Styrelse som gjort annat med pengarna än överenskommet

2019-03-14 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Vi har en idrottsförening på vårat jobb som vi la ner förra året vid årsmötet. Kassören skulle driva vårat lotteri året ut sedan skulle konton på banken stängas. 3 personer fick mandat att köpa saker till vårat gym för pengarna som fanns kvar det bestämdes på årsmötet 90 000 - 100 000. När 2018 närmade sig sitt slut så började medlemmarna undra varför det hände så lite i gymmet? Då hade det köpts in ett löpband och renoverats två löpband total kostnad cirka 28000kr. När vi undrade var pengarna tagit vägen så sa dom att alla pengar var slut. Efter många påtryckningar så kom det fram 26 000kr i kontanter som fanns vid avslut av konton. När vi krävde en ordentlig redovisning så fick vi de ett A fyra ark med anteckningar vad pengarna gått till. Då visade det sig att hela den gamla styrelsen 6 st hade delat på 30 000kr för dom tyckte att dom var värda det efter alla år. Sedan hade det varit en hemlig fisketur för cirka 7000kr med samma folk ungefär fortfarande lite hemligt vilka som var med på fisketuren. En person också från den gamla styrelsen hade varit på en löptävling för cirka 2000kr. Beslutet vi tog på årsmötet när föreningen lades ner var att tre personer från gamla styrelsen skulle investera alla pengar i vårat gym. Kostnad för mat på årsmötet finns plus en som spelade badminton året ut. Vi undrar vad vi ska göra nu dom har tagit 30 000kr själva och spenderat pengar på annat än vad vi bestämde på årsmötet. Goda råd önskas. Tack
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Jag förstår att ni som medlemmar är besvikna på dessa personers agerande och vill göra något åt saken. Som jag bedömer saken är deras förfarande brottsligt, och bör anmälas till polisen. Jag kommer därför först och främst gå igenom de brott jag kan tänka mig att personernas handlande rubriceras under, för att därefter föreslå hur ni bör gå vidare.Vilka brott som kan passa in på dessa händelserDe brott som jag kan tänka att det rör sig om i detta fallet är någon dessa:a) FörskingringFörskingring regleras i 10 kap 1-3 §§ Brottsbalken. För att brottet ska anses föreligga krävs det att någon till följd av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning har fått egendom i sin besittning med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna. Har personen själv tillägnat sig egendomen eller på annat sätt åsidosatt vad han fått i uppdrag att göra med den på ett sätt som skapat vinning för honom/henne och skada för den berättigade, kan personen dömas till förskingring. Beroende på hur allvarlig gärningen är kan man landa i 1, 2 eller 3 §. Vid den mest ringa varianten är straffet böter eller fängelse i högst sex månader medan det vid normalgraden ligger på fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms gärningsmannen till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Andra påföljder som kan bli aktuella är villkorlig dom, skyddstillsyn och samhällstjänst. b) Trolöshet mot huvudmanTrolöshet mot huvudman regleras i 10 kap 5 § Brottsbalken och innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan när man exempelvis fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter. Har ett sådant missbrukande av ställning lett till skada (vilket jag uppfattar det som i erat fall, då det försvunnit pengar som skulle gått till annat) är det brottsligt. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.Vilket av brotten är det mest troligt att det rör sig om?Vilket av brotten som personerna kan komma att göra sig skyldiga till beror på vilken/vilka av rubriceringarna som händelserna passar bäst in under. Passar en händelse in under båda kommer dock förskingring ha företräde. Hur bör ni gå vidare?Som jag nämnde i inledningen anser jag att de handlingar som dessa personer vidtagit är brottsliga. Därför tycker jag att ni bör göra en anmälan till polisen. När ni kontaktar polisen ska ni berätta vad som har hänt och det ni fått fram från den redovisning av pengarna som ni krävde. Behöver polisen därutöver ytterligare uppgifter och omständigheter kommer de att be er komplettera er anmälan med detta. Ni behöver inte själva sätta en rubricering på brottet (t ex förskingring) när ni ringer in, utan det sköter polis och åklagare som utreder händelserna under den brottsutredning som sedan kommer följa och kallas förundersökning. Finner man under förundersökningen att det tillräckliga bevis som talar för en fällande dom kommer åklagaren att väcka åtal. Var ska ni vända er för att göra polisanmälan?Anmälan kan ni göra på två sätt. Antingen genom att ringa polisen på 114 14 eller genom besöka en polisstation. På polisens hemsida kan ni läsa mer om hur man gör en polisanmälan.Hoppas att ni fått svar på er fråga. Är det något som framstår som oklart eller om ni har några följdfrågor på svaret så går det bra att maila mig på tora.odin@lawline.se.Lycka till!Vänligen,

