken, dels det mellan er pappa och din syster. Ingen skriftlig dokumentation finns över lånet mellan er pappa och din syster. Detta utspelade sig för 14 år sedan. Frågan du ställer är vad ni kan göra för att din syster ska göra rätt för sig och vad som håller i rätten. Eftersom frågorna är av generell karaktär kommer svaret att vara allmänt utredande och diskuterande.Hur blir det med lånet när våra föräldrar går bort? Om inget testamente har upprättatsDetta är en fråga om arv vilket regleras i ärvdabalken, hädanefter ÄB. I första hand ärver den eventuella efterlevande maken, som fritt får förfoga över egendomen men dock inte i sin tur testamentera bort den (3 kap. 1 § ÄB). Finns ingen efterlevande make ärver bröstarvingarna (barner) solidariskt, det vill säga lika stora delar vardera av helheten (2 kap. 1 § ÄB). Har något av barnen gått bort träder dennes avkomlingar i det bortgångne barnets plats (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att du, din syster och din bror, om er far inte efterlämnar levande make, ärver en tredjedel av fordran vardera. Konsekvensen är att du och din bror enbart kan återkräva totalt två tredjedelar av den lånade summan. Om testamente har upprättatsDen som är över 18 år kan upprätta ett testamente för fördelningen av kvarlåtenskaper (9 kap 1 § ÄB). Oavsett testamente har bröstarvingar (den avlidnes barn) rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av kvarlåtenskaperna (7 kap 1 § ÄB). I sker fördelningen av denna hälft såsom redogjort i fallet där testamente inte upprättats, det vill säga att du och din bror har möjlighet att indriva åtminstone en tredjedel av det lånade beloppet.Lån, gåva och preskription - vad gäller allmänt i den uppstådda situationen?Den första frågan som uppstår är om er pappas givande av pengar till din syster utgör ett lån eller en gåva, varav du påstår det förstnämnda och din syster sannolikt påstår det senare alternativet. Genom doktrin och rättsfall från högsta domstolen har fastslagits att den som påstår att ett lån föreligger har att bevisa att så är fallet. Samtidigt ankommer det på den som påstår att ett lån i själva verket utgör en gåva att bevisa sitt påstående (NJA 2014 s. 364). Även om ni således inte behöver fundera särskilt kring om förhållandet utgör en gåva måste ni undersöka hur ni kan bevisa ett föreliggande lån. Utgör transaktionen en gåva kan däremot det ses som ett förskott på arv och således avräknas från din systers arvsandel efter er pappa (6 kap. 1 § ÄB).För lån föreligger inga formkrav, det vill säga det krävs inte skriftlig dokumentation för att lånet ska vara giltigt. Fördelen med skriftlig dokumentation är dock att detta utgör så kallat prima facie-bevis, för vilkens ogiltighet den skuldsatte måste bevisa (1, 11 och 26 § lagen om skuldebrev, hädanefter SkbrL). Det krävs inte att förhållandet bevisas fullt ut, istället gäller vanligen beviskravet "styrkt". För att konkretisera något brukar anses att "styrkt" motsvarar att något bevisats till omkring 75%. Utdrag över banköverföringar samt eventuellt uttalande från banktjänstemannen bör kunna räcka som bevisning.PreskriptionDu nämner att händelseförloppet utspelade sig för 14 år sedan vilket innebär en föreliggande risk att skulden har preskriberats, det vill säga att din syster inte måste betala även om pengaöverföringen utgjorde ett lån. I det fall preskription har inträtt finns ingen möjlighet att med laga stöd återfå pengarna. Preskription inträder som huvudregel 10 år efter skuldens uppkomst (2 § första stycket preskriptionslagen, hädanefter PreskL). Preskriptionen kan avbrytas varvid preskription inträder först 10 år från avbrottet. Avbrott sker genom att (5 § PreskL)1. den skuldsatte utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner skulden på annat sätt gentemot borgenären (den som har rätt till pengarna),2. Den skuldsatte skriftligen får en påminnelse eller ett krav om betalning, eller3. Borgenären väcker talan mot den