Vad gör jag när jag får en faktura för något jag inte beställt?

2018-07-04 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har problem med en internetsite som heter Kyrkskatt. De hävdar att jag har beställt deras tjänst via en av deras hemsidor (skattamindre.se) och därmed skickat faktura. Jag hävdar att jag inte gjort det men de svarar med att jag beställt och så anger de datum och klockslag samt en ipadress (som inte ser ut som en vanlig ipadress ska sägas). Jag har bestridit deras faktura och deras påminnelse men de vill uppenbarligen driva det här. Jag har pratat med Konsumentverket och de säger att jag bara ska bestrida så långt det går och att bevisbördan ligger på företaget, men hur vet jag om det de hävdar fungerar om de skulle välja att ta det till domstol?Vad gör jag nu?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min utgångspunktJag utgår i mitt svar från att det är så som du beskriver; det vill säg att du inte beställt tjänsten alls av företaget. Jag utgår även från att beloppet är ganska lågt. Sist i mitt svar kommer jag att sammanfatta kort vad som gäller i ditt fall för att du ska få en helhetsbild enkelt.Du gör rätt i att bestrida fakturornaOm du inte har beställt tjänsten från företaget så har du gjort helt rätt som bestridit både fakturan och påminnelsen. Det företag du frågar om tar betalt för en tjänst som i sig inte kostar något och har blivit anmält ett stort antal gånger till Konsumentverket. Konsumentverket har utrett frågan och varit kritiska i sitt omdöme, bland annat för att företaget brister i sin marknadsföring. Skulle företaget välja att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden ska du bestrida även det. Bestridandet ska ske skriftligen och företaget kan i sådana fall välja att stämma dig till tingsrätten (31 § och 33 § Lagen om betalningsföreläggande och handräckning).En eventuell tvist kommer att behandlas som ett förenklat tvistemålOm du blir stämd av företaget rör det sig om ett s.k. dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). I ditt fall utgår jag från att det omtvistade beloppet är lägre än halvt prisbasbelopp och det kommer därför att behandlas som ett förenklat tvistemål.Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). I förenklade tvistemål är dock rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle du förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som du står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1342 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Det är företaget som ska bevisa att du beställt tjänstenHuvudregeln i svenska tvistemål är att det är den som påstår något som ska visa det. Detta brukar benämnas bevisbördan. Om företaget väljer att stämma dig är det de som har hela bevisbördan för att du faktiskt beställt tjänsten av dem. Företaget ska styrka att så har skett. Det krävs inte lika hög bevisning i ett tvistemål som i t.ex. ett brottmål (i vilket något ska vara ställt utom rimligt tvivel). Men att något ska vara styrkt är även det ett högt krav. Det är tveksamt att domstolen anser att något är styrkt bara för att företaget hänvisar till en IP-adress. I regel krävs det mer, t.ex. ett undertecknat avtal eller en inspelning i vilket du tackar ja till avtalet.Sammanfattningsvis gör du rätt i att bestrida faktura, påminnelse och ev. betalningsföreläggande om du inte beställt tjänsten. Det finns alltid en risk att företaget stämmer dig till tingsrätten, men om så sker har företaget bevisbördan för att du beställt tjänsten. Det räcker inte att företaget säger något – det måste även visa det. Jag kan inte uttala mig om kyrkskatt.se specifikt mer än det utlåtande jag läst från Konsumentverket och om företagets brister i marknadsföringen. Det finns tyvärr en mängd företag som har satt i system att skicka ut fakturor och därefter hotar med inkasso, kronofogde eller stämning – just för att det skrämmer en del till att betala. Ofta finns det ingen avsikt att driva ärendet vidare till domstol då sådana företag i regel inte kan visa att det föreligger ett avtal. Om kyrkskatt.se är ett sådant företag låter jag vara osagt – men möjligheten finns.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jag står på ett abonnemang åt en annan person, hen betalar inte

2018-06-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Om jag står på ett abonnemang och en telefon i mitt namn åt en annan person och personen i fråga vägrar att betala, finns det något jag kan göra?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga finner vi i allmänna fodringsrättsliga principer. Eftersom ditt namn står på abonnemanget är du betalningsskyldig till företaget abonnemanget är knutit till. Principen pacta sunt servanda innebär att avtal ska hållas. Du kan därför inte undgå din betalningsskyldighet. Det är därför viktigt att du betalar abonnemangskostnaderna tillsvidare för att du inte ska stå i skuld till företaget. Om jag tolkat din fråga rätt ska dock personen du tecknat abonnemanget åt betala kostnaden för abonnemanget till dig, något som hen underlåtit att göra. Jag utgår från att du och personen talat och kommit överens om att hen ska betala kostnaden för abonnemanget och att du endast ska stå som ägare på kontraktet. Personen som inte betalat dig kostnaden för abonnemanget kan därför bli ersättningsskyldig för de kostnaderna du haft på grund av abonnemanget. Genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden kan du få tillbaka de pengar du lagt ut för abonnemanget. Blanketten där du ansöker om betalningsföreläggande hittar du här. När Kronofogden gått igenom din ansökan skickas ett föreläggande till personen som är skyldig dig pengar. Vad som händer sedan beror på hur personen ställer sig till detta föreläggande. - Ett möjligt scenario är att personen betalar hela sin skuld till dig. Om personen betalar måste du meddela Kronofogden om detta och dra tillbaka din ansökan. Detta måste göras i skriftlig form. - Ett annat möjligt scenario är att personen bestrider skulden. Du avgör då om du vill att en domstol ska ta upp ärendet eller inte. Att låta domstolen ta upp ärendet kan innebära vissa kostnader för dig. Du måste betala en avgift för att målet ska tas upp i domstolen. Om du väljer att domstolen inte ska ta upp ärendet kommer det att skrivas av. - Ett sista scenario kan tänkas vara att personen inte hör av sig varken till dig eller Kronofogden. Då meddelar fogden ett så kallat utslag. Ett utslag innebär att personen ska betala det du krävt av honom eller henne. Om personen finner detta felaktigt kan han eller hon invända mot utslaget, ärendet tas då över av domstol, även detta innebär vissa avgifter. Om de inte betalas av dig kommer domstolen att undanröja utslaget. Min rekommendation till dig är därför att du betalar kostnaderna för abonnemanget tillsvidare. Vänd dig till företaget du har abonnemanget hos och säg att du vill avsluta det så snart som möjligt om du inte vill riskera att behöva betala för det i fortsättningen. Genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden finns en möjlighet för dig att få tillbaka de pengar du lagt ut på abonnemanget.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Måste jag betala aviavgift på en faktura utställd på 0 kr?

2018-06-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Måste jag betala aviavgift på en faktura utställd på 0 kr?
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!Det beror helt på vad det är för typ av faktura/aviavgift och företag. Se efter vad det står på företagets hemsida. Om fakturan endast är ett missförstånd från företagets sida är det möjligt att du kan vända dig till företaget för att bli betalningsfri även från aviavgiften. Många gånger är det emellertid möjligt att avstå från aviavgift genom att be om att få alla fakturor digitalt. Om denna möjlighet även funnits vid tidpunkten för ditt köp är det mest troligt att du kommer behöva betala aviavgiften. En aviavgift är nämligen en avgift som är tänkt att täcka kostnaderna för utskicket av själva fakturan. Jag förstår om svaret låter luddigt, men det finns tyvärr inget självklart svar på denna fråga. Råder dig därför att kontakta det företag som skickat fakturan för att fråga vad som gäller just på deras företag. Hoppas svaret varit till din hjälp. Annars får du gärna höra av dig igen. Mvh,

Återfå överföring som använts för att täcka tvistig fordran (condictio indebiti)

