Återbetalning av handpenning för bröllopsfest på grund av Corona?

2020-11-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag och min man har en bröllopsfest bokad för 90 personer den 13 februari 2021. Denna fest bokades innan Corona slog till och har redan skjutits upp en gång från 22 aug 2020 till 13 februari 2021. Vi vill såklart avboka denna fest nu pga coronas utveckling. VI har betalat in en handpenning på 25% av det bokade beloppet som vi ej får tillbaka eftersom vi avbokar "försent". 6 månader innan gäller. Finns det något vi kan göra för att få tillbaka handpenningen?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!HandpenningEn handpenning är en förskottsbetalning som köparen får lämna för att företaget ska vara säker på att köparen inte drar sig ut avtalet. Handpenningen fungerar därmed som en sorts säkerhet för företaget, eftersom det kan uppstå en del kostnader i och med bokningen av bröllopsfesten. Det finns däremot ingen lag som gäller direkt för handpenning eller återbetalning av handpenning. Det finns inte heller en lag som ger er rätt att avboka bröllopsfesten, eftersom det inte handlar om att ni har köpt en vara. Avtalet mellan er och företagetDet avgörande för om ni har rätt att få tillbaka handpenningen är därmed avtalet mellan er och företaget som skulle ordna bröllopsfesten. Bestämmelser om avtal finns i avtalslagen. Det krävs alltså att ni och företaget faktiskt har avtalat om en rätt att få tillbaka handpenningen vid avbokning, för att ni ska få rätt att få tillbaka handpenningen. Detta eftersom det som sagt inte finns någon lag som ger er rätt till detta. Jag tolkar det som att ni och företaget faktiskt har avtalat om att ni ska få tillbaka handpenningen om ni avbokar sex månader innan bröllopsfesten skulle äga rum. Avtalet mellan er och företaget innebär därmed en viss rätt för er att få tillbaka handpenningen, men eftersom ni inte har avbokat innan sex månader så har ni faktiskt ingen möjlighet att få tillbaka handpenningen utifrån avtalet. Jämkning genom avtalslagen 36 §?Även om ni inte har rätt att få tillbaka handpenningen utifrån avtalet, så kan det finnas en möjlighet att jämka avtalsvillkoret om att ni inte får tillbaka handpenningen på 25 % om ni inte avbokar sex månader tidigare (avtalslagen 36 §).För att avtalsvillkoret ska kunna jämkas så måste avtalsvillkoret vara oskäligt. Ni hade kunnat argumentera för att ni bokade bröllopsfesten innan Corona slog till och att detta har inneburit förändrade förutsättningar för att ni ska kunna ha bröllopsfesten, och att ni därmed ska ha rätt till att få tillbaka handpenningen. Argumentet grundar sig därmed i att ni inte hade kunnat förutse hur situationen med Corona utvecklades och att sex månader är för lång tid för att avboka. Däremot hade ni faktiskt en möjlighet att avboka bröllopsfesten sex månader innan den skulle hållas eftersom bröllopsfesten sköts upp. Ni hade alltså en möjlighet att avboka bröllopsfesten och även få tillbaka handpenningen, och troligtvis kommer företaget argumentera för att ni borde ha avbokat när Corona slog till. En handpenning på 25 % bör inte rimligtvis heller vara oskälig. Företaget bör ha dragit på sig en del kostnader eftersom bröllopsfesten skulle äga rum om drygt tre månader. Oskäligheten bedöms dock i varje enskilt fall och jag kan inte ange hur exempelvis en