skuldsatte vid domstol eller hos kronofogden.Mer om preskription och preskriptionsavbrott kan läsas här. Vad kan vi göra för att återfå pengarna? Steg 1Förutsatt att ni kan bevisa att ett lån föreligger och att detta inte har preskriberats kan ni enligt följande agera för att återfå pengarna. Jag antar att inget specifikt datum för återbetalning har avtalats, varför återbetalning ska ske när borgenären begär det (5 § SkbrL). Steg ett är således att begära betalning, har detta inte redan gjorts är dock sannolikheten att skulden har preskriberats stor.Steg 2Steg två är att sända ett kravbrev. Kravet ska innehålla tydliga uppgifter om borgenärens namn och om det förhållande som fordringen grundar sig på, specifikt ska även anges vad som fordras i kapital (5 § inkassolagen).Steg 3Steg tre är att vända sig till kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Ansökan kostar 300 kronor och görs som huvudregel skriftligen, varvid följande ska anges (9-11 § LBH):1. yrkande med grunder för det (att din syster ska förpliktas att betala och varför),2. fordringens belopp (betald summa),3. förfallodag (när skulden skulle återbetalas, vilket är vid anmodan om inget annat har avtalats), och4. begärd ränta (dröjsmålsränta och annan ränta om det är avtalat, mer om dröjsmålsränta kan läsas här).Tar kronofogdemyndigheten upp ärendet föreläggs den skuldsatte att yttra sig, vilket sker såvida din ansökan inte är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för handläggning av målet (25 och 20 § LBH). Bestrider den skuldsatte ansökningen går målet vidare till tingsrätten (33 § LBH). Kan skuldförhållandet bevisas förpliktar domstolen den skuldsatte (din syster) att återbetala ifrågavarande summa.Steg 4Återbetalar inte din syster trots domstolens dom är det möjligt för dig att ansöka om utmätning hos kronofogdemyndigheten, vilket kostar 600 kronor per år utmätningen pågår. Utmätning innebär förenklat att kronofogden tar av den skuldsattes egendom för att betala viss skuld, med eller (oftast) utan den skuldsattes vilja. Utmätning behandlas i utsökningsbalken (UB) och du kan ansöka till kronofogdemyndigheten såväl muntligt som skriftligt (2 kap. 1 § UB). Vid ansökan ska följande anges (2 kap. 2 §):1. åtgärd som yrkas på (i ditt fall betalningsutmätning)2. exekutionstitel som yrkandet grundas i, i detta fall domstolens dom i ärendet (3 kap. 1 § UB). Exekutionstiteln ska ges in skriftligen till kronofogdemyndigheten. Utslag i mål om betalningsföreläggande bör dock redan finnas hos Kronofogdemyndigheten (2 § fjärde stycket UB).Ytterligare om utmätning regleras specifikt i 4 kap. UB. Regleringen är relativt omfattande och kommer inte ytterligare redogöras för här, utan blir istället mer aktuellt i det fall din tvist når detta stadium.SammanfattningAngående arv råder huvudregeln att du och övriga barn (din bror och syster) delar kvarlåtenskaperna lika. Utgör er pappas överföring en gåva kan detta ses som ett förskott på arv, varvid problematiken avgörs genom ett motsvarande avdrag från din systers arvsandel. Handlar det istället om ett lån vars existens går att bevisa (styrka) samt inte har preskriberats, föreligger en rad möjligheter att driva in skulden. Min rekommendation är att först försöka lösa problematiken på egen hand genom att begära återbetalning, först genom påminnelse och sedan genom ett kravbrev. Ger inte detta resultat ansöker ni om betalningsföreläggande hos kronofogden. Att påvisa transaktionens existens genom exempelvis kontoutdrag och vittnesmål bör utgöra tillräcklig bevisning för att ett lån föreligger. Din systers verksamhet och betungande ekonomiska situation ökar rimligheten av att ett lån skulle föreligga. Jag bedömer att ni har hyfsade möjligheter att får er syster att göra rätt för sig, men kan dock inte yttra mig mer definitivt.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Hur kan jag få tillbaka deposition och felaktigt betalda fakturor från min före detta hyresvärd?

