Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelserna som reglerar din situation finns i brottsbalken. Vill du läsa paragraferna parallellt med detta svar får du gärna klicka på länkarna eller söka upp de på internet! Nedan kommer jag stycka upp de viktigaste omständigheterna och förklara vilka rättigheter och skyldigheter du har.Får du gå hem till honom och hämta sakerna?Då du inte längre är bosatt i bostaden så får du inte gå in i din ex-makes hem utan dennes samtycke. Om du skulle gå in i bostaden utan tillåtelse kan du göra dig skyldig till hemfridsbrott, (4 kap 6 § brottsbalken). Detta förutsätter dock att bostaden inte längre är er gemensamma utan att du faktiskt flyttat ut. Har han rätt att dra ut på försäljningen i flera år och dessutom bruka era saker?Du har rätt till elverktygen lika mycket som ditt ex. Det betyder att han inte har rätt att vägra dig åtkomst till verktygen. Genom att bruka sakerna och inte låta dig ha tillgång till dessa blir brottet olovlig förfogande aktuellt, (10 kap 4 § brottsbalken). Med tanke på att detta pågått i flera år är risken hög att ditt ex faktiskt gjort sig skyldig till detta. Han har lovat att lägga ut dom på blocket så att ni kan dela på pengarna.Er överenskommelse var alltså att han skulle sälja verktygen för att dela på pengarna med dig. Detta räknas som ett bindande avtal mellan er och i och med att ditt ex inte gjort som ni kommit överens om har han brutit mot ert avtal. Det finns inga rättsliga regler som reglerar påföljderna vid avtalsbrott. Detta innebär att en juridisk process måste drivas för att lösa konflikten i detta hänseende.Vad kan du göra för att få ut din del?Det enklaste sättet är att komma överens med ditt ex. Det finns en chans att han blir mer villig att fullgöra det han lovat om han blir medveten om det brott han riskerar att göra sig skyldig till vid en polisanmälan. Om detta inte går är min rekommendation att antingen anlita en jurist som hjälper dig starta en juridisk process eller att du kontaktar polisen. Med vänliga hälsningar,

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) i mitt svar.Du kan göra dig skyldig till olovligt förfogande eller skadegörelse om du slänger sakernaDu kan tyvärr inte tömma förrådet själv och slänga sakerna, eftersom du då skulle begå ett brott mot din släkting. Det är dock inte stöld som blir aktuellt, eftersom stöld förutsätter att du tar sakerna från din släkting för att behålla dem själv (8 kap. 1 § BrB). Däremot skulle du göra dig skyldig till olovligt förfogande, eftersom din släkting "berövas sin rätt" till sakerna om du slänger dem (10 kap. 4 § första stycket BrB). Du gör dig istället skyldig till skadegörelse om sakerna blir skadade eller förstörs när du kastar bort dem (12 kap. 1 § BrB).Ansök om vanlig handräckning hos KronofogdenVad kan du då göra för att få bort sakerna från förrådet, utan att samtidigt begå ett brott? Jo, du kan ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogden. Myndigheten kan då besluta att din släkting måste flytta sina saker från ditt förråd (3 § andra punkten BfL). Det kostar i nuläget 300 kronor att göra en sådan ansökan (februari 2020).Som utgångspunkt kommer Kronofogden att verkställa sitt beslutKronofogden kommer att verkställa sitt beslut mot en kostnad, förutsatt att du inte uttryckligen anger i din ansökan att du inte vill att det ska ske (16 § och 45 § BfL). Vid verkställigheten kan myndigheten träda in och flytta sakerna från förrådet i enlighet med beslutet. En förutsättning för verkställigheten är förstås att Kronofogden har beslutat i enlighet med vad du önskar, det vill säga att din släkting måste flytta sina saker.Du kan välja att avvakta med att begära verkställighet och göra en separat ansökan vid ett senare tillfälle om du vill. Kronofogden kommer dock att försöka få din släkting att betala för verkställigheten