Om jag bjuder in till evenemang (skridskor), kan jag då bli skadeståndsskyldig?

2018-10-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Om jag bjuder in till ett evenemang via mail, SMS eller på Facebook eller annat socialt media där jag föreslår en viss runda som jag kanske ändrar under turen, exempelvis MTB eller långfärdsskridskor, och ett antal av mina vänner tackar ja och kanske även tar med sig några andra vänner som jag inte känner sedan tidigare, kan jag på något sätt anses vara ledare och vid något tillfälle bli ansvarig om det skulle ske en olycka där någon skadar sig eller till och med avlider.Verksamheten sker alltså inte inom ramen för någon klubb, det handlar inte heller om ett sälj-köp förhållande som regleras i något avtal (skriftligt eller muntligt). Det är endast ett antal personer som känner varandra mer eller mindre som gör ngt gemensamt.Tack på förhand.Hälsningar
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall är det fråga om huruvida skadeståndsskyldighet kan uppkomma för din del gentemot andra personer, i det fall det inte föreligger avtal emellan er. Det är sålunda fråga om utomobligatoriskt skadeståndsansvar, vilket regleras i skadeståndslag (1972:207) (SkL).Möjligheten att kräva skadeståndDen regel som är av störst intresse är den som stadgas i 2 kap. 1 § SkL. Bestämmelsen anger, att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada, ska ersätta skadan. Sålunda måste inledningsvis en "ansvarsgrund" fastställas. Denna ansvarsgrund består enligt bestämmelsen antingen av uppsåt eller vårdslöshet. Att du under planeringen inför evenemanget eller under evenemanget uppsåtligen (det vill säga med avsikt) orsakar skada på någon av deltagarna, får anses vara uteslutet. Istället får en bedömning göras huruvida du kan anses vårdslöst i planerandet av evenemanget eller under evenemanget. För att avgöra om så är fallet genomförs en "culpaprövning" (latin för vårdslöshet). Vårdslöshet (eller culpa) kan beskrivas som åsidosättande av en av rättsordningen uppställd aktsamhetsnorm. Det tycks dock inte som att evenemanget innehåller några större riskmoment, varför det inte bör ha uppkommit plikt att agera för att avvärja människor från denna fara. Skulle det emellertid föreligga något riskmoment i och med evenemanget, bör risken för skadans förverkligande, skadans storlek, samt din medvetenhet om dessa faktorer, beaktas.Skulle det dock fastställas, att det föreligger vårdslöshet, blir nästa fråga huruvida denna vårdslöshet har orsakat (vållat) skadan. Det ska nämligen för skadeståndsskyldighet föreligga "adekvat kausalitet" mellan vårdslöshet och uppkommen skada. Med det menas att det ska finnas ett visst kvalificerat orsakssamband mellan den handling som utförts och skadan som uppstått. Man brukar prata om att det ska "ligga i farans riktning" att en sådan skada kan uppstå av ett sådant handlande.Eftersom det inte tycks som att det föreligger något riskmoment under evenemanget – i förevarande fall baseras detta på att det får anses icke riskfyllt att åka skridskor, vandra – bör det inte kunna anses att du agerat vårdslöst. Skulle det uppkomma skada, bör det även vara svårt att anse att det kan föreligga adekvat kausalitet. Låt mig exemplifiera. Under evenemanget färdas ni på skridskor över en is. En av personerna gå igenom isen och slår under fallet i en axel, vilket resulterar i viss invaliditet. Det är enligt min uppfattning inte adekvat kausalitet att din inbjudan till evenemanget resulterar i denna skada. Personen kanske inte är en van skridskoåkare och färdas ändå på is som markerats som för tunn, isen är stor och du har märkt ut ett område för färd, personen hoppar på isen etc.Det ska även noteras, att det i detta fall bör vara fråga om samtycke från dessa personer. Det vill säga, dessa personer har förvisso inte samtyckt till viss skada. Däremot kan de anses ha samtyckt till risken för viss skada. Det kan även vara fråga om underförstått samtycke avseende risken för skada under evenemanget.SlutsatsDet finns möjlighet att åläggas skadeståndsskyldighet för utomkontraktuella skador. För detta krävs att det föreligger uppsåt eller vårdslöshet till skadan, samt att det föreligger adekvat kausalitet mellan handlingen och skadan.Det tycks inte som att du varken har uppsåt till skada, eller att det kan komma att föreligga vårdslöshet. Skulle skada uppkomma, är det inte sannolikt att det skulle kunna anses föreligga adekvat kausalitet. Dessutom bör det anses föreligga samtycke till aktiviteten från deltagarna och sålunda samtycke till risken för eventuell skada.Du löper sålunda inte risk för skadeståndsskyldighet.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Jämkning enligt 6 kap. 2 § SkL