Straff vid grov förskingring

2019-02-06 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Min väninna har förskingrat över en miljon kronor för en kvinna i en utsatt position. Vad blir straffet?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om brott och straff finns i brottsbalken (BrB).Grov förskingring Den som exempelvis fått i uppdrag att förvalta någon annans pengar men istället tillägnar sig själv pengarna, kommer ha gjort sig skyldig till förskingring (10 kap. 1 § BrB). Att förskingra över en miljon kronor brukar dessutom anses utgöra grov förskingring. (10 kap. 3 § BrB).Straff för grov förskingringStraffet för grov förskingring är lägst sex månader och högst sex år. (10 kap. 3 § BrB). Vad straffet kommer att bli i detta fall går aldrig att säga exakt på förhand och straff bestäms alltid av de omständigheter som finns i det enskilda fallet.Omständigheter som i detta fall skulle kunna anses som försvårande, som gör att straffet kan bli högre, är att det rör sig om ett betydande värde och att din väninna eventuellt begått brottet genom att ha utnyttjat en förtroendeställning. Förmildrande omständigheter, som alltså gör att straffet kan bli lägre, skulle kunna vara om din väninna exempelvis kommer förlora sin anställning på grund av brottet eller om det finns andra omständigheter som gör att din väninna redan anses ha drabbats hårt på grund av brottet. (29 kap. 1 § - 6 § BrB).I många fall behöver den som gjort sig skyldig till ett brott som motsvarar en viss tid i fängelse inte nödvändigtvis sitta i fängelse. Det gäller exempelvis brottslighet som inte anses som försvårande och i det fall brottet inte motsvarar fängelse i över ett år. Min bedömning i detta fall Det går som sagt aldrig att med säkerhet säga vad straffet för ett visst brott kommer bli, speciellt inte utan att veta hur omständigheterna var i det enskilda fallet. I ett liknande fall där en man förskingrade 1,1 miljoner kronor ansågs brottet motsvara ungefär ett år och sex månader i fängelse. Ett liknande straff kan vara troligt för din väninna, men det kan också bli lägre ifall det finns förmildrande omständigheter. Döms din väninna till över ett års fängelse, vilket jag tror är troligt, kommer hon behöva sitta av tiden i fängelse. I Sverige har vi dock villkorlig frigivning efter två tredjedelar av fängelsestraffet, vilket alltså innebär att tiden i fängelse blir kortare än själva straffet.Hoppas du fick svar på din fråga.

Hur anmäler man ett mutbrott?

2019-01-19 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Till vem anmäler man om man misstänker att mutbrott föreligger? Det gäller kommunala tjänstemän som fått både boende och mat till starkt reducerat pris när de besökt en potentiell exploatör och bott och ätit på exploatörens anläggning.
Erik Olshov |Hej och tack föra att du vänder dig till Lawline med din fråga.MutbrottSå kallat mutbrott regleras i 10:5a BrB och heter tagande av muta. De finns vissa rekvisit som måste föreligga för att det ska röra sig om tagande av muta:För det första gäller ansvaret inte vem som helst, utan arbetstagare eller uppdragstagare.För det andra ska förmånen som ges kunna sättas i samband med tjänsteutövningen/uppdraget som arbetstagaren bedriver.Slutligen ska förmånen vara otillbörlig. Det här är det viktigaste och mest svårbedömda rekvisitet. Hänsyn ska tas till alla omständigheter som kan kopplas till förmånen. En förmån är vanligtvis otillbörlig om: 1) förmånen har förutsättningar att påverka arbetstagaren att ta ett beslut eller vidta en åtgärd, eller 2) om förmånen kan uppfattas som en belöning för hur uppgifter utförts.Den som har givit mutan kan göra sig skyldig till brottet givande av muta enligt 10:5b BrB.Att anmäla ett mutbrottMisstänker du att det föreligger ett mutbrott kan du göra en brottsanmälan till polisen om detta genom att besöka en polisstation eller kontakta polisen på telefonnummer 11414. Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får man kvarhålla annans egendom och hur fungerar en handräckning?

