Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om brott och straff finns i brottsbalken (BrB).Grov förskingring Den som exempelvis fått i uppdrag att förvalta någon annans pengar men istället tillägnar sig själv pengarna, kommer ha gjort sig skyldig till förskingring (10 kap. 1 § BrB). Att förskingra över en miljon kronor brukar dessutom anses utgöra grov förskingring. (10 kap. 3 § BrB).Straff för grov förskingringStraffet för grov förskingring är lägst sex månader och högst sex år. (10 kap. 3 § BrB). Vad straffet kommer att bli i detta fall går aldrig att säga exakt på förhand och straff bestäms alltid av de omständigheter som finns i det enskilda fallet.Omständigheter som i detta fall skulle kunna anses som försvårande, som gör att straffet kan bli högre, är att det rör sig om ett betydande värde och att din väninna eventuellt begått brottet genom att ha utnyttjat en förtroendeställning. Förmildrande omständigheter, som alltså gör att straffet kan bli lägre, skulle kunna vara om din väninna exempelvis kommer förlora sin anställning på grund av brottet eller om det finns andra omständigheter som gör att din väninna redan anses ha drabbats hårt på grund av brottet. (29 kap. 1 § - 6 § BrB).I många fall behöver den som gjort sig skyldig till ett brott som motsvarar en viss tid i fängelse inte nödvändigtvis sitta i fängelse. Det gäller exempelvis brottslighet som inte anses som försvårande och i det fall brottet inte motsvarar fängelse i över ett år. Min bedömning i detta fall Det går som sagt aldrig att med säkerhet säga vad straffet för ett visst brott kommer bli, speciellt inte utan att veta hur omständigheterna var i det enskilda fallet. I ett liknande fall där en man förskingrade 1,1 miljoner kronor ansågs brottet motsvara ungefär ett år och sex månader i fängelse. Ett liknande straff kan vara troligt för din väninna, men det kan också bli lägre ifall det finns förmildrande omständigheter. Döms din väninna till över ett års fängelse, vilket jag tror är troligt, kommer hon behöva sitta av tiden i fängelse. I Sverige har vi dock villkorlig frigivning efter två tredjedelar av fängelsestraffet, vilket alltså innebär att tiden i fängelse blir kortare än själva straffet.Hoppas du fick svar på din fråga.

Erik Olshov |Hej och tack föra att du vänder dig till Lawline med din fråga.MutbrottSå kallat mutbrott regleras i 10:5a BrB och heter tagande av muta. De finns vissa rekvisit som måste föreligga för att det ska röra sig om tagande av muta:För det första gäller ansvaret inte vem som helst, utan arbetstagare eller uppdragstagare.För det andra ska förmånen som ges kunna sättas i samband med tjänsteutövningen/uppdraget som arbetstagaren bedriver.Slutligen ska förmånen vara otillbörlig. Det här är det viktigaste och mest svårbedömda rekvisitet. Hänsyn ska tas till alla omständigheter som kan kopplas till förmånen. En förmån är vanligtvis otillbörlig om: 1) förmånen har förutsättningar att påverka arbetstagaren att ta ett beslut eller vidta en åtgärd, eller 2) om förmånen kan uppfattas som en belöning för hur uppgifter utförts.Den som har givit mutan kan göra sig skyldig till brottet givande av muta enligt 10:5b BrB.Att anmäla ett mutbrottMisstänker du att det föreligger ett mutbrott kan du göra en brottsanmälan till polisen om detta genom att besöka en polisstation eller kontakta polisen på telefonnummer 11414. Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågan om att hålla kvar annans egendom aktualiserar brottsbalkens (BrB) regelverk. Vidare regleras frågor om handräckning i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL).Får man kvarhålla annans egendom?Det är i vanliga fall inte brottsligt att ha egendom som ägs av någon annan. Om personen som har egendomen däremot vidtar en åtgärd som gör att den som äger egendomen berövas sin äganderätt kan det röra sig om ett brott. Brottet är i sådant fall olovligt förfogande som regleras enligt 10 kap. 4 § brottsbalken.I ditt fall har du inledningsvis haft någon annans egendom med den personens samtycke. Problemet uppstår när personen i fråga vill ha tillbaka sin egendom och du som innehavare inte lämnar tillbaka den. Att aktivt underlåta att ge tillbaka egendomen innebär att innehavaren har vidtagit en åtgärd som berövar den andra personen rätten till sin egendom. Detta utgör alltså ett olovligt förfogande som är ett brott. Att personen i fråga har en skuld till dig har ingen betydelse kring frågan om det rör ett brott.Att överlämna egendom till kronofogden för att säkerställa betalning på det sätt du nämner är inte ett alternativ som finns i svensk rätt. Jag skulle istället råda dig att ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden för att säkerställa att din skuld blir betald. Läs mer här.Vad gäller vid ett handräckningsförfarande?Mitt svar i detta avsnitt baseras på lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Det finns två typer av handräckningar: vanlig handräckning och särskild handräckning. I ditt fall kommer särskild handräckning troligen att bli aktuellt. Väljer kronofogden att ta upp en ansökan om särskild handräckning kommer du att få ta del av ansökningen samt få en möjlighet att bestrida den. När du ska bestrida den ska du också tillfoga den bevisning du vill åberopa.För att återkoppla till din fråga om vilken bevisning den som ansöker om handräckning ska ha beror det helt på din inställning till ansökningen. Ett exempel i ditt fall är om du väljer att bestrida ansökningen på den grund att sökanden (personen som ansökt om handräckning) aldrig krävt att få tillbaka sin egendom. Då har sökanden en plikt att motbevisa ditt bestridande. Om du däremot inte skulle bestrida ansökningen kommer kronofogden att meddela ett beslut till sökandens förmån.För mer information kring förfarandet vid särskild handräckning, se här.SammanfattningAtt kvarhålla annans egendom kan utgöra ett olovligt förfogande vilket är ett brott enligt 10 kap. 4 § brottsbalken. Att personen som äger egendomen har en skuld till den som har egendomen rättfärdigar inte att egendomen kvarhålls.Skulle den som äger egendomen ansöka om särskild handräckning i kronofogden har du en möjlighet att bestrida ansökningen. Sökanden har en plikt att motbevisa ditt bestridande. Väljer du att inte bestrida ansökningen kommer kronofogden att meddela beslut till sökandens förmån.Hoppas att det var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom hans mamma inte längre är skriven på lägenheten och inte heller bor där så har hon ingen rätt till att behålla nycklarna. Om mamman vägrar lämna tillbaka nycklarna till hans/er bostad så kan hon göra sig skyldig för olovligt förfogande, 10 kap 4 § BrB. Vid ett sådant brott kan man riskera böter eller fängelse. Det bästa vore givetvis om ni kunde komma överens om att hon lämnat tillbaka nycklarna och hänvisa till att hon gör sig skyldig till brott om hon vägrar. Om det inte hjälper kan ni välja att polisanmäla händelsen. Ni kan även få hjälp av Kronofogden genom att begära en så kallad "vanlig handräckning". Läs mer om detta HÄR. Regler angående handräckning finns i Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. En sådan ansökan skickas in till Kronofogden. Mamman har då två veckor på sig att bestrida eller "godkänna" kravet, 25 § samma lag. Om hon väljer att bestrida så kan ärendet överlämnas till tingsrätten. Om mamman väljer att inte svara alls så likställs det med ett godkännande, 42 §. Om ni får rätt i er ansökan kan ni få hjälp av Kronofogden att verkställa beslutet.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Vänligen,

Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad som kommer hända nu när du för andra gången förskingrat. Regler om detta finns i Brottsbalken (BrB). Jag vill börja med att beklaga att du hamnat i en sådan ekonomisk situation att du känt dig tvingad att förskingra pengar. En åklagare kommer väcka åtal och ditt brott kommer prövas i domstolenTill att börja med kommer en åklagare att väcka åtal mot dig i en domstol om den anser att det finns tillräckligt med bevisning för att du ska kunna dömas för förskingring. Med tanke på att du erkänt att du har förskingrat är det mycket troligt att du blir åtalad för brottet. I domstolen kommer domarna göra en bedömning av din situation och just det brott du har begått för att besluta om de ska döma dig för förskingring och i så fall vilket straff du ska få.Jag vill påpeka att jag inte kan säga exakt hur domstolen skulle besluta i ditt fall men jag ska nedan förklara vad domarna kommer titta på i sin bedömning.Straffet kan bli böter eller fängelse beroende på hur allvarlig förskingringen ärStraffet för brottet förskingring är fängelse från 14 dagar till högst två år (BrB 10 kap. 1 §). Om brottet är mindre allvarlig kan du istället dömas för ringa förskingring och då är straffet böter eller fängelse från 14 dagar till högst sex månader (BrB 10 kap. 2 §).Om du döms för ringa förskingring kommer du antagligen straffas med böter, precis som förra gången du dömdes. Om det är fråga om förskingring av normalgraden kommer ditt straff däremot att bestämmas till fängelse. Det är dock inte säkert att du faktiskt frihetsberövas och får sitta på anstalt. Domstolen vill gärna undvika att ge personer fängelsestraff och kan istället besluta att