2018-10-03 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej. Det är så här. Det är det är en kille som har skadestånd till mig. Han försöker pruta skulden för att han har andr skulder m,m. MIN fråga är, får han göra så?. När jag hade skadestånd så tog kronofogden pengar från mitt konto OVASETT vad.Så varför kan inte kronofogden göra så också mot han? Maila gärna mig svaret till min mail tack.[borttaget med anledning av risk för identifiering]Med vänliga hälsningar [borttaget med anledning av risk för identifiering].
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med tanke på att orsaken till skadeståndet är mig okänd måste jag utgå ifrån att skadeståndslagen (SkL) är tillämplig och alltså inte är satt ur spel på grund av avtal eller annan lag. I grund och botten bestäms skadeståndets storlek utifrån vad det kostar att ersätta skadan, oberoende av den skadeståndsskyldiges möjligheter att betala. Detta framgår bl.a av 2 kap. 1-3§§ SkL. Skadestånd kan emellertid jämkas – ända ner till noll i vissa fall. Det finns flera bestämmelser i SkL avseende jämkning. Den mest passande i ditt fall är 6 kap. 2 §. Lagrummet lyder:"Är skyldighet att utge skadestånd oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas."Det måste vara detta lagrum den skadeståndsskyldige åberopar. Innehållet i lagrummet är vid första anblick klart och tydligt. Svaret på din fråga är att ja, han får göra så. Frågan är dock inte helt okomplicerad, och det måste inte sluta med att han får rätt i denna sak. För det första är lagrummet bara avsett att tillämpas i undantagsfall. För det andra är tröskeln för att skadeståndet ska anses "oskäligt betungande" ganska hög. Det räcker inte med att man i största allmänhet har lite ont om pengar, utan skadeståndet ska vålla en svår ekonomisk situation för den skadeståndsskyldige, och tvinga honom att under en längre tid sänka sin levnadsstandard. För det tredje ska, vilket framgår av lagrummet, ditt behov att skadestånd tas med i beräkningen. Personskador, det vill säga fysiska skador på människokroppen, beaktas särskilt. Har du alltså blivit utsatt för personskada talar detta emot att beloppet ska komma att jämkas. Har denna skada däremot orsakats av brott, exempelvis misshandel (dock inte grövre brott), kan skadeståndet något paradoxalt ändå jämkas, om beloppet kan äventyra gärningsmannens återanpassning i samhället. Om du är berättigad brottsskadeersättning kan ditt behov av skadeståndet anses lägre, men här måste man vidta försiktighet. Eftersom en sådan ordning kan te sig stötande är huvudregeln ändå att jämkning i sådana fall inte ska ske. Detta framgår bl.a av rättsfallet NJA 1990 s. 196. Övriga omständigheter som har beaktats i annan praxis är bl.a. den skadeståndsskyldiges ålder och impulsiva handlande.Det framgår alltså att det finns en möjlighet till jämkning på grund av den skadeståndsskyldiges ekonomiska situation. Huvudregeln är emellertid att någon jämkning inte ska ske. Hur det kommer gå i ditt fall vet jag inte, eftersom jag inte känner till några omständigheter. Jag väljer därför att avsluta min analys här. Det är i vart fall så att skadeståndet inte kan jämkas med stöd i 6 kap. 2 § sedan beloppet fastställts genom dom. Det finns alltså ingen möjlighet för personen att i efterhand "pruta" på beloppet med stöd i nämnt lagrum. Däremot kan hans ekonomiska situation vara av betydelse när det kommer till Kronofogdens möjligheter att utmäta hans tillgångar, eftersom han inte gärna kan lämnas att svälta bara för att hans skulder ska täckas. Därför kan hans ekonomiska trångmål på detta sätt inverka menligt på dina möjligheter att få fullt betalt, men det är en fråga för Kronofogden.Tyvärr har jag ingen möjlighet att maila svaret, men jag hoppas ändå att du är nöjd och att du känner att du fått svar på din fråga!

