Vilka objektiva rekvisit måste vara uppfyllda för att någon ska kunna dömas för förskingring?

2019-09-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Vilket eller vilka objektiva rekvisit ska vara uppfyllda? när det gäller förskingring
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Regeln om förskingring finner vi i Brottsbalken 10 kap 1 §. I lagtexten finner vi följande beskrivning:"Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år." Av detta kan vi urskilja ett par objektiva rekvisit, nämligen:1. Det ska först och främst finnas ett avtal (eller en allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning) genom vilken gärningsmannen ska ha fått egendomen i sin besittning (alltså att denne har egendomen under sin omedelbara kontroll),2. gärningsmannen ska ha en skyldighet att antingen ge tillbaka egendomen, eller redovisa för den,3. gärningsmannen ska ha försummat denna skyldighet, samt4. handlingen ska innebära ekonomisk vinning för gärningsmannen, och ekonomisk skada för offret. Gärningsmannen ska med andra ord bli rikare, samtidigt som offret blir fattigare. För att förtydliga det hela så tänkte jag ge ett exempel utifrån ovan uppställda rekvisit:1. A hyr en cykel av B, vilken A har fått i sin besittning,2. A har en skyldighet att lämna tillbaka cykeln vid hyresperiodens slut,3. A åsidosätter denna skyldighet genom att istället sälja vidare cykeln,4. vilket resulterar i att A tjänar pengar, samtidigt som B lider ekonomisk skada genom att förlora cykeln på detta sätt. De subjektiva rekvisiten måste dessutom de vara uppfyllda för att någon skulle kunna dömas för förskingringUtöver dessa objektiva rekvisit, så måste givetvis även de subjektiva rekvisiten vara uppfyllda för att någon skulle kunna dömas för brottet i fråga. I förskingringsfallet så måste gärningsmannen exempelvis ha haft för avsikt att tillägna sig egendomen (alltså cykeln i exemplet). Hoppas att detta besvarade din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du varmt välkommen till att återkomma. Med vänliga hälsningar,

Kort om förtal

2019-07-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Var går gränsen för straffbart förtal?En kille 14år gammal har ofredat och försökt våldta ett antal flickor mellan 10-14år.Flickorna finns alla i 14åringens närhet.14åringen är polisanmäld och det är ett flertal orosanmälningar gjorda till socialen.Ett antal föräldrar vill berätta för familjer med småflickor i 14åringen närhet att de bör akta sig och hålla ett öga.Faller detta under förtal?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken. Det vi inom juridiken kallar för rekvisit kan enklast beskrivas som förutsättningar som måste föreligga för att en person ska kunna hållas ansvarig för brott. Huvudregeln för alla brott är att de ska begås uppsåtligen (1 kap. 2 § Brb). Rekvisiten för förtal är att någon utpekar annan såsom Bland annat brottslig (5 kap. 1 § Brb). Det ska alltså ha lämnats en uppgift till någon annan en den uppgiften avser och detta kan bidra till att personen som uppgiften rör blir utsatt för andras missaktning. Intressant nog krävs det inte att andra faktiskt har uttryckt missaktning, utan enbart faktumet att det kan göra det medför straffansvar. Det finns däremot ett undantag till denna lag som medför ansvarsfrihet för den som begår förtal. Det är om uppgiften anses som berättigad med hänsyn till omständigheterna och att det finns grunder för ens påstående (5 kap. 1 § andra stycket Brb). SlutsatsMin bedömning är att det sällan är lämpligt att sprida uppgifter om annan som kan medföra skada för personen i fråga. Däremot kan det anses försvarligt om det mellan föräldrar upplyses om risker i deras barns omgivning. Det viktiga i sammanhanget är även att uppgifterna kan styrkas med någon form av bevisning. Kravet på bevisningen varierar utifrån uppgiftens allvarlighet och kretsen den lämnas till. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH,

​Kan jag göra mig av med ägodelar som kan tillhöra min man?

2019-07-13 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag och min man ligger i skilsmässa, fullgöljelse är inskickad och väntar bara på att det ska registreras, och han vill ha bodelning. Vi äger inget av värde utan bor i hyresrätt. Jag har meddelat honom (efter att ha rådfrågat advokat) att bodelningen ska vara klar till ett visst datum och han ska ha hämtat det han vill ha. Det datumet har passerat. Min fråga är nu om jag kan börja rensa och göra mig av med de möbler å saker jag inte ska ha kvar. Har en del nytt som står å väntar på att flyttad in i lägenheten.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Äktenskapsbalken (förkortad ÄktB) reglerar bodelning med anledning av skilsmässa (äktenskapsskillnad). För att besvara din fråga blir det relevant att reda ut vad, om något, som faller på hans lott efter bodelningen. Om ni genom bodelningen kommit fram till att han skulle anses äga t.ex. en tvättmaskin (oavsett om den är av väldigt ringa värde), faller den på hans lott och han anses alltså äga den. Bestämmelser om andelar och lotter hittar du i 11 kap. äktenskapsbalken.Det kan vara oklokt att göra sig av med sakerna, om han skulle anses äga dem. Det kan nämligen utgöra brottet olovligt förfogande enligt 10:4 brottbalken (BrB) att på något sätt göra sig av med saker som tillhör annan. Även om du skulle se till att han får hem sina saker, utan hans godkännande, kan det istället utgöra brottet egenmäktigt förfarande, 8:8 BrB. Du kan dock ta Kronofogden till hjälp för att se till att han hämtar sina saker, sk. särskild handräckning, 1 och 4 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Detta eftersom han i sin tur kan anses begå brottet egenmäktigt förfarande, då han hindrar dig från att förfoga (använda) din lägenhet på det sätt du önskar, i och med att han har lämnat kvar sina saker. Kronofogden kan då förklara din man skyldig att hämta sakerna. Läs mer här.Mitt råd är att du kontaktar honom och informerar honom om din möjlighet att begära särskild handräckning hos Kronofogden, om han inte frivilligt hämtar sina ägodelar. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förälder som tagit barnets efterlevandepension

2019-06-19 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Min sambos dotter avled i maj 2018 . Hennes yngsta dotter,16 år, är familjehemsplacerad hos oss av kommunen. Nu har det visat sig att fadern tagit efterlevandepensionen fram till juni 2019 då överförmyndaren spärrar kontot. Det rör sig om ca 48000 . Undrar hur vi ska gå till väga för att få tillbaka pengarna som fadern tagit.Ska det polisanmälas ? Eller hur gör vi ?Med vänliga hälsningarBonusmormor
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Inledningsvis vill jag beklaga det inträffade. Så ska det självklart inte få gå till. Jag kommer här nedan redogöra för hur ni kan bör vidare.Allmänt om förvaltning av ett barns tillgångarUtgångspunkten är att föräldrarna förvaltar barnets tillgångar och att detta får ske utan någon särskild tillsyn. Det kallas för fri föräldraförvaltning och innebär att föräldrarna ska förvalta tillgångarna på ett omsorgsfullt sätt som på bäst sätt gagnar barnet. Tillgångarna får i skälig omfattning användas för att tillgodose barnet utbildning, uppehälle och nytta i övrigt. Detta innebär alltså att en förälder får ta ut pengar som är barnets om det är för att tillgodose barnets behov. Det är däremot aldrig tillåtet att blanda samman barnets tillgångar med förälderns eller använda barnets tillgångar till förälderns egen nytta. Har pengarna med andra ord använts till att exempelvis betala pappans levnadskostnader är detta inte tillåtet.Kan pappans beteende vara brottsligt?Att pappan tagit ut barnets efterlevandepension kan vara brottsligt om det skett för att använda pengarna för egen räkning. Det brott som kan vara aktuellt är förskingring. Förskingring är enkelt beskrivet när en person (pappan i detta fall) fått annans egendom i sin besittning (barnets efterlevandepension) med skyldighet att utge eller redovisa egendomen men tillägnar sig den eller på annat sätt åsidosätter vad personen har att iaktta för att kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet. Det krävs också att det hela skett med uppsåt, alltså att det varit pappans avsikt att ta pengarna från barnet. Det kan utifrån det du beskriver mycket väl vara vad som hänt i detta fall. Har händelsen dessutom inneburit vinning för pappan (=han blev rikare) och skada för barnet (= hon blev fattigare) kan pappan dömas enligt 10 kap 1 § Brottsbalken. Straffet för förskingring är fängelse i högst 2 år. Utöver detta kommer pappan ifall han blir dömd få betala skadestånd till barnet. Skadeståndet kommer motsvara den summa som han förskingrat, det vill säga ca 48 000 kronor.Hur ni bör gå vidareDet ni bör göra så snart som möjligt är att polisanmäla det inträffade. Detta går att göra på polisens hemsida, över telefon eller genom att besöka en polisstation. Bra att veta är att om någon annan än brottsoffret (dottern) gör anmälan måste denne utöver sina egna personuppgifter också kunna uppge brottsoffrets personuppgifter.- Vill du göra anmälan över telefon är numret är 114 14.- Vill du göra anmälan över internet går du via denna länk på polisens hemsida.-Vill du besöka polisen hittar du din närmsta polisstation här.Vad som händer efter anmälanEfter att anmälan kommer in kommer en bedömning göras ifall det finns skäl att tro att brott har begåtts. Om så är fallet och polis eller åklagare anser att det är möjligt att utreda brottet vidare kommer en förundersökning inledas. Om åklagaren under förundersökningen tycker att det är ställt utom rimligt tvivel att den som är åtalad har utfört brottet kommer han eller hon att väcka åtal. Att åtal väcks innebär att det blir en rättegång där pappan kan komma att dömas för brottet. Hoppas att du fått svar på din fråga och stort lycka till nu!Vänligen,

