Fusk med tidrapportering - brottsligt och grund för avsked?

Question

En anställd ekonom har gjort stora avsteg från sina tidsstämplingar och administrerar även vårt stämplingssystem, vilket möjliggör justering av tider i efterhand. Personen har vid flera tillfällen ändrat tider, ibland över en månad senare.
Vid 20 tillfällen under 2024 med totalt 141 timmar har arbetstid registrerats helt utan aktivitet i ERP-systemet, där 95-98 % av arbetsuppgifterna sker. Under 2025 har 5 fall identifierats, med totalt 36 timmar och 49 minuter utan datorloggar. Sammanlagt saknas datorloggar för över 177 timmar som registrerats som arbetstid.
I vårt ERP-system loggas samtliga händelser med exakt tidpunkt, vilket gör det möjligt att verifiera när arbete faktiskt har utförts.
Tiderna ovan tar inte hänsyn till differenser mellan tidstämpling och aktiviteter i datorn utan är endast dagar som angetts som arbetad tid som helt saknar loggar.
Utöver detta finns flertal avvikelser mot angiven tid.
Exempel: 21 februari stämplades 08:16–15:34, första datoraktivitet skedde 14:36, sista 15:29 en avvikelse på över 6 timmar.
Vi ser även ett mönster där personen arbetar sent och sedan larmar på byggnaden men väntar mellan 10 minuter och flera timmar innan utstämpling, utan datoraktivitet. Troligen görs detta för att bygga flexbanken och ta ledigt utan att ta semester.

Är detta skäl för avsked, och finns det grund för polisanmälan om bedrägeri eller trolöshet mot huvudman?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Brottsbalken (BrB) samt lagen om anställningsskydd (LAS) för att besvara din fråga enligt min tolkning av situationen. Jag kommer först att gå igenom potentiella brott och sedan gå in på om det finns grund för avsked. Jag avslutar sedan med en sammanfattning.

9 kap. 1 § BrB: Bedrägeri

“Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig eller ofullständig uppgift, genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan.”

Bedrägeri enligt andra stycket
Enligt andra stycket är det inte människor som påverkas, utan att det är maskiner som utsätts för den påverkan som leder till förmögenhetsöverföring. För ansvar enligt andra stycket har därför inte uppställts något krav på ett vilseledande (av en fysisk person). Det är för ansvar tillräckligt att resultatet av informationsbehandlingen påverkas, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan.

För att bedrägeribrott ska anses fullbordat krävs på samma sätt som vid bedrägeri enligt första stycket att förmögenhetsöverföring är en omedelbar följd av förfarandet. Förfarandet ska innebära, inte endast medföra, förmögenhetsöverföring. Kravet på förmögenhetsöverföring är inte uppfyllt om någon genom att manipulera ett datorstyrt lås olovligen bereder sig tillträde till ett låst utrymme och där tillgriper pengar eller annan egendom. Gärningen innefattar visserligen en manipulation med en datorstyrd informationsbehandling men den innebär inte en förmögenhetsöverföring

Slutsats
Bedrägeri blir troligtvis inte aktuellt då det inte inneburit någon förmögenhetsöverföring, även om det senare medför en indirekt förmögenhetsöverföring genom att den anställde får betalt för tid den inte faktsitk arbetat.

9 kap. 8 § BrB: Oredligt förfarande

“Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.”

Paragrafen utgör en komplettering till bestämmelserna om bedrägeri och förutsätter att ett vilseledande har skett och att den vilseledde drabbats av ekonomisk skada. Däremot krävs inte som vid bedrägeri att skadan är en omedelbar följd av handlingen utan det är tillräckligt att skada slutligt har uppkommit. Inte heller krävs att gärningsmannen gjort någon vinning.

Slutsats
Det är fullt möjligt att det kan bli fråga om oredligt förfarande, då den anställdes manipulation av arbetstiderna (vilseledande) medför skada för arbetsgivaren då arbetsgivaren i princip betalar för tid som den anställde inte faktiskt arbetat (arbetsgivarens underlåtenhet att inte betala).

10 kap. 1 § BrB: Förskingring

“Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.”

Det finns två fall av förskingring, sakförskingring där någon är skyldig att utgiva egendom och penningförskingring där någon är skyldig att redovisa pengar. Gärningsmannen har tidigare fått besittning till egendomen och har vid tidpunkten då han förskingrar ett tillägnelseuppsåt vilken medför en förmögenhetsöverföring där gärningsmannen blir rikare och offret fattigare.

Slutsats
Eftersom det i fallet du beskriver inte rör sig om egendom eller penningförskingring enligt brottets lydelse så blir inte förskringring aktuellt.

10 kap. 5 § BrB: Trolöshet mot huvudman

“Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta en ekonomisk angelägenhet eller självständigt hantera en kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av en sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han eller hon för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år.”

Detta brott kännetecknas av en viss bestämdhet där en person missbrukar ett kvalificerat förtroende samt en behörighet. Gärningsmannen för trolöshetsbrottet är ett specialsubjekt i den meningen att han måste befinna sig i en särskild ställning. Kännetecknande för brottets specialsubjekt är att han på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta ekonomisk eller rättslig angelägenhet eller för någon annan självständigt handha kvalificerad teknisk uppgift. Vidare omfattas den som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan övervaka skötseln av ekonomisk angelägenhet eller kvalificerad teknisk uppgift.