2018-11-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En person har en skuld till mig och denne har saker (egendom) som den"förvarat"/struntat i att hämta hem från mig på minst 5 mån. Sakernauppgår till ungefär samma värde som skulden. Personen hotar nu med handräckningfrån kronofogden att hämta sina saker. - Har jag rätt att hålla kvar egendomen?Hur går jag isåfall till väga? - Kan jag någonstans överlämna egendomen (t.ex.hos kronofogden) och hänvisa personen dit, och på så sätt få min skuld betaldmot att personen får ut sina saker? Hör kronofogden av sig innan handräckningensker och vad krävs för bevis för att en handräckningsbegäran ska beviljas?Ursäkta alla frågor, men det känns som att jag rör mig i ett rörigt område.Tack på förhand! Med vänlig hälsning
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågan om att hålla kvar annans egendom aktualiserar brottsbalkens (BrB) regelverk. Vidare regleras frågor om handräckning i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL).Får man kvarhålla annans egendom?Det är i vanliga fall inte brottsligt att ha egendom som ägs av någon annan. Om personen som har egendomen däremot vidtar en åtgärd som gör att den som äger egendomen berövas sin äganderätt kan det röra sig om ett brott. Brottet är i sådant fall olovligt förfogande som regleras enligt 10 kap. 4 § brottsbalken.I ditt fall har du inledningsvis haft någon annans egendom med den personens samtycke. Problemet uppstår när personen i fråga vill ha tillbaka sin egendom och du som innehavare inte lämnar tillbaka den. Att aktivt underlåta att ge tillbaka egendomen innebär att innehavaren har vidtagit en åtgärd som berövar den andra personen rätten till sin egendom. Detta utgör alltså ett olovligt förfogande som är ett brott. Att personen i fråga har en skuld till dig har ingen betydelse kring frågan om det rör ett brott.Att överlämna egendom till kronofogden för att säkerställa betalning på det sätt du nämner är inte ett alternativ som finns i svensk rätt. Jag skulle istället råda dig att ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden för att säkerställa att din skuld blir betald. Läs mer här.Vad gäller vid ett handräckningsförfarande?Mitt svar i detta avsnitt baseras på lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Det finns två typer av handräckningar: vanlig handräckning och särskild handräckning. I ditt fall kommer särskild handräckning troligen att bli aktuellt. Väljer kronofogden att ta upp en ansökan om särskild handräckning kommer du att få ta del av ansökningen samt få en möjlighet att bestrida den. När du ska bestrida den ska du också tillfoga den bevisning du vill åberopa.För att återkoppla till din fråga om vilken bevisning den som ansöker om handräckning ska ha beror det helt på din inställning till ansökningen. Ett exempel i ditt fall är om du väljer att bestrida ansökningen på den grund att sökanden (personen som ansökt om handräckning) aldrig krävt att få tillbaka sin egendom. Då har sökanden en plikt att motbevisa ditt bestridande. Om du däremot inte skulle bestrida ansökningen kommer kronofogden att meddela ett beslut till sökandens förmån.För mer information kring förfarandet vid särskild handräckning, se här.SammanfattningAtt kvarhålla annans egendom kan utgöra ett olovligt förfogande vilket är ett brott enligt 10 kap. 4 § brottsbalken. Att personen som äger egendomen har en skuld till den som har egendomen rättfärdigar inte att egendomen kvarhålls.Skulle den som äger egendomen ansöka om särskild handräckning i kronofogden har du en möjlighet att bestrida ansökningen. Sökanden har en plikt att motbevisa ditt bestridande. Väljer du att inte bestrida ansökningen kommer kronofogden att meddela beslut till sökandens förmån.Hoppas att det var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad blir straffet för trolöshet mot huvudman?