Tankeövningar för att tänka positivt inte förskingring

2019-07-29 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag arbetar som översättare och under en period så använde jag law of attraction för att visualisera att jag fick kunder och att jag fick in pengar för mitt företag. Min kompis påstår att det är olagligt och att det räknas som förskingring av pengar. Stämmer det?Tack på förhand för världens bästa sida!Mina
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag googlar mig fram till att law of attraction är ungefär att filtrera bort negativa tankar och fokusera på positiva, för att få effekten att mer av det positiva man tänker på inträffar och mindre av det negativa man undviker att tänka på. Jag använder mig av denna beskrivning. Är den helt oriktig och märker du att det kan inverka på riktigheten i mitt svar ska jag be dig att skicka in en ny fråga.Förskingring kan bara begås av personer som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller liknande ställning fått viss egendom (exempelvis pengar, eller bankkort kopplat till visst konto med pengar) i besittning. Egendomen ska inte tillhöra en själv utan någon annan (exempelvis ett företag), och man ska ha fått egendomen i besittning med skyldighet att utge egendomen eller redovisa för denna. Redovisa är i det här fallet ett juridisk begrepp som innebär att man ska hålla egendomen avskild och vårda denna. Brottet begås genom att tillägna sig egendomen eller i övrigt åsidosätta vad man har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, exempelvis genom att ta ut pengar från sin arbetsgivares bankkonto utan lov (10 kap 1 § BrB).Det finns ingenting i den definition jag hittat om law of attraction eller i din beskrivning av situationen som så mycket som nästan för tankarna till förskingring. Tankeverksamhet kan aldrig utgöra förskingring, utan en absolut förutsättning är att man på något vis förfarit med egendom som man mottagit för annans räkning.Vänligen

Vad gäller om man hittar pengar på marken?

2019-07-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Om jag hittar pengar, under 100kr på marken på väg till jobbet, ska jag lämna in dem till polisen? Vore det straffbart att behålla dem? Var går gränsen för hur mycket pengar man kan hitta och behålla, utan att det är straffbart?Vänligen,/Pia
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Denna fråga rör hittegods och regleras i lag om hittegods. All egendom som påträffas någonstans utan att rätt ägare tycks vara närvarande utgör hittegods och ska anmälas till polisen (1 § Lag om hittegods). Den som själv tar och behåller upphittat gods gör sig skyldig till bötesbrottet fyndförseelse (10 kap. 8 § Brottsbalken). Detta gäller för allt gods, oavsett vilket värde det har. Om inte ägaren till godset framträder inom 3 månader tillfaller godset den som hittat det, alternativt 1 månad om ägaren inte hämtar godset efter att ha blivit meddelad av polis (4 § Lag om hittegods). Ägaren till sedeln måste betala polisen och upphittaren för skäliga kostnader för att tillvarata godset samt en skälig hittelön (3 § första stycket Lag om hittegods).För vidare läsning finns ett spännande rättsfall om en person som tagit pengar ur en bankomat och inte lämnat tillbaka dem, detta gick hela vägen till hovrätten! (RH 2005:57) Hoppas du fick svar på din fråga, MVH,

