Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du frågar om vad som gäller i juridisk mening, tolkar jag det som att du undrar framför allt vilka brott personerna har begått och om de måste betala skadestånd (speciellt kanske personerna C och D). För en mer fullständig utredning hade fler detaljer om händelsen kunna vara bra, men jag ska göra så gott jag kan.Reglerna om de flesta brotten finns i brottsbalken (BrB) och reglerna om skadestånd i skadeståndslagen (SkL). Har B begått något brott och/eller måste B betala skadestånd? B:s inblandning: B har lånat en sak från A som han sedan tagit med till C, där C sedan glömde det. B har varit i kontakt med C efteråt och försökt komma överens om hur hämtning eller lämning av egendomen ska ske utan att nå resultat. B har inte begått något brott, men vi kan kika närmare på några brott som skulle kunna vara möjliga.-Stöld (BrB 8 kap. 1§): nej. Framför allt är det för att B inte tagit något, han har ju fått den av A. A har velat ge B saken frivilligt.-Egenmäktigt förfarande (BrB 8 kap. 8§): nej, inte det heller. Saken måste då blivit tagen "olovligen" från A, det vill säga trots att B inte får det. Det står ingenting om att B inte fick låna den, så jag utgår från att B fick göra det. -Förskingring (BrB 10 kap. 1§): nej, det faller också bort. Förskingring kan ha begåtts när någon har fått ansvar en sak i och sen är skyldig att ge tillbaka den, men personen gör sen inte det för att han/hon till exempel själv har tagit den, gett den till någon vän eller liknande. Varför det inte är förskingring är för att det krävs att B vunnit något på gärningen medan A förlorat något. A har förlorat saken, men B har inte vunnit/tjänat på detta alls. -Olovligt förfogande (BrB 10 kap 4§): nej, eftersom att B bara tillfälligt glömde bort egendomen och inte skiljde A från saken för all framtid så kan inte det brottet ha begåtts. Av den informationen jag har, så har alltså inte B begått något brott. Han har gjort ett misstag och glömt saken, men han verkar också ha gjort saker för att försöka få tillbaka den som att höra av sig till C. Är B skadeståndsskyldig då? Antagligen inte. Det krävs att B har varit av slarv (vårdslöshet) orsakat sakskadan, vilket han inte har (SkL 2 kap. 1§). Att glömma saker kan ju i och för sig vara vårdslöst, men det är ju inte B:s slarv som gjort att saken försvunnit. B kan inte hållas ansvarig för vad sedan C och D gör utan hans vetskap, och B bör därför undgå skadeståndsansvar. Har C begått något brott och/eller måste C betala skadestånd?C:s inblandning: C har fått egendom kvarglömt hos sig och kunde inte komma överens om hämtning eller lämning med B. C bestämde sig då för att lämna den till D.C har antagligen inte heller begått något brott. Om vi utgår från brotten jag tog upp ovanför så är det väl framför allt olovligt förfogande (BrB 10 kap 4§) som skulle kunna komma ifråga. Det krävs dock att C velat skilja A från äganderätten till egendomen, det vill säga velat ta den ifrån honom. Detta har troligen inte C velat. Kanske har C gett egendomen till D för att D sedan ska ge den vidare till A eller B. Det går av det jag vet i alla fall inte att utesluta att C hade goda intentioner med att ge saken till D. Men du kanske vet något annat om situationen som gör att det motsatta är mer troligt.Behöver C betala skadestånd då? För skadeståndsansvar krävs som sagt att C vållat skadan av slarv (vårdslöshet) (SkL 2 kap. 1§). Jag tror inte det kan kallas slarv att bara ge D saken i detta läget. C kan inte hållas ansvarig för att D tappat bort saken, det är D som orsakat skadan och inte C. Kanske är det annorlunda om D är ett barn eller en normalt väldigt slarvig person, men det vet du kanske bättre. Har D begått något brott och/eller måste D betala skadestånd? D:s inblandning: D har fått sak lämnad hos sig av C, och sen tappar D bort saken. Jag vet inte om D vet att saken var A:s, men jag utgår ifrån att C sa detta till D.D är antagligen inte heller skyldig till brottet olovligt förfogande (BrB 10 kap 4§). Detta eftersom att det inte finns något som tyder på att D gjorde det med avsikt att tappa bort den. Det krävs att D hade velat tappa bort den den för att olovligt förfogande skulle bli aktuellt. D har inte heller begått brottet olovligt brukande (BrB 10 kap 7§). Om C gav D sak för att ge tillbaka den till B eller A, så kan han inte begått brottet eftersom att D då inte använt ("brukat") saken. Har D använt saken så skulle detta