Bör jag driva fråga om ersättning vid felaktig diagnos?

2018-09-28 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |HejMin fru blev i ett tidigare skede feldiagnostiserad, när cellförändringar som borde upptäckts inte gjorde det förens vid ett senare tillfälle. Dessa cellförändringar ledde till att cancer bildades och nu ett antal år senare har cancern blivit kronisk och hon kommer förlora livet på grund av den. Vi har det på papper att de missade cellförändringarna ledde till cancern och vi har tidigare fått ersättning från LÖF för att livmodern var tvungen att opereras bort. Min fråga är nu helt enkelt om jag som man bör driva denna fråga för att försöka få någon slags ekonomisk ersättning då det faktiskt leder till att två små barn kommer få växa upp utan sin mamma. Och en eventuell ersättning skulle kunna vara en bra ekonomisk grund för den i ett senare tillfälle.
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag beklagar innerligt sorgen.Min bedömning är att du och dina barn har rätt till ersättning som närstående på grund av felaktig diagnostisering som lett till döden (6 § patientskadelagen). Patientskadeersättning bestäms enligt skadeståndslagens regler (8 § patientskadelagen). Däri står att:2 § Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas förbegravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet,förlust av underhåll,personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars, på annat sätt än genom förmån som avses i 3 §, själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet. Lag (2001:732).SammanfattningErsättningen som ni har rätt till är begravningskostnader, förlust av underhåll och personskada på grund av psykiskt lidande. Dessa beräknas enligt schablonbelopp. Anledningen till schabloneringen är att högsta domstolen har uttalat sig om att det både är omöjligt och olämpligt att värdera ett människoliv. Sammantaget anser jag absolut att det är värt att driva frågan om ersättning.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2./Vänligen,

Skadeståndsansvar för barns agerande - garantställning

2018-09-20 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej!Jag är förälder till en flicka som spelar fotboll. I våras kom det en förfrågan från klubben om jag kunde vara med när hon skulle på träningsläger. Jag tackade ja eftersom jag trodde det rörde sig om att fixa mat, städa osv. Nu när det närmar sig lägret så har jag fått veta att fotbollstränarna endast är i tjänst dagtid och att det är jag och en annan förälder som ska ansvara för barnen efter kl 17 fram till kl 8 på morgonen då tränarna börjar jobba igen. Jag känner mig inte bekväm över att ha ansvar för så många barn och undrar vilka regler som finns gällande detta. Vilket ansvar har jag och måste jag ingå något avtal med klubben för att kunna ha ansvar för barnen eftersom jag inte är anställd av dem? Vad händer om något barn skadar sig under kväll natt eller om de till exempel tar i sönder något på skolan där vi ska bo? Ansvarar jag då för det? Kan ni komma på andra problem som kan uppstå så meddela mig gärna det för jag känner mig orolig.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du undrar lite olika saker med anledning att du ska vara med och hjälpa till på din dotters fotbollsläger. Jag behandlar frågorna var för sig. Jag har av pedagogiska skäl delat upp frågorna lite annorlunda än du har.Måste du ingå något avtal med klubben för att kunna hjälpa till?Du undrar dels om du måste ingå något avtal med klubben för att kunna vara med på fotbollslägret och ansvara för barnen. Svaret är nej. Det finns ingen särskild reglering som anger att ett avtal måste skrivas i dessa situationer. Det står dig således fritt att hjälpa till eller att inte hjälpa till, med eller utan avtal. Jag återkommer i slutet av mitt svar till att det ändå kan vara en bra idé att upprätta något slags avtal. Vad händer om något barn skadar sig under natten genom exempelvis en olycka?Du undrar vidare vad som händer om något barn skadar sig under natten, t.ex. genom en olycka. Om det sker genom en olycka så föreligger inget problem i rent juridiskt hänseende. Olyckor sker ibland och det du gör då är såklart att ringa efter hjälp om det behövs. Om det är så att något går sönder eller ett barn skadar ett annat genom något som inte juridiskt är att betrakta som en olycka blir det mer komplicerat. Jag redogör för vad som då gäller under nästa rubrik. Vad händer om ett barn har sönder något eller kanske skadar ett annat barn och det inte beror på en olycka?Du undrar vidare vad som händer om ett barn skadar egendom på stället där ni bor. Det kanske till och med är så att ett barn skadar ett annat. Du undrar om du är ansvarig i dessa situationer. Med ansvarig bör i juridiska termer förstås "ersättningsskyldig". Det sätt som ansvar kan utkrävas i en domstol är nämligen främst genom att kräva skadestånd. Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (hädanefter förkortad SkL). Huvudregeln är att den som orsakar person- eller sakskada, antingen genom vårdslöshet eller med uppsåt, ska ersätta skadan (se 2 kap 1 § SkL). Om ett barn skadar någon/något antingen avsiktligt eller genom att agera vårdslös, uppkommer alltså ett skadeståndsansvar. Som huvudregel gäller att den som orsakar skadan, ska ersätta den. Om ett barn, under 18 år, orsakar person- eller sakskada, ska man ta hänsyn till bl.a. barnets ålder samt handlingens beskaffenhet då skadeståndet bestäms (2:3 SkL). Det kan dock även vara så att man (t.ex. en domstol) anser att det är du som har orsakat skadan, genom att brista i din övervakning av barnen. Det finns nämligen inom skadeståndsrätten något som kallas för "garantställning". Det innebär att man anser att en person är ansvarig för att se till att andra personer inte orsakar skada. En sådan garantställning anses bl.a. gälla föräldrar i vissa fall. En förälder anses således i vissa fall ha en skyldighet att se till att dess barn inte orsakar skada. Om föräldern (som då kan kallas "garanten") underlåter att uppfylla sin övervakningsplikt, kan föräldern bli skadeståndsansvarig för den skada som barnet orsakar. Jag kan inte hitta några vägledande rättsfall som passar in på din situation. Samma tanke som ligger bakom en förälders garantställning i förhållande till sina barn, gör sig dock med viss styrka gällande även på din situation, då du åtar dig att övervaka barnen under natten. Jag vågar därför inte utesluta att det skulle vara så att en domstol skulle kunna se dig som en "garant" då du passar barnen och att du därför kan komma att bli skadeståndsansvarig för den skada som barnen eventuellt orsakar. Om du vill skydda dig mot detta, rekommenderar jag därför att du skriver ett avtal med klubben, så att dessa frågor kan klargöras. Förslag på innehåll i ett sådant avtal redogör jag för under nästa rubrik. Förslag på avtalJag har alltså konstaterat att det finns en viss möjlighet att du kan komma att bli skadeståndsansvarig för den skada som barnen eventuellt orsakar under den tid du vaktar dem. Om du vill skydda dig mot detta, bör du ingå ett avtal med klubben. Avtalet mellan dig och klubben kan dock endast reglera rättigheter och skyldigheter mellan dig och klubben. Ett avtal mellan dig och klubben kan således endast komma att avse klubbens möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot dig på grund av att ett barn eventuellt förstör egendom. I ett sådant avtal kan klubben således ange att den avsäger sig sin rätt att rikta skadeståndsanspråk mot dig om det är så att barnen eventuellt förstår klubbens egendom. Vill du försäkra dig om att inte bli skadeståndsansvarig, bör du ingå ett sådant avtal med klubben. Avtalet som jag nämner strax ovan kan dock inte reglera det fallet att ett barn skadar ett annat barn. Det är ju då det barnet (dess vårdnadshavare) som eventuellt kan få en rätt att rikta anspråk mot dig. För att du ska kunna försäkra dig mot detta behöver du ingå avtal med samtliga föräldrar, där de avsäger sig rätten att rikta anspråk mot dig. Ett alternativ till detta är att det, i avtalet med klubben, anges att klubben åtar sig att ersätta dig för sådan eventuell ersättning du är tvungen att utge till föräldrar. På detta sätt slipper du ingå avtal med föräldrarna, och behöver endast ingå ett avtal med klubben. SammanfattningJag har konstaterat att det finns viss risk att du blir skadeståndsskyldig för eventuell skada som barnen orsakar. Jag har givit förslag på avtal som kan ingås för att minimera denna risk. Jag kan förstå att detta kan verka krångligt och komplicerat. Du bör därför fundera på om du vill ingå de avtal jag föreslår, om du hellre tar risken eller om du helt enkelt anser att du bör avstå från att vakta barnen med anledning av det jag skrivit. Har du kortare följdfrågor eller vill ha hjälp med att upprätta avtalet/avtalen jag föreslår är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se. Vänligen,