domare skulle bedöma just ert fall. Troligtvis så lär dock inte avtalsvillkoret vara oskäligt, då avtalsvillkoret faktiskt har gett er en rätt till att få tillbaka handpenningen och det finns ingen lag som ger er denna möjlighet. Force majeure?Ni har även en möjlighet att argumentera för att ni ska ha rätt till att få tillbaka handpenningen pga. force majeure. Force majeure betyder att det finns extraordinära omständigheter som ingen av parterna i avtalet kan påverka och att parterna inte kände till de omständigheterna när avtalet ingicks. Detta skulle då innebära att parterna inte är skyldiga att göra det som står i avtalet, och ni skulle därmed kunna få tillbaka er handpenning eftersom ni inte hade varit skyldiga att betala. Det finns dock inte heller någon lag om force majeure och det krävs som huvudregel att ert avtal innehåller en force majeure-klausul. I det fall ert avtal också innehåller en force majeure-klausul så är det dock inte helt säkert att Corona innefattas i klausulen. Coronaviruset kan troligtvis anses vara något ytterst ovanligt eftersom viruset inte var känt för omvärlden. Därutöver hade Corona inte slagit till när ni ingick avtalet om bröllopsfesten och ni kände därmed inte till de omständigheterna. Anledningen till att det inte är säkert om Corona ska falla inom force majeure är för att det inte har prövats rättsligt än. Företaget hade därmed kunnat argumentera att Corona inte faller inom en klausul om force majeure om ni skulle ha avtalat om detta.Därutöver skriver du att ni redan har skjutit upp bröllopsfesten en gång från 22 augusti 2020 till 13 februari 2021. Det kan därmed anses att ni hade kunskap om läget gällande Corona när ni bokade om bröllopsfesten. Företaget hade därmed kunnat argumentera att om ni hade avtalat om en force majeure-klausul så gäller inte den längre eftersom det vi ombokningen innebar att ni ingick ett nytt avtal och då kände ni till omständigheterna med Corona. SammanfattningDet finns ingen lag som ger er rätt att avboka bröllopsfesten och därmed få tillbaka handpenningen, och avtalet ger er inte heller en rätt att få tillbaka handpenningen eftersom avbokningen inte sker sex månader innan bröllopsfesten ska äga rum. Ni har dock en viss möjlighet att argumentera att avtalsvillkoret ska jämkas så att ni kan få tillbaka hela handpenningen. Troligtvis kommer ni dock ha svårt att argumentera för att avtalsvillkoret är oskäligt eftersom det har gett er en rätt att få tillbaka handpenningen. Om det finns en force majeure-klausul i avtalet så hade ni även kunnat argumentera att den ger er rätt att få tillbaka handpenningen. Det är dock osäkert om ni når framgång med detta eftersom det inte har blivit rättsligt prövat och ni valde även att skjuta upp bröllopsfesten när Corona hade slagit till.Tyvärr verkar det därmed som att ni inte kommer ha rätt att få tillbaka handpenningen, men ni kan såklart höra av er till företaget och lägga fram de ytterligare argumenten som kanske kan innebära att ni får rätt till att få tillbaka en viss del eller hela handpenningen. Ni kan dock även boka en tid hos en av våra jurister på Lawline Juristbyrå för att få hjälp med att granska en eventuell force majeure-klausul eller möjligheten till jämkning av avtalsvillkoret. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vilken lag blir tillämplig för köp av hund?

