Försvunna kontanter ut värdeskåp

2017-05-06 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Ja tror min affärspartner stulit alla våra kontanter i företaget sen den 24 jan, finns nämligen inga insättningar på vårt företagskonto förutom från kortterminalen! Han säger att de aldrig funnits några kontanter i kassaskåpet där dom anställda lägger dagsavsluten, om de nu stämmer varför har han inte sagt nått på 3 månader? Ja vet ju själv att ja stängt och lagt pengarna där! Pengar försvinner bara inte, vad ska ja ta mig till?
|Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om det är så att du misstänker att det pågår ekonomiska oegentligheter med företagets pengar bör du vända dig till polisen, som får påbörja en förundersökning om förskingring eller trolöshet mot huvudman. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

När kan f.d. sambo slänga ens egendom?

2017-04-27 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Om min sambo slänger ut mig hur lång tid har jag på mig att hämta mina saker innan han kan kasta dom
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen särskild tidsfrist för hur länge dina saker måste ligga orörda. Om din sambo slänger dina saker utan att gå "rätt väg" så gör denne sig skyldig till brott. Det är ett brott som kallas olovligt förfogande, 10 kap 4 § brottsbalken (BrB). Det kan även bli fråga om ett egenmäktigt förfarande enligt 8 kap 8 § BrB. Om dina saker fysiskt tar upp en del plats i bostaden och det hindrar din sambo från att utnyttja lägenheten så kan det tänkas att du istället gör dig skyldig till egenmäktigt förfarande. Det ger däremot ingen rätt att slänga sakerna, såsom jag skriver ovan. Din sambo måste kontakta Kronofogden och begära handräckning för att bli av med dem ,se här. Kronofogden ser du till att dina saker flyttas från bostaden, men de slängs inte utan flyttas till annan plats, vilket du måste stå för ekonomiskt. Du blir givetvis meddelad om handräckning skulle bli aktuell.Går det mycket lång tid, ca 1-2 år, från det att du flyttat ut, så kan man anse att du avsagt dig besittningen till sakerna (de blir s.k. res delicta). De tillfaller då din sambo som också får slänga dem.Sammanfattningsvis är det mycket svårt att slänga någon annans saker utan att begå ett brott. Det måste gå en längre tid innan det är möjligt eller så tar man hjälp av Kronofogden för att flytta dem.Med vänliga hälsningar

Vad kan jag få för straff för bedrägeri/ förskingring? Kan jag bli häktad?

2017-04-09 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA | Hej, jag är misstänkt för förskingring / bedrägeri av summan 30.000 kr. Min fråga är vad som kan hända nu? vad kan jag få för straff? polisen som förhörde mig sa att han ska skicka hem förhöret och jag ska skriva under och godkänna. Behöver jag vara rädd att det blir något mer efter det här? det är lite jobbigt att dom bara dyker upp och hämtar in mig.
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad kan jag få för straff?Detta beror på vilket brott du kan komma att åtalas och dömas för, hur grovt det anses vara samt eventuellt övriga omständigheter som kan vara förmildrande eller försvårande. Lagen man använder sig av vid brott är brottsbalken och vid processen rättegångsbalken. Förskingring Eftersom det rör sig om en summa på 30.000 kr så skulle jag tro att det rör sig om en förskingring av normalgraden, detta bedömer jag dock endast utifrån summan och inte om du innehavt någon speciellt stark förtroendeställning, exempelvis så som revisor eller advokat. Vid förskingring av normalgraden kan straffet vara böter eller max fängelse i 2 år, (10 kap 1 § brottsbalken). Bedrägeri Om du istället skulle bli åtalad för bedrägeri skulle jag även här tro att det kan bli bedrägeri av normalgraden. Påföljden är också här böter eller max fängelse i 2 år, (9 kap 1 § brottsbalken). Hur ser processen ut nu? Vad händer nu? Efter att en polisanmälan om brott har gjorts så kan polisen välja att inleda en förundersökning, vilket har gjorts i detta fall. Under förundersökningen så undersöks det misstänkta brottet, det säkras bevis och förhör hålls med den misstänkte och den utsatta. Vad gäller anhållande och häktning Häktning, anhållande och gripande innebär att man som misstänkt sitter inlåst och har begränsad kontakt med andra, förutom sin advokat. Eftersom du redan haft förhör är det inte aktuellt med gripande eftersom det används för att polisen exempelvis snabbt ska kunna gripa en person som begått brott blir tagen på bar gärning, (24 kap 7 § rättegångsbalken (RB)). För att häktning ska få ske så krävs det att brottet har en straffpåföljd på 1 års fängelse eller mer, vilket bedrägeri har. Vidare ska man vara ”sannolikt misstänkt” för brottet. Detta är av den högre graden av brottsmisstanke. Det kan exempelvis vara att något bevis binder dig till brottet. Slutligen krävs det även att det finns risk att du som misstänkt avviker från straff, förstör bevis, försvårar utredningen eller fortsätter med sin brottsliga verksamhet, (24 kap 1 § första stycket RB). Dock får inte häktning ske om det finns misstanke om att du bara får böter i påföljd, vilket i detta fall kan vara aktuellt, (24 kap 1 § fjärde stycket RB). Jag tror inte du behöver vara orolig för att bli anhållen och häktad.Åtal och rättegångNär denna förundersökning gjorts så är det åklagaren, det vill säga den som ”hjälper” den utsatta, som beslutar om man ska väcka brottet till åtal i domstol. Om det anses föreligga tillräckligt underlag för att styrka brottet och kunna få en fällande dom så väcks åtal till domstol. Om du blir kallad till åtal så kommer en rättegång hållas i tingsrätten. Där kommer en förhandling hållas där underlaget för det misstänkta brottet läggs fram och man ges möjlighet till muntliga förhör. Sammantaget finns det fortfarande risk för att du blir kallad till åtal och det kommer då hållas en rättegång i tingsrätten. Beroende på hur utfallet av rättegången blir så kan du som lägst bli friad från brottet och högst få 2 års fängelse. Beakta dock att det finns möjlighet att överklaga tingsrättens beslut till hovrätten, (51 kap RB).

Vad ska jag göra med min f.d. sambos möbler?

2017-02-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Min sambo (sedan 2007) och jag separerade i januari i år pg av att han misshandlade mig. Min mor har haft kontakt med honom ang att han ska hämta sina möbler som är hans (möbler som han hade innan vi flyttade ihop). Hon har sms:at och pratat med honom i flera veckor om att han ska hämta dessa, men han struntar i det. Hon har även talat om för honom att möblerna står nu ute under presenning och att det blir förstörda om han inte hämtar dessa, man han struntar i detta. Hon har lämnat telefonnummer till ett företag som hyr ut förråd samt vart han kan vända sig för att hyra en liten lastbil, men han struntar i detta. Hon har försökt med allt.Nu undrar jag hur jag ska gå till väga med detta?1. Om jag väljer att be att grovsoporna kommer och hämtar dessa eller annan firma t e x Myrorna, kommer han att kunna kräva ersättning/skadestånd för sina möbler?2. Vem får betala kostnaden om vi ber grovsoporna eller annan firma att hämta möblerna?3. Hur länge måste möblerna vara kvar hos mig innan jag åtgärdar detta?Tacksam för snabbt svar så att jag vet vad som gäller och hur jag ska göra?Tack på förhandMed vänlig hälsningAnette Mamrelund
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag har full förståelse för att du finner denna situation frustrerande och att du inte längre vill ha din f.d. sambos möbler kvar i din bostad. Dock är det viktigt att detta förfarande görs på rätt sätt eftersom det annars kan leda till oönskade konsekvenser för din räkning. Det är din sambos möbler och således hans egendom. Detta innebär att du genom att t.ex. genom att sälja dem eller kasta dem kan göra dig skyldig till brott. Att skänka möblerna till myrorna skulle innebära att din f.d. sambo fråntas rätten till sina möbler som du har i din besittning, detta är ett brott som kallas olovligt förfogande, 10 kap 4 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700#K10P4S1. Det kan även under vissa omständigheter bli fråga om ett egenmäktigt förfarande enligt 8 kap 8 § BrB https://lagen.nu/1962:700#K8P8S1. Att ställa ut hans möbler under en presenning kan också vara förenat med en risk för din räkning då möblerna kan bli förstörda, det i sin tur kan leda till att du gör dig skyldig till ett skadegörelsebrott enligt 12 kap BrB https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1. Mitt råd till dig är därför att se till att hans möbler inte blir förstörda, även om detta skulle innebära att du måste bära tillbaka dem in i din bostad. Hur ska du gå tillväga för att bli av med hans möbler? Om hans möbler tar upp plats i din bostad och det hindrar dig från att utnyttja din lägenhet så som du vill kan han göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande, se länk ovan. Han har genom att lämna sina möbler hos dig rubbat din besittning till delar av din bostad. Ett sätt att få honom att agera är alltså att du tar kontakt med honom och förklarar att du anser att han begår ett brott om han inte kommer och hämtar sina möbler inom en snar framtid. Det förutsätter dock att hans möbler faktiskt tar upp utrymme hos dig (antingen i din bostad, på din tomt eller liknande). Om han fortfarande inte vill samarbeta så finns det en möjlighet att ta hjälp av myndigheter, det är då Kronofogden som du ska vända dig till. Det är genom en s.k. vanlig handräckning, https://lagen.nu/1990:746#P3S1, som Kronofogden kan se till att din f.d. sambos möbler flyttas från din bostad. Vanlig handräckning kan du ansöka om när du anser att en person ska överlämna en viss sak till dig eller, som i ditt fall, ta bort någon egendom. Förfarandet går till så att du gör en ansökan hos Kronofogden, det kostar 300 kronor men detta är en kostnad som du kan begära ersättning för i din ansökan. Myndigheten skickar då ett brev till din f.d. sambo med ditt krav att han ska avflytta sina möbler. Om han inte anpassar sig efter kravet och inte heller bestrider det så kommer Kronofogden att ta ett beslut att han ska flytta möblerna. Efter detta beslut kommer Kronofogden att kunna verkställa beslutet, dvs. komma hem till dig och ta bort hans möbler. Kostnaden för detta ska i första hand betalas av din f.d. sambo men om inte detta görs kan betalningsansvaret övergå till dig. För mer information om handräckning och hur du hittar ansökningsformuläret, läs här. Vad gäller misshandeln så vill jag bara uppmärksamma dig om att även detta är ett brott som du kan anmäla till polisen. Du kan få hjälp och stöd av ett målsägandebiträde om du väljer att anmäla brottet. Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till med allt, Med vänliga hälsningar