Förtroendeställning intar framför allt personer tillhörande någon av följande kategorier: sysslomän eller uppdragstagare, anställda i offentlig eller privat tjänst, valda befattningshavare, företrädare för juridiska personer liksom personer med förvaltande eller kontrollerande uppgifter inom juridiska personer samt ställföreträdare som förordnats med stöd av lag eller myndighetsbeslut. Till personkretsen kan alltså höra advokater, mäklare, handelsagenter, handelsresande, kommissionärer, revisorer, auktionsförrättare, fastighetsförvaltare och konsulter, liksom anställda i allmän eller enskild tjänst. I fråga om stat och kommun avses även innehavare av allmän befattning på grund av förordnande eller val, vilka inte är tjänstemän. Vidare omfattas styrelseledamöter i aktiebolag, bolagsmän i handelsbolag, likvidatorer och revisorer, liksom förmyndare, boutredningsmän, testamentsexekutorer, skiftesmän och gode män.

För att inta den särskilda ställning, som krävs enligt trolöshetsbrottet, krävs vidare att vederbörande anförtrotts en viss uppgift att sköta eller övervaka. I lagtexten nämns tre slag av uppgifter. Det kan handla om att för någon annan på grund av förtroendeställning fått till uppgift att sköta ekonomisk angelägenhet. Av kravet på förtroendeställning framgår att det måste ligga ett moment av självständighet inrymt. Under detta uttryck inryms allehanda ekonomiska angelägenheter, allt från verkställande direktörens skötsel av den löpande förvaltningen i ett aktiebolag till snabbköpskassörskans uppgift att ta betalt för varorna och redovisa för kassan. En person i underordnad ställning kan uppfylla kravet på självständighet, om han eller hon fått behörighet att rättshandla med tredje man för huvudmannens räkning utan annan persons överinseende, även om behörigheten inte skulle vara förenad med ett självständigt beslutsutrymme.Vidare inryms faktiskt handlande när vederbörande inte getts rättslig makt att med tredje man ingå avtal eller andra rättshandlingar å huvudmannens vägnar. När det handlar om faktiskt handlande, förutsätter en förtroendeställning att det finns ett beslutsutrymme eller en rätt att fatta beslut i huvudmannens ställe.

En annan uppgift, som kan vara aktuell, är att för någon annan självständigt handha eller övervaka skötseln av kvalificerad teknisk uppgift. Personer som kommer i fråga är främst tekniska funktionärer i ledande ställning, t.ex. ledare av forsknings- eller utvecklingsprojekt, föreståndare för datorcentraler och liknande tekniskt ansvariga personer i nyckelpositioner, liksom även utomstående konsulter. Den straffbara gärningen består i dessa fall ofta i att vederbörande lämnar ut företagshemligheter. Det kan vara fråga om information som har en eller annan anknytning till datorer, men det kan också vara dokument eller muntliga uppgifter utan någon sådan anknytning.

Slutligen omfattas personer som fått till uppgift att för någon annan sköta rättslig angelägenhet. Hit räknas advokater eller andra jurister som fått i uppdrag av en klient att t.ex. skriva ett kontrakt, att föra dennes talan i en skilsmässa eller att försvara klienten i ett brottmål.

Slutsats

Det är fullt möjligt, men inte helt säkert, att arbetstagaren i din situation gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman då denne blivit anförtrodd med en uppgift, att administrera stämplingssystemet, som denne verkar ha missbrukat för egen vinning som i utsträckning skadar huvudmannen (arbetsgivaren).

Skäl för avsked

I arbetsdomstolens (AD) mål 2011 nr 17 hävdade en arbetsgivare att en anställd hade fixat med sina rapporterade tider, bland annat registrerat arbetstid fast han inte var på jobbet, vilket hade ökat hans flextidssaldo vilket givit honom mer lön.

Arbetstagaren hade fått förtroendet att manuellt ändra sina stämplingstider, om denne meddelade arbetsgivaren detta. I aktuella fallet menade arbetsgivaren att arbetstagaren inte har meddelat detta.

AD ansåg i sin dom att det var bevisat att arbetstagaren hade ändrat i sin tidsrapportering utan att meddela detta. Däri menade AD att arbetstagaren hade grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket gav skäl för avsked enligt 18 § LAS.

Om arbetstagaren i situationen du beskriver fått förtroende att administrera stämplingssystemet, och gjort så för att ge sig själv mer flextid utan att det finns grund för det, så är min tolkning att det föreligger skäl för avsked.

Sammanfattning

I situationen du beskriver föreligger det en stor sannolikhet att arbetstagaren gjort sig skyldig till oredligt förfarande eller trolöshet mot huvudman. Jag kan dock inte uttala mig att det är så med säkerhet. Sannolikheten är dock stor nog för att polisen öppnar en förundersökning angående det, om ni skulle välja att anmäla. I vart fall föreligger underlag för att avskeda denna arbetstagaren. Det är inget du frågade om, men det föreligger även underlag för att utkräva skadestånd från arbetstagaren, oavsett om denne gjort sig skyldig till brott eller inte.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning,