Ebba Alkehag |Hej! Tack för du valt att vända dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått dig rätt så handlar din fråga om det fall att din före detta sambo under ert förhållande fick låna en bild som tillhör din pappa, och nu inte lämnar tillbaka den eller betalar för att köpa den. Enligt mig handlar konflikten därför om det kan vara så att din före detta sambo begår någon form av brottslig handling och vad du i sådana fall kan göra för att få ett stopp på detta.Hon kan göra sig skyldig till olovligt förfogande enligt 10 kapitel 4 § i Brottsbalken (se här) I min mening tycker jag att det låter som att din före detta sambo har begått, och fortfarande begår, ett olovligt förfogande. Varför det inte kan handla om en stöld är för att din f.d sambo har fått bilen i sin besittning (alltså får bilen till sin, i "sina händer") lovligen, då din pappa/du lånat ut bilen till henne på eget initiativ. För olovligt förfogande är detta alltså inte ett krav, utan det handlar om när någon har fått en sak till sig "lagligt" men sedan när saken ska lämnas tillbaka använder egendomen på ett sätt som inte är okej. Att du har lånat ut bilen till henne är därför inget som gör att det hon håller på med är att anse som ett okej agerande. Likväl har ni avtalat med varandra muntligen om att hon ska köpa bilen av din pappa, vilket hon inte heller har gjort. Enligt mig indikerar detta att hon, genom att fortsätta använda bilen, är medveten om att hon inte får lov att göra detta om hon inte först betalar för den. Hon är alltså medveten om att hon agerar olovligt. Det skulle också kunna röra sig om olovligt brukande enligt 10 kapitel 7 § i Brottsbalken (se här). Detta eftersom din f.d sambo har brukat bilen själv och därför har orsakat olägenhet för din pappa, som inte får tillbaka bilen. Likväl kan en bil som används i 4 månader ha orsakats olika försämringar i värde, vilket ska ses som ett "vållande av skada" på bilens värde. Vad du bör göra med detta som underlag är att du absolut borde polisanmäla din f.d sambo. Oavsett vilket av brotten du, ihop med din pappa, hänvisar till av de två ovanstående tror jag att du har goda förutsättningar att påvisa båda typerna. Båda brotten leder också till skadestånd i enlighet med 2 kapitel 1 § Skadeståndslagen, vilket skulle kunna ge din pappa en del kompensation för bilens värde. Om du vill kan du också välja att avställa bilen. Detta kommer att resultera i att bilen kommer att anmälas som "icke körbar" och om din f.d sambo skulle stoppas av polis skulle hon köra runt i en bil hon inte får lov att köra runt i. Det skulle också vara bra om din pappa gjorde detta, då han inte kommer riskera att exempelvis få böter eller trängselskatt hemskickat till sig (mer om detta kan du läsa om på Transportstyrelsens hemsida). Jag hoppas att du har fått lite hjälp på traven och jag ska hålla tummarna för att situationen löser sig för dig och din pappa! Allt gott, Mvh

Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Regeln om förskingring finner vi i Brottsbalken 10 kap 1 §. I lagtexten finner vi följande beskrivning:"Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år." Av detta kan vi urskilja ett par objektiva rekvisit, nämligen:1. Det ska först och främst finnas ett avtal (eller en allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning) genom vilken gärningsmannen ska ha fått egendomen i sin besittning (alltså att denne har egendomen under sin omedelbara kontroll),2. gärningsmannen ska ha en skyldighet att antingen ge tillbaka egendomen, eller redovisa för den,3. gärningsmannen ska ha försummat denna skyldighet, samt4. handlingen ska innebära ekonomisk vinning för gärningsmannen, och ekonomisk skada för offret. Gärningsmannen ska med andra ord bli rikare, samtidigt som offret blir fattigare. För att förtydliga det hela så tänkte jag ge ett exempel utifrån ovan uppställda rekvisit:1. A hyr en cykel av B, vilken A har fått i sin besittning,2. A har en skyldighet att lämna tillbaka cykeln vid hyresperiodens slut,3. A åsidosätter denna skyldighet