2019-02-24 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag är anklagad för troslöshet mot huvudman. Jag erkände när det kom på mig och betalade tillbaka hela summan på 5000, samt fick sparken. Jag undrar nu då vad straffen för detta blir? Jag var även under 18 när det skedede.
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen är Brottsbalken. För brottet trolöshet mot huvudman (10:5) anges att straffskalan för brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år. Vid en fällande dom ska rätten avgöra vilket straffvärde brottet har, genom att titta på tidigare praxis och andra omständigheter. För att bestämma straffvärdet ska rätten bedöma hur allvarlig den brottsliga gärningen är, för att veta vilket straff på straffskalan som brottet motsvarar.För unga mellan 18-21 år vid gärningstillfället, får de dömas till fängelse med hänsyn till gärningens straffvärde eller om det finns särskilda skäl därför. Vanligtvis får ungdomar inom denna ålderskrets samma typ av påföljd som vuxna (dvs. fängelse, böter, villkorlig dom m.m), men även ungdomsvård eller ungdomstjänst kan också bli aktuellt för denna åldersgrupp.Ungdomsvård blir aktuellt om gärningsmannen vid domen är under 21 år och dessa förutsättningar finns, (32:1) Det innebär vidare att även om du är 18 år när brottet begås, men döms först efter att du fyllt 21 år inte kan dömas till ungdomsvård. Samma sak gäller för ungdomstjänst (32:2). Vad avser själva straffmätningen med hänsyn till åldern så avgör åldern vid själva gärningstillfället, för din del att du var 18 år. (29:7) Det innebär att gärningen ska leda till ett lägre straff än normalt eftersom du var under 21 år vid gärningstillfället, även om du döms senare. I allmänhet ska rätten fästa vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30:4).Hoppas att du fick klarhet över situationen. Du är annars välkommen att ställa ytterligare frågor.Vänliga hälsningar,

Jag har förskingrat. Vad kommer hända nu?

2019-01-20 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har en prick i registret gällande förskingring. Jag fick böter. Jag har förskingrat igen pga en ekonomisk situation. Jag erkände direkt och blev uppsagd.Vad kommer hända nu? Polisanmälan är gjord.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad som kommer hända nu när du för andra gången förskingrat. Regler om detta finns i Brottsbalken (BrB). Jag vill börja med att beklaga att du hamnat i en sådan ekonomisk situation att du känt dig tvingad att förskingra pengar. En åklagare kommer väcka åtal och ditt brott kommer prövas i domstolenTill att börja med kommer en åklagare att väcka åtal mot dig i en domstol om den anser att det finns tillräckligt med bevisning för att du ska kunna dömas för förskingring. Med tanke på att du erkänt att du har förskingrat är det mycket troligt att du blir åtalad för brottet. I domstolen kommer domarna göra en bedömning av din situation och just det brott du har begått för att besluta om de ska döma dig för förskingring och i så fall vilket straff du ska få.Jag vill påpeka att jag inte kan säga exakt hur domstolen skulle besluta i ditt fall men jag ska nedan förklara vad domarna kommer titta på i sin bedömning.Straffet kan bli böter eller fängelse beroende på hur allvarlig förskingringen ärStraffet för brottet förskingring är fängelse från 14 dagar till högst två år (BrB 10 kap. 1 §). Om brottet är mindre allvarlig kan du istället dömas för ringa förskingring och då är straffet böter eller fängelse från 14 dagar till högst sex månader (BrB 10 kap. 2 §).Om du döms för ringa förskingring kommer du antagligen straffas med böter, precis som förra gången du dömdes. Om det är fråga om förskingring av normalgraden kommer ditt straff däremot att bestämmas till fängelse. Det är dock inte säkert att du faktiskt frihetsberövas och får sitta på anstalt. Domstolen vill gärna undvika att ge personer fängelsestraff och kan istället besluta att du ska få en villkorlig dom eller skyddstillsyn. När domarna tar detta beslut tar de hänsyn till hur allvarligt brottet är men också hur stor risken är att du fortsätter att begå brott. Att detta är andra gången du förskingrar skulle kunna vara ett argument för att du faktiskt ska få fängelse. Det beror också på om det var längesedan du dömdes senast, om det var nyligen ser domstolen allvarligare på att du bara en kort tid senare begick precis samma brott igen. Istället för fängelse kan du få villkorlig dom eller skyddstillsynOm du får villkorlig dom så frihetsberövas du inte utan du får en prövotid på två år då du ska sköta dig och inte begå ytterligare brott (BrB 27 kap. 1 §). Begår du brott igen inom prövotiden får du troligtvis ett fängelsestraff istället. Tillsammans med den villkorliga domen kommer du att få betala böter.Om domstolen inte tycker att villkorlig dom räcker, men ändå inte vill ge dig fängelse, kan du få skyddstillsyn (BrB 28 kap. 1 §). Detta innebär att du så som vid villkorlig dom får en prövotid men på tre år och med övervakning det första året. Du kan också få böter eller samhällstjänst tillsammans med skyddstillsynen.SammanfattningVad kommer hända nu? - Du kommer troligtvis att åtalas för brottet förskingring samt kallas till domstolen som bestämmer om du ska dömas och ett eventuellt straff. - Beroende på hur allvarlig förskingringen är kommer du straffas med böter eller fängelse. Fängelse får du om domstolen tror att risken är stor att du fortsätter förskingra. Istället för fängelse kan du få villkorlig dom eller böter om domstolen tycker att fängelse är ett för hårt straff.Jag rekommenderar dig att kontakta din kommuns budget- och skuldrådgivning om du har problem med din ekonomi och skulle behöva hjälp och råd. Denna rådgivning är kostnadsfri och du kan söka efter kontaktuppgifterna utifrån din bostadsort HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga. Med vänliga hälsningar

