Hur kan jag få tillbaka utlånade pengar (försträckning) och en utlånad bil när mottagaren vägrar?

2018-09-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har lånat ut pengar till mitt ex i olika belopp som jag endast har swishat till henne om man räknar ihop allt så blir det drygt 20000kr. Min fråga räcker det med historiken från swish som bevis att kräva pengarna tillbaka? Sen använder hon en bil som står på mig där jag har sms om att jag vill att den ska skrivas över eller så ska den skrotas. Men ej fått något svar från det! Det kanske kan få min story om pengarna mer trovärdig också? Har också skrivit till henne om pengarna där jag också har skrivit att vi kan hoppa över alla belopp under 500kr. Men även hör ingen lycka.Sen vet jag inte om man kan få fram ett samta man har haft över telefon för där har hon sagt att hon ska betala lånetUrsäkta att det kanske är rörigt Mvh
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar flera juridiska aspekter som aktualiserar flertalet olika lagar. Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker som var för sig behandlar de olika juridiska aspekterna.Lånat ut saker?För det första måste det konstateras att du faktiskt lånat ut de nämnda pengarna och bilen till ditt ex. I sådana här fall är frågan om bevisning central. För att du ska kunna kräva tillbaka pengarna krävs att du först och främst kan bevisa transaktionen. För detta bör Swish-transaktionerna räcka. Detta bevisar klart och tydligt att pengar från ditt bankkonto överförts till ditt ex konto.Det som händer när du har kunnat bevisa att en överföring föreligger från dig till henne är att hon har bevisbördan för att det rör sig om en gåva. Det blir alltså direkt ditt ex som då måste bevisa att det handlar om en gåva och inte om ett lån. Detta klargjordes i ett rättsfall från högsta domstolen (NJA 2014 s. 364). Där uppgavs bland annat följande."Den som i en rättegång kräver betalning på grund av ett påstått penninglån (försträckning) har som princip att styrka sitt påstående. Den principen tar dock inte sikte på det fallet att det står klart att ett visst belopp har förts över från en person till en annan och det råder oenighet om överföringens innebörd.""Bevisbördan för att ett mottaget belopp har utgjort en gåva vilar på mottagaren."Sammanfattningsvis ska det alltså räcka med att du bevisar att du betalat pengar till ditt ex. Därefter ska bevisbördan ligga på henne att bevisa att mottagandet av pengarna inte utgjorde gåvor.Ett problem kan dock vara att det här handlar om flera förhållandevis låga belopp. I rättsfallet jag ovan refererade handlade det om ett belopp om 100.000 kr givet av en person med dålig ekonomisk ställning. I ditt fall handlar det om mycket lägre belopp vid flera tillfällen och det är möjligt att beviskravet blir sänkt för ditt ex på grund av bland annat detta. Det kan även vara problematiskt med de låga beloppen på så sätt att denna typ av transaktioner (mindre belopp "swishade" mellan partners) mycket ofta är gåvor.Vad gäller bilen bör det inte vara svårt att bevisa att den tillhör dig, då den är skriven på dig och du förmodligen har något köpebevis kvar (som t.ex. kvitto).Jag kommer dock längre nedan att gå in på vilka alternativ du har att kräva tillbaka dessa pengar och bilen och hur bevisreglerna förhåller sig till de olika alternativen.Kan det röra sig om brott?Till att börja med är det sannolikt att det här rör sig om en eller flera brottsliga gärningar. En viktig skillnad måste dock göras mellan utlånandet av bilen och utlånandet av pengarna. Man säger att du lånat ut bilen, eftersom du har kvar äganderätten till bilen och har ett krav på att få tillbaka samma bil. Man säger dock angående pengarna att du lämnat en försträckning. Detta därför att du inte har ett krav på samma pengar, utan du har i stället ett krav på att få tillbaka samma summa pengar (eventuellt med tillägg för ränta).Därmed kan brottet olovligt förfogande eller olovligt brukande ha begåtts beträffande bilen. Dessa brott regleras i brottsbalken (BrB) 10:4 och 10:7 respektive.Brottet olovligt brukande begår den som gör följande:"Den som vållar skada eller olägenhet genom att olovligen bruka någon annans sak döms för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år."Detta kan alltså aktualiseras eftersom hon olovligen brukat din bil och att detta orsakat dig olägenhet. Även olovligt förfogande kan aktualiseras om du har krävt tillbaka bilen och hon vägrat göra detta och i stället innehållit den.Det är dock i allmänhet inget brott att inte betala tillbaka pengar man lånat.Kräva tillbaka lånade sakerHur kan du då kräva betalt för dina penningkrav och kräva tillbaka din bil? Du skriver att du vill att den ska skrivas över på henne eller skrotas. Du kan dock varken tvinga henne att köpa den eller att ta emot den som en gåva. Du kan inte heller tvinga henne att skrota den. Det du tog kan göra är att återta besittningen av den. Här nedan går jag igenom hur du kan göra detta och hur du kan få betalt för dina penningkrav.PengarnaTill att börja med kan du kräva betalt för dina penningkrav. Det kallas med juridiskt språkbruk att du har fordringar på ditt ex. Du har alltså flera fordringar på olika summor pengar på ditt ex.Det första medlet som finns till hands när någon vägrar betala för en fordran är att ta hjälp av kronofogdemyndigheten (KFM).Det fungerar som så att du ansöker om ett utslag om betalningsföreläggande. När du har skickat in ansökan till KFM kommer de att skicka ett brev till svaranden (ditt ex) som får en viss tid på sig att bestrida kravet. Det finns alltså inget beviskrav för dig här, utan systemet fungerar så att KFM skickar ut brevet på din ansökan och det enda som behövs för att du ska få rätt är att hon inte bestrider kravet. Om hon inte bestrider inom den angivna tiden kommer skulden att fastställas, och hon kan då ansöka om så kallad återvinning om hon är missnöjd med utslaget och ändå vill bestrida kravet. Om hon inte bestrider och inte ansöker om återvinning kommer utslaget att stå fast och ditt krav kommer att kunna verkställas. Då kan KFM hjälpa dig att få tillbaka pengarna genom att de exempelvis utmäter pengar från hennes bankkonto. Problemet med detta är att du måste göra en ansökan för varje krav. Varje ansökan kostar dessutom 300 kr att göra, oavsett resultat. Ansökan gör du på KFM:s hemsida.Om ditt ex däremot bestrider kravet från KFM eller ansöker om återvinning av utslaget blir det svårare för dig. Det som då står till buds är att ta ärendet till domstol. Ärendet ska då tas upp av tingsrätten och då krävs det att du kan bevisa att alla dessa transaktioner skett som du begär betalt för. Jag har ovan beskrivit lite av bevisreglerna i en sådan process. Just eftersom det handlar om mindre belopp kan en sådan process vara krånglig för dig då beviskraven som sagt kan hamna lågt för ditt ex att bevisa att det rört sig om en gåva och eftersom det handlar om flera mindre transaktioner. Dock så talar bevisreglerna från ovan refererade rättsfall till din fördel och det bör då trots allt vara ditt ex som har bevisbördan för att överföringarna utgjorde gåvor och inte lån.Ett tips är att ladda ner en app som spelar in samtal på mobiltelefonen automatiskt. Ett sådant inspelat samtal kan du använda i bevissyfte. Jag kan dock tyvärr inte svara på hur stort bevisvärde det har att ditt ex ej svarat på dina SMS med krav på betalning. Det riskerar dock att ha mycket lågt, om ens något bevisvärde. I det svenska rättssystemet råder dock principen om fri bevisprövning (rättegångsbalken 35:1) som innebär att domstolen självmant ska värdera bevisen "efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit" i målet.RäntaFör att få ränta på dina krav måste du skicka meddelande (t.ex. genom mail och/eller rekommenderat brev) till ditt ex med krav på varje belopp som du kräver betalning på och att underlåtenhet att betala dessa belopp leder till att ränta börjar löpa på varje belopp 30 dagar efter kravet (se räntelagen 4 och 6 §§).BilenAngående bilen kan du göra en polisanmälan om brott för att ditt ex inte lämnar tillbaka din bil. Alternativt kan det kanske räcka med att du konfronterar henne med att du skulle kunna göra detta, så kanske hon lämnar tillbaka bilen självmant.Om hon ändå inte vill lämna tillbaka bilen kan du ansöka om handräckning för detta hos KFM. Även detta görs på KFM:s hemsida. Det fungerar på samma sätt som ansökan om betalningsföreläggande förutom att verkställandet handlar om att KFM hjälper dig att återta bilen.Om hon däremot bestrider brevet som KFM skickar är det återigen stämning i domstol som står till buds. Det skulle dock vara underligt om hon bestred ett sådant utslag då det som sagt bör vara lätt för dig att bevisa att bilen är din.SammanfattningJag tänker nu ställa upp vad du i stora drag bör göra och i vilken ordning.1. Konfrontera henne återigen med vad du vill (ha betalt och eventuellt ha bilen tillbaka). Spela gärna in samtal och spara SMS/mail i bevissyfte.2. Om hon fortfarande vägrar kan du konfrontera henne med att du kan ansöka om hjälp hos KFM samt anmäla henne för brott för brukandet av bilen och vägran att återlämna den.3. Du kan ansöka om betalningsföreläggande för att få betalt och handräckning för att få tillbaka bilen. Länkarna till hemsidan för ansökan finns ovan under rubrikerna "Pengarna" och "bilen".4. I sista hand, om hon bestrider kraven från KFM, är att du ansöker om stämning i domstol eller eventuellt hotar om detta om det räcker. Om det gått så här långt rekommenderar jag att du tar hjälp av en professionell jurist på Lawlines juristbyrå.Jag hoppas att detta klargör situationen för dig. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du ställa dessa till mig via Joel.Herrault@Lawline.se.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kontrollavgift vid kortare parkering