du ska få en villkorlig dom eller skyddstillsyn. När domarna tar detta beslut tar de hänsyn till hur allvarligt brottet är men också hur stor risken är att du fortsätter att begå brott. Att detta är andra gången du förskingrar skulle kunna vara ett argument för att du faktiskt ska få fängelse. Det beror också på om det var längesedan du dömdes senast, om det var nyligen ser domstolen allvarligare på att du bara en kort tid senare begick precis samma brott igen. Istället för fängelse kan du få villkorlig dom eller skyddstillsynOm du får villkorlig dom så frihetsberövas du inte utan du får en prövotid på två år då du ska sköta dig och inte begå ytterligare brott (BrB 27 kap. 1 §). Begår du brott igen inom prövotiden får du troligtvis ett fängelsestraff istället. Tillsammans med den villkorliga domen kommer du att få betala böter.Om domstolen inte tycker att villkorlig dom räcker, men ändå inte vill ge dig fängelse, kan du få skyddstillsyn (BrB 28 kap. 1 §). Detta innebär att du så som vid villkorlig dom får en prövotid men på tre år och med övervakning det första året. Du kan också få böter eller samhällstjänst tillsammans med skyddstillsynen.SammanfattningVad kommer hända nu? - Du kommer troligtvis att åtalas för brottet förskingring samt kallas till domstolen som bestämmer om du ska dömas och ett eventuellt straff. - Beroende på hur allvarlig förskingringen är kommer du straffas med böter eller fängelse. Fängelse får du om domstolen tror att risken är stor att du fortsätter förskingra. Istället för fängelse kan du få villkorlig dom eller böter om domstolen tycker att fängelse är ett för hårt straff.Jag rekommenderar dig att kontakta din kommuns budget- och skuldrådgivning om du har problem med din ekonomi och skulle behöva hjälp och råd. Denna rådgivning är kostnadsfri och du kan söka efter kontaktuppgifterna utifrån din bostadsort HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga. Med vänliga hälsningar

Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om det här hittar du dels i Brottsbalken (BrB), dels i Rättegångsbalken (RB). Vad händer efter att en polisanmälan har gjorts?Efter det att en polisanmälan har gjorts så inleds en förundersökning eftersom det finns anledning att misstänka att ett brott kan vara begånget (23 kap. 1 § RB). Syftet med förundersökningen är främst att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt ge åklagaren tillräckligt med material och underlag för att kunna bedöma om åtal ska väckas eller inte (23 kap. 2 § RB).När förundersökningen är klar finns två alternativ. Det första alternativet är att åklagaren anser att det finns tillräckligt med bevisning för att framgångsrikt åtal ska kunna väckas. I så fall väcker hen åtal genom att upprätta en stämningsansökan så att saken tas till domstol. Åklagaren har åtalsplikt och måste alltså väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott (20 kap. 6 § RB). Det andra alternativet är att åklagaren inte tycker att det finns tillräckligt med bevisning för en fällande dom och då läggs förundersökningen ner. En nedlagd förundersökning kan återupptas om ny bevisning kommer fram. Vad krävs för att någon ska kunna dömas till förskingring?Förutsättningarna för brottet förskingring hittas i 10 kap. 1 § BrB. Det första som krävs är att gärningspersonen ska ha varit skyldig att redovisa för pengarna på grund av avtal, tjänsteförhållande eller någon annan liknande form av förtroendeförhållande. Det andra som krävs är att gärningspersonen ska ha tillägnat (tillgodogjort) sig pengarna, vilket verkar vara fallet här eftersom de har spelats bort. Slutligen måste åtgärden ha inneburit vinning för gärningspersonen och motsvarande skada för brottsoffret, vilket också kan anses vara uppfyllt genom spelandet (vinning) och förlusten av pengar för brottsoffret (skada).Vad kan påföljden (straffet) bli?Det är alltid domstolen som gör den avgörande bedömningen. Skulle de finna din väninna skyldig är straffskalan för förskingring fängelse i upp till två år (10 kap. 1 § BrB). Eftersom det också verkar röra sig om en ganska stor summa pengar skulle det till och med kunna vara fråga om grov förskingring. Straffskalan sträcker sig då mellan fängelse i sex månader och sex år (10 kap. 3 § BrB). Just eftersom det är domstolen som gör den slutliga bedömningen om brottet åtalas så är det svårt att svara exakt på vad påföljden skulle bli då en bedömning alltid görs i det enskilda fallet. Hänsyn kan tas till om personen tidigare är ostraffad, att det är fråga om ett spelmissbruk m.m.SammanfattningsvisDet första som sker efter polisanmälan är att polisen startar en förundersökning. Utifrån resultatet av förundersökningen bestämmer åklagaren om åtal ska ske eller inte. Väljer åklagaren att väcka åtal måste hen kunna bevisa att redovisningsskyldighet för pengarna har förelegat, att din väninna har tillägnat sig pengarna och att detta har inneburit vinning för din väninna och skada för den drabbade. Skulle domstolen finna din väninna skyldig till brottet förskingring kan det bli fråga om fängelse i upp till 2 år, alternativt i upp till 6 år om brottet bedöms som grovt p.g.a. den relativt stora summan. Det kan dock tilläggas att det är sällan maxstraffen som anges i bestämmelserna döms ut, samt att viss lindring av påföljden kan ske utifrån personliga omständigheter. Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor.Med vänlig hälsning,

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras huvudsakligen av brottsbalken — BrB.Att sälja en sak flera gånger, så kallad tvesala, utgör i det närmsta ett typexempel på olovligt förfogande (10 kap 4 § BrB). Straffskalan för olovligt förfogande är som lägst böter, högst fängelse i ett år. Det finns även en grov form av detta brott, grovt olovligt förfogande, med straffskalan fängelse i mellan sex månader och fyra år. Den grova formen av olovligt förfogande infördes nyligen och det är därför svårt att med säkerhet säga om ditt agerande faller under det grova brottet, men jag bedömer det som mer sannolikt att ditt agerande faller under normalgraden av olovligt förfogande än under den grövre formen.Ovanstående gäller både försäljningen till cykelaffären och till B. När jag resonerade kring ditt fall funderade jag också på om försäljningen till B utgjorde förskingring, men landade i att så sannolikt inte är fallet (10 kap 1 § BrB). Det kan tilläggas att rättsläget i doktrin anses förhållandevis oklart när det kommer till gränsdragningarna mellan förskingring och olovligt förfogande.Det kan vara så att du också – beroende på omständigheterna – gjort till skyldig till bedrägeri, med straffskalan fängelse i mellan fjorton dagar och två år (9 kap 1 § brottsbalken), eller grovt bedrägeri, med straffskalan fängelse i mellan sex månader och sex år (9 kap 3 § brottsbalken). Avgörande för om du begått bedrägeri är om du när du sålde cykeln första och andra gången aldrig hade för avsikt att överlämna cykeln till köparen. Tanken väcktes hos mig på grund av att du varit beredd att sälja cykeln upprepade gånger utan att den överlämnats. Jag uppfattar samtidigt inget uttryckt i din fråga som tyder på att du sålt cykeln utan avsikt att också överlämna den. Skulle det dock vara så, utgör varje försäljning då du inte tänkt överlämna cykeln (alltså potentiellt försäljningarna till A respektive cykelaffären) bedrägeri.När det är samma gärning som uppfyller flera olika typer av brott döms man bara för ett brott, oftast (och i detta fall) det grövsta. Du kan således inte för samma gärning dömas för både bedrägeri och olovligt förfogande.Vänligen

Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Brottet förskingring stadgas i 10 kap 1 § brottsbalken (BrB). För att bli dömd för brottet förskingring så krävs det att du genom ditt arbete haft tillgång till pengarna men istället för att redovisa dem på rätt sätt har du själv tillägnat dig dem, vilket stämmer väl överens med ditt arbete som kassabiträde. Straffet för förskingring av normalgraden, vilket jag sannolikt skulle tro att det blir, är högst 2 års fängelse. För att komma upp i grov förskingring så ska man ha haft en stark förtroendeställning, exempelvis så som revisor eller advokat.StraffetAngående straffet så finns det både försvårande eller förmildrande omständigheter som kan förändra längden på straffet. Det som kan påverka straffet är bland annat gärningsmannens ålder. Eftersom du är under 21 år så ska detta kunna ge en strafflindring, 29 kap 7 § BrB. En "schablon" som använts i domstolen är: 15 år = 1/5 av det straffet en vuxen person skulle få, 16 år = ¼17 år = 1/318 år = ½19 år = 2/3 20 år = ¾Kom ihåg att det inte är en absolut regel utan en "schablon" som domstolen ofta använder sig utav. Vid val av påföljd så ska domstolen så långt som möjligt inte döma en person under 21 år till fängelse, 30 kap 5 § 2 st BrB. Sammantaget… brottet du begått är sannolikt förskingring av normalgraden där maxstraffet är 2 års fängelse. Det är jättesvårt att göra en bedömning utifrån de få omständigheter jag har men med tanke på din ålder så kommer det ses som en förmildrande omständighet som kommer sänka straffet i jämförelse med en vuxen person. Fängelse ska dessutom undvikas som påföljd. Annan påföljd än fängelse kan exempelvis vara böter eller skyddstillsyn.