Vad händer efter polisanmälan när det kan vara fråga om förskingring av en större summa pengar och vad kan påföljden bli?

2018-11-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Min väninna har förskingrat dryga en miljon kronor från en förståndshandikappad person. Hon har spelmissbruk. Detta påkomst uppdagades när brukaren ville ha tillbaka pengar som denne lånat enligt henne själv. Det rörde sej då om 300 000. Sen har kvinnan plockat ut upp till en miljon för sitt spelande. Nu har anhöriga polis anmält. Vad händer med min väninna nu? Fängelse? Tacksam för svar
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om det här hittar du dels i Brottsbalken (BrB), dels i Rättegångsbalken (RB). Vad händer efter att en polisanmälan har gjorts?Efter det att en polisanmälan har gjorts så inleds en förundersökning eftersom det finns anledning att misstänka att ett brott kan vara begånget (23 kap. 1 § RB). Syftet med förundersökningen är främst att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt ge åklagaren tillräckligt med material och underlag för att kunna bedöma om åtal ska väckas eller inte (23 kap. 2 § RB).När förundersökningen är klar finns två alternativ. Det första alternativet är att åklagaren anser att det finns tillräckligt med bevisning för att framgångsrikt åtal ska kunna väckas. I så fall väcker hen åtal genom att upprätta en stämningsansökan så att saken tas till domstol. Åklagaren har åtalsplikt och måste alltså väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott (20 kap. 6 § RB). Det andra alternativet är att åklagaren inte tycker att det finns tillräckligt med bevisning för en fällande dom och då läggs förundersökningen ner. En nedlagd förundersökning kan återupptas om ny bevisning kommer fram. Vad krävs för att någon ska kunna dömas till förskingring?Förutsättningarna för brottet förskingring hittas i 10 kap. 1 § BrB. Det första som krävs är att gärningspersonen ska ha varit skyldig att redovisa för pengarna på grund av avtal, tjänsteförhållande eller någon annan liknande form av förtroendeförhållande. Det andra som krävs är att gärningspersonen ska ha tillägnat (tillgodogjort) sig pengarna, vilket verkar vara fallet här eftersom de har spelats bort. Slutligen måste åtgärden ha inneburit vinning för gärningspersonen och motsvarande skada för brottsoffret, vilket också kan anses vara uppfyllt genom spelandet (vinning) och förlusten av pengar för brottsoffret (skada).Vad kan påföljden (straffet) bli?Det är alltid domstolen som gör den avgörande bedömningen. Skulle de finna din väninna skyldig är straffskalan för förskingring fängelse i upp till två år (10 kap. 1 § BrB). Eftersom det också verkar röra sig om en ganska stor summa pengar skulle det till och med kunna vara fråga om grov förskingring. Straffskalan sträcker sig då mellan fängelse i sex månader och sex år (10 kap. 3 § BrB). Just eftersom det är domstolen som gör den slutliga bedömningen om brottet åtalas så är det svårt att svara exakt på vad påföljden skulle bli då en bedömning alltid görs i det enskilda fallet. Hänsyn kan tas till om personen tidigare är ostraffad, att det är fråga om ett spelmissbruk m.m.SammanfattningsvisDet första som sker efter polisanmälan är att polisen startar en förundersökning. Utifrån resultatet av förundersökningen bestämmer åklagaren om åtal ska ske eller inte. Väljer åklagaren att väcka åtal måste hen kunna bevisa att redovisningsskyldighet för pengarna har förelegat, att din väninna har tillägnat sig pengarna och att detta har inneburit vinning för din väninna och skada för den drabbade. Skulle domstolen finna din väninna skyldig till brottet förskingring kan det bli fråga om fängelse i upp till 2 år, alternativt i upp till 6 år om brottet bedöms som grovt p.g.a. den relativt stora summan. Det kan dock tilläggas att det är sällan maxstraffen som anges i bestämmelserna döms ut, samt att viss lindring av påföljden kan ske utifrån personliga omständigheter. Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor.Med vänlig hälsning,