2020-10-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har tänkt köpa en hund och undrar vilken lag som gäller. Köpet är från en privatperson.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hund räknas som lös sak i lagens mening. Köp av lös sak regleras i Köplagen och Konsumentköplagen, vilken lag som blir tillämplig blir dock avgörande av partsförhållandena. Eftersom det av frågan framgår att det är en privatperson som säljer hunden blir Köplagen tillämplig. Konsumentköplagen blir tillämplig när en näringsidkare säljer lös sak till en konsument. Det har dock kommit fall i rättspraxis, tidigare fall, där registrerade uppfödare i SKK är att jämställa med näringsidkare, varpå ett konsumentförhållande föreligger och Konsumentköplagen kan bli tillämplig. Det kan därför vara en bra idé att kolla upp om uppfödaren är registrerad i SKK.En viktig distinktion mellan Köplagen och Konsumentköplagen är att den första har avtalsfrihet (går att friskriva sig) medan den senare är tvingande till förmån för konsumenten. Med vänliga hälsningar,

Sälja samägd fastighet utan samtycke

2020-10-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Syskonpar som säljer gemensamt ägd fastighet. Vad händer om det ena säger ja till bud men inte den andra. Den andra vill invänta ev högre bud. Kan man framtvinga försäljning ?Undrande bror
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom ni äger fastigheten gemensamt blir lagen om samäganderätt tillämplig (här, nedan förkortad SamL). Enligt huvudregeln krävs samtliga delägares samtycke för att få förfoga över den gemensamma fastigheten eller för vidtagande av åtgärd i dess förvaltning (2 § SamL). Med förfoga avses försäljning, uthyrning eller övrig disposition med äganderätten. Alltså innebär detta att ni båda måste säga ja till budet för att försäljning ska kunna komma till stånd. Däremot finns en regel som säger att en av ägarna kan påkalla tvångsförsäljning av fastigheten (6 § SamL), om inte den andra ägaren kan framföra synnerliga skäl för varför det inte ska få ske. Vad som anses vara synnerliga skäl ska enligt praxis tolkas restriktivt. Om man vill få till en tvångsförsäljning så ska man inkomma med en ansökan till tingsrätten som då förordnar en god man att ombesörja försäljningen genom offentlig auktion (8 § SamL). Samägarna står kostnaden för den gode mannen, och detta dras från fastighetsförsäljningen (15 § SamL). Beträffande priset så kommer tingsrätten bestämma ett minimipris under vilket fastigheten inte får säljas på auktionen (9 § SamL). Detta pris är så högt att det inte priset blir oskäligt samtidigt som det inte är så högt att försäljning omöjliggörs. Slutligen ska poängteras att du fritt kan sälja din del av fastigheten om inte du och ditt syskon avtalat om något annat!Hoppas detta besvarade din fråga!

Hur skriver man bra juridiska tentasvar?

2020-10-16 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag läser idrottsjuridik och har tittat på gamla tentor och dragit slutsatsen av att det kommer till 90% att handla om olika case som jag ska titta på och resonera kring utifrån ett juridiskt perspektiv. Jag ska nu plugga till denna tentamen och vill förbereda mig så bra som möjligt, så jag eftersöker konkreta pluggtips till just att kunna redogöra för ett case. Var börjar jag? Hur hittar jag relevanta rättskällor att applicera till ett oförutsett case i lagboken (i och med att det kan handla om i princip vad som helst)?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du vill ha råd kring hur du kan skriva juridiska tentasvar. Läs frågan noggrant Mitt första råd är väldigt banalt men det är mycket viktigt att läsa frågan noggrant. Det kan vara bra att läsa frågan två gånger, så du har en bra överblick över omständigheterna i frågan. Skriv vad problemet ärNär du har läst frågan noggrant, ser du vilka delar av frågan som har juridisk relevans samt vilka juridiska problem som finns i frågan. Jag brukar skriva vad problemet är, till exempel " Problemet är att A och B har ingått ett muntligt avtal men B har ångrat sig". Tillämplig lag När du vet vad problemet är, vet du även vilka lagar som är tillämpliga. Börja med att utgå från lagen som är mest relevant för frågan. Jag brukar läsa lagarna som utgör kursfordran mycket noggrann innan tentamen, så jag snabbt kan hitta relevanta lagrum på tentamen. Rättsregler har ofta en huvudregel och vissa undantag. Jag har läst kursbeskrivningen på idrottsjuridik och ni har till exempel avtalsrätt. Då vet du att huvudregeln är att avtal ska hållas, men det finns vissa undantag, till exempel oskäliga avtal. Det är bra om du explicit anger vad huvudregeln är och sedan argumenterar för om det finns tillämpliga undantag. Våga argumentera Oftast är juridiken inte svart/vit utan man måste våga argumentera för sin sak. Det finns många gråzoner och ett problem kan oftast tolkas på olika sätt. Därför rekommenderar jag att du argumenterar för din ståndpunkt och att du är explicit kring varför du tycker att just din lösning stämmer överens med gällande rätt.Lycka till! Jag hoppas att du med detta fick svar på din fråga! Stort lycka till på tentan!Vänligen,