Olovligt förfogande och handräckning - göra sig av med partners tillhörigheter

2017-04-29 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Om ena partnern flyttat kan då den andra partnern kasta ut dennes tillhörigheter utan dennes medgivande
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga som handlar om huruvida en person får ”kasta ut” en annan persons tillhörigheter regleras i Brottsbalken (BrB). I mitt svar till dig utgår jag ifrån att den partner som har flyttat inte på något sätt i nuläget äger den bostad som denne avflyttat ifrån. Om de fd sammanboende tillsammans t ex äger en villa, kan inte den som bor kvar slänga ut den andres tillhörigheter, eftersom partnern som flyttat fortfarande är delägare av villan och således har lika stor rätt som partnern som bor kvar att nyttja denna. Enligt BrB 10:4 är det inte tillåtet för den som har någon annans egendom i sin besittning, att vidta en åtgärd som medför att den rättmätiga ägaren berövas sin rätt till sin egendom. En person som vidtar en sådan åtgärd kan dömas till brottet olovligt förfogande. Att kasta ut sin fd partners tillhörigheter utan dennes samtycke utan vidare är ett agerande som faller in under definitionen av ett olovligt förfogande. Det konkreta svaret på din fråga är således att den partnern som bor kvar inte utan samtycke kan kasta ut den andra partners tillhörigheter. Har partnern som bor kvar trots allt redan kastat ut den andres tillhörigheter, och detta har orsakat den avflyttade partnern ekonomisk skada, kan hen ha rätt till skadestånd enligt SkadestL 2:1. Skulle den avflyttade partnern vilja, har hen även möjlighet att polisanmäla det olovliga förfogandet. Rörande den partnern som bor kvar, bör hen istället för att kasta ut den andre partners tillhörigheter i första hand att uppmana den avflyttade partnern att hämta sina tillhörigheter.Vägrar den avflyttade partnern att göra detta, har partnern som bor kvar möjlighet att vända sig till Kronofogdsmyndigheten och ansöka om vanlig handräckning. Du kan läsa mer om vanlig handräckning HÄR.Jag hoppas att detta har givit svar på din fråga, och om du undrar över något mer är du välkommen att skicka in en fråga till oss igen.Vänligen,

Är det olagligt att sälja förälders egendom?