Tvesala av cykel

2018-11-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |I början av sommaren köpte jag en elcykel för 35 000 kr av "Cykelaffären" AB. Framåt sensommaren sålde jag den till A för 25 000 kr. A betalade kontant och lät cykeln stå kvar i mitt garage. I november sålde jag tillbaka cykeln till "Cykelaffären" AB för 20 000 kr. Bolaget betalade kontant och lät cykeln stå kvar hos mig över vintern. De upprättade ett köpekontrakt enligt lösöresköplagen som registrerades och kungjordes på sedvanligt sätt. I januari sålde jag cykeln till B för 30 000 kr på kredit mot återtagandeförbehåll. Cykeln levererades i samband med köpet till B.... har jag gjort något fel.....? jag tycker ju inte de
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras huvudsakligen av brottsbalken — BrB.Att sälja en sak flera gånger, så kallad tvesala, utgör i det närmsta ett typexempel på olovligt förfogande (10 kap 4 § BrB). Straffskalan för olovligt förfogande är som lägst böter, högst fängelse i ett år. Det finns även en grov form av detta brott, grovt olovligt förfogande, med straffskalan fängelse i mellan sex månader och fyra år. Den grova formen av olovligt förfogande infördes nyligen och det är därför svårt att med säkerhet säga om ditt agerande faller under det grova brottet, men jag bedömer det som mer sannolikt att ditt agerande faller under normalgraden av olovligt förfogande än under den grövre formen.Ovanstående gäller både försäljningen till cykelaffären och till B. När jag resonerade kring ditt fall funderade jag också på om försäljningen till B utgjorde förskingring, men landade i att så sannolikt inte är fallet (10 kap 1 § BrB). Det kan tilläggas att rättsläget i doktrin anses förhållandevis oklart när det kommer till gränsdragningarna mellan förskingring och olovligt förfogande.Det kan vara så att du också – beroende på omständigheterna – gjort till skyldig till bedrägeri, med straffskalan fängelse i mellan fjorton dagar och två år (9 kap 1 § brottsbalken), eller grovt bedrägeri, med straffskalan fängelse i mellan sex månader och sex år (9 kap 3 § brottsbalken). Avgörande för om du begått bedrägeri är om du när du sålde cykeln första och andra gången aldrig hade för avsikt att överlämna cykeln till köparen. Tanken väcktes hos mig på grund av att du varit beredd att sälja cykeln upprepade gånger utan att den överlämnats. Jag uppfattar samtidigt inget uttryckt i din fråga som tyder på att du sålt cykeln utan avsikt att också överlämna den. Skulle det dock vara så, utgör varje försäljning då du inte tänkt överlämna cykeln (alltså potentiellt försäljningarna till A respektive cykelaffären) bedrägeri.När det är samma gärning som uppfyller flera olika typer av brott döms man bara för ett brott, oftast (och i detta fall) det grövsta. Du kan således inte för samma gärning dömas för både bedrägeri och olovligt förfogande.Vänligen