Uppföljningsärende på tidigare köpt rättsutredning
Hej, tack för svar. Saken var att jag blev utkastad på ett möte. Utan att några avtal var skrivna. Aktie intyg fanns i Swedbank. Alla fem hade betalat. Två av dom har senare blivit utköpta. De två+vår bankman vid tiden vidimerar mina uppgifter. I dag är det alltså en av de fem stiftarna+dödsboet efter min ekonomikille och hans supplant som driver bolaget. Med exakt mina produkter och kundkategori. Jag tror inte jag fanns med aktieboken. Alt. att ekonomikillen noterade mina aktier som överförda till honom. (På någons fråga köpta av mig). Borde inte dödsboet bli anmälda för förskingring av mina aktiebrev? Brott mot ABL tror jag också är låg prio. Jag lämnade till honom att förvalta breven. (I början sa vi att jag skulle komma tillbaks). Han behövde mig som backoffice att börja med. Vid tiden var jag inte Vd. Hade inköp och marknad dessutom ansvar för våra produkter. Borde haft rätt till 18 månadslöner(?).//Peter
Lawline svarar
Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt nya ärende, eller rättare sagt dina två nya frågor, är lagen om anställningsskydd (LAS).
Det ska dock inledningsvis framhållas att du, mot bakgrund av beskrivningen av din tidigare tjänst, möjligen var att betrakta som en arbetstagare som, för att citera lagtexten, med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning, se 1 § 3 st. 1 p. LAS.
Om så var fallet omfattades du inte av regelverket i LAS varför det enskilda anställningsavtalet istället utgör den springande punkten vad gäller bedömningen av rätten till eventuella förmåner i samband med uppsägningen. Annars torde det vara bestämmelsen i 11 § LAS som ska (skulle) beaktas av vilken de lagstadgade minimitiderna i uppsägningshänseende följer.
Utan tillgång till ditt ursprungliga anställningsavtal är det egentligen svårt att kunna ha någon egentlig uppfattning i det här avseendet. Jag vet inte heller hur gammal din lönefordran är. Risken synes överhängande, i och för sig beror det på omständigheterna och tidsspannet samt huruvida några preskriptionsavbrott har gjorts, att fordringen är preskriberad. När det sedan gäller förskingring återfinns relevanta bestämmelser i brottsbalken (BrB).
I 10 kap. 1 § BrB sägs att om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.
Jag vet ju inte alls vad som har hänt varför jag inte heller kan bedöma om samtliga rekvisit i den nyss nämnda bestämmelsen är täckta av en eller flera gärningspersoners handlande. Därutöver måste noteras, som svar på din första fråga, att dödsboet som juridisk person inte kan hållas ansvarig för brott. I svensk straffrätt kan brott endast begås av fysiska personer varför eventuella brottsmisstankar i så fall måste riktas mot en eller flera av dödsbodelägarna. Jämte detta måste det vara fråga om ett uppsåtligt (avsiktligt) agerande. Enligt 1 kap. 2 § 1 st. BrB gäller nämligen att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.
Utifrån din ärendebeskrivning är det omöjligt att bedöma dödsbodelägarnas handlande i den nu uppkomna situationen eftersom detta inte nämns i den information som du har lämnat till oss. Vidare tolkar jag din ärendebeskrivning som att aktiebreven endast har kommit (tappats) bort, vilket inte är straffbart. För då är ju lagtextens krav på ”vinning” för gärningspersonen (i förevarande fall någon dödsbodelägare) inte uppfyllt. Det går möjligen, med anledning av detta, att argumentera för att något sorts skadeståndsansvar kan komma att aktualiseras. Men det är fortfarande ytterst osäkert. För exempel från rättspraxis gällande brottet förskingring, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2011 s. 524. Även ett äldre och intressant rättsfall från samma domstol är NJA 1985 s. 747. Båda domarna ger en mycket god och pedagogisk bild av den straffrättsliga bedömningen i den här typen av mål.
Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Avslutningsvis påminner jag på nytt om mitt erbjudande som gick ut till dig mailledes igår måndag den 17/10.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