Försäkringsavtal

2020-10-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit upp mig på en ID-skydds tjänst hos Tryggsam. I efterhand så har jag noterat att jag i min hemförsäkring redan har ett ID-skydd. Jag försökte säga upp mitt avtal via mail men fick detta som svar:"Hej, Vad tråkigt att höra att du vill säga upp din tjänst hos oss. Det jag ser här att du har tecknat avtal gällande tjänsten ID-skydd Premium 2020-08-14 med 12 månaders avtalstid. Därmed så kommer vi tyvärr inte att kunna göra en uppsägning i dagsläget. Du är välkommen åter med en uppsägning tidigast 3 månader innan avtalstiden löper ut. Om du har några fler frågor eller funderingar så är du välkommen åter.Med vänlig hälsning / Kind regards"Finns det någon lag som skyddar mig som konsument som gör att jag kan upphäva avtalet? Ps. Jag har bett Tryggsam att tillhandahålla mig de avtalsvillkor de menar jag skrivit under på.
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt försäkringsavtalslagen 3 kap. 2 § får ett försäkringsavtal inte ha en längre bindningstid om längre än ett åt om det inte finns särskilda skäl. Härvidlag följer alltså försäkringsbolaget lagens begränsning. Därtill ställer samma lag, 3 kap 3 § endast krav på att man ska kunna säga upp försäkringen i samband med att den går ut. Att du får säga upp den tre månader tidigare än så är alltså mer förmånligt än vad lagen kräver. Hoppas du fick svar på din fråga!

När får jag svar på min fråga?

2020-10-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skrev för ett tag sen, men har inte fått svar, så jag provar igen
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag kan tyvärr inte hitta din fråga då en obesvarad fråga finns kvar i vårt system i ungefär 30 dagar. Det kan också vara så att du ställt frågan i ett annat namn, eller så är det någon av mina kollegor som håller på att svara på den. Vi får in väldigt många frågor dagligen och kan inte garantera svar på alla. För att få ett svar inom kort tid rekommenderar jag dig att ringa oss för gratis telefonrådgivning. Telefonnumret är: 08-533 300 04 och våra öppettider är: måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Om du vill ha ett skriftligt svar inom 24 timmar, eller för ett lägre pris, inom 3 dagar så kan du vända dig till vår expressrådgivning, ställ din fråga här. Du kan givetvis även ställa din fråga här igen så ska vi hjälpa dig så fort som möjligt! Vänligen,

