Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ingår vid köp av fast egendom?Utöver marken (jorden) som ingår vid köp av fast egendom, ingår också byggnadstillbehör och fastighetstillbehör (1 kap. 1 § JB, 2 kap. 1 § JB och 2 kap. 2 § JB). Fastighetstillbehör är till exempel byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Byggnadstillbehör är till exempel badkar, spis, värmeskåp och kylskåp. Det är alltså fråga om föremål som byggnaden blivit försedd med och är ägnat till stadigvarande bruk. Lösa saker på tomten eller i ett förråd eller en skoter kan inte anses utgöra fastighetstillbehör eller byggnadstillbehör. De ingår därför inte i fastighetsköpet.Får du sälja/kasta/ge bort sakerna?Att göra sig av med annans egendom är som huvudregel inte tillåtet. Ägaren till en viss sak har rätt att förfoga över föremålet. Den som gör sig av med annans egendom genom att slänga egendomen kan göra sig skyldig till olovligt förfogande. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år (10 kap. 4 § BrB).Den ursprunglige ägaren synes dock ha avsagt sig sin äganderätt med tanke på att ägaren inte gjort anspråk på sina saker. Ägaren har också haft möjlighet att återfå egendomen under en lång tid, men trots detta inte tagit tillbaka egendomen. Den ursprunglige ägarens underlåtenhet att hämta sakerna kan ses som en viljeförklaring om att avsäga sig äganderätten. Egendomen bör sannolikt betraktas som övergiven och markägaren kan därför hävda sin äganderätt till föremålen genom ockupation (fynd). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en överlåtelse ska betraktas som gåva krävs det att det föreligger en förmögenhetsöverföring som gjorts frivilligt och att det ska ha förelegat en gåvoavsikt. Samtliga villkor måste vara uppfyllda. En gåva utmärker sig i att det saknas krav på motprestation. Av din bakgrundsinformation framgår det att du lånat ut en sak, med villkoret att detta ska återlämnas. Det framstår relativt tydligt att du saknat en gåvoavsikt. Ifall personen påstår att det rör sig om en gåva kan du således argumentera för att du aldrig haft en sådan avsikt. Stöld eller annat tillgreppsbrott i 8 kap. Brottsbalken (BrB) aktualiserar inte eftersom personen i fråga inte olovligen tagit din sak. Ett brott som hade kunna ligga nära till hands är istället olovligt förfogande, 10 kap. 4§ BrB, eventuellt olovligt brukande, 10 kap. 7§ BrB. Rekvisiten för olovligt förfogande är att personen frånhänt dig egendomen eller på annat sätt berövat dig rätten till den. Personen ska ha egendomen i sin besittning, men äganderätten ska vara förbehållen dig. Detta kan bli aktuellt när personen sålt egendomen, gett bort den, slängt den, tagit sönder den etc. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Olovligt brukande förutsätter dels att personen brukat den sak som denne fått låna av dig. Det krävs alltså någon form av nyttjande. Det krävs dessutom att brukandet vållat skada eller olägenhet. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Sammantaget skulle jag rekommendera dig att börja med att styrka att egendomen de facto är din och vara tydlig med att förklara att du saknat gåvoavsikt. Du skulle sedan kunna åberopa följande lagrum om du önskar starta en rättsprocess. Du skulle alternativt kunna kontakta Kronofogden och ansöka om vanlig eller särskild handräckning, se här för mer information. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer att gå igenom de olika sätt där jag ser en eventuell möjlighet för er att få skadestånd för företagets användande av ert fibernät samt/alternativt hur ni eventuellt kan få företaget dömda för brott. I mitt svar kommer jag att använda följande lagar:-Brottsbalken (BrB)-Skadeståndslagen (SkL)Olovligt brukande Brottsbalken 10 kap. 7 §Att företaget har kopplat in sig på ert nätverk och sedan sålt vidare brukande av det nätet kan eventuellt vara ett brott enligt brottsbalken, nämligen olovligt brukande (10:7 BrB). För att det ska räknas som ett olovligt brukande så krävs det att domstolen anser att följande krav är uppfyllda:-Företaget måste ha brukat nätverket uppsåtligen, vilket är ett juridiskt begrepp som jag skulle kunna förklara innebära ungefär samma sak som "med vilja".-Företaget måste sedan ha orsakat er skada eller olägenhet, antingen uppsåtligen eller genom oaktsamhet. Uppsåtligen har samma innebörd här som i föregående exempel. Oaktsamhet är även det ett juridiskt begrepp vilket jag skulle säga har ungefär samma innebörd som "oförsiktighet". Till begreppet skada räknas en ren förmögenhetsskada vilket är en skada som innebär att ni har förlorat pengar på grund av deras brukande av ert nätverk, utan att det har koppling till att någon egendom som tillhör er har skadats.Om ni vill ha utrett huruvida företagets brukande av ert nätverk är ett "olovligt brukande" enligt brottsbalken så bör ni polisanmäla företaget. Då kommer först polisen att avgöra om en förundersökning ska inledas, om en förundersökning inleds och genomförs så kommer det sedan att avgöras om tillräckliga bevis finns för åtal. Ifall det finns tillräckligt med bevis för ett åtal kommer slutligen en rättegång att genomföras där domstolen kommer att avgöra huruvida företaget har begått ett brott eller ej.Skadegörelse 12 kap. 1 § BrottsbalkenOm företaget har skadat er egendom på något vis när de kopplade upp sig på ert nätverk så kan det även räknas som skadegörelse enligt brottsbalken, vilket är ett brott (12:1 BrB). För att domstolen ska räkna det som skadegörelse så behöver följande vara uppfyllt:-Företaget behöver fysiskt ha skadat eller förstört er egendom, vilket kan ha skett på olika sätt när de kopplade upp sig på nätverket.