2017-04-13 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |hej! är det åtalsbart om min syster sålt mors hela hem utan att meddela mig? mor var på hem!
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!Om man tar annans egendom och säljer den kan man göra sig skyldig till brott. Det viktiga är om din syster hade din mors samtycke. Det spelar alltså inte någon roll om hon kontaktade dig eller inte. Ifall hon hade tillåtelse att sälja egendomen rör det sig inte om ett brott.I det fall det inte fanns något samtycke kan handlingen antingen vara att anse som stöld eller förskingring, 8 kap. 1 § och 10 kap. 1 § Brottsbalk. Om din syster hade egendomen i sin besittning och sålt saker utan tillåtelse rör det sig om förskingring. Det kan till exempel vara fallet om systern hade ansvaret över egendomen i er mors frånvaro eller liknande. Om hon inte haft sakerna i sin besittning utan åkt dit och tagit egendomen rör det sig om stöld.Dessa brott faller under allmänt åtal. Du kan alltså polisanmäla händelsen, så beslutar åklagare om att väcka åtal eller ej.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fråga om olovligt förfogande då lånad cykel säljs

2017-03-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om jag har lånat en cykel av en kollega, som jag sedan säljer vidare på t.ex. blocket till en tredje person. Blir det ett olovligt förfogande?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger så skulle omständigheterna du beskriver vara att se som olovligt förfogande i enlighet med 10 kap 4 § brottsbalken (här). Utifrån ditt fall förutsätts att du har fått egendom i din besittning, som egentligen tillhör annan, och att du sedan berövar denna person sin äganderätt. Genom att du vid utlåningen övertar den faktiska rådigheten över cykeln så kommer den att komma i din besittning. Äganderätten kvarstannar emellertid alltjämt hos din kollega. När du sedan säljer cykeln berövar du dock personen dennes äganderätt och rekvisiten för brottet är således uppfyllda. Brottet kan föranleda böter eller fängelse i upp till 2 år.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gränsdragning förskingring - undandräkt

2016-12-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Vilka omständigheter förutom att värdet på ett förskingrat belopp är lågt(likt snatteri i förhållande till stöld) krävs(?) för att ett förskingringsfall skall bedömmas som undandräkt istället för förskingring?Vidare, om du är misstänkt för förskingring vid tre tillfällen, räknas det som ett brott eller flera? Om exempelvis det skulle vara tre tillfällen av undandräkt istället, kan det då klassas som förskingring för att det är flera tillfället? Eller blir det ett brott med kategorin förskingring, eller alltid tre som undandräkt?Mvh
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om förskingring och andra brott som har med förtroendeförhållande att göra finns samlade i Brottsbalken (BrB) kapitel 10. Se särskilt BrB 10 kap. 1 § för förskingring och 2 § för undandräkt.Som du har redan nämnt i din fråga utgör förskingrat värde en omständighet för gränsdragningen mellan förskingring och undandräkt, vilket är i princip på samma nivå som mellan snatteri och stöld. När det gäller övriga omständigheter tas det hänsyn till den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit. Detta innebär att missbruk av visat förtroende är en viktig försvårande omständighet. Vad den tilltalade hade för insikt, avsikter eller motiv beaktas också i bedömningen. Svaret om brottsrubricering för flera brott är komplicerade. När flera brott har begåtts genom skilda handlingar är huvudregeln att varje brott straffläggs för sig. I så fall blir det tre separata undandräkt. När det däremot gäller systematisk brottslighet, d.v.s. det finns ett samband mellan handlingarna, finns det stöd i praxis att flera brott av lägre grad läggs samman till ett brott av högre grad. I så fall kan den tilltalade dömas för förskingring även om de handlingarna som ingår i brottsligheten utgör endast undandräkt. För en sådan bedömning krävs dock att den tilltalade redan vid den första gärningen hade en brottsplan för flera brott eller hade insikt om risken för att den första gärningen skulle fortsätta i systematisk brottslighet.Med vänlig hälsning,