2018-06-03 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min vän var på en pizzera där han satt/lutade sig på ett bord i väntan på hämtmaten. Bordet gick därefter sönder och ägaren krävde då 2000kr från min vän som då swishade summan i uppståndelsen. Är han betalningsskyldig för det han gjorde? Om så, till vilken summa? (nypris eller begagnad likvärdigt bord) Kan han kräva tillbaka pengarna från ägaren? Om ägaren nu har gjort fel, vad kan min vän göra i den här situationen?Tack på förhand.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är din vän betalningsskyldig?Kanske. Betalningsskyldigheten är en skadeståndsfråga i detta fall. Det finns en rad kriterier att uppfylla för att skadestånd ska komma på fråga. Alla utom ett är klart uppfyllda. Det tveksamma kriteriet är om din vän (hädanefter kallad V) orsakat skadan genom vårdslöshet (jag utesluter att det skett med flit). Att bedöma vårdslöshet är en hel vetenskap. Med den information som finns att tillgå kan jag inte bedöma om V varit vårdlös eller inte. Bedömningen vore inte lätt att göra ens med inkluderandet av alla detaljer. Jag måste därför svara generellt. Hur avgör man om det är vårdslöst att sitta på ett bord eller inte? Stor fokus ligger på omständigheterna, och vad V borde insett. Normalt räknar man väl inte med att ett bord ska gå sönder eller ens riskera att gå sönder om man sätter sig på det. Har man själv tidigare suttit på det, eller sett någon annan göra det utan att några skador uppstått talar det också för att man inte varit vårdslös. Är bordet å andra sidan litet och vingligt, och är man själv inte så liten, talar det för motsatsen. Summan av ersättningen bestäms utifrån kostnaden att anskaffa ett likvärdigt bord. Har V rätt att få tillbaka sina pengar?Vad som ska hända med felaktiga utbetalningar är inte lagstadgat i Sverige (annat än i fall som rör växel). Jag har gått igenom diverse rättspraxis, men inte hittat något användbart för den här situationen. Därför måste jag söka svar i den juridiska litteraturen. Domstolen är inte bunden av litteraturen och skulle mycket väl kunna komma till en annan slutsats. Litteraturen kan dock vara vägledande, och har många gånger varit av betydelse för rättstillämpningen. Huvudregeln är hur som helst att felaktiga utbetalningar ska betalas tillbaka. Det finns dock en rad undantag. V måste ha trott att han faktiskt varit skyldig att betala. Har V betalat endast för att få slippa den jobbiga situationen och gå hem med sin beställning, med starka tvivel om att han faktiskt varit betalningsskyldig, kommer han få svårt att kräva dem åter. Mottagaren bör har varit i god tro, dvs verkligen ha trott att han haft rätt att kräva pengar av V. Att så är fallet talar också för att det kommer bli svårt att få igen dem. Däremot, är det till nackdel för mottagaren att betalning skett i uppståndelsen, eftersom man då kan anta att V betalat därför att han varit pressad. Det är V:s och mottagarens möjligheter att bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen som avgör om återkrav ska bli aktuellt (se t.ex fallen NJA 1999 s. 575 och NJA 2001 s. 353).Om vi istället förutsätter att V verkligen trott sig vara tvungen att betala är läget ljusare, men inte mycket. För att V inte ska få tillbaka pengarna krävs att mottagaren varit i god tro och inrättat sig efter betalningen. Dvs, har mottagaren verkligen trott sig ha rätt till skulden, och har han också inrättat sig efter den, kommer V inte få tillbaka sina pengar. Att ha inrättat sig efter en överföring är ett svårdefinierat begrepp. Till exempel kan en mottagare anses ha inrättat sig efter betalningen om han bokfört beloppet, köpt ett nytt bord eller på något annat sätt inkorporerat beloppet i sin ekonomi.Rättsläget är som du förstår mycket oklart, men jag hoppas ändå att du något så när fått svar på din fråga! Skulle du behöva ytterligare rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka

Hur får jag tillbaka mina saker när jag blivit utslängd?

