Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får jag gå in i den gamla gemensamma bostaden och hämta mina grejer? Nej det får inte gå in i någon annans hem hur som helst. Som jag förstår det har du flyttat ut och bostaden är nu din sambos. Du kan inte gå in och ta sakerna utan tillstånd/samtycke från någon annans hem även fast det är dina saker. Den som tar någonting som egentligen tillhör en själv men att omständigheterna är sådana att man själv inte får återställa denna besittningsrubbningen kan dömas för brottet otäckt (se 8 kap 9 § Brottsbalken, Brb) Alltså den som återtar en sak egentligen är ens egen men som kommit i annans besittning har gjort sig skyldig för självtäkt. Även fast ni har en uppgörelse om att du ska få hämta dina saker ett år efter separationen så är jag väldigt tveksam till om det rent juridiskt hjälper dig. Jag håller inte med juristen om att du får gå in i hushållet hur som helst. Ett civilrättsligt avtal hänger sällan ihop med straffrätten. Jag skulle avråda dig från att gå in i huset.Din sambo kan begå brott när hen inte lämnar tillbaka dina sakerDin fd sambo kan å andra sidan gör sig skyldig till olovligt förfogande vilket är ett brott som man begår om man inte lämnar tillbaka något som tillhör någon annan. (se 10 kap 4 § Brb) En vägran att utlämna en annan persons sak kan innebära att någon berövas sin rätt till egendomen. I samband med en separation och bodelning får man inte förfoga över någon annans giftorättsgods eller samboegendom i sådan omfattning att man gör intrång på den del som enligt äktenskapsbalken eller sambolagen som ska tillfalla annan.Har jag rätt att få tillbaka mina saker? Du har alltid rätt att få tillbaka de saker som är dina. Eftersom du redan har försökt prata med din sambo om att överlämna sakerna rekommenderar jag dig att ta kontakt med kronofogden. Du kan få tillbaka dina saker mot din sambos vilja genom att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten.Du behöver dock styrka att sakerna tillhör dig genom kvitton, gåvobrev, dokument eller något annat som kan styrka din äganderätt. Du kan läsa mer om handräckning på kronofogdemyndighetens hemsida. SammanfattningsvisDin sambo har inte rätt att vägra dig tillgång till dina saker utan kan därmed göra sig skyldig till brottet olovligt förfogande. Du har inte rätt att gå in i huset hur som helst trots avtalet. Ditt nästa steg är att ta hjälp av Kronofogden för att kunna begära in dina saker.Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När du flyttat ut och inte längre ses som bosatt i bostaden så får du dock inte gå in i ert tidigare gemensamma hem utan att be om lov först. Vad jag förstår så uppehåller du dig inte längre i bostaden och måste då be din före detta om lov att få gå in i bostaden. Om du skulle gå in i bostaden utan tillåtelse kan du göra dig skyldig för hemfridsbrott, 4 kap 6 § brottsbalken.Olovligt förfogandeSom du själv nämner så är det viktigt att hon inte vägrar dig att få tillgång till dina saker, annars kan hon göra dig skyldig för brott. Det brott som jag anser kommer att aktualiseras är olovlig förfogande, 10 kap 4 § brottsbalken. Skillnaden mellan olovligt förfogande och egenmäktigt förfarande är bland annat att vid olovligt förfogande så har hon redan tillgång till dina saker i bostaden (dvs "i sin besittning") medan vid egenmäktigt förfarande så tar man något som man inte redan har "i sin besittning", se 8 kap 8 § brottsbalken.Olovligt förfogande innebär exempelvis att hon vägrar lämna ut saker som tillhör dig. Så länge ni kan komma överens och hon lämnar sakerna på din begäran så begår hon inte olovlig förfogande. SammanfattningsvisDet allra bästa och smidigaste är att ni kan komma överens om hur bohaget ska fördelas och att ni bestämmer en tidpunkt du hämtar dina saker. Om din före detta vägrar lämna ut dina saker så kan hon göra sig skyldig för olovlig förfogande. Då kan du göra en polisanmälan antingen genom att besöka en polisstation eller ringa 11414. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Azra Delkic |Hej! Tack för att ni vänder dig till Lawline med er fråga. Det här kan falla under olovligt brukande 10 Kap 7 § Brottsbalken. Den som vållar skada eller olägenhet genom att olovligen bruka någon annans sak döms för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, döms för grovt olovligt brukande till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada 10 Kap 7 § Brottsbalken.I ert fall skulle det eventuellt men med svårigheter kunna betraktas som ringa olovligt brukande med beaktande om gärningen varit farlig eller av hänsynslös art och inneburit skada. Vad ska vi göra?Mitt första tips är att skriva en lapp på soptunnan och se om det får personen att sluta. Om inte det fungerar , att ni tar kontakt med honom och slutligen eventuellt sätta lås. Ni har ju också en möjlighet att göra en polisanmälan om du känner att det är en bättre lösning. Däremot kan jag inte garantera hur effektivt det kommer att bli. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga och tips om hur ni ska gå till väga. Med vänliga hälsningar,

Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilket brott du kan göra dig skyldig till om du låter två personer passera med två påsar godis utan att betala. Den lag som då blir aktuell att titta på är brottsbalken (BrB) och då får vi främst kolla i 10:e kapitlet.Det brott som du som kassörska kan göra dig skyldig till om du låter dina två vänner passera med två godispåsar utan att betala, är trolöshet mot huvudman (BrB 10 kap. 5 §). Detta eftersom du som kassörska är i förtroendeställning till huvudmannen, dvs den matvarubutik som du jobbar för, och du genom att låta vännerna passera utan att betala, missbrukar din förtroendeställning och orsakar butiken förlust (beskrivs i lagbestämmelsen som skada). För att då tydliggöra, så kan du genom agerandet som du beskriver göra dig skyldig till brottet trolöshet mot huvudman. Den påföljd som man kan dömas till om man begår detta brott är böter eller fängelse i högst två år.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilket brott har du begått?Förskingring 10 kap. 1 § brottsbalken"Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år."Du förklarar att du har gjort återbetalningar till ditt egna kort under tiden du varit i tjänst och arbetat i kassa. Som anställd har du fått förtroendet å din arbetsgivares vägnar att hantera kassan i butiken för att sedan också redovisa för denna. Du har i din roll där med också haft besittning, det vill säga kontroll, över egendom (pengar) som finns i kassan. Du har överfört den egendom du haft besittning till från arbetsgivarens kassa till ditt egna konto vilket för dig varit en ekonomisk vinning och för arbetsgivaren en ekonomisk skada. Detta innebär att du har gjort dig skyldig till brottet förskingring. Det skulle även kunna bli aktuellt med ringa förskingring, 10 kap. 2 § brottsbalken. Detta innebär samma brott men med hänsyn till bland annat värdet och hur stort förtroende som missbrukats ses det som mindre allvarligt var på även påföljden blir mildare. Straffskalan för ringa är böter eller fängelse i högst 6 månader. Huruvida det är fråga om normalgraden av brott eller ett ringa brott är svårt att säga. Rent värdemässigt brukar man prata om en värdegräns på ca. 1000 kr eller möjligtvis något högre. Då det i ditt fall rör sig om 8500 kr bör det falla under normalgraden, det vill säga vanlig förskingring. Dock ska sägas att andra omständigheter kan leda till att det ändå ses som ringa. Vilken påföljd kan detta leda till?Som bestämmelsen ovan lyder döms man för förskingring till fängelse i högst två år (om ringa till böter eller fängelse i högst 6 månader). Bara för att bestämmelsen innehåller möjlighet till fängelse betyder det dock inte att påföljden blir just fängelse. Inom svensk straffrätt råder nämligen en presumtion mot fängelse. Detta innebär att man i största mån försöker undvika att döma person till fängelse då den typen av straff är en stor inskränkning i den fria rörligheten. Se 30 kap. 4 § brottsbalken. Istället för fängelse kan det bli fråga om skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst och böter, se 30 kap. 7 - 9 §§ brottsbalken.Presumtionen kan brytas i det fall det föreligger ett högt straffvärde, det är fråga om ett artbrott eller då det är fråga om att personen återfaller i kriminalitet. Den händelse du beskriver kommer inte föranleda något högt straffvärde och det är inte heller fråga om ett artbrott. Förutsatt att detta är första gången du begår, och blir åtalad för en brottslig gärning har jag svårt att se att du skulle få en dom med påföljden fängelse. Påföljdsbestämningen är dock ganska komplicerad och det är många omständigheter som vägs in. Jag kan därför inte ge dig ett exakt svar på vilken påföljd som för dig kan bli aktuell. Om du vill ha mer vägledning i frågan rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist. Med vänliga hälsningar,

Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vilken olycklig situation du hamnat i, jag ska försöka hjälpa dig så gott det går. För att svara på din fråga kommer jag att använda brottsbalken (BrB) och lagen om anställningsskydd (LAS).Att ta pengar kan vara ett brott som din arbetsgivare kanske inte uppskattarAtt låna eller ta pengar av företaget på detta sätt går under brottet förskingring (10 kap. 1 § BrB). Det som skulle kunna hända om man ser till detta är att du straffas för brottet om företaget väljer att polisanmäla. Det skulle även kunna vara så att din arbetsgivare vill säga upp dig på grund av detta (7 § LAS). Nu får vi hoppas att så inte är fallet.Det du kan göra är att ärligt förklara för din arbetsgivare vad som hänt och varför det hänt. I de allra flesta fallen varar ärlighet längst.Jag önskar dig lycka till med allt och hoppas att din situation löser sig. Om du behöver mer hjälp kan du ställa en till fråga.Med soliga hälsningar,

Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller kring borttagning av uppgifter ur belastningsregistret hittar du i lagen om belastningsregister.Tiden beror på vilken påföljd personen dömdes till Det är påföljden för ett brott som avgör hur länge en uppgift finns registrerad i belastningsregistret innan den tas bort. Eftersom olovligt förfogande kan leda till både böter eller fängelse kan uppgiften vara kvar i belastningsregistret olika länge beroende på vilken påföljd personen dömdes till. (10 kap. 4 § brottsbalken)Om personen dömdes till fängelse kommer uppgiften finnas kvar i 10 år efter frigivningen. Dömdes personen till skyddstillsyn eller villkorlig dom tas uppgiften bort från belastningsregistret 10 år efter det att domen eller beslutet togs. Om personen som dömdes för brottet var under 18 år tas uppgiften bort efter 5 år istället. Dömdes personen till böter så tas uppgiften bort från belastningsregistret 5 år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet. (17 § lagen om belastningsregister)Hoppas du fick svar på din fråga!Med Vänliga Hälsningar

Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!TillämpningDin fråga rör ett eventuellt brott. Därför kikar vi närmare på brottsbalken (BrB).Om du använder pengarna gör du dig eventuellt skyldig till olovligt förfogandeBrottet som är relevant är olovligt förfogande (10 kap. 4 § första stycket BrB).När du felaktigt får pengarna insatta på ditt bankkonto anses du ha kommunens eller statens pengar, dvs. det blir inte dina egna pengar bara för att du får dem på ditt konto.Så länge du inte gör något med dem och hör av dig till den kommun eller stat som felaktigt satte in pengarna på ditt konto, så gör du dig inte skyldig till någonting. Det vore orimligt om du skulle kunna bli åtalad för ett fel någon annan har gjort.Skulle du däremot använda pengarna, kan man se det som att du "tar" pengarna från kommunen eller staten och det är brottsligt. Då blir det tal om olovligt förfogande.Anledningen till varför jag skriver att du eventuellt gör dig skyldig till brott är för att det finns fler kriterier som måste vara uppfyllda för att du slutligen ska kunna dömas. Däremot hade jag behövt mer information än vad du uppgett för att kunna bedöma dem.Så för att svara på din fråga: nej, kommunen eller staten får inte stå sitt kast och skylla sig själva. Om du använder pengarna riskerar du med sannolikhet att göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande. Ja, du kommer då att bli tvungen att betala tillbaka beloppet du "tagit".Tips på vidare läsningOm du är intresserad av att läsa ett rättsfall som behandlar frågan kan du läsa NJA 1994 s. 480. Där fick en företagsägare en felaktigt utbetald summa pengar krediterade till sitt bankkonto, vilka han sedan använde för privat bruk. Han dömdes för olovligt förfogande.Mitt rådJag tolkar din fråga som att den är hypotetiskt ställd. Skulle du däremot råka ut för något liknande är det viktigt att du snabbt tar kontakt eller åtminstone försöker få kontakt med dem som felaktigt har satt in pengar på ditt bankkonto, för att inte riskera att göra dig skyldig till brott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt fin dag!Med vänliga hälsningar