Granne vägrar lämna tillbaka lånad egendom

2019-06-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag hade en granne som lånade leksaks traktorer av mej som jag hade köpt till alla barn att leka med när dom kom till mej. När hon flyttade bad jag henne att lämna dom i sin lägenheten eftersom jag skulle flytta in i den lägenheten efter henne. Vilket hon inte gjorde nu har det gått 6 mån och jag har sagt åt henne att komma hit med vilket hon inte gör.Min fråga är kan jag anmäla henne för stöld av mina saker ett värde på 800 krMvh
Hanne Nielsen | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I detta fall har din granne fått din egendom i besittning medditt samtycke, detta då du lånade ut leksakerna. För att brottet stöld skullevara aktuellt hade det krävts att din granne olovligen tagit egendomen, se 8 kap. 1§Brottsbalken (BrB). Det brott som grannen kan ha gjort sig skyldig till genom attinte lämna tillbaka egendomen är istället olovligt förfogande enligt 10 kap. 4§ BrB. För att undvika en tvist i domstol kan du begära handräckning hos Kronofogdemyndigheten.Då är det bra om du kan bevisa ditt påstående om att egendomen är din och attgrannen vägrar lämna tillbaka den. Du kan läsa mer om handräckning HÄR. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning

B lånar något av A, B glömmer den hos C, C lämnar den till D och D tappar bort den. Vilket/vilka brott har begåtts?

