Borgensåtagandes upphörande

2018-10-17 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man har en borgesman på en lägenhet på grund av en betalningsanmärkning hos men, kan man då "avsluta" borgensmannen när betalningsanmärkningen försvinner?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Borgensåtagandets villkor är mer eller mindre helt upp till parterna att utforma. Det gäller även ifråga om borgensåtagandets upphörande. Därför vill jag råda dig att i första hand ta en titt på vad avtalet mellan gäldenären, borgensmannen och borgenären stipulerar. Skulle avtalet inte ge de svar du letar efter är huvudregeln att borgensåtagandet upphör först när gäldenären är skuldfri. Ibland förekommer också gäldenärsbyte. Detta får inte ske utan borgenärens samtycke. Detta följer av att avtal skall hållas, vilket är en allmän rättsgrundsats i svensk (och på de flesta komparativa håll) avtalsrätt. Borgensmannen bör därför inte kunna skiljas från sin börda med mindre än att borgenären givit sitt samtycke därtill.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Min ex-sambo kvarlämnade egendom hos mig och gör nu anspråk på den mer än tio år senare. Har han rätt till egendomen?

2018-10-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,När min ex-sambo och jag separerade för mer än 10 år sedan, lämnade han kvar en lampa som han hade ärvt. Hans avsikt då var att hämta lampan, men det skedde aldrig. Lampan finns därför kvar i lägenheten, som är min. Vi har inte haft någon som helst kontakt på drygt 10 år. Han har alltså inte gjort något anspråk på den under dessa år. Nu har han hört av sig och vill hämta lampan. Juridiskt, kan han fortfarande göra anspråk på lampan?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag säga att din fråga inte har ett klart och tydligt svar som framgår av någon lag. Till skillnad från vanliga fordringar, som exempelvis skadeståndskrav, kan inte äganderätter preskriberas. Vanliga fordringar preskriberas efter tio år (PreskL 2 §). I sådana här situationer är det således någon typ av äganderättsövergång som måste ha ägt rum för att du ska ha rätt till lampan framför din ex-sambo. Vanligtvis övergår äganderätter från en person till en annan genom så kallade derivativa fång. Med detta menas att man fått någonting på ett sätt som kan härledas från någon annan, genom exempelvis ett köp, gåva, byte eller arv. Denna typ av fång är dock inte aktuell i denna situation. Istället får hjälp för att lösa denna fråga hämtas någon annanstans ifrån.Inom juridiken finns dock en gammal rättsprincip som kallas res derelicta. Principen handlar om att om egendom är övergiven kan äganderätten till den övergå till en ny innehavare. Denna princip kan exemplifieras på så sätt att om man kastar till exempel en pet-flaska på marken, kan en upphittare ta över äganderätten till den, medan den som övergav flaskan förlorar äganderätten till den. Detta följer alltså av principen res derelicta.De exempel som brukar användas när det talas om res derelicta och situationerna i de få rättsfall i vilka principen använts har inte varit liknande din situation.Utifrån principen, hur den använts och diskussionen kring den går det dock att urskilja om den skulle kunna tillämpas på ditt fall.I ditt fall är omständigheterna, som jag förstår dem, som följande. Ditt ex har lämnat kvar lampan hemma hos dig. Han har inledningsvis visat avsikt att hämta lampan. Du har inte vägrat honom tillgång till den men han har ändå inte hämtat den. Nu har mer än tio år förflutit inte endast sedan lampan kvarlämnades, utan också sedan ni haft kontakt och han visat intresse för lampan. Omständigheterna, sådana jag beskrivit dem, talar enligt min uppfattning starkt för att principen om res derelicta ska kunna tillämpas. Därmed bör äganderätten sedan ett tag tillbaka ha tillfallit dig som innehavare av den övergivna lampan.Det finns dock som sagt inget klart och tydligt svar på denna fråga. Enligt min uppfattning skulle dock ditt ex ha svårt att vinna framgång i domstol om han valde att ansöka om stämning för utfående av lampan. Om han mot förmodan skulle vinna skulle det samtidigt innebära att du bör ha rätt till ersättning för ditt omhändertagande av lampan under all denna tid. Det skulle kunna ses som att du skulle ha rätt till en hyra för att du förvarat lampan all denna tid. Han skulle då högst sannolikt förlora oavsett utgången i en sådan här tvist.Som sagt är min uppfattning att detta är ett relativt tydligt fall av res derelicta. Detta innebär att äganderätten till lampan sedan länge bör anses ha tillfallit dig och därmed upphört att vara din ex-sambos.Trots att jag inte kunnat ge ett helt entydigt svar hoppas jag att detta klargör de juridiska aspekterna av din situation. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du ställa dessa till min mail Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att överlåta lånet på min sambo vid en separation?

