Tagande och givande av muta i en styrelse
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga aktualiserar bestämmelser i brottsbalken.
Tagande och givande av muta
Det är viktigt att betona att vid mutbrott så aktualiseras både 10 kap. 5 a § brottsbalken om tagande av muta och 10 kap. 5 b § brottsbalken om givande av muta. Alltså riskerar både givaren och mottagaren straffansvar.
Tagande av muta: kraven som behöver uppfyllas för att det ska röra sig om ett brott
10 kap. 5 a § brottsbalken föreskriver att den som utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av uppdraget döms för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år.
Tillämpning av rekvisiten
Mottagaren ska alltså vara någon som utövar ett uppdrag. I ditt fall är det styrelseledamöter. Dessa anses vara sådana mottagare som utövar ett uppdrag. Detta krav är alltså uppfyllt.
Sedan ska mottagaren ta emot, godta löfte om eller begär en otillbörlig förmån. Om styrelsen tar emot/godtar löftet om eller begär pengarna uppfylls detta krav. Det måste även röra sig om en otillbörlig förmån. Kravet på otillbörlighet utgör en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Vad som anses vara otillbörligt växlar med samhällsförhållandena och beror på arten av verksamheten och åtskilliga andra omständigheter, men det kan sägas att det alltid är otillbörligt att ta emot något som är ägnat att framkalla en tacksamhetsskuld eller gör att mottagaren blir ekonomiskt beroende. I förarbetena till 2012 års reform anges att ”varje transaktion som objektivt sett har förutsättningar att påverka utförandet av vissa uppgifter eller att uppfattas som en belöning för hur uppgiften utförts” är att anses som otillbörlig (prop. 2011/12:79 s 43). En samlad bedömning måste göras där syftet med och värdet av förmånen samt vilken typ av verksamhet det är fråga om beaktas. Det är inte möjligt att uppställa någon absolut värdegräns för vad som är att anse som tillbörligt. Inom privat sektor är kraven generellt sett lägre än inom offentlig sektor, där verksamhet inom offentlig sektor är särskilt känslig. Däremot kan relativt betydande förmåner vara tillbörliga om syftet är legitimt och förmånen ingår som ett osökt och nyttigt led i tjänsteutövningen. I brist på information så är jag mer benägen att göra bedömningen att erbjudandet ni har fått i styrelsen med sannolikhet kan anses vara en otillbörlig förmån.
Vidare krävs att förmånen kan koppas till utövningen av uppdraget. Detta krav verkar uppfyllt i ditt fall.
Dessa rekvisit eller krav måste täckas av uppsåt. Däremot behöver ni i styrelsen inte ha uppsåt till att det är otillbörligt utan ni ska känna till att ni är uppdragstagare och tar emot/godtar löfte om/begär en sådan förmån. Ni behöver alltså inte vara medvetna om att förmånen är otillbörlig.
Givande av muta: kraven som behöver uppfyllas för att det ska röra sig om ett brott
10 kap. 5 b § brottsbalken föreskriver att den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån i fall som avses i 10 kap. 5 a § döms för givande av muta till böter eller fängelse i högst två år.
Tillämpning av rekvisiten
Det ska alltså vara någon som lämnar/utlovar/erbjuder en otillbörlig förmån enligt 10 kap. 5 a §. Detta lagrum är andra sidan myntet av lagrummet som rör tagande av muta, bestämmelsen utgör en spegelbild av den passiva formen av mutbrott (tagande av muta) . Det är alltså samma bedömning som görs. Detta brott fullbordas redan om någon utlovar eller erbjuder en förmån, eller m a o försöker att muta någon.
Sammanfattningsvis
Svaret på din fråga är ja. Att en styrelseledamot erbjuda pengar vid en uppgörelse i en konflikt mellan styrelsen och ledamoten kan mycket väl utgöra givande av muta. Om styrelsen tar emot/godtar löftet om erbjudandet så kan ni riskera att dömas för tagande av muta. Det är dock viktigt att poängtera betydelsen av otillbörlighetsrekvisitet. Detta krav måste vara uppfyllt. I brist på information kan jag med svårighet säga om kravet är uppfyllt eller ej.
Straffet är böter eller fängelse i högst två år för både tagande och givande av muta.
Beloppet kan ha betydelse i otillbörlighetsbedömningen. Dock är det bara en av flera faktorer som ska spela in i denna bedömning. Som sagt är det en samlad bedömning och går inte att uppställa en absolut värdegräns för vad som anses vara tillbörligt eller ej.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!