2019-05-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Person B lånar egendom från person A.Person B glömmer egendom hos person C.Person C meddelar att de finns hos C.Efter att B o C inte lyckats lösa återlämning/hämtning. Lämnar C utan att tillfråga eller meddela B, dessa vidare till Person D. Person D tappar bort egendomen.Vad gäller i juridisk mening här?
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du frågar om vad som gäller i juridisk mening, tolkar jag det som att du undrar framför allt vilka brott personerna har begått och om de måste betala skadestånd (speciellt kanske personerna C och D). För en mer fullständig utredning hade fler detaljer om händelsen kunna vara bra, men jag ska göra så gott jag kan.Reglerna om de flesta brotten finns i brottsbalken (BrB) och reglerna om skadestånd i skadeståndslagen (SkL). Har B begått något brott och/eller måste B betala skadestånd? B:s inblandning: B har lånat en sak från A som han sedan tagit med till C, där C sedan glömde det. B har varit i kontakt med C efteråt och försökt komma överens om hur hämtning eller lämning av egendomen ska ske utan att nå resultat. B har inte begått något brott, men vi kan kika närmare på några brott som skulle kunna vara möjliga.-Stöld (BrB 8 kap. 1§): nej. Framför allt är det för att B inte tagit något, han har ju fått den av A. A har velat ge B saken frivilligt.-Egenmäktigt förfarande (BrB 8 kap. 8§): nej, inte det heller. Saken måste då blivit tagen "olovligen" från A, det vill säga trots att B inte får det. Det står ingenting om att B inte fick låna den, så jag utgår från att B fick göra det. -Förskingring (BrB 10 kap. 1§): nej, det faller också bort. Förskingring kan ha begåtts när någon har fått ansvar en sak i och sen är skyldig att ge tillbaka den, men personen gör sen inte det för att han/hon till exempel själv har tagit den, gett den till någon vän eller liknande. Varför det inte är förskingring är för att det krävs att B vunnit något på gärningen medan A förlorat något. A har förlorat saken, men B har inte vunnit/tjänat på detta alls. -Olovligt förfogande (BrB 10 kap 4§): nej, eftersom att B bara tillfälligt glömde bort egendomen och inte skiljde A från saken för all framtid så kan inte det brottet ha begåtts. Av den informationen jag har, så har alltså inte B begått något brott. Han har gjort ett misstag och glömt saken, men han verkar också ha gjort saker för att försöka få tillbaka den som att höra av sig till C. Är B skadeståndsskyldig då? Antagligen inte. Det krävs att B har varit av slarv (vårdslöshet) orsakat sakskadan, vilket han inte har (SkL 2 kap. 1§). Att glömma saker kan ju i och för sig vara vårdslöst, men det är ju inte B:s slarv som gjort att saken försvunnit. B kan inte hållas ansvarig för vad sedan C och D gör utan hans vetskap, och B bör därför undgå skadeståndsansvar. Har C begått något brott och/eller måste C betala skadestånd?C:s inblandning: C har fått egendom kvarglömt hos sig och kunde inte komma överens om hämtning eller lämning med B. C bestämde sig då för att lämna den till D.C har antagligen inte heller begått något brott. Om vi utgår från brotten jag tog upp ovanför så är det väl framför allt olovligt förfogande (BrB 10 kap 4§) som skulle kunna komma ifråga. Det krävs dock att C velat skilja A från äganderätten till egendomen, det vill säga velat ta den ifrån honom. Detta har troligen inte C velat. Kanske har C gett egendomen till D för att D sedan ska ge den vidare till A eller B. Det går av det jag vet i alla fall inte att utesluta att C hade goda intentioner med att ge saken till D. Men du kanske vet något annat om situationen som gör att det motsatta är mer troligt.Behöver C betala skadestånd då? För skadeståndsansvar krävs som sagt att C vållat skadan av slarv (vårdslöshet) (SkL 2 kap. 1§). Jag tror inte det kan kallas slarv att bara ge D saken i detta läget. C kan inte hållas ansvarig för att D tappat bort saken, det är D som orsakat skadan och inte C. Kanske är det annorlunda om D är ett barn eller en normalt väldigt slarvig person, men det vet du kanske bättre. Har D begått något brott och/eller måste D betala skadestånd? D:s inblandning: D har fått sak lämnad hos sig av C, och sen tappar D bort saken. Jag vet inte om D vet att saken var A:s, men jag utgår ifrån att C sa detta till D.D är antagligen inte heller skyldig till brottet olovligt förfogande (BrB 10 kap 4§). Detta eftersom att det inte finns något som tyder på att D gjorde det med avsikt att tappa bort den. Det krävs att D hade velat tappa bort den den för att olovligt förfogande skulle bli aktuellt. D har inte heller begått brottet olovligt brukande (BrB 10 kap 7§). Om C gav D sak för att ge tillbaka den till B eller A, så kan han inte begått brottet eftersom att D då inte använt ("brukat") saken. Har D använt saken så skulle detta brott kunna komma ifråga, eftersom att han då använt en sak trots att han inte fått det (A har inte tillåtit det) och av slarv (oaktsamhet) ekonomiskt skadat A. Svaret beror alltså på vad D fick saken för bland annat. Ska D betala skadestånd? Ja, troligtvis. D har genom slarv (vårdslöshet) tappat bort sak och då skadat A ekonomiskt (sakskada, SkL 2 kap 1§). Han ska då ersätta egendomens värde (SkL 5 kap 7§ första punkten). Sammanfattning och råd -Varken B, C eller D har troligtvis begått några brott-Antagligen är det bara D som riskerar att bli skadeståndsskyldig-Frågan var väldigt öppet ställd med ganska få detaljer, så svaret kan skilja sig väldigt mycket beroende på vilka mer precisa förutsättningar som finns. -Har detta hänt dig, så är kanske det bästa att få D att ersätta A utan att det skulle krävas någon dyr och utdragen domstolsprocess. Men vad som är bäst beror förstås på vad som faktiskt hänt och hur dyr saken var-Var det inte alls brott och skadestånd du var intresserad av, utan kanske andra juridiska frågor, så är du välkommen att ställa en ny fråga här på hemsidanHoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,