Vad är påföljden för förskingring?

2017-05-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller förskingring av pengar ifrån en offentlig organisation under en lägre tid. Det rör sig om 280-300 000 kr. Den misstänkte befinner sig i en personlig konkurs med anmärkningar hos kronofogden samt varit sedan längre dömd för grovt rattfylleri. Vad kan den eventuella påföljden bli?
Michael Butler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Förskingring regleras i 10 kap. 1 § Brottsbalken och där stadgas att "om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år." Påföljden då bli allt mellan böter till 2 års fängelse om brottet är av normalgraden. Enligt 10 kap. 2 § ska i ringa fall av förskingring dömas för undandräkt till fängelse i högst 6 månader och enligt 10 kap. 3 § ska i grova fall av förskingring dömas till fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år. I NJA 1992 s. 470 dömdes en kvinna som förskingrat ca 200 000 kr för grov förskingring, men påföljden blev villkorlig dom. I NJA 1997 s. 781 dömdes en man som även där förskingrat runt 200 000 kr för grov förskingring och villkorlig dom. I NJA 1997 s. 652 dömdes en man för grov förskingring och fängelse i 10 månader efter att ha förskingrat 50 000 kr. Dock var det andra försvårande omständigheter såsom förfalskade fakturor som gjorde att brottet ansågs som grovt, inte beloppet i sig. Praxis på området tyder på att brottet bör anses som grovt, dock bör man beakta att det var 20 år sedan dessa rättsfall slogs fast och att beloppsgränsen för vad som anses vara grov förskingring antagligen har ökat en del. Om brottet skulle anses som grovt kommer det troligtvis att dömas till villkorlig dom om det inte finns försvårande omständigheter som tyder på annat. Vidare är alla övriga omständigheter vid ett sådant här brott av stor vikt och det kan finnas mycket som tyder på att påföljden bör vara lägre eller högre än vad endast beloppet visar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Vad gör jag när jag utsatts för brott?

2017-05-17 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Blivit "utsatt" för s.k. egenmäktigt förfarande och möjligen även för egenmäktigt förfogande. Vad ska jag göra?
Lenita Pettersson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du har blivit utsatt för brott anmäler du det hos polisen. Det är därefter upp till polis/domstol att göra en bedömning om brott föreligger och i så fall vilket. Ring 114 14 eller besök din närmsta polisstation för att göra en polisanmälan. Du kan skriva in ditt postnummer och hitta närmaste polisstation genom att klicka här. Med vänlig hälsning,

Att inte lämna tillbaka kläder kan vara brottsligt

2017-05-12 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej det är nämligen så att jag låg inne på sjukhuset ett par dagar och fick sen komma därifrån å hem till min kompis mamma. Vi har inget avtal skrivet om pengar utan kom överens om att jag skulle hjälpa till med mat och hygen artiklar när jag fick tag på pengar. Nu sitter hon å skriver att jag inte får hämta mina kläder förens jag har tagit fram 1500 kr till henne och 1500 kr till hennes mamma. Sitter å kallar mig hora och det ena och det andra. Jag undrar nu om det finns något jag kan göra för att få mina saker. Kan även berätta att jag är rädd för henne nu när hon skriver som hon gör.
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns flera sätt du kan få tillbaka dina saker på.1) Du har rätt att få tillbaka dina saker. Beroende på omständigheterna kan det vara brottsligt att inte lämna tillbaka sakerna på din begäran. Det kan exempelvis vara brottet olovligt förfogande.2) Man kan också se det på så sätt att "mamman" gör sig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande, eftersom att hon hindrar dig att ta dina saker genom hot. Egenmäktigt förfarande är ett brott och du skulle kunna göra en polisanmälan mot henne.3) Det tredje och sista sättet men också det allvarligaste är att vända sig till Kronofogden. Du kan ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. De kommer då att sköta besittningsrubbningen och överlämna dina saker till dig. På Kronofogdens hemsida finns ansökningsblanketter som du kan fylla i och skicka in. Kronofogden tar ut en avgift på 300 kronor för handräckningen.Eftersom ni inte har något avtal om betalning är du inte skyldig varken din kompis eller hennes mamma pengar och ge dem inte det. Du är bara skyldig att gör det ni kom överens om. Även muntliga avtal är bindande, men att lägga till en skyldighet att betala pengar i efterhand är inte rätt.Du kan även anmäla din kompis och hennes mamma för olaga hot, förtal eller förolämpning för de otrevligheter de kallar dig. Det är inte okej. Vänligen

Olovligt förfogande och handräckning - göra sig av med partners tillhörigheter

2017-04-29 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Om ena partnern flyttat kan då den andra partnern kasta ut dennes tillhörigheter utan dennes medgivande
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga som handlar om huruvida en person får ”kasta ut” en annan persons tillhörigheter regleras i Brottsbalken (BrB). I mitt svar till dig utgår jag ifrån att den partner som har flyttat inte på något sätt i nuläget äger den bostad som denne avflyttat ifrån. Om de fd sammanboende tillsammans t ex äger en villa, kan inte den som bor kvar slänga ut den andres tillhörigheter, eftersom partnern som flyttat fortfarande är delägare av villan och således har lika stor rätt som partnern som bor kvar att nyttja denna. Enligt BrB 10:4 är det inte tillåtet för den som har någon annans egendom i sin besittning, att vidta en åtgärd som medför att den rättmätiga ägaren berövas sin rätt till sin egendom. En person som vidtar en sådan åtgärd kan dömas till brottet olovligt förfogande. Att kasta ut sin fd partners tillhörigheter utan dennes samtycke utan vidare är ett agerande som faller in under definitionen av ett olovligt förfogande. Det konkreta svaret på din fråga är således att den partnern som bor kvar inte utan samtycke kan kasta ut den andra partners tillhörigheter. Har partnern som bor kvar trots allt redan kastat ut den andres tillhörigheter, och detta har orsakat den avflyttade partnern ekonomisk skada, kan hen ha rätt till skadestånd enligt SkadestL 2:1. Skulle den avflyttade partnern vilja, har hen även möjlighet att polisanmäla det olovliga förfogandet. Rörande den partnern som bor kvar, bör hen istället för att kasta ut den andre partners tillhörigheter i första hand att uppmana den avflyttade partnern att hämta sina tillhörigheter.Vägrar den avflyttade partnern att göra detta, har partnern som bor kvar möjlighet att vända sig till Kronofogdsmyndigheten och ansöka om vanlig handräckning. Du kan läsa mer om vanlig handräckning HÄR.Jag hoppas att detta har givit svar på din fråga, och om du undrar över något mer är du välkommen att skicka in en fråga till oss igen.Vänligen,

Hittegods ska anmälas till Polisen "utan oskäligt dröjsmål"

2017-05-21 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |anna hittar ett vakert halsband på marken påväg till en fest, använder det under festen men lämnar in det till polisen dagen efter. Vilket brott?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som hittar något ska utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till Polismyndigheten. Om ägaren är känd kan man istället lämna hittegodset direkt till denne (se 1 § lagen om hittegods). Om man inte fullgör sin skyldighet enligt lagen om hittegods kan man dömas för fyndförseelse till böter (se 10 kap. 8 § första meningen brottsbalken). Man kan även dömas för olovligt förfogande till böter eller fängelse i max två år om man haft uppsåt att tillägna sig hittegodset (se 10 kap. 8 § andra meningen och 10 kap. 4 § brottsbalken).Frågan i Annas fall är om halsbandet kan anses ha lämnats in "utan oskäligt dröjsmål" med tanke på att hon använde halsbandet under festen och lämnade in det först dagen därpå. Det finns alltså ingen exakt definierad tidsfrist man har att lämna in hittegodset. Bedömningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet men generellt borde inte en upphittare som anmäler sitt fynd inom en vecka kunna straffas. Eftersom Anna lämnat in fyndet dagen därpå borde man kunna säga att hon hållit sig inom tidsfristen. Och eftersom Anna hunnit anmäla fyndet innan tidsfristen löpte ut kan hon inte heller sägas ha "tillägnat sig" halsbandet på sätt som krävs för straffansvar enligt olovligt förfogande.Däremot kan olovligt brukande dömas ut vid sidan av fyndförseelse (se 10 kap. 7 §). Straffskalan för ett sådant brott är böter eller fängelse i högst ett år. En upphittare ska nämligen vårda godset väl (se 2 § lagen om hittegods). För att dömas för olovligt brukande ska Anna ha brukat halsbandet och därigenom vållat skada eller olägenhet. Med skada menas ekonomisk skada vilket är uteslutet i det här fallet. Med olägenhet menas dock påtagligt obehag i känslomässig mening. Olägenhet kan t.ex. uppstå om någon brukar annans kläder, även om själva brukandet inte leder till någon extra kostnad för ägaren. Här skulle man då kunna argumentera för att Anna olovligt brukat halsbandet på festen.Sammanfattningsvis: Troligtvis har Anna fullgjot sin anmälningsplikt och kan inte dömas för fyndförseelse eller olovligt förfogande. Hon kan däremot ha vållat olägenhet genom att bruka halsbandet på festen och kan därför komma att dömas för olovligt brukande.Hälsningar

Får man slänga en f.d. partners tillhörigheter?