-Gärningen ska innebära men för annans rätt till egendomen, med andra ord ska ni ha orsakats men av att egendomen har skadats, det behöver inte vara ekonomiska men utan även affektions- eller estetiskt värde räknas in under detta krav.För detta brott gäller samma sak som ovan, att ni bör anmäla det till polisen om ni anser att er egendom blivit fysiskt skadad av företagets agerande och vill att det ska utredas om brott föreligger.Skadestånd för ren förmögenhetsskada 2 kap. 2 § SkadeståndslagenOm företaget anses ha begått något brott mot er genom att koppla upp sig på ert nätverk och detta brott har orsakat er en ren förmögenhetsskada, alltså en ekonomisk förlust så kan ni tilldömas skadestånd för detta av domstolen. Krav för att ni ska kunna få skadestånd för ren förmögenhetsskada är följande:-Att företaget har begått ett brott gentemot er- Som orsakade er en ekonomisk förlust, således måste det finnas ett samband mellan brottet och eran ekonomiska förlust. Till exempel om företaget döms för olovligt brukande av ert nätverk så kan ni hävda att ni har förlorat pengar på att dem inte betalt för sitt brukande, vilket då kan anses vara en konsekvens av deras brott.Viktigt att komma ihåg är att detta skadestånd bara går att få om företaget har blivit dömda för att ha begått ett brott gentemot er.Skadestånd för sakskada 2 kap. 1 § SkadeståndslagenOm företaget har orsakat er en sakskada, vilket innebär att de har skadat er egendom på något vis när de kopplade upp sig på ert nätverk kan ni stämma dem civilrättsligt för att få skadestånd för den skadan. För att det ska vara möjligt att få skadestånd för sakskada måste följande vara uppfyllt:-Företaget måste uppsåtligen eller av vårdslöshet-Orsakat er en sakskada, vilket innebär att de har skadat er egendom fysiskt.Om ni tilldöms skadestånd för sakskadan så ska skadeståndet ersätta skadans värde, vilket kan vara antingen vad det kostar att reparera skadan eller ersätta det som är trasigt med en ny sådan egendom. Om skadeståndet bestäms efter vad det kostar att ersätta med en ny egendom så är det inte nypriset ni ersätts med, utan priset för en sådan egendom i likvärdigt skick som eran var innan den skadades.Principen om obehörigt vinstPrincipen om obehörig vinst är en civilrättslig princip som är omtvistad ifall den överhuvudtaget finns i det svenska rättssystemet, jag vill dock ändå nämna den så ni vet alla tänkbara möjligheter.Tanken kring denna princip är att ni då skulle kunna stämma företaget för att de har gjort en obehörig vinst genom att de har kopplat upp sig på ert nätverk utan stöd i avtal eller lag och tjänat pengar genom att erbjuda andra personer tillgång till nätverket mot betalning. På så vis har företaget enligt denna princip gjort en obehörig vinst på bekostnad av er utan att de har haft stöd för detta i ett avtal med er eller i lagen.Det går att genomföra en civilrättslig stämningsansökan med principen som grund för er talan men principen är som sagt var omtvistad huruvida den gäller eller ej och den finns inte i någon lagstiftning varav det kan vara svårt att vinna framgång med en talan byggd på principen.I rättsfallet NJA 2019 s.23 "den betalande sambon" så prövades det om en sambo som betalat fakturor avseende den andre sambons egendom, vilken inte var samboegendom kunde få ersättning vid en senare separation för att den andre sambon skulle ha gjort en "obehörig vinst" på att hens sambo betalade dessa fakturor. Domstolen kom fram till att det inte fanns någon rätt till ersättning på grund av principen om obehörig vinst.Om ni skulle vilja ha vidare hjälp i ert ärende eller att en av våra jurister skulle företräda er i en eventuell stämningsansökan så kan ni mejla mig på elin.englund@lawline.se så ser jag till att någon av våra jurister kontaktar er för att kunna ge en offert.Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga och om följdfrågor uppstår är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se!Med vänlig hälsning,

Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur länge ni ska behöva behålla sakerna som efter bouppteckning och arv är er mammas makes egendom. Om det finns någon tidsgräns på när han behöver hämta sina saker, om ni kan ge bort eller plocka undan sakerna eller om ni ska behöva förvara dem i all framtid. I mitt svar kommer jag först gå igenom vad konsekvenserna skulle bli om ni själva skulle flytta på sakerna, och sen vad ni kan ta till för åtgärder för att få maken att hämta sakerna. Jag kommer därefter avsluta med en sammanfattning av mitt svar. Tillämplig lag för situationen är främst Brottsbalken (BrB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Kan ni själva flytta på sakerna? Jag tolkar det som att egendomen som finns kvar i förrådet är, och ska hämtas, av er mammas make. I så fall är det han som har juridisk äganderätt över sakerna och ni kan inte själva flytta, plocka undan, ge bort eller kasta sakerna. Detta eftersom att ni då skulle riskera att göra er skyldiga till brotten olovligt förfogande (10 kap. 4 § BrB) eller egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § BrB), då ni skulle rubba hans besittning och använda hans egendom utan godkännande. Olovligt förfogande innebär att en person utan lov använder sig av någon annans egendom som personen tar hand om och egenmäktigt förfarande innebär att utan lov ta eller använda något som tillhör någon annan, med syfte att lämna tillbaka det senare. Således, om maken skulle godkänna att ni flyttade, gav bort eller kastade sakerna, skulle det vara tillåtet. Även maken skulle kunna göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande, om han inte hämtar sina saker eftersom det då skulle kunna anses som att han rubbar besittningen av ert förråd och eran användning av detta begränsas. Dock kan man inte besvara en brottslig handling med en annan brottslig handling. Vad kan ni göra?- Först och främst skulle jag rekommendera er att att återigen kontakta maken för att förklara situationen och be honom hämta sina saker. - Om detta inte funkar, kan ni ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Det innebär att Kronofogden kan ålägga maken att hämta sina saker. Kronofogden kan även komma och hämta sakerna. Mer om hur du ansöker om handräckning hittar du på Kronofogdens hemsida och i BfL. SammanfattningNi kan inte flytta, ge bort eller göra er av med sakerna som tillhör er mammas make, utan hans samtycke, eftersom det är han som äger egendomen och detta skulle då utgöra brott. Det ni kan göra, är att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten och isåfall åläggs maken att hämta sina saker, eller kommer Kronofogden och hämtar egendomen. Hoppas jag har besvarat din fråga! Om jag har missförstått frågan eller något är oklart, är du välkommen att skicka in en ny fråga. Således även om du har några andra frågor! Vänliga hälsningar,

Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du har fått en misstagsbetalning blir principen om condictio indebiti tillämpligt. I korta drag innebär den att den som har betalat fel har rätt att kräva tillbaka pengarna. Du måste således betala tillbaka pengarna. Det finns ingen lag som reglerar detta, utan istället hittar man principen i praxis (NJA 1994 s. 177, NJA 1999 s. 575, NJA 2016 s. 1074).Om du använder dig av pengarna kan du göra dig eventuellt skyldig till olovligt förfogande enligt 10:4 BrB. Om du använder dig av pengar som du har fått genom en misstagsbetalning, använder du någon annans pengar, vilket är brottsligt. I NJA 1994 s. 480 fick en företagsägare en felaktigt utbetald summa pengar på sitt konto, som ägare sedan använde för privat bruk. Företagsägare blev dömd för olovligt förfogande. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först är det viktigt att konstatera att de som inte är ägare till egendom inte får slänga dina saker. Det skulle rent vara brottsligt om detta skulle ske, personen som gör detta skulle göra sig skyldig till olovligt förfogande av annans egendom (10 kap. 4 § brottsbalken). Det skulle också kunna bli en fråga om egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken) och alternativt skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken) ifall egendomen skulle skadas. Det framgår inte av omständigheterna att du blir nekad att hämta din egendom. Skulle du bli det får man lösa situationen genom handräckningsom regleras i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (här). För att vara specifik handlar det om en s.k särskild handräckning (4 §). Samma gäller omvänt, ifall du vägrar hämta din egendom så kan fastighetsägaren begära handräckning för att du ska hämta din egendom. Mer om handräckning hittar du på Kronofogdens hemsida! Slutsatsen är således att de inte får slänga dina saker utan din tillåtelse. Hoppas detta svara på din fråga, har du ytterligare funderingar eller frågor är det bara att kontakta Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Oscar Rudén |hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Jag har själv beaktat lagen om hittegods och också hittat huvudregeln "Om ägaren inte blir känd inom 3 månader från det att fyndet anmäldes till polisen så får upphittaren godset", i 4 § här i denna lag. Vilket bör innebära att du som har hittat pengarna ska ha rätt till dem. Jag har svårt att se, utifrån tolkning av just denna lag, att ägarna till bowlingen skulle ha rätt till pengarna före dig. Kan ju vara att polisen tolkar det som att bowlinghallen är att anse som upphittare, men det känns som en väldigt konstig tolkning. Vi som lawline står fast vid vårt svar om att du som upphittare har rätt till pengarna. Kontakta gärna våra juridiska rådgivare för mer informeration, alternativt be polisen att redovisa de lagliga stöd de har för sitt påstående.Hoppas att de var svar på din fråga!

Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Till att börja med vill jag säga att jag beklagar det som hänt er. De lagar som är aktuella i ert fall är brottsbalken och godtrosförvärvslagen. Ni har gjort helt rätt i att polisanmäla händelsen. I mitt svar till er kommer jag beskriva vilket brott jag tror att det rör sig om, vem som har rätt till hunden om den sålts och om ni kan göra något mer än att polisanmäla. Vilket brott det rör sig om Jag har inte alla omständigheter om vad som hänt, men utifrån vad du beskriver så verkar händelsen utgöra brottet olovligt förfogande. I lagens mening är en hund egendom. Familjen hade egendomen hos sig med er tillåtelse, eftersom de skulle vara hundvakter. Eftersom familjen vägrar ge tillbaka er egendom till er så är det fråga om brottet olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Om dina misstankar stämmer, att familjen har sålt hunden, så har de berövat dig din äganderätt till hunden och även i denna situation gjort sig skyldiga till brottet olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Vilket brott det är frågan om är dock upp till polisen att avgöra, men det kan vara bra för er att känna till vilket brott det rör sig om. Personen som köpt hundenJag antar att ni vill ha tillbaka er hund. Om era misstankar stämmer, att familjen sålt hunden till någon annan, så ska man avgöra vem som har bäst rätt till egendomen. Antingen är det ni eller personen som köpt hunden av familjen. Kanske är det så att ni hittar personen som köpt hunden, eller redan vet vem det är. Utgångspunkten är att personen som köpt hunden får behålla den om de var i god tro om att familjen fick sälja hunden (2 § godtrosförvärvslagen). God tro föreligger om köparen inte hade någon anledning att misstänka att familjen inte fick sälja hunden. Om någon omständighet kring köpet är suspekt och något pekar på att familjen inte fått sälja hunden så föreligger inte god tro. Har ni registrerat hunden i Jordbruksverkets hundregister och ni står som ägare där, så kan ni argumentera för att köparen borde ha undersökt detta vid köpet och då insett att familjen inte hade rätt att sälja hunden. Då föreligger inte god tro och ni har bäst rätt till hunden. Vad ni kan göra nuPrecis som jag skrev i inledningen av mitt svar har ni gjort helt rätt i att polisanmäla. Skulle det vara så att polisen lägger ner förundersökningen kan ni begära en överprövning av polisens beslut. En sådan begäran om överprövning ska ni skicka tillbaka till den lokala polismyndigheten som fattade beslutet. Det som ni och familjen kommit överens om, att de ska vara hundvakter, är ett avtal. Genom att inte lämna tillbaka hunden bryter de mot avtalet och på så sätt är detta också en civilrättslig tvist. Avtalsbrottet kan vara grund för en civilrättslig tvist i domstol. Det skulle i och för sig inte ge er hunden tillbaka, men ni skulle kunna få ett skadestånd om ni vinner tvisten. Min rekommendation till er är att försöka samla på er bevis för att styrka att hunden är er och att familjen vägrar ge tillbaka den, samt för att de eventuellt sålt hunden. Det kan till exempel vara en sms-konversation mellan er och familjen där det framgår att hunden är er och att de vägrar ge tillbaka den. Om hunden inte är registrerad i Jordbruksverkets hundregister kanske ni har något annat bevis för att ni äger hunden.Hoppas ni känner att ni fått lite vägledning i er fråga och att detta löser sig för er! Med vänlig hälsning,