i första hand.Du kan begära ersättning för ansökningsavgiftenDu gör din ansökan i skriftlig form, antingen på papper eller elektroniskt (9 § BfL). Oavsett vilken väg du väljer så får du fylla i ett formulär med den information som Kronofogden behöver för att kunna fatta ett beslut. Du ska slutligen skriva under din ansökan (19 § BfL).I ansökan kan du begära ersättning för utgifter som du har haft i ärendet, till exempel för ansökningsavgiften (17 § och 48 § tredje stycket BfL). Det är din släkting som får betala dina kostnader om Kronofogden beslutar till din fördel (46 § BfL).Ansökan ska innehålla ett yrkande och grunden för detDin ansökan måste innehålla ett yrkande och en grund för yrkandet (10 § BfL). I ditt yrkande begär du att Kronofogden ska besluta att din släkting måste flytta sina saker från ditt förråd.Grunden för ditt yrkande bör inriktas på det faktum att du och din släkting kom överens om att hen skulle hämta sina saker inom en viss tid, att så inte har skett och att förutsättningarna för en vanlig handräckning därmed är uppfyllda enligt 3 § andra punkten lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Din ansökan kommer att beviljas så länge din släkting inte bestrider denNär din ansökan är inskickad kommer din släkting att uppmanas att meddela hur hen ställer sig till ditt anspråk (25 § BfL). Kronofogden kommer att besluta i enlighet med ditt yrkande så länge din släkting inte bestrider din ansökan (42 § BfL).Bestrider hen däremot din ansökan får du ta ställning till om du vill ta saken till domstol, vilket kan leda till stora kostnader för dig (31 § och 33 § BfL). Vill du inte gå till domstol kommer ärendet att avskrivas (37 § BfL).SammanfattningDu kan inte tömma förrådet och flytta på din släktings saker på egen hand, eftersom du då kan göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande. Skadas hens saker kan du göra dig skyldig till skadegörelse.För att få bort sakerna från förrådet får du istället ansöka om en vanlig handräckning hos Kronofogden. Myndigheten kan då besluta att din släkting är skyldig att flytta på sina saker. Du kan göra en elektronisk ansökan eller använda Kronofogdens blankett för vanlig handräckning. Det finns också en blankett för ansökan om separat verkställighet som du kan använda längre fram om du inte vill ansöka om verkställighet samtidigt som du gör din ansökan om handräckning.Innan du gör en ansökan råder jag dig att läsa Kronofogdens information om vanlig handräckning samt myndighetens broschyr om detsamma.Du får själv avgöra om du först bör kontakta din släkting och meddela hen att du tänker begära vanlig handräckning om hen inte hämtar sina saker. Kanske kommer hen då och hämtar dem frivilligt, så att du slipper göra någon ansökan.Lawline har en egen juristbyrå som kan hjälpa dig om du behöver mer ingående rådgivning eller praktisk hjälp med exempelvis din ansökan. Vid intresse kan du boka en tid på Lawlines hemsida eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan tyvärr inte medföra någon hjälp i hur du kan få tillbaka hunden eller hur du ska hitta den. Det jag ska försöka besvara är vilket brott som kan ha begåtts och hur du kan gå tillväga. Olovligt förfogandeOm någon har annans egendom i besittning och sedan vidtar en åtgärd som medför att ägaren frånhändas eller på annat sätt berövas sin rätt till egendomen så gör man sig skyldig till brottet olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § brottsbalken. När du lämnade din hund till den här personen så fick personen hunden i sin besittning. Hunden är i detta fall sådan egendom som avses i bestämmelsen. När personen sedan sålde hunden så berövades du din rätt till hunden och den frånhändas dig. Min bedömning är därför att brottet olovligt förfogande är uppfyllt i detta fall. Alternativt skulle man kunna gå in på brottet bedrägeri. För