2018-07-03 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min tjejkompis har blivit utkastad från sin mamma. Hon har alla sina kläder och grejer kvar där. Just nu bor hon hos mig. Hon behöver hjälp med att få tillbaka hennes saker eftersom hennes mamma inte släpper in henne. Hur ska man göra i denna situation?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall finns en möjlighet att ansöka om vanlig handräckning hos kronofogden. Om vanlighandräckning beviljas kan kronofogden hjälpa till att hämta din väns saker. Här hittar du ansökningsblanketten för vanlig handräckning. Vänliga hälsningar

Återtagandeförbehåll vid köp av begagnad bil

2018-06-26 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har köpt en begagnad bil på avbetalning av en bilfirma som också är kreditgivare. Bilens kostade 150 000 kr. Nu har jag kommit på obestånd och ligger efter med avbetalningarna på bilen, så nu vill bilfirman återta bilen.Har dom rätt till det?Jag har betalat 40 000 kr på lånet och gett en kontantinsatts på 30 000 kr. Marknadsvärdet på bilen är nu ungefär 100 000 kr.Hur mycket i kronor kan jag få tillbaka av firman?
Azalea Safaei |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline. Jag antar att du har köpt denna bil i egenskap av en privatperson, i vilket fall konsumentkreditlagen (KkrL) blir tillämplig. Att din kontantinsats legat på 30 000 kr för en bil på 150 000 kr stämmer överens med lagen, se 28§ KkrL. Ifall kreditgivaren, det vill säga bilfirman, ska kunna ta tillbaka bilen på grund av dina uteblivna betalningar (ett sk. återtagandeförbehåll) finns det ett krav på att detta måste ha avtalats om vid avtalets ingående. Alltså när du ingick avtalet om bilens köp, detta återfinns i 38§ KkrL. Om du däremot betalar det du är skyldig bilfirman, kan detta återtagandeförbehåll inte göras gällande. 38§ hänvisar till 33§ och 34§, som ställer upp ett antal krav för att ett återtagande. Bland annat att du sedan mer än en månad är i dröjsmål med betalning av ett belopp som överstiger tio procent av kreditfordran. Det framkommer inte hur sen du är med avbetalningarna, men det är värt att uppmärksammas på. Tanken vid ett återtagandeförbehåll är att bilfirman återfår bilen, varpå du återfår vad bilen har för marknadsvärde. Detta beräknas enligt 40§ KkrL.Ifall du inte lämnar tillbaka bilen frivilligt, och ert köpeavtal har ett sådant förbehåll, samt andra regelkrav som måste vara uppfyllda, kan säljaren ansöka om handräckning för att få varan återtagen med tvång.Sammanfattningsvis verkar det som att det belopp du kommer få tillbaka är värdet av din bil vid återtagandet, som beräknas på vad bilfirman kan få ut genom ett lämpligt sätt att sälja bilen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Övergår en avliden makes borgensansvar på den efterlevande maken?

2018-06-13 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur jag påverkas i följande situation : Min man (vi är gifta) har gått i borgen för ett billån till sin son från ett tidigare förhållande. Vad händer om sonen inte kan betala och min man skulle gå bort? Är det jag som får stå för detta då?
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan besvaras med regler som finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och handelsbalken (HB).Du har inget ansvar för din mans borgensåtagande Eftersom det är din man som har gått i borgen så är det endast han som får ansvara för en eventuell betalning av sonens lån. Att ni är gifta innebär inte att du har något ansvar för din mans borgensåtagande. Varje make ansvarar endast för sina egna skulder enligt 1 kap. 3 § ÄktB.Vad händer med borgen om din man skulle gå bort?I din fråga framgår inte om din man har tecknat en proprieborgen eller en enkel borgen, jag kommer därför att förklara situationen vid båda formerna av borgen i mitt svar. Om din man går bort och har tecknat en proprieborgen så övergår borgensansvaret på dödsboet. I praktiken innebär detta att borgen då betalas med de tillgångar som finns i dödsboet. Den här regeln står inte skriven i lagen utan är fastslagen av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2000 s. 97. Om din man skulle gå bort och har tecknat en enkel borgen så har långivaren enligt 10 kap. 10 § HB rätt att kräva att sonen finner en ny borgensman som kan träda i din mans ställe. Om detta inte är möjligt har långivaren rätt att driva in lånet med hjälp av kronofogden. Om sonens tillgångar inte räcker till för att betala lånet så ansvarar istället dödsboet efter din man för resterande skuld. Observera att du inte i något av fallen blir ansvarig för din mans borgensåtagande. Sammanfattningsvis Du är inte på något sätt personligen ansvarig för din mans borgensåtagande.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Möjlighet att återfå katt efter besittningsrubbning