2018-08-02 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag får inte tillbaka min deposition som jag erlagt vid inflytt nu när jag flyttat ut. Jag har bett om den flera gånger men hon säger att den är använd på nästa som flyttat in. Det kan hon väl inte? Dessutom har jag bett att få se vattenräkningar samt slutavläsning på vattnet men det får jag inte heller. Jag har betalt summorna hon bett mig om men har insett i efterhand att dom måste vara fel. Och inget underlag för dom heller. Vad & hur ska jag göra för att få tillbaka mina pengar? Såklart finns hyreskontrakt där det står att hon ska visa räkningar för mig samt att depositionen ska betalas tillbaka vid avflytt.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller dels återbetalning av deposition, dels bestridande av redan betald faktura. Du har angett att det finns ett hyreskontrakt mellan dig och hyresvärden. Hyreskontraktet reglerar, enligt uppgift, när depositionen ska betalas tillbaka samt att du har rätt att se räkningar innan betalning. Jag kommer därför utgå från detta avtal i mitt svar. Det finns två sätt som du kan gå tillväga för att få hjälp att kräva tillbaka dina pengar. Det första är att du kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Det är viktigt att du i ansökan tydligt skriver vad skulden rör – alltså hur mycket och grunden för att du anser att hyresvärden är skyldig dig det. Kronofogden skickar sedan föreläggandet till din hyresvärd. Om hyresvärden betalar dig efter att du har ansökt om föreläggandet måste du ta tillbaka din ansökan. Om hyresvärden bestrider (alltså invänder mot) skulden får du bestämma om du vill ta det till domstol. Om hyresvärden inte hör av sig till Kronofogden meddelar Kronofogden ett beslut kallat utslag. Det tillkommer vissa avgifter för dig när du ansöker om betalningsföreläggande. Det finns väldigt tydligt beskrivet här.Det andra sättet du kan välja för att driva in din skuld är att gå direkt till domstol. Du måste då skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Hur du gör kan du läsa mer om här. Som bevis för att styrka att hyresvärden är skyldig dig pengar råder jag dig att skicka in kopia på ert hyreskontrakt, betalningskvitto/bankutdrag över inbetalning av deposition och vattenräkningar. Tänk dock på att om du förlorar i domstol så är det du som bär både dina egna och motpartens (hyresvärden) rättegångskostnader.Efter utslag från Kronofogdemyndigheten eller dom från tingsrätten får du vända dig till Kronofogden för att ansöka om verkställighet (alltså att rent praktiskt driva in skulden). Läs mer här.Jag råder dig därför att försöka komma överens med din hyresvärd, meddela att du bestrider vattenräkningarna och att du enligt hyreskontraktet skulle få depositionen vid utflyttning. Kanske kan ni komma överens om en avbetalningsplan om det skulle vara så att din hyresvärd inte har möjlighet att betala tillbaka hela summan direkt. Det kan gynna dig också då du antagligen får tillbaka pengarna fortare än vid tvist i domstol samt att du slipper de avgifter som tillkommer vid ansökan om betalningsföreläggande eller tvist i domstol. Om någon överenskommelse inte går att nå råder jag dig att vända dig till Kronofogdemyndighet eller tingsrätt för att kräva tillbaka pengarna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar du hjälp av vår byrå för att upprätta en stämningsansökan når du dem enklast här.Lycka till! Vänliga hälsningar,

Felaktig utbetalning

2018-07-28 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |För en månad sen fick jag 4.100kr i utbetalning från ett okänt företag den 25 juni som jag inte visste vad de kom ifrån men eftersom jag har många olika jobb antog jag att det kom från något av företagen. Pengarna trodde jag alltså att jag hade rätt till och använde därför upp alla. Nu, en månad efter har jag fått ett mejl där de vill ha tillbaka pengarna och har nu upptäckt sitt misstag men pengarna ör redan förbrukade. Har jag en skyldighet till att betala tillbaka de iallafall eller får de stå får sitt misstag och acceptera att de är borta? Det har ju liksom gått en månad utan att jag hört något och därför spenderat pengarna. Hur gynnar det mig att jag är en privatperson och de näringsidkare? Vad spelar den månaden de inte har hört av sig? Gynnar den mig? Samt va där sannolikheten att de går vidare med fallet med tanke på en ändå relativt låg summa.