Skadestånd för personskada

2018-10-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Jag har varit med om en trafikolycka på mitt jobb. Jag satt i en lastbil i mitten mellan förarsätet och passagersätet i en säng utan bälte för det fanns inget. Bilen tvärbromsade och jag flög in i framrutan med huvudet först så att rutan sprack. Om det inte blev några skador på mig förutom några skrapsår i pannan och en lätt stel nacke, har jag rätt att kräva skadestånd eller liknande? Kan man möjligtvis ta detta "fall" vidare om man skulle vilja?
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!Enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen ska den som orsakat en personskada genom uppsåt eller oaktsamhet, ska ersätta skadan. Alltså ska det först bestämmas om oaktsamhet eller uppsåt har funnits för skadevållaren. En ren olycka kan alltså inte ge skadestånd. Dock enligt 6 kap. 1 § så kan skadeståndet jämkas om den skadelidande själv, genom uppsåt eller grov vårdslöshet, medverkat till skadan. Grov vårdslöshet kan exempelvis vara att man orsakar en fara för andra genom sitt handlande. Huruvida du har medverkat i skadan, i och med att det inte fanns ett bälte, är en svårtolkad fråga och blir antagligen upp till en domstol att pröva om du tar vidare frågan.Hoppas det här hjälpte!

Måste jag ersätta den skadelidande med nypriset?

2018-09-30 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Min 15 åriga dotter blev väldigt sårad utav en kille och i frustration klippte hon tyvärr sönder hans tröja som han glömt hos oss. Hon ångrade sig såklart o köpte en begagnad likadan( finns ej i butik,1499kr nypris) . Nu har det kommit till hans kännedom att hon ska ge honom en annan men likadan och han vägrar ta emot den utan vill ha 1499kr utav henne. Borde inte andrahandsvärdet gälla? Vad är hans o hennes skyldighet/rättighet i detta?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga! Det är såklart en knivig situation du beskriver. Inom den svenska skadeståndsrätten har den som blivit utsatt för en skada rätt att försättas i samma ekonomiska läge som om skadan aldrig inträffat. I ert fall verkar din dotter ha köpt en likvärdig tröja till den som blivit förstörd. Affektionsvärden, såsom känslan av att den ursprungliga tröjan hade ett särskilt personligt värde för honom vilket borde ge honom rätt att bli kompenserad så han kan köpa en tröja i nyskick, är ett värde som huvudsakligen inte ersätts. När en sak som skadas inte kan ersättas med en likvärdig sak i samma skick som den sak som förstördes kan den skadelidande kräva ekonomisk kompensation. I ert fall har killen krävt 1 499 kr vilket är detsamma som nypriset. Inom skadeståndsrätten gör man avdrag för ålder och bruk. Även om din dotter inte hade lyckats få tag på en likadan begagnad tröja hade killen ändå inte kunnat kräva mer i ersättning än värdet på en begagnad tröja. Det framgår av 5 kap. 7 § första punkten skadeståndslagen där det står att "Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens värde". Sakens värde i ert fall är det begagnade värdet och inte nypriset. Sammanfattningsvis har din dotter gjort helt rätt och killen kan inte kräva att hon ska betala nypriset till honom. Det är andrahandsvärdet som gäller.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Ersättning för lidande vid frihetsberövande

2018-09-28 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hejsan jag har varit frihetsberövad från och med 2017-09-08 till och med 2017-10-10. Jag har blivit Frikänd från alla brottsmisstankar i domstolen. Jag har känt mig kränkt och frihetsberövad och jag har en sjukdom som heter partial komplex epilepsi. Jag lider av ångest och oro p.g.a. detta tills idag och jag undrar hur mycket jag kan få ersättning från staten.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du har varit frihetsberövad och sedan fått en frikännande dom har du rätt till ersättning från staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen).Vilken typ av ersättning du kan få framgår av 7 § frihetsberövandelagen. Där framgår att ersättning ska betalas för utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Av din fråga framgår det inte om du har haft några utgifter eller förlorat någon inkomst till följd av häktningen. Du har dock tveklöst rätt till ersättning för lidande.Storleken på ersättningen för lidande framgår av Justitiekanslerns praxis. Justitiekanslern brukar i normalfallet betala 30 000 kr för den första månaden, 20 000 kr för var och en av de följande fem månaderna och därefter 15 000 kr i månaden. Eftersom du har varit frihetsberövad i drygt en månad bör du därmed ha rätt till drygt 30 000 kr i ersättning för lidande.Omständigheterna i det enskilda fallet kan motivera en högre ersättning, exempelvis om misstankarna har rört ett särskilt allvarligt brott eller om den frihetsberövade var minderårig. Beroende på omständigheterna i ditt fall kan du alltså ha rätt till något högre ersättning. Din sjukdom skulle kunna lyftas fram som ett argument för en högre ersättning, men jag känner inte till något fall där högre ersättning har beviljats på den grunden. Du kan ansöka om ersättning genom att fylla i och skicka in Justitiekanslerns ansökningsblankett.Om du är missnöjd med Justitiekanslerns beslut om ersättning, kan du välja att istället väcka talan mot staten i tingsrätten. I så fall rekommenderar jag starkt att du först anlitar ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig att föra din talan.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