2018-09-08 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har fått en påminnelse från Hojab. De påstår att jag parkerat i en stad i Norrland. Under de 1½ minut de påstår jag parkerat var jag hemma I min hemstad, I Götaland, 100 mil från platsen de påstår. De vill inte stryka kontrollavgiften. Nu har de skickat en ny påminnelse, för samma adress, men I min stad. Kan man lita på parkeringsvakter ?Får de redigera sina anmärkningar, när de gjort fel?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att inte bara du, utan också din bil, var i Götaland. Om du bestrider kontrollavgiften åligger det parkeringsbolaget att styrka att den är riktig. Var din bil inte på platsen kommer detta av naturliga skäl att bli svårt. Var det däremot bara en enklare miss på ortnamnet och att du faktiskt stod felparkerad blir det desto lättare, om de t.ex registrerat att bilen stått parkerad utan giltig biljett. Det finns inga lagreglerad tid för hur lång tid en bil kan stå still innan en p-vakt kan utfärda en kontrollavgift. Ofta väntar de några minuter för att föraren ska hinna köpa en p-biljett (och man kan naturligtvis inte få en bot under tiden man går för att köpa en biljett), men det finns ingen minimitid för hur kort en parkering kan vara.Huruvida man kan lita på parkeringsvakter är ingen fråga som lyfts under juristutbildningen, och jag behöver därför lämna den utan svar. Jag hoppas att du har överseende med detta.Med vänlig hälsning

Återkravsrätt (Condicitio indebiti)