Azalea Safaei |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det kommer till felaktiga utbetalningar(solutio indebiti) är det inte något som regleras i lag, utan som behandlas enligt den allmänna rättsprincipen "condictio indebiti" som innebär att den som har gjort en felaktig utbetalning har en återkravsrätt. Huvudregeln är alltså att betalningen ska gå åter vid felaktiga utbetalningar. Till denna grundprincip, finns det viktiga undantag. Det första undantaget är ifall detta företaget i fråga har gjort en medveten felaktig utbetalning, i vilket fall återkravsrätten inte är något som är applicerbart. Det framkommer inte från din fråga om företaget har varit medvetna eller inte. Det andra undantaget är om mottagaren var i god tro samt inrättat sig efter betalningen, vilket innebär att det dels krävs att mottagaren inte ska ha insett eller borde ha insett att den fått en felaktig utbetalning och dels har förbrukat pengarna genom att spendera dem eller på något sätt ordnat sin ekonomi därefter. Eftersom att du skriver att du vid tillfället då du märkte av pengarna, inte var säker på var de kom ifrån, är det tveksamt ifall du kan anses ha varit i god tro. Speciellt ifall det har funnits en tydlig avsändare vid inbetalningen, som du kunde ha kontaktat. Viktigt att komma ihåg vid samlingsbegreppet "god tro" är att det finns en subjektiv samt objektiv tolkning. Att du inte insåg att pengarna var felaktigt utbetalda, försätter dig inte i god tro om fallet är så att du borde ha insett att pengarna var felaktigt utbetalda. Den månaden de har avvaktat med att kräva tillbaka pengarna spelar absolut en roll, men inte avsevärt mycket. Att de har väntat en månad kan inte anses vara längre än skäligt, och förmodligen kommer denna tiden inte gynna dig. Däremot, är det alltid värt att påpeka.Påverkas bedömningen av att mottagaren är en privatperson och avsändaren en näringsidkare? Som sagt är det ingenting som regleras i lag, men däremot kan det påverka kravet på att den som har gjort en felaktig utbetalning inte har en återkravsrätt om denne varit medveten om utbetalningen. Rent generellt ställs högre krav på aktsamhet för näringsidkare än privatpersoner, men särskilt om det är en fråga om en bank. Det är dock inte fallet här, och storleken på företaget framkommer inte heller av din fråga. Därför är det svårt att ge ett klart svar på den frågan, men så du är medveten om att det absolut finns rum för dig att argumentera.Sannolikheten för att de går vidare med frågan är ingenting jag kan svara på. Däremot, ifall du vägrar betala tillbaka summan, kan du göra dig skyldig till olovligt förfogande (se brottsbalken 10 kap. 4 §). När du vägrar återlämna deras egendom berövar du företaget rätten till pengarna även om du inte har tagit ut eller spenderat pengarna.Sammanfattningsvis finns det troligtvis ingen grund nog att hävda att du har rätt till pengarna, men du kan alltid kontakta företaget och undersöka dina alternativ.Hoppas jag kunde svara på dina frågor!Vänligen,

Hur långt kan beslut om försäljning av samägd fastighet överklagas?

2018-07-24 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag och min bror äger 1/2 var av en tomt på Orust, från början var det 2 ihopslagna tomter med en fastighet på ena som vi ärvde efter mormor. Min bror övertalade mig stycka av de och sälja den med fastigheten på och behålla den tomma tomten. I ett par år nu har jag försökt få honom att köpa loss min del alternativ sälja hela tomten tillsammans men han vägrar konsekvent. Som jag förstår det kan han ej vägra detta om jag verkligen vill sälja, vad har jag för möjligheter där och hur lång tid skulle detta ta, min bror har sagt att han tänker motsätta sig detta så långt det går, så ett beslut i min favör -hur långt skulle han kunna överklaga detta?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 § samäganderättslagen har en delägare i en fastighet rätt att ansöka hos tingsrätten om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion, såvida inte delägarna har avtalat om att fastigheten inte ska kunna säljas enligt det förfarandet. I mitt svar utgår jag från att ni inte har träffat ett sådant avtal.Om du vill sälja fastigheten mot din brors vilja bör du lämna in en ansökan till tingsrätten i den ort där fastigheten ligger. Tingsrätten kommer med största sannolikhet att bevilja din ansökan och förordna en god man med uppgift att ombesörja försäljningen av fastigheten. Du kan dock få avslag på din ansökan om din bror kan visa att det finns synnerliga skäl för anstånd. Vad som kan anses utgöra synnerliga skäl för anstånd är inte helt klart, men begreppet anstånd innebär att hindret mot försäljningen är av tillfällig natur. Synnerliga skäl för anstånd är alltid tillfälliga, och när de har upphört kan en ny ansökan lämnas in till tingsrätten. Kravet på att ett skäl ska vara synnerligt är högt ställt, vilket innebär att det bara är i undantagsfall som anstånd kan beviljas.Tingsrättens beslut i ert fall kan överklagas till hovrätten. Därefter kan hovrättens beslut överklagas till Högsta Domstolen, men det är osannolikt att fallet skulle prövas där. Högsta Domstolen beviljar endast prövningstillstånd om fallet har potential att bli vägledande för rättsväsendet, vilket innebär att väldigt få fall prövas. Troligtvis kan således din bror endast överklaga en gång – till hovrätten – innan ett beslut om offentlig auktion står fast.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,