How to claim responsibility for data loss caused by negligence to create a backup

2018-09-17 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hi, This is a question regarding how to start a lawsuit regarding data loss when a company fails to exercise reasonable care in protecting the information, and what amount can be claimed. Interested in acting asap. I am running a research group of 10 people at a university. When IT performed installation of my new laptop that included data transfer from the previous machine, all the data has been lost (~200 GB). Most of the lost data is unrecoverable. Therefore critical research records, presentations, grant applications and analysis disappeared. Since scientific work and research group management depends on these records it has been impeded. The host failed to back up data in an outside location, which is a normal procedure in research institutes that would guarantee the data recovery.The data that was partially recovered will take a lot of time to restore because file names are not recovered and its not trivial to allocate the information to the right sources. Therefore grant applications that were in preparation will have to be cancelled, particularly a proposal for 7 MSEK to the Swedish Foundation for Strategic Research that was supposed to provide 5-year research funding for the research group.A significant harm is also caused due to the fact that data loss pauses central research activities, interactions with collaborators and teaching commitments that will result in affecting productivity in the immediate term and reputation damage in the long term.Thank you
Soroosh Parsa |The PartiesAs you are the legal owner of the lost data, you are the sole person who may claim responsibility in court. While the IT workers caused the damages, their employer is the party that may be held responsible for any damages that its workers cause during work hours.Property Damage (Data Loss)The IT department and the workers are organized and employed by a university. There is no contract between you and the IT-department in regard to the service that was performed on your request. In order to claim accountability in connection to a faulty executed service, contractual or indemnity liability must be established. Indemnity liability can be claimed without there existing a contract and requires1. damage,2. negligence or intent,3. adequate causal link between 1 and 2.In this case, the data loss must be shown to be a direct result of the IT workers' negligence or intent, i.e. the damages should not have been caused if the IT workers have acted differently (properly). I assume there was no intent to cause data loss. The IT workers have been negligent if they did not exercise reasonable care. They should probably have predicted that data loss could be a result of not taking proper security measures before initiating the transfer. Therefore, data loss was a predictable consequence that should have been addressed. "The host failed to back up data in an outside location, which is a normal procedure in research institutes that would guarantee the data recovery." Personally, I doubt that IT workers would operate otherwise. It is therefore our opinion that the IT workers have acted negligent.What Amount Can Be ClaimedIf the IT workers can be held responsible for the damages, you are entitled to the property value or the repair/recreation costs. As you cannot put a value on every piece of lost data, you cannot successfully put a price tag on it. For example, it's hard to successfully claim that the grant applications are worth MSEK 7 as a condition is that the applications will be granted. Before they are granted, they have no value in terms of money. In order to put a value on the lost data, it would have involve data that had an actual monetary value such as software. Consequently, reputation damage wont be regarded as a relevant damage.However, you can claim estimated acquisition and recreation costs for all the non-monetary lost data. Time is one factor in this calculation. Expenses for having people working for you to recreate all the lost data are claimable. This applies to all your losses: grant applications, research documents, possible, data breach etc. As it is difficult to estimate such future costs, the court may estimate a reasonable amount if you cannot provide enough proof within what is possible. Without a contract, your legal basis is limited to these claims.How to proceedI recommend you hiring legal counsel to initiate negotiations with the university. There may be a way to resolve this matter without involving the courts. If you decide to submit a lawsuit, it must be submitted in Swedish and to the district court in Stockholm (Sw: Stockholms tingsrätt). Please do not hesitate to contact me if you'd like our help to negotiate with the university or to represent you in court in this matter.Soroosh Parsa / soroosh.parsa@lawline.se