2018-10-07 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min sambo har fått ett halvt hus i gåva av en faster, mot en ekonomisk ersättning som vi kommer att ta ett lån för. Vi kommer båda att stå som låntagare. Om vi separerar förstår jag att vi båda är betalningsskyldiga för lånet, även om jag inte står som ägare av halva huset. Min fråga är: Krävs det ett dokument upprättat av jurist för att avtala att min sambo, vid en eventuell separation, ensam skall överta hela lånet? Eller räcker det att vi skriver ett sådant avtal, som skrivs under av båda parter samt vittnen? Blir det då juridiskt giltigt?Mvh
Julia Amundsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att ni båda står som låntagare innebär, precis som du säger, att ni är solidariskt betalningsansvariga. Det betyder att borgenären, det vill säga den som lånar ut pengarna (vanligtvis banken), kan kräva antingen dig eller din sambo på hela lånesumman. Om ni separerar och du inte längre vill stå på lånet, krävs att det accepteras av borgenären. Detta eftersom lånet är ett avtal mellan er och borgenären, inte mellan dig och din sambo. Ni måste alltså fråga borgenären om det är okej att lånet överlåts på din sambo. Det räcker inte med ett avtal mellan dig och din sambo som säger att lånet ska överlåtas på honom vid en eventuell separation. Ni kan dock upprätta ett avtal sinsemellan också, men det är som sagt enbart gällande internt mellan er och inte i förhållande till banken. Det finns inga formella formkrav på ett sådant avtal, utan det kan vara utformat som du beskriver i frågan.SammanfattningOm lånet kan överlåtas till din sambo är alltså upp till borgenären att bestämma och någonting ni måste ansöka om. Är det hos banken ni lånat, brukar faktorer som lånets storlek och låntagarens ekonomiska situation vara av betydelse för bedömningen. Som nämnt ovan kan ni dock upprätta ett avtal sinsemellan också om att ni önskar att din man övertar lånet vid en separation. Det är dock ingen försäkran om att så kommer ske. Återigen, det är viktigt att ni får tillåtelse från borgenären att överlåta lånet, i annat fall kan denna komma att kräva dig på lånet trots att du och din sambo separerat. Hoppas detta var svar på din fråga! I annat fall är du varmt välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsningar

När blir man ägare till en bil?