2018-05-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.14 juni 2017 flytta grannens 9 åriga katt in till oss och vägra lämna oss.Upplyste samt dom såg han var hos oss.Första veckan i december kom grannen hem och fråga om katten första gången och såg att den har det bra hemma och sa han fick stanna.Vi överlyckliga.4 dagar senare ringde jag till dom och fick lite fakta om katten och att det var ok han bodde hos mej och det var det.För 2 veckor sedan försvann katten och i fem dagar leta vi överallt.Så på 5 dagen ringde jag grannen för att höra om dom sett han.Fick då veta dom tagit honom och satt han i lägenhet 2 mil bort och att jag får inte tillbaks han.Har försökt att få köpa tillbaks han men inte gått.Så min fråga är ju enkel-jag har sett till att katten har haft den bästa omsorg ett djur kan få i nästan ett år och älskar katten från djupet av mitt hjärta-kan man värkligen bara göra så som dom har gjort?Jag är helt förstörd då jag aldrig tänkt tanken att skaffa djur och denna katt valde att komma till mej.Han har bott här ute på landet i 9 år så jag undrar-vem har rätt och vem har fel?Mvh Lena
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du skrivit att katten fått bo hos dig måste jag anta att du fått den i gåva. Det framgår i och för sig inte med klarhet, men jag väljer ändå att utgå ifrån att så är fallet. Anledningen till att jag väljer den utgångspunkten är att jag tolkar din fråga som att du vill att jag ska undersöka möjligheterna för dig att få tillbaka katten, och inte om din granne haft rätt att ta den. Om du inte fått katten i gåva kommer du inte kunna kräva tillbaka den oavsett om grannen haft rätt att ta den eller inte. Jag lämnar därför frågan om grannens rätt att ta tillbaka en katt han inte givit bort. Jag vill dock nämna, att om katten inte varit en gåva, kan du i vart fall ha rätt till ersättning för de utgifter kattens vistelse hos dig medfört. Att ingående undersöka dina möjliga ersättningsanspråk faller dock också utanför själva huvudfrågan.Är gåvan bindande?Jag förutsätter som nämnt att du fått katten i gåva. Alla gåvor är dock inte bindande. Det är endast bindande gåvor som medför en äganderättsövergång, och bara en ägare kan kräva tillbaka sina saker. 1 § i lag angående vissa utfästelser om gåva stadgar att fullbordade gåvor är bindande. Vad krävs för att gåvan ska vara fullbordad i ditt fall? Enligt 2 § i samma lag fullbordas gåvan när saken (djur är saker i lagens mening) kommer i din besittning. Besittning är i sig ett svårdefinierat begrepp, men i detta fall räcker det med att konstatera att katten kommit i din besittning eftersom den har bott hos dig. Gåvan är alltså fullbordad och därmed bindande. Det betyder att du äger katten.Vad kan du göra?Ansök om handräckning hos Kronofogden. En handräckning kan kort och gott innebära att grannen måste lämna lämna tillbaka katten. Information om ansökan och blankett finns på Kronofogdens hemsida.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!