2017-05-13 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan jag och mitt ex har separerat, det tog väldigt lång tid för henne att hämta alla sina saker från våran gemensamma lägenhet som jag fortfarande bor kvar i. När hon väl kom för att hämta sina saker sa jag till henne att hon var tvungen att ta med sig alla sina saker och att det som hon eventuellt kommer lämna är antingen mitt eller så slänger jag det. Hon gick med på detta då. Nu 2 månader senare vill hon har ännu mera saker som stått i förråd och liknande. Jag har inte försökt gömma saker eller liknande när hon väl var där för att hämta sina sista saker så min fråga är om jag kan räkna våran överenskommelse som ett muntligt avtal?
Lenita Pettersson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inga formkrav för avtal; de kan vara muntliga och skriftliga. Det är däremot desto svårare att bevisa att ett muntligt avtal finns och bevisbördan ligger på dig som påstår det. Olovligt förfogandeDet är inte tillåtet för den som har någon annans egendom i sin besittning att vidta en åtgärd som medför att den rättmätiga ägaren berövas sin rätt till egendomen. En person som vidtar en sådan åtgärd kan dömas till brottet olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalk). Att slänga din f.d. partners tillhörigheter utan dennes samtycke är ett agerande som faller in under definitionen olovligt förfogande. Skapa en förteckning över de tillhörigheter du har i besittning som tillhör din f.d. partner och instruera henne skriftligt med förteckningen bifogad att omgående hämta dem. Om hon vägrar att göra detta har du möjlighet att vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om vanlig handräckning. Du kan läsa mer om vanlig handräckning här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Försvunna kontanter ut värdeskåp

2017-05-06 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Ja tror min affärspartner stulit alla våra kontanter i företaget sen den 24 jan, finns nämligen inga insättningar på vårt företagskonto förutom från kortterminalen! Han säger att de aldrig funnits några kontanter i kassaskåpet där dom anställda lägger dagsavsluten, om de nu stämmer varför har han inte sagt nått på 3 månader? Ja vet ju själv att ja stängt och lagt pengarna där! Pengar försvinner bara inte, vad ska ja ta mig till?
|Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om det är så att du misstänker att det pågår ekonomiska oegentligheter med företagets pengar bör du vända dig till polisen, som får påbörja en förundersökning om förskingring eller trolöshet mot huvudman. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

När kan f.d. sambo slänga ens egendom?

2017-04-27 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Om min sambo slänger ut mig hur lång tid har jag på mig att hämta mina saker innan han kan kasta dom
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen särskild tidsfrist för hur länge dina saker måste ligga orörda. Om din sambo slänger dina saker utan att gå "rätt väg" så gör denne sig skyldig till brott. Det är ett brott som kallas olovligt förfogande, 10 kap 4 § brottsbalken (BrB). Det kan även bli fråga om ett egenmäktigt förfarande enligt 8 kap 8 § BrB. Om dina saker fysiskt tar upp en del plats i bostaden och det hindrar din sambo från att utnyttja lägenheten så kan det tänkas att du istället gör dig skyldig till egenmäktigt förfarande. Det ger däremot ingen rätt att slänga sakerna, såsom jag skriver ovan. Din sambo måste kontakta Kronofogden och begära handräckning för att bli av med dem ,se här. Kronofogden ser du till att dina saker flyttas från bostaden, men de slängs inte utan flyttas till annan plats, vilket du måste stå för ekonomiskt. Du blir givetvis meddelad om handräckning skulle bli aktuell.Går det mycket lång tid, ca 1-2 år, från det att du flyttat ut, så kan man anse att du avsagt dig besittningen till sakerna (de blir s.k. res delicta). De tillfaller då din sambo som också får slänga dem.Sammanfattningsvis är det mycket svårt att slänga någon annans saker utan att begå ett brott. Det måste gå en längre tid innan det är möjligt eller så tar man hjälp av Kronofogden för att flytta dem.Med vänliga hälsningar