brott kunna komma ifråga, eftersom att han då använt en sak trots att han inte fått det (A har inte tillåtit det) och av slarv (oaktsamhet) ekonomiskt skadat A. Svaret beror alltså på vad D fick saken för bland annat. Ska D betala skadestånd? Ja, troligtvis. D har genom slarv (vårdslöshet) tappat bort sak och då skadat A ekonomiskt (sakskada, SkL 2 kap 1§). Han ska då ersätta egendomens värde (SkL 5 kap 7§ första punkten). Sammanfattning och råd -Varken B, C eller D har troligtvis begått några brott-Antagligen är det bara D som riskerar att bli skadeståndsskyldig-Frågan var väldigt öppet ställd med ganska få detaljer, så svaret kan skilja sig väldigt mycket beroende på vilka mer precisa förutsättningar som finns. -Har detta hänt dig, så är kanske det bästa att få D att ersätta A utan att det skulle krävas någon dyr och utdragen domstolsprocess. Men vad som är bäst beror förstås på vad som faktiskt hänt och hur dyr saken var-Var det inte alls brott och skadestånd du var intresserad av, utan kanske andra juridiska frågor, så är du välkommen att ställa en ny fråga här på hemsidanHoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Viking Ringstedt |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Jag tolkar er fråga som att ni främst vill ha råd angående det faktum att er provanställde behållit bilnycklar och andra ting som tillhör er. De regler som aktualiseras återfinns i brottsbalken (BrB). Innan jag går in på denna bedömning kan jag snabbt konstatera – som ni säkert redan vet – att ni har full rätt att säga upp personens provanställning närhelst ni önskar och det i detta fall rör sig om ett sådant märkligt beteende (om det är medvetet och frivilligt från hans sida) att ni även borde kunna avskeda honom med omedelbar verkan (LAS 18 §).Att behålla egendom man fått med villkorad rätt kan vara brottsligtNi säger att den provanställde alltså behållit er bilnyckel, era verktyg, kläder och ett id-kort. Jag bedömer att detta kan röra sig om brottet olovligt förfogande (BrB 10 kap. 4 §). Skulle verktygen ni skriver om ha ett högt värde (ex. på en svart marknad) skulle även brotten förskingring eller trolöshet mot huvudman kunna aktualiseras. Om ni tror att vill behålla sakerna han tagit för sitt eget bruk kan det även röra sig om stöld (BrB 8 kap. 1 §). Om er anställde genom att försvinna med er egendom alltså frånhänt er denna, är detta, oavsett om egendomen är särskilt värdefull eller inte, ett brott. Att han alltså fått sakerna genom jobbet gör det inte lagligt. Dock krävs det att han är uppsåtlig till brottet. Skulle det hela handla om ett missförstånd, eller om han på grund av sjukdom eller olycka blivit oförmögen att ta sig till er eller kontakta er, föreligger alltså inget brott.Hur ni vill agera är upp till er. Tror ni att han håller sig borta medvetet och helt enkelt bestämt sig för att behålla sakerna har ni full möjlighet att göra en polisanmälan. Särskilt bilnyckeln kan kännas obehaglig att ha ute på drift på det viset. Tror ni att han kommer tillbaka och ger sakerna frivilligt kan ni förstås låta bli att anmäla honom. Viktigt att poängtera är att när ni väl har anmält det påstådda brottet kan ni inte ta tillbaka anmälan. Åklagaren kommer att ha en skyldighet att utreda om brott begåtts. Hursomhelst kommer det antagligen inte röra sig om några allvarligare påföljder för honom. Men ni kan alltså vara lugna med att ni har många juridiska verktyg att hantera situationen på. Lycka till, hoppas ni fick svar på er fråga!Mvh,

Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen är Brottsbalken. För brottet trolöshet mot huvudman (10:5) anges att straffskalan för brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år. Vid en fällande dom ska rätten avgöra vilket straffvärde brottet har, genom att titta på tidigare praxis och andra omständigheter. För att bestämma straffvärdet ska rätten bedöma hur allvarlig den brottsliga gärningen är, för att veta vilket straff på straffskalan som brottet motsvarar.För unga mellan 18-21 år vid gärningstillfället, får de dömas till fängelse med hänsyn till gärningens straffvärde eller om det finns särskilda skäl därför. Vanligtvis får ungdomar inom denna ålderskrets samma typ av påföljd som vuxna (dvs. fängelse, böter, villkorlig dom m.m), men även ungdomsvård eller ungdomstjänst kan också bli aktuellt för denna åldersgrupp.Ungdomsvård blir aktuellt om gärningsmannen vid domen är under 21 år och dessa förutsättningar finns, (32:1) Det