detta krävs dock att personen på något sett vilselett dig och hade för avsikt att sälja hunden redan innan du lämnade över den. Eftersom detta är svårt för både dig och mig att veta stannar jag vid brottet olovligt förfogande. Huvudsaken är att en brottslig gärning har begåtts. Jag tycker att du begära omprövning av din polisanmälan. Om jag ska gissa så förutsätter jag att anmälan lades ner på grund av att brott inte kunnat styrkas. Således bör du, om du kan, försöka samla så mycket bevisning som möjligt som stödjer vad som har hänt. Kanske har du SMS-konversationer som tyder på att den här personen fått tagit hand om din hund men sedan sålt den. En omprövning av polisens beslut görs genom att skickas till polismyndigheten. Det finns inget formkrav för hur detta ska se ut men jag rekommenderar att du tydligt anger vilket beslut du vill ha ändrat samt ange att du vill att detta ärende ska återupptas. Du bör även skicka med så mycket bevisning som du kan. Alternativ till polisanmälanI det fall polis eller åklagare lägger ner fallet skulle du kunna väcka ett enskilt åtal och därmed driva målet på egen hand. Detta skulle alltså resultera i att personen blir dömd för ett brott om du lyckas vinna. Dessutom kan du samtidigt driva talan om skadestånd. Det svåra är att du skulle behöva ta rollen som åklagare och därmed få full bevisbörda för omständigheterna i fallet. Alternativ till enskilt åtal skulle vara att du civilrättsligt stämmer personen. Skillnaden är att personen inte skulle kunna bli dömd för ett brott men du skulle kunna få skadestånd. En civilrättslig stämning är något lättare på så sätt att beviskravet som ställs på dig inte skulle vara lika högt som vid ett enskilt åtal. Däremot är båda processerna svåra att föra varför du kan behöva ta hjälp av en jurist. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Angående 10 kap. 4 § Brottsbalken. Inledningsvis kan sägas att denna bestämmelse bara gäller då 1, 2 eller 3 § samma kapitel inte är tillämplig, det vill säga då det inte rör sig om förskingring. Olovligt förfogande kan vara aktuellt då en person har något i sin besittning, som någon annan har äganderätt till och agerar på ett sätt som gör att den personen förlorar sin äganderätt. Exempel på detta kan vara då man köpt något på avbetalning och ännu inte betalat färdigt, men ändå säljer varan vidare. Ett annat exempel kan vara om man lånat en mobiltelefon av en kompis och slänger bort telefonen så att kompisen inte kan få tillbaka den. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilket brott kan det vara?Jag tolkar din fråga som att dina saker har legat kvar hos honom från den tid som ni var tillsammans, och inte att de har överlämnats till honom på grund av er överenskommelse om att du ska förvara sakerna där tills vidare. Om jag har tolkat dig rätt har han sannolikt gjort sig skyldig till olovligt förfogande som regleras i 10 kap 4 § brottsbalken.Olovligt förfogandeFör att detta brott ska vara begånget är det tillräckligt att han har dina saker i sin besittning, och att han vidtar åtgärder för att du ska berövas din rätt. Att han har sakerna i sin bostad innebär att han har dem i sin besittning. För att han ska ha berövat dig din rätt räcker det med att han förfogar över sakerna som om han vore ägare till dem. Det krävs inte att han ska ha sålt sakerna eller överlämnat dem till någon annan, utan en annons kan vara tillräckligt för att brottet ska anses vara begånget, 10 kap 4 § 1 st. brottsbalken.Hur du kan gå vidareDet verkar som att han har gjort sig skyldig till olovligt förfogande. Jag rekommenderar att du tar en print screen på annonsen och gör en polisanmälan. Det kan även vara en god idé att kontakta Facebook för att be dem ta ner annonsen, alternativt kommentera på inlägget att sakerna tillhör dig så att andra kan se det.Hoppas du fick svar på din fråga.