2018-10-04 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |hej!Vid vilken tidpunkt blir jag ägare till en bil?1- när säljaren accepterar mitt anbud? 2- när vi skickar in ägarbytesdokument till transportstyrelsen?eller,3- när jag faktiskt tar kontroll över bilen?tack för din tid!Mvh
|Hej! Tack för att du vänt dig till oss på Lawline!Du "kan" bli ägare till en bil genom avtalet. Men bara avtalet kan inte göra att du också får skydd mot andra köpare av bilen eller mot själva säljaren. Säljaren kan ju alltid i detta fall välja att gå ur ett avtal där prestationen (bilen) ännu inte överlämnats. Säljaren blir i detta fall skyldig att ersätta de kostnader som kan ha uppstått för köparen som trott att allting varit klart. Säljaren är alltså bara tvungen att betala för den skada som kan ha uppstått för köparen pga. att köpet inte blivit av, och såklart måste säljaren lämna tillbaka alla pengar som denne fått av köparen. Så även om man har upprättat ett köpeavtal kommer säljaren kunna dra sig tillbaka eller ännu värre fortfarande kunna sälja bilen till en annan köpare (för att bilen fortfarande finns i säljarens besittning). Avtalsrättsligt kan det alltså räcka med att ditt anbud accepteras, men sakrättsligt skydd på så sätt att "saken är din och ingen annans" uppkommer bara när du också fått bilen i din besittning. Om du blir sakrättsligt skyddad kommer säljaren aldrig kunna rikta krav mot dig att återlämna bilen tillbaka, även om säljaren fortfarande står som ägare i Transportsstyrelsens register. Det krävs alltså lite mer för att man ska bli en rättmätig ägare till en bil. Förutom avtal (helst skriftligt, det går bra med ett muntligt avtal också, men som bevis är det bättre med ett skriftligt avtal) krävs att bilen hamnar i din besittning eller som du skriver att du "faktisk tar kontroll över bilen". I vissa fall när köparen inte har möjlighet att efter köpet hämta bilen och få den i sin besittning kan lösöreköpsregistrering hos Kronofogdemyndigheten ske istället – för att köparen ska få detta sakrättsliga skydd. Men det krävs då att man är säker på att säljaren inte kommer att sälja bilen till någon annan under tiden registreringen av lösöreköpet pågår (tar ungefär 30 dagar, därför kan lösöreköpregistrering vara något riskabelt att göra om man inte litar på säljaren).Ägarbytet hos Transportstyrelsen måste alltid göras. Men ägaruppgifterna hos Transportsstyrelsen är inte det som avgör vem som äger bilen på riktigt. Den som har ett köpeavtal och fått bilen i sin besittning kan alltid kräva att bilen överförs i hans/hennes eget namn genom att vända sig till tingsrätten eller i första hand vända sig till Transportsstyrelsen och förklara att säljaren vägrar skicka in ägarbytesdokument men att köpet gått igenom sakrättsligt. Slutsats: Om punkten 3 i din beskrivning innefattar att ett avtal skrivits så är svaret på din fråga punkten 3. Hoppas att du fått en inblick i vad som gäller och ha en fortsatt bra dag! Med vänliga hälsningar,

Revisorsintyg vi företagsöverlåtelse

2018-10-15 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Måste ett ett överlåtelsekontrakt skrivas av en revisor och är det ett krav på att revisorn ska bevittna när underskrifterna från säljaren och köparen sker?I detta fal så handlar det om en butik/affärsverksamhet.
Hugo Wimby |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid en verksamhetsöverlåtelse ska du se till att du får förföljelserätt, vilket visar att säljaren har överlåtit sin verksamhet. För att det ska finnas en förföljelserätt behövs ett revisorsintyg som visar att verksamhetens har överlåtits till dig. Ditt fallMed ett revisorsintyg menas att en revisorn har åtagit sig uppdraget att vara revisor i bolaget. Jag kan inte hitta något krav om revisorn måste delta eller skriva överlåtelsekontraktet men utifrån de uppgifter jag hittar så räcker det att revisorn åtar sig att vara revisor för ert bolag. Mitt tips till digJag skulle vända mig till Bolagsverket för att få ett mer utförligt svar. De kommer hjälpa dig med vägledning när det kommer till frågor om företagsöverlåtelser. Kontaktuppgifter hittar du här.Hoppas jag kunde ge dig lite hjälp på vägen! Vänligen,

Kan min före detta man kräva mig på betalning för ett lån vi tagit gemensamt?