innebär vidare att även om du är 18 år när brottet begås, men döms först efter att du fyllt 21 år inte kan dömas till ungdomsvård. Samma sak gäller för ungdomstjänst (32:2). Vad avser själva straffmätningen med hänsyn till åldern så avgör åldern vid själva gärningstillfället, för din del att du var 18 år. (29:7) Det innebär att gärningen ska leda till ett lägre straff än normalt eftersom du var under 21 år vid gärningstillfället, även om du döms senare. I allmänhet ska rätten fästa vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30:4).Hoppas att du fick klarhet över situationen. Du är annars välkommen att ställa ytterligare frågor.Vänliga hälsningar,

Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad som kommer hända nu när du för andra gången förskingrat. Regler om detta finns i Brottsbalken (BrB). Jag vill börja med att beklaga att du hamnat i en sådan ekonomisk situation att du känt dig tvingad att förskingra pengar. En åklagare kommer väcka åtal och ditt brott kommer prövas i domstolenTill att börja med kommer en åklagare att väcka åtal mot dig i en domstol om den anser att det finns tillräckligt med bevisning för att du ska kunna dömas för förskingring. Med tanke på att du erkänt att du har förskingrat är det mycket troligt att du blir åtalad för brottet. I domstolen kommer domarna göra en bedömning av din situation och just det brott du har begått för att besluta om de ska döma dig för förskingring och i så fall vilket straff du ska få.Jag vill påpeka att jag inte kan säga exakt hur domstolen skulle besluta i ditt fall men jag ska nedan förklara vad domarna kommer titta på i sin bedömning.Straffet kan bli böter eller fängelse beroende på hur allvarlig förskingringen ärStraffet för brottet förskingring är fängelse från 14 dagar till högst två år (BrB 10 kap. 1 §). Om brottet är mindre allvarlig kan du istället dömas för ringa förskingring och då är straffet böter eller fängelse från 14 dagar till högst sex månader (BrB 10 kap. 2 §).Om du döms för ringa förskingring kommer du antagligen straffas med böter, precis som förra gången du dömdes. Om det är fråga om förskingring av normalgraden kommer ditt straff däremot att bestämmas till fängelse. Det är dock inte säkert att du faktiskt frihetsberövas och får sitta på anstalt. Domstolen vill gärna undvika att ge personer fängelsestraff och kan istället besluta att du ska få en villkorlig dom eller skyddstillsyn. När domarna tar detta beslut tar de hänsyn till hur allvarligt brottet är men också hur stor risken är att du fortsätter att begå brott. Att detta är andra gången du förskingrar skulle kunna vara ett argument för att du faktiskt ska få fängelse. Det beror också på om det var längesedan du dömdes senast, om det var nyligen ser domstolen allvarligare på att du bara en kort tid senare begick precis samma brott igen. Istället för fängelse kan du få villkorlig dom eller skyddstillsynOm du får villkorlig dom så frihetsberövas du inte utan du får en prövotid på två år då du ska sköta dig och inte begå ytterligare brott (BrB 27 kap. 1 §). Begår du brott igen inom prövotiden får du troligtvis ett fängelsestraff istället. Tillsammans med den villkorliga domen kommer du att få betala böter.Om domstolen inte tycker att villkorlig dom räcker, men ändå inte vill ge dig fängelse, kan du få skyddstillsyn (BrB 28 kap. 1 §). Detta innebär att du så som vid villkorlig dom får en prövotid men på tre år och med övervakning det första året. Du kan också få böter eller samhällstjänst tillsammans med skyddstillsynen.SammanfattningVad kommer hända nu? - Du kommer troligtvis att åtalas för brottet förskingring samt kallas till domstolen som bestämmer om du ska dömas och ett eventuellt straff. - Beroende på hur allvarlig förskingringen är kommer du straffas med böter eller fängelse. Fängelse får du om domstolen tror att risken är stor att du fortsätter förskingra. Istället för fängelse kan du få villkorlig dom eller böter om domstolen tycker att fängelse är ett för hårt straff.Jag rekommenderar dig att kontakta din kommuns budget- och skuldrådgivning om du har problem med din ekonomi och skulle behöva hjälp och råd. Denna rådgivning är kostnadsfri och du kan söka efter kontaktuppgifterna utifrån din bostadsort HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga. Med vänliga hälsningar

Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag kommer att dela upp mitt svar i två delar. Den ena kommer att behandla frågan om du får slänga sakerna. Den andra delen kommer att behandla frågan om vad du kan göra.Får man slänga annans saker?En person som innehar egendom med tillåtelse av någon som har äganderätten till egendomen utgör i sig inte en brottslig gärning. Om personen som har egendomen däremot vidtar en åtgärd som gör att den med äganderätten berövas sin rätt till egendomen kan det bli tal om brottslighet. Brottet är i sådant fall olovligt förfogande som regleras enligt 10 kap. 4 § brottsbalken.I ditt fall innebär detta att du inte får göra något som berövar ditt ex sin äganderätt till sakerna. Alltså får du inte slänga sakerna, trots att du har haft dem i nio månader.Men får en person vägra hämta sina saker?Att ditt ex vägrar hämtar sina saker skulle kunna utgöra ett brott. Den som olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet begår brottet egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 8 § brottsbalken. Eftersom att du faktiskt har sagt åt ditt ex att hämta sina saker, har din besittning till ditt förråd rubbats i och med hans vägran.Vad kan du göra nu?Som sagt har ditt ex möjligen begått ett brott. Du har därför en möjlighet att göra polisanmälan och söka rättelse på det viset.Om du enbart vill lösa förrådssituationen skulle du kunna ansöka om s.k. särskild handräckning. Denna ansökan ska göras till kronofogden och innebär i ditt fall att du som sökande ansöker om att ditt ex ska hämta sina saker från ditt förråd. Kronofogden kommer att pröva din ansökan och om den bifalls (godkänns) kommer kronofogden hjälpa dig att lösa situationen. För mer information om förfarandet kring särskild handräckning finner du här.SammanfattningAtt slänga ditt ex saker skulle innebära att du begår brottet olovligt förfogande. Någon egentlig tidsfrist finns inte. Att ditt ex vägrar hämta sina saker efter att du sagt åt honom skulle i sig också kunna utgöra ett brott, då det rubbar din besittning till ditt förråd. Du skulle därmed kunna göra en polisanmälan. Du kan även alternativt göra en ansökan om särskild handräckning till kronofogden för att ditt ex ska förpliktas att hämta sina saker.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Jag förstår att ni som medlemmar är besvikna på dessa personers agerande och vill göra något åt saken. Som jag bedömer saken är deras förfarande brottsligt, och bör anmälas till polisen. Jag kommer därför först och främst gå igenom de brott jag kan tänka mig att personernas handlande rubriceras under, för att därefter föreslå hur ni bör gå vidare.Vilka brott som kan passa in på dessa händelserDe brott som jag kan tänka att det rör sig om i detta fallet är någon dessa:a) FörskingringFörskingring regleras i 10 kap 1-3 §§ Brottsbalken. För att brottet ska anses föreligga krävs det att någon till följd av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning har fått egendom i sin besittning med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna. Har personen själv tillägnat sig egendomen eller på annat sätt åsidosatt vad han fått i uppdrag att göra med den på ett sätt som skapat vinning för honom/henne och skada för den berättigade, kan personen dömas till förskingring. Beroende på hur allvarlig gärningen är kan man landa i 1, 2 eller 3 §. Vid den mest ringa varianten är straffet böter eller fängelse i högst sex månader medan det vid normalgraden ligger på fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms gärningsmannen till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Andra påföljder som kan bli aktuella är villkorlig dom, skyddstillsyn och samhällstjänst. b) Trolöshet mot huvudmanTrolöshet mot huvudman regleras i 10 kap 5 § Brottsbalken och innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan när man exempelvis fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter. Har ett sådant missbrukande av ställning lett till skada (vilket jag uppfattar det som i erat fall, då det försvunnit pengar som skulle gått till annat) är det brottsligt. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.Vilket av brotten är det mest troligt att det rör sig om?Vilket av brotten som personerna kan komma att göra sig skyldiga till beror på vilken/vilka av rubriceringarna som händelserna passar bäst in under. Passar en händelse in under båda kommer dock förskingring ha företräde. Hur bör ni gå vidare?Som jag nämnde i inledningen anser jag att de handlingar som dessa personer vidtagit är brottsliga. Därför tycker jag att ni bör göra en anmälan till polisen. När ni kontaktar polisen ska ni berätta vad som har hänt och det ni fått fram från den redovisning av pengarna som ni krävde. Behöver polisen därutöver ytterligare uppgifter och omständigheter kommer de att be er komplettera er anmälan med detta. Ni behöver inte själva sätta en rubricering på brottet (t ex förskingring) när ni ringer in, utan det sköter polis och åklagare som utreder händelserna under den brottsutredning som sedan kommer följa och kallas förundersökning. Finner man under förundersökningen att det tillräckliga bevis som talar för en fällande dom kommer åklagaren att väcka åtal. Var ska ni vända er för att göra polisanmälan?Anmälan kan ni göra på två sätt. Antingen genom att ringa polisen på 114 14 eller genom besöka en polisstation. På polisens hemsida kan ni läsa mer om hur man gör en polisanmälan.Hoppas att ni fått svar på er fråga. Är det något som framstår som oklart eller om ni har några följdfrågor på svaret så går det bra att maila mig på tora.odin@lawline.se.Lycka till!Vänligen,

Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om brott och straff finns i brottsbalken (BrB).Grov förskingring Den som exempelvis fått i uppdrag att förvalta någon annans pengar men istället tillägnar sig själv pengarna, kommer ha gjort sig skyldig till förskingring (10 kap. 1 § BrB). Att förskingra över en miljon kronor brukar dessutom anses utgöra grov förskingring. (10 kap. 3 § BrB).Straff för grov förskingringStraffet för grov förskingring är lägst sex månader och högst sex år. (10 kap. 3 § BrB). Vad straffet kommer att bli i detta fall går aldrig att säga exakt på förhand och straff bestäms alltid av de omständigheter som finns i det enskilda fallet.Omständigheter som i detta fall skulle kunna anses som försvårande, som gör att straffet kan bli högre, är att det rör sig om ett betydande värde och att din väninna eventuellt begått brottet genom att ha utnyttjat en förtroendeställning. Förmildrande omständigheter, som alltså gör att straffet kan bli lägre, skulle kunna vara om din väninna exempelvis kommer förlora sin anställning på grund av brottet eller om det finns andra omständigheter som gör att din väninna redan anses ha drabbats hårt på grund av brottet. (29 kap. 1 § - 6 § BrB).I många fall behöver den som gjort sig skyldig till ett brott som motsvarar en viss tid i fängelse inte nödvändigtvis sitta i fängelse. Det gäller exempelvis brottslighet som inte anses som försvårande och i det fall brottet inte motsvarar fängelse i över ett år. Min bedömning i detta fall Det går som sagt aldrig att med säkerhet säga vad straffet för ett visst brott kommer bli, speciellt inte utan att veta hur omständigheterna var i det enskilda fallet. I ett liknande fall där en man förskingrade 1,1 miljoner kronor ansågs brottet motsvara ungefär ett år och sex månader i fängelse. Ett liknande straff kan vara troligt för din väninna, men det kan också bli lägre ifall det finns förmildrande omständigheter. Döms din väninna till över ett års fängelse, vilket jag tror är troligt, kommer hon behöva sitta av tiden i fängelse. I Sverige har vi dock villkorlig frigivning efter två tredjedelar av fängelsestraffet, vilket alltså innebär att tiden i fängelse blir kortare än själva straffet.Hoppas du fick svar på din fråga.

Erik Olshov |Hej och tack föra att du vänder dig till Lawline med din fråga.MutbrottSå kallat mutbrott regleras i 10:5a BrB och heter tagande av muta. De finns vissa rekvisit som måste föreligga för att det ska röra sig om tagande av muta:För det första gäller ansvaret inte vem som helst, utan arbetstagare eller uppdragstagare.För det andra ska förmånen som ges kunna sättas i samband med tjänsteutövningen/uppdraget som arbetstagaren bedriver.Slutligen ska förmånen vara otillbörlig. Det här är det viktigaste och mest svårbedömda rekvisitet. Hänsyn ska tas till alla omständigheter som kan kopplas till förmånen. En förmån är vanligtvis otillbörlig om: 1) förmånen har förutsättningar att påverka arbetstagaren att ta ett beslut eller vidta en åtgärd, eller 2) om förmånen kan uppfattas som en belöning för hur uppgifter utförts.Den som har givit mutan kan göra sig skyldig till brottet givande av muta enligt 10:5b BrB.Att anmäla ett mutbrottMisstänker du att det föreligger ett mutbrott kan du göra en brottsanmälan till polisen om detta genom att besöka en polisstation eller kontakta polisen på telefonnummer 11414. Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,