2018-08-26 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Snälla behöver hjälp. Skrev på ett anställningsavtal den 16/8 och upptäcker sedan att det står iställer 16/6 allså två månader innan min riktiga anställning. Ser i banken att jag ska få insatt dubbel lön, fattar inget? Vad gör jag? Jag har inte gjort något fel, vi har skrivit under kontrakten och allt är insatt i systemet.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller att det står fel datum på anställningsavtalet tycks ju det vara ett misstag vilket jag rekommenderar att du uppmärksammar din arbetsgivare på. Ett enkelt sätt att rätta till det är ju att skriva på ett nytt avtal vilket ersätter det gamla.Därtill uppfattar jag det som att har du fått betalt en lön som du inte ska ha fått, alltså som du inte intjänat. Vad gäller den dubbla utbetalningen är den juridiska termen condictio indebiti (återkravsrätt). Det finns ingen lagreglering om condictio indebiti i svensk rätt, däremot finns det en hel del praxis på området. Huvudregeln är att betalningar som skett av misstag skall betalas tillbaka, se NJA 1999 s. 575. Det finns dock undantag och Högsta Domstolen har sagt att man skall bedöma varje fall för sig. Det viktigaste undantaget är när mottagaren, i god tro, har inrättat sig efter och/eller konsumerat beloppet. Med god tro menas att personen som mottagit betalningen inte skall ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig. Ett annat undantag är när mottagaren trott att pengarna varit en frivillig disposition från betalaren. Inget av dessa bedömer jag falla in på din situation eftersom du starkt verkar ha uppfattningen av att du fått för mycket betalt och därför är regeln att pengarna ska betalas tillbaka den som gäller.Det korrekta att göra är alltså att kontakta din arbetsgivare samt bank så eventuella felaktigheter kan rättas till. Oavsett om pengarna är felaktigt utbetalda så kommer det nog uppskattas av din arbetsgivare då det visar på ärlighet och välvilja. Skulle det visa sig att arbetsgivarens vilja var att betala ut hela beloppet så är det ju bara dubbel vinst för dig! Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Condictio indebiti

2018-08-22 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om en person slutar på ett företag men ändå får in pengar från det företaget och sedan anmäler denna summa pengar till lönekontoret och beslut tas att man ska betala tillbaka den summan. Om det sedan kommer ett brev hem där företaget vill ha tillbaka en högre summa pengar än den man anmälde måste man väl inte betala tillbaka allt då en viss summa pengar använts i god tro? Det borde väl räcka att betala tillbaka endast endast den summan som man anmälde till lönekontoret?Tacksam för svar!
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör det som brukar kallas condictio indebiti, misstagsbetalningar. Vad som gäller vid misstagsbetlningar är inte reglerat genom lag, utan regleras av allmänna rättsgrundsatser och i praxis (se till exempel NJA 1999 s 575).Som huvudregel ska en misstagsbetalning betalas tillbaka tillfullo. Undantaget, då man inte behöver betala tillbaka, är om mottagaren rättat sig i så kallad god tro -- ett begrepp som du själv är inne på -- och i denna goda tro förbrukat pengarna.God tro kan delas in i subjektiv och objektiv god tro, vilka båda måste vara uppfyllda för att god tro ska föreligga (annars föreligger ond tro). En person är i subjektiv god tro om hen faktiskt tror att hen haft rätt att förbruka pengarna. För att vara i objektiv god tro krävs att personen inte heller borde ha förstått att det rört sig om en misstagsbetalning och att hen saknade rätt till pengarna. Som exempel skulle en person som i vanliga fall har 50 tkr på sitt bankkonto och efter en misstagsbetalning har 10 mkr på samma konto svårligen kunna hävda att hen rättat sig efter detta och inte borde ha förstått att någonting var konstigt. Personen befinner sig då i ond tro, oavsett om hen faktiskt trott att allting stått riktigt till. En person med varierande lön som en gång fått 500 kr för mycket utan att märka det hade haft lättare att hävda att objektiv god tro förelegat.Ofta brukar det vid tvister om saken vara upp till den som mottagit en misstagsbetalning och konsumerat pengarna att styrka att objektiv god tro förelegat, medan det är upp till betalningsavsändaren att slå hål på att mottagaren varit i subjektiv god tro.Summa summarum: Personen du talar om ska betala tillbaka följande:1. Det belopp hen varit i ond tro om, även om pengarna förbrukats.2. Det belopp hen varit i god tro om, men inte förbrukat.Med vänlig hälsning

Regressanspråk

2018-09-22 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min exfru tänker inte betala sin del av vårat gemensamma lån. Det betyder att jag blir betalningsskyldig hennes del också för att inte hamna hos kronofogden. Hur kan man gå tillväga för att lösa det?
Anna Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga om ni är solidariskt ansvariga för lånet eller inte. Om ni är solidariskt ansvariga gäller att fordringsägaren (d.v.s. den ni har en skuld hos) kan vända sig till vem som helst av er för att kräva betalning. Fordringsägaren kan då kräva ut hela betalningen hos bara en av er. Detta framgår av 1 kap. 2 § skuldebrevslagen.I det fall ni har en överenskommelse mellan varandra att ni ska betala hälften var av lånet, kan den som betalar hela skulden, vända sig till den andra låntagaren och kräva ut den del som denna skulle betala enligt överenskommelsen. Det kallas att man riktar ett regressanspråk.