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sådana här typer av gärningar är ofta lite mer knepiga att koppla till något brott. Detta eftersom personen har någon annans egendom i sin besittning när den eventuella brottsliga gärningen uppstår. I mitt svar kommer jag att utgå från 10 kap. brottsbalken (BrB). Detta eftersom då egendomen var i personens besittning har ett förtroendeförhållande förelegat mellan er. Personen har ju fått låna din cykel. vilket gör 10 kap tillämpligt. Annat hade varit om personen olovligen tagit cykeln när den var i din besittning. Då hade istället 8 kap varit tillämpligt. 10 kap brottsbalkenKapitlet har en särskild systematik som innebär att vissa brott har företräde framför andra. Jag måste därför gå igenom dessa brott för att se om de är tillämpliga. Det första brottet är förskingring (10 kap. 1 § BrB). För att en gärning ska uppfylla kraven på förskingring krävs det att personen fått egendomen i sin besittning för att utgiva eller redovisa för denna. Då cykeln gavs till personen i form av ett lån är detta brott inte aktuellt. Nästa relevanta brott är olovligt förfogande (10 kap. 4 § BrB). För brottet förutsätts att personen som har annans egendom i sin besittning vidtar en åtgärd som medför att ägaren frånhänds eller berövas sin rätt till egendomen. När en person har kvar egendomen innebär det inte nödvändigtvis att den riktiga ägaren frånhänds eller berövas sin rätt till den. Har personen uppsåt att själv tillägna sig egendomen så anses den riktiga ägaren dock ha berövats sin rätt till egendomen. I ditt fall bedömer jag detta krav som icke-uppfyllt. Åtminstone i nuläget. Personen säger ju till dig att den kommer att ha kvar cykeln till dess att denne inte behöver den mer. Skulle det visa sig att det tar lång tid innan du får tillbaka den så kan det tyda på att personen har tillägnat sig den. Brottet olovligt förfogande skulle då vara uppfyllt. Då det är lite osäkert om brottet olovligt förfogande har begåtts i nuläget finns det anledning att också titta på brottet olovligt brukande (10 kap. 7 § BrB). Olovligt brukande innebär att någon vållar ekonomisk skada eller olägenhet genom att otillåtet använda någon annans egendom. Då personen har för avsikt och därför högst troligt använder cykeln kan kraven för detta brott vara uppfyllda. Eftersom personen känner till att du vill ha tillbaka cykeln så sker användandet olovligen. Användandet medför sannolikt olägenhet för dig samt ekonomisk skada då däcken förslits. SlutsatsMin slutsats är att det är högst sannolikt att brottet olovligt brukande har begåtts. Det som måste kunna visas här är att det faktiskt har skett ett brukande som varit olovligt och som medfört skada eller olägenhet. Med vänliga hälsningar,

Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brotten olovligt förfogande och olovligt brukande regleras i 10 kap Brottsbalken (BrB). Olovligt förfogande innebär att man har viss egendom, vilken tillhör någon annan, i sin besittning och vidtar åtgärd med denna så att den andre berövas sin rätt till egendomen, 10 kap 4 § BrB. För detta brott krävs inte skada eller vinning. Exempel på förfaranden som kan utgöra olovligt förfogande är om man har köpt något på avbetalning, som man ännu inte betalat färdigt, men ändå säljer det vidare eller på något annat sätt disponerar över egendomen så att den andre berövas sin rätt till egendomen. Att förstöra, kasta eller vägra lämna ifrån sig egendomen, exempelvis, är att disponera över egendomen så att den rättmätige ägaren berövas sin rätt till den.Olovligt brukande innebär att man olovligen brukar någon annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet för den personen, 10 kap 7 § BrB. För att straffbarhet ska kunna aktualiseras krävs det dels att man uppsåtligen brukar saken och dels att man därigenom uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar skada eller olägenhet. Med "skada" avses ekonomisk skada medan "olägenhet" kan föreligga även om brukandet inte lett till någon ekonomisk skada. Att låna någons fordon och inte lämna tillbaka det på utlovad tid utan istället använda det i ytterligare en vecka, till exempel, kan utgöra olovligt brukande. Hoppas att du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt. Med vänlig hälsning,

Sofia Holgersson |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!I vanliga fall är det inte okej att vägra lämna tillbaka någon annans egendom eller slänga annans egendom eftersom det utgör brott (olovligt förfogande enligt brottsbalken 10 kap 4 §). Dock har det i ert fall gått så lång tid som 2 år sedan ni separerade. Det kan därför ses som att du avsagt dig besittningen till sakerna (de blir så kallat res delicta). De tillfaller då din sambo, som får göra vad han vill med dem. Det är således även okej att slänga dem.Hoppas du fick svar på din fråga!