2018-10-09 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag och min före detta man har ett gemensamt lån som vi båda står på. Då jag har mycket mindre inkomst än vad han har så har han varit schysst och inte kräver någon betalning eftersom jag också betalar på ett privat lån till mina föräldrar som vi tog innan vi gifte oss. Nu kräver han som sagt att jag ska betala månadsvis till honom på lånet men jag vägrar eftersom jag som sagt redan betalar på ett till mina föräldrar. Vad gäller?
Julia Amundsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om lån finns i skuldebrevslagen (SkbrL). Banken kan kräva dig eller din före detta man på hela lånetEftersom ni båda står på lånet, är ni solidariskt betalningsansvariga. Det innebär att långivaren (vanligtvis banken) har rätt att kräva dig eller din man på hela lånesumman. Långivaren måste alltså inte kräva betalning av halva lånet från dig och andra halvan från din före detta man, utan kan kräva allt från en av er. Solidariskt betalningsansvar är en förutsättning för att det jag härnäst går igenom ska vara aktuellt.Din före detta man har rätt att kräva dig på betalningNär en av låntagarna själv har betalat hela eller delar av lånet, har denna så kallad regressrätt gentemot den andra låntagaren (2 § SkbrL). Det innebär i ert fall att din före detta man har rätt att kräva dig på det belopp som är utöver den del av lånet som han ska betala. Detta för att ingen av er i slutändan ska ha betalat mer än halva lånet. Jag förtydligar med ett exempel: Låt säga att ni tillsammans lånat 200 000 kr och därmed ska betala 100 000 kr var. Eftersom ni är solidariskt betalningsansvariga kan långivaren kräva endast en av er på betalning. Om så har skett, och din före detta man hittills betalat till exempel 150 000 kr, har han rätt att kräva 50 000 kr av dig, eftersom det är vad som går utöver den del som han ska betala. Om han istället har betalat hela lånet, kan han kräva 100 000 kr av dig. Han kommer alltid kunna kräva dig på det belopp som går utöver hans del, och vice versa. Du kan eventuellt ha rätt att kräva betalning för lånet från dina föräldrarI situationen ovan spelar det tyvärr ingen roll att du betalar på ett lån till dina föräldrar och att du därför sluppit att betala på det andra lånet. Däremot gäller ju såklart samma för dig, när det kommer till lånet från dina föräldrar. Om ni gemensamt har lånat pengarna av dina föräldrar (precis som i det andra lånet), har ni solidariskt betalningsansvar. Det gör att du har rätt att kräva din före detta man på den del av lånet som du betalat utöver din del, precis som i exemplet ovan. Sammanfattning och råd Sammanfattningsvis kan sägas att din före detta man har rätt att kräva dig på betalning för den del av lånet som går utanför hans del. På samma sätt har du dock rätt att kräva honom på det du betalat utöver din del på lånet från dina föräldrar. Det sistnämnda gäller dock endast under förutsättning att ni tagit lånet tillsammans och därmed är solidariskt betalningsansvariga.I det fall någon av er inte betalar det ni är skyldiga, kan den med regressrätten ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden, som därefter kan hjälpa till att driva in skulden. Jag vill även flagga för att banken kan komma att kräva betalning direkt av dig, i det fall din före detta man upphör med betalningen, och då måste du betala. Mitt råd är därför att ni i första hand talar med varandra och försöker komma överens om en lösning. Om det är möjligt brukar det vara det bästa för alla inblandade.Hoppas du fick svar på din fråga! Hör gärna av dig igen vid fler funderingar. Med vänliga hälsningar

Dubbelbetalning

2018-10-06 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |En bokningssajt har tagit betalt två gånger för övernattning. Hur får jag rätt?
Zuzu Rabi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vid felaktiga betalningar då man av misstag exempelvis har betalat för mycket på en faktura gäller som huvudregel att återbetalning skall ske. Detta följer inte av någon lag utan har vuxit fram i rättspraxis och kallas condictio indebiti (återkravsrätt). Jag skulle ge dig rådet att skicka ett mail, där du förklarar att det har skett en dubbelbetalning för en och samma övernattning samt att du vill ha en återbetalning på de pengar som drogs för mycket. Det är nog bäst att också bifoga underlag som styrker det du säger, exempelvis kontoutdrag som visar att du bookningsajten har dragit pengarna två gånger. Genom att skicka ett mail har du då också bevis på att du har klagat, och när du har gjort det. Vänligen,

Om möjligt att kräva personlig borgen när hyra ut en sak

2018-10-02 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, om jag vill hyra ut en entreprenadmaskin är det möjligt att kräva personlig borgen från ett aktiebolag?
|Hej! Tack för att du vänt dig till oss på Lawline!Jag antar att du antingen (a) vill försäkra betalning av hyran eller (b) vill försäkra att du får ersättning för maskinen i fall den efter felaktig användning går sönder hos dem. Det finns inget som hindrar dig att avtala om personlig borgen för en sådan framtida betalning/ersättning. Du skulle bara tillförsäkra dig att du får din betalning från någon. Se bara till att detta skrivs ned i ett avtal för att du senare enklare ska kunna framställa krav mot denna person som gått i personlig borgen, i fall aktiebolaget inte betalar i rätt tid (det blir alltså lättare att bevisa detta för exempelvis Kronofogdemyndigheten om du har allting nedskrivet på papper). Ha en fortsatt bra dag! Med vänliga hälsningar,