Försenad betalning av villaförsäkring

2018-08-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vad händer när jag missat betala villaförsäkringen den 1-aug ? Betalt den idag 31-Aug. Blir det straffavgift?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller försäkringsavtal mellan privatperson och försäkringsbolag, kan avtalsvillkoren skilja sig åt från bolag till bolag. Vid försent betalade räkningar brukar det dock finnas regler om detta i avtalet. Du kan antingen kolla upp ditt avtal själv eller höra med ditt försäkringsbolag ifall det finns någon straff- eller påminnelseavgift. Hoppas att detta var till någon hjälp!Med vänliga hälsningar,

Vem kan gå i borgen?

2018-08-25 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vem kan gå i borgen?Måste personen vara svensk medborgare? Personen det gäller är norsk medborgare men äger en fastighet i Sverige.Finns det något som säger att en pensionär inte får vara borgensman?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag tänkte först berätta allmänt om att gå i borgen för att sedan ge svar på dina frågor.Den som går i borgen för någon annan kallas borgensman. En borgensman förbinder sig att betala räntor, amorteringar och övriga kostnader på krediten om inte kredittagaren själv kan betala. Det som avgör om en borgensman blir "godkänd" av banken är borgensmannens ekonomi. För att banken ska kunna besluta om borgensmannen har en bra ekonomi görs vanligtvis en kreditprövning. Det som prövas är borgensmannens betalningsförmåga vid kretidgivningstillfället och på sikt.Svaret på din fråga är alltså att vem som helst kan gå i borgen för ett lån. Det som krävs är att den som går in som borgensman har en god ekonomi. Det bör alltså inte vara av betydelse om personen är svensk medborgare eller pensionär. Det ska tilläggas att det är banken som avgör om en person är lämplig som borgensman. Jag rekommenderar därför att du kontaktar din bank för att få klarhet i om den tilltänkta personen kan gå i borgen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Condictio indebiti

2018-08-22 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, mitt namn är X och jag sa upp mig första maj och började mitt nya jobb i juni. Fick en lön 27:e juli från förra företaget och trodde i i god tro att detta var min slutlön samt semesterdagar som betalas ut. Men idag 16/8 ringde min gamla chef och säger att jag blir återbetalningsskyldig då de blivit fel i deras system angående min uppsägning så det gick inte igenom. Hur skall jag gå till väga? Eftersom jag var stensäker på att det var min slutlön så betala jag ett litet lån och så. Tacksam för svar.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver är en knepig rättslig situation och brukar betecknas som condictio indebiti, vilket rör misstagsbetalningar. Din före detta arbetsgivare har i tron om att företaget var skyldigt dig pengar betalat dig en viss summa. Frågan uppstår då om du ska betala tillbaka det du erhållit. Situationen regleras inte i lag utan har behandlats i praxis, se bl.a. NJA 1994 s 177. Det brukar framhållas att huvudregeln är att den som mottagit en misstagsbetalning har en skyldighet att betala tillbaka den. Däremot finns undantag. Om mottagaren i god tro disponerat över betalningen, kan mottagaren få behålla pengarna. Det som krävs är alltså att du har spenderat pengarna, och att du dessutom inte borde ha förstått att betalningen skett av misstag. Huruvida du har varit i god tro (inte borde ha förstått att det rörde sig om en misstagsbetalning) kan jag inte svara på eftersom man måste göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Att det rör sig om din arbetsgivare kan dock anses tala för att du varit i god tro, förutsatt att summan är någorlunda rimlig. Det är upp till arbetsgivaren att försöka driva in pengarna, om inte du frivilligt lämnar tillbaka dem. Om du vägrar, måste arbetsgivaren stämma dig i tingsrätten. Hoppas att svaret hjälpte. Vill du ha mer hjälp är du välkommen att kontakta vår juristbyrå, kontaktinformation hittar du på vår hemsida. Vänligen,