Tolkning av kostnadsersättningsvillkor för garantiarbeten

2020-10-22 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har ett avtal med denna textUtökat garantiansvar avseende utförda kundarbetenE.K. har fullt garantiansvar i tre år för kundarbeten utförda före 1/1 2020 som avser rörelsegrenen "Montering", dvs målning, murning, snickeri och byggnation. Det innebär att E.K. skall ersätta köparen härför med ett belopp som svarar mot 100% av kostnaden för garantiarbetet.Om den konstaterade kostnaden avser en för bolaget skattemässigt avdragsgill kostnad skall ersättningen enligt ovan reduceras till 78,6% av kostnaden.Nu har det kommet ett garantiarbete på 52 000:- inkl moms enligt avtals texten vad ska E betala? De 52 000:- är kostnad plus normal vinstmarginal som vi fakturerar alla, ser inte varför vi ska förlora pengar genom att göra detta garanti arbete till en lägre kostnad. Istället för att göra garanti arbeten skulle personalen kunna ta in mer pengar per timme.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du undrar hur begreppet "kostnad" i avtalstexten ska tolkas, närmare bestämt om det ska förstås som den självkostnad ditt företag har för att utföra ett visst arbete eller om det ska förstås som den kostnad en hypotetisk kund skulle haft om den anlitat ditt företag för att utföra det aktuella arbetet. Din fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer.Utredning Ett avtal ska som huvudregel tolkas utifrån dess ordalydelse. Om ordalydelsen är mångtydig eller en situation som ligger på gränsen till dess tillämpningsområde bör avtalet tolkas utifrån vad som kan antas ha varit parternas gemensamma avsikt med avtalet vid dess ingående. Till stöd för vad som kan ha varit parternas avsikt kan bland annat ett avtalsvillkors sammanhang beaktas. Eftersom din fråga handlar om avtalstolkning kommer mitt svar präglas av viss osäkerhet då det aldrig kan sägas vara helt säkert hur ett givet avtalsvillkor bör tolkas. Med det sagt måste ordet "kostnaden" i det avtalsvillkor du citerar i din fråga enligt min uppfattning tolkas som den självkostnad ditt bolag har för att utföra det aktuella arbetet. Denna kostnad torde bestå av samma kostnader som ni normalt baserar era priser på, såsom normal lönekostnad för de anställda som utför arbetet, materialkostnader, eventuellt slitage på utrustning och så vidare. Jag baserar denna slutsats på att avtalsvillkoret, såvitt jag förstår, reglerar situationer då tidigare kunder åberopar garanti för utförda arbeten som kunderna anser bristfälliga. I en sådan situation framstår det som orimligt att ditt bolag skulle värdera kostnaden för arbetet högre än den egna självkostnaden eftersom det rör sig om just fullgörande av garantiåtaganden och inte ett affärsmässigt tillhandahållande av en tjänst. Till detta kan läggas ytterligare ett perspektiv, nämligen att relationen mellan dig och den tidigare delägaren med anledning av avtalsvillkoret kan liknas vid ett slags skadeståndsrättsligt åtagande; du kan komma att lida skada på grund av den tidigare delägarens bristande arbetsinsatser, varför det framstår som rimligt att den tidigare delägaren ska utge ersättning till dig om sådana fall uppkommer. Den skadeståndsrättsliga principen om att ersättningen syftar till att försätta skadelidanden i en likvärdig situation som vederbörande befann sig i innan skadehändelsen tycks klart motiverad i det nu aktuella fallet. Sammanfattningsvis skulle en tolkning av avtalet som ger dig ett direkt vinstintresse av att garantiärenden avseende den förre delägarens arbeten inkommer framstå som otillfredsställande då detta strider mot garantikonstruktionens och skadeståndsrättens grunder. Med anledning av detta kan det, i brist på andra bevis, inte antas ha varit parternas mening att begreppet "kostnad" skulle tolkas på annat sätt än som bolagets självkostnad för att åtgärda brister i den tidigare delägarens arbeten.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att i enlighet med avtalet begära ersättning från den tidigare delägaren som uppgår till den självkostnad ditt bolag har för avhjälpande av garantiärenden då denna tolkning av avtalet, enligt min uppfattning, framstår som den klart rimligaste. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Prästers Tystnadsplikt

2020-10-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Religiösa ledares tystnadsplikt. Enligt kyrkoordningen har präster absolut tystnadsplikt för uppgifter som lämnats under bikt eller enskild själavård. Men hur är det med religiösa ledare i andra kristna kyrkor än Svenska kyrkan eller andra religioner? Gäller absolut tystnadsplikt för uppgifter som t.ex. lämnats under bikt eller enskild själavård till en imam (islam) eller en rabbin (judendomen)?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Inom den svenska kyrkan har präster och diakoner tystnadsplikt. Prästen har en så kallad absolut tystnadsplikt, vilket innebära att det inte finns några undantag från denna (31 kap. 9 § Kyrkoordningen). Prästen får inte föra information vidare som man berättat för denne. en präst får inte heller kallas för att vittna i rättegång gällande något man exempelvis berättat under bikt eller själavård. En diakon inom svenska kyrkan har som nämt även en sorts tystnadsplikt, men inte absolut tystnadsplikt. En diakon kan under vissa reglerade omständigheter bryta sin tystnadsplikt (32 kap. 9 § Kyrkoordningen). En diakon har exempelvis anmälningsplikt enligt lag, om den får reda på ett barn far illa, vilket en präst inte har. Således, är tystnadsplikt ett känt fenomen inom kristendomen för präster och liknande. Tystnadsplikten grundar sig på att man ska känna sig trygg i att berätta saker för en präst, med vetskap om att informationen inte förs vidare. Det ska hjälpa folk att prata och öppna upp sig, samtal anses hälsosamt inom kristendomen. Vad jag vet, så finns det inget liknande koncept inom andra religioner, utan där gäller det andra regler och ritualer. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,