genom att istället sälja vidare cykeln,4. vilket resulterar i att A tjänar pengar, samtidigt som B lider ekonomisk skada genom att förlora cykeln på detta sätt. De subjektiva rekvisiten måste dessutom de vara uppfyllda för att någon skulle kunna dömas för förskingringUtöver dessa objektiva rekvisit, så måste givetvis även de subjektiva rekvisiten vara uppfyllda för att någon skulle kunna dömas för brottet i fråga. I förskingringsfallet så måste gärningsmannen exempelvis ha haft för avsikt att tillägna sig egendomen (alltså cykeln i exemplet). Hoppas att detta besvarade din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du varmt välkommen till att återkomma. Med vänliga hälsningar,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken. Det vi inom juridiken kallar för rekvisit kan enklast beskrivas som förutsättningar som måste föreligga för att en person ska kunna hållas ansvarig för brott. Huvudregeln för alla brott är att de ska begås uppsåtligen (1 kap. 2 § Brb). Rekvisiten för förtal är att någon utpekar annan såsom Bland annat brottslig (5 kap. 1 § Brb). Det ska alltså ha lämnats en uppgift till någon annan en den uppgiften avser och detta kan bidra till att personen som uppgiften rör blir utsatt för andras missaktning. Intressant nog krävs det inte att andra faktiskt har uttryckt missaktning, utan enbart faktumet att det kan göra det medför straffansvar. Det finns däremot ett undantag till denna lag som medför ansvarsfrihet för den som begår förtal. Det är om uppgiften anses som berättigad med hänsyn till omständigheterna och att det finns grunder för ens påstående (5 kap. 1 § andra stycket Brb). SlutsatsMin bedömning är att det sällan är lämpligt att sprida uppgifter om annan som kan medföra skada för personen i fråga. Däremot kan det anses försvarligt om det mellan föräldrar upplyses om risker i deras barns omgivning. Det viktiga i sammanhanget är även att uppgifterna kan styrkas med någon form av bevisning. Kravet på bevisningen varierar utifrån uppgiftens allvarlighet och kretsen den lämnas till. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH,

Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Äktenskapsbalken (förkortad ÄktB) reglerar bodelning med anledning av skilsmässa (äktenskapsskillnad). För att besvara din fråga blir det relevant att reda ut vad, om något, som faller på hans lott efter bodelningen. Om ni genom bodelningen kommit fram till att han skulle anses äga t.ex. en tvättmaskin (oavsett om den är av väldigt ringa värde), faller den på hans lott och han anses alltså äga den. Bestämmelser om andelar och lotter hittar du i 11 kap. äktenskapsbalken.Det kan vara oklokt att göra sig av med sakerna, om han skulle anses äga dem. Det kan nämligen utgöra brottet olovligt förfogande enligt 10:4 brottbalken (BrB) att på något sätt göra sig av med saker som tillhör annan. Även om du skulle se till att han får hem sina saker, utan hans godkännande, kan det istället utgöra brottet egenmäktigt förfarande, 8:8 BrB. Du kan dock ta Kronofogden till hjälp för att se till att han hämtar sina saker, sk. särskild handräckning, 1 och 4 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Detta eftersom han i sin tur kan anses begå brottet egenmäktigt förfarande, då han hindrar dig från att förfoga (använda) din lägenhet på det sätt du önskar, i och med att han har lämnat kvar sina saker. Kronofogden kan då förklara din man skyldig att hämta sakerna. Läs mer här.Mitt råd är att du kontaktar honom och informerar honom om din möjlighet att begära särskild handräckning hos Kronofogden, om han inte frivilligt hämtar sina ägodelar. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilket brott gör man sig skyldig till?Tidigare rättsfall där någon har använt ett företags tankkort för att tanka privat visar att detta handlade utgör ett så kallat behörighetsmissbruk. Behörighetsmissbruk regleras i 10:6 Brottsbalken (BrB). Behörighetsmissbruk har en straffskala från böter till 2 års fängelse. Vilket straff som är aktuellt kan variera kraftigt från fall till fall beroende på omständigheterna. Vad finns det för potentiella påföljder?Om till exempel personen har suttit det i system att använda företagets tankkort privat, så kommer naturligtvis en eventuell domstol att ta hänsyn till detta i sin bedömning. Är det däremot en engångsföreteelse och som du säger, personen är tidigare ostraffad så skulle jag gissa på att påföljden blir dagsböter. Givetvis kommer personen bli återbetalningsskyldig på det belopp som tagits från företaget. Oftast är också brott av den här typen en grund för avskedande från sin anställning.AvslutningMen kom ihåg att detta endast är spekulationer, för att kunna göra en rättvis bedömning av straffet behöver man veta samtliga omständigheter i målet.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag googlar mig fram till att law of attraction är ungefär att filtrera bort negativa tankar och fokusera på positiva, för att få effekten att mer av det positiva man tänker på inträffar och mindre av det negativa man undviker att tänka på. Jag använder mig av denna beskrivning. Är den helt oriktig och märker du att det kan inverka på riktigheten i mitt svar ska jag be dig att skicka in en ny fråga.Förskingring kan bara begås av personer som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller liknande ställning fått viss egendom (exempelvis pengar, eller bankkort kopplat till visst konto med pengar) i besittning. Egendomen ska inte tillhöra en själv utan någon annan (exempelvis ett företag), och man ska ha fått egendomen i besittning med skyldighet att utge egendomen eller redovisa för denna. Redovisa är i det här fallet ett juridisk begrepp som innebär att man ska hålla egendomen avskild och vårda denna. Brottet begås genom att tillägna sig egendomen eller i övrigt åsidosätta vad man har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, exempelvis genom att ta ut pengar från sin arbetsgivares bankkonto utan lov (10 kap 1 § BrB).Det finns ingenting i den definition jag hittat om law of attraction eller i din beskrivning av situationen som så mycket som nästan för tankarna till förskingring. Tankeverksamhet kan aldrig utgöra förskingring, utan en absolut förutsättning är att man på något vis förfarit med egendom som man mottagit för annans räkning.Vänligen

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Denna fråga rör hittegods och regleras i lag om hittegods. All egendom som påträffas någonstans utan att rätt ägare tycks vara närvarande utgör hittegods och ska anmälas till polisen (1 § Lag om hittegods). Den som själv tar och behåller upphittat gods gör sig skyldig till bötesbrottet fyndförseelse (10 kap. 8 § Brottsbalken). Detta gäller för allt gods, oavsett vilket värde det har. Om inte ägaren till godset framträder inom 3 månader tillfaller godset den som hittat det, alternativt 1 månad om ägaren inte hämtar godset efter att ha blivit meddelad av polis (4 § Lag om hittegods). Ägaren till sedeln måste betala polisen och upphittaren för skäliga kostnader för att tillvarata godset samt en skälig hittelön (3 § första stycket Lag om hittegods).För vidare läsning finns ett spännande rättsfall om en person som tagit pengar ur en bankomat och inte lämnat tillbaka dem, detta gick hela vägen till hovrätten! (RH 2005:57) Hoppas du fick svar på din fråga, MVH,

Hanne Nielsen | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I detta fall har din granne fått din egendom i besittning medditt samtycke, detta då du lånade ut leksakerna. För att brottet stöld skullevara aktuellt hade det krävts att din granne olovligen tagit egendomen, se 8 kap. 1§Brottsbalken (BrB). Det brott som grannen kan ha gjort sig skyldig till genom attinte lämna tillbaka egendomen är istället olovligt förfogande enligt 10 kap. 4§ BrB. För att undvika en tvist i domstol kan du begära handräckning hos Kronofogdemyndigheten.Då är det bra om du kan bevisa ditt påstående om att egendomen är din och attgrannen vägrar lämna tillbaka den. Du kan läsa mer om handräckning HÄR. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning