Om jag är kassörska i matvarubutik och låter två vänner passera med varor utan att betala, gör jag mig skyldig till något brott i sådana fall?

2018-04-13 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hejom jag är kassörska i matvarubutik och låter två vänner passera med två påsar godis. Är jag skyldig för brott ?? iså fall vilket??
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilket brott du kan göra dig skyldig till om du låter två personer passera med två påsar godis utan att betala. Den lag som då blir aktuell att titta på är brottsbalken (BrB) och då får vi främst kolla i 10:e kapitlet.Det brott som du som kassörska kan göra dig skyldig till om du låter dina två vänner passera med två godispåsar utan att betala, är trolöshet mot huvudman (BrB 10 kap. 5 §). Detta eftersom du som kassörska är i förtroendeställning till huvudmannen, dvs den matvarubutik som du jobbar för, och du genom att låta vännerna passera utan att betala, missbrukar din förtroendeställning och orsakar butiken förlust (beskrivs i lagbestämmelsen som skada). För att då tydliggöra, så kan du genom agerandet som du beskriver göra dig skyldig till brottet trolöshet mot huvudman. Den påföljd som man kan dömas till om man begår detta brott är böter eller fängelse i högst två år.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Kan jag slänga/sälja min före dettas saker som är kvarlämnade?

2018-03-23 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, det är lite mer än ett år sedan min man lämnade mig och skilsmässa o bodelningen är klart.Så min fråga är.. Om han inte hämtar sina saker hur länge måste jag förvara dom innan jag kan slänga och sälja dessa prylar??
Susanne Zahawi |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag avråder dig till att slänga och sälja hans saker på grund av att det inte är tillåtet att göra det. Den som har någon annans egendom i sin besittning och vidtar en åtgärd som leder till att personen blir av med sin egendom kan dömas till brottet olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken). Att slänga din före detta make omfattas av definitionen olovligt förfogande.Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med kronofogdemyndigheten att genom dem begära vanlig handräckning ((1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Vanlig handräckning innebär att en person bland annat ska ta bort någon annans egendom. Här prövar kronofogdemyndigheten inte om din begäran är riktig utan det är upp till svarande att bestrida kravet.Lycka till!Med vänliga hälsningar

F.d sambo vägrar att lämna tillbaka saker, olovligt förfogande.

2018-03-04 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Om jag håller på att flytta från min sambo av olika skäl. Har han rätten att neka mig att hämta mina och barnens sista grejer som finns kvar i hans hus? Har flyttat hela veckan och nu ska jag inte gå hämta mina saker.
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att sammanfatta det hela kort så nej din före detta sambo har inte rätt att vägra dig tillgång till dina saker. Din sambo kan göra sig skyldig till olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § brottsbalken. Eftersom du har äganderätt till sakerna som din sambo har besittning till (d.v.s. sambon har kontroll över sakerna) då dom befinner sig i hans hus. Och genom att inte lämna tillbaka sakerna så berövas din rätt till sakerna. Vad du kan göra är först och främst att försöka övertala din f.d. sambo att överlämna sakerna till dig. Lyckas inte det så är en möjlighet att vända sig till kronofogden och begära handräckning, men då behövs något som styrker att sakerna är dina, exempelvis kvitton. Du har stöd i lag att kunna begära handräckning enligt lag om betalningsföreläggande och handräckning (LBH) 4§ första punkten då din rätt att förfoga över dina saker olovligen hindras. Du kan läsa mer om handräckning här. Viktigt att säga är att du inte själv kan gå in och ta sakerna utan tillstånd/samtycke då du kan begå ett brott då (ex. självtäkt enligt 8 kap. 9 § BrB) Som sista utväg om din f.d. sambo fortsatt vägrar lämna ut sakerna kan du också anmäla personen för brott men detta är bara att rekommendera om inga andra möjligheter finns. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Mutbrott i förening

2018-02-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hur ställer man sig när man får reda på att en medlem i en förening försökt köpa sig röster till ordförande posten inför ett Årsmöte?"Om du får de här pengarna så vill jag att du röstar på mig som ordförande"
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tagande av muta För att mutbrott enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken ska föreligga krävs följande:(1) För det första gäller ansvaret inte vem som helst, utan arbetstagare eller uppdragstagare.(2) Förmånen som ges ska kunna sättas i samband med tjänsteutövningen/uppdraget som arbetstagaren bedriver.(3) Slutligen ska förmånen vara otillbörlig. Det här är det viktigaste och mest svårbedömda rekvisitet. Hänsyn ska tas till alla omständigheter som kan kopplas till förmånen. En förmån är vanligtvis otillbörlig om: 1) förmånen har förutsättningar att påverka arbetstagaren att ta ett beslut eller vidta en åtgärd, eller 2) om förmånen kan uppfattas som en belöning för hur uppgifter utförts.Givande av mutaI 10 kap. 5 b § brottsbalken regleras huruvida någon lämnar muta. Däri anses den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån göra sig skyldig till givande av muta.Vad gäller i detta fall?Skulle någon av medlemmarna i föreningen ta emot pengar för att rösta på ett sätt som är förutbestämt, får följande anföras. Medlemmen får anses vara uppdragstagare. Det hela sker under utövning som uppdragstagare. I detta fall gäller även, enligt fall under p. 3, att förmånen (pengarna) påverkar uppdragstagaren i dennes utövning. En medlem som tar emot pengar bör sålunda göra sig skyldig till tagande av muta. Den som lämnar mutan kan anses gjort sig skyldig till givande av muta.Vänligen

Får jag använda pengar som har blivit felaktigt insatta på mitt bankkonto?

2018-04-09 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får in en summa pengar på sitt bankonto från exv. kommun eller staten som man inte är berättigad till o använder sig av dem, vad händer då? om det upptäcks är man återbetalningsskyldig eller får stat o kommun stå sitt kast som har utbetalt fel?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!TillämpningDin fråga rör ett eventuellt brott. Därför kikar vi närmare på brottsbalken (BrB).Om du använder pengarna gör du dig eventuellt skyldig till olovligt förfogandeBrottet som är relevant är olovligt förfogande (10 kap. 4 § första stycket BrB).När du felaktigt får pengarna insatta på ditt bankkonto anses du ha kommunens eller statens pengar, dvs. det blir inte dina egna pengar bara för att du får dem på ditt konto.Så länge du inte gör något med dem och hör av dig till den kommun eller stat som felaktigt satte in pengarna på ditt konto, så gör du dig inte skyldig till någonting. Det vore orimligt om du skulle kunna bli åtalad för ett fel någon annan har gjort.Skulle du däremot använda pengarna, kan man se det som att du "tar" pengarna från kommunen eller staten och det är brottsligt. Då blir det tal om olovligt förfogande.Anledningen till varför jag skriver att du eventuellt gör dig skyldig till brott är för att det finns fler kriterier som måste vara uppfyllda för att du slutligen ska kunna dömas. Däremot hade jag behövt mer information än vad du uppgett för att kunna bedöma dem.Så för att svara på din fråga: nej, kommunen eller staten får inte stå sitt kast och skylla sig själva. Om du använder pengarna riskerar du med sannolikhet att göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande. Ja, du kommer då att bli tvungen att betala tillbaka beloppet du "tagit".Tips på vidare läsningOm du är intresserad av att läsa ett rättsfall som behandlar frågan kan du läsa NJA 1994 s. 480. Där fick en företagsägare en felaktigt utbetald summa pengar krediterade till sitt bankkonto, vilka han sedan använde för privat bruk. Han dömdes för olovligt förfogande.Mitt rådJag tolkar din fråga som att den är hypotetiskt ställd. Skulle du däremot råka ut för något liknande är det viktigt att du snabbt tar kontakt eller åtminstone försöker få kontakt med dem som felaktigt har satt in pengar på ditt bankkonto, för att inte riskera att göra dig skyldig till brott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt fin dag!Med vänliga hälsningar

Vad händer när sambon tar ut pengar från sin partner som ligger på vårdinrättning och kan varken tala eller röra sig?

2018-03-17 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Jag är ombud för min pappas dödsbo. Vi är tre syskon och en arvtagare genom testamente, en tidigare sambo. Från april 2015 till sin död december 2017 var pappa inskriven på vårdinrättning. Han kunde inte tala eller röra sig. I samband med arvsskiftet, efter bouppteckningen, begärde jag ut samtliga transaktioner från pappas personkonto för att se om förtida uttag av arv gjorts. Då upptäckte jag att ca 300 000 kronor förts över av sambon till sambons eget konto och använts för personligt bruk, bl a hyra och el för den lägenhet de tidigare bott ihop i, även inköp, taxiresor mm har gjorts. Sambon har haft tillgång till kort och koder. Någon fullmakt eller samboavtal finns ej. Hur ska jag se på detta? Har den tidigare sambon begått något oegentligt? Borde jag ha upptäckt att pengar försvunnit innan jag skrev på ed till skatteverket på bouppteckningen?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Det finns vissa parametrar som är viktiga att utreda för att kunna svara på din fråga. Har kontot ingått i parets samboegendom? I ett samboförhållande består ett pars samboegendom av deras gemensamma bostad och bohag (3 § Sambolag https://lagen.nu/2003:376), i vilken kontanta medel faller utanför (NJA II 2007 s.205). Det här betyder att kontanta medel och konton som endast är skriven på en av samborna inte är samboparets gemensamma egendom. För att förfoga över kontanta medel på kontot behövs fullmaktEftersom kontanta medel inte ingår i samboegendomen, behöver din pappas sambo ha haft en fullmakt för att få förfoga över din pappas tillgångar på kontot. Jag utgår från att kontot endast har stått på din pappa eftersom du inte skriver att kontot var gemensamt. Det faktum att sambon hade både kort och koder gör att det hade kunnat diskuteras huruvida det skulle kunna föreligga en toleransfullmakt, men för att avgöra det behöver jag mer information. Sambon kan ha gjort sig skyldig till brott – förskingring Din pappas sambo kan ha gjort sig skyldig till förskingring. För att hon ska bli skyldig krävs det att 4 rekvisit är uppfyllda:(1) Egendomen har kommit i sambons besittning på grund för annan(2) Besittaren (din pappas sambo) ska vara skyldig att utge egendomen för att kunna fullgöra sin redovisningskyldighet(3) Din pappas sambo ska ha åsidosatt sin redosvisningsskyldgihet(4) Det ska ha skett en förmögenhetsöverföring där din pappa har lidit en ekonomisk skada och där sambon har gjort en ekonomisk vinning För sambor föreligger det en redovisningsskyldighet som uppkommer vid bodelningen (11 § Sambolag https://lagen.nu/2003:376), att det föreligger en redovisningsskyldighet är essentiell för att brottet förskingring ska bli aktuellt. Om din pappas sambo var i akut behov av pengar skulle hon ha vänt sig ill Överförmyndarnämnden och set till att få en god man förordnad till din pappa, så att han hade kunnat få sin rättigheter tillgodosedda. Dödsboets funktion såsom en förlängning av den avlidna Eftersom sambon har tagit ut 300 000 kr från din pappas konto har hon minskat både sitt eget och ert arv efter din pappa. Dödsboet är en juridisk person som fungerar som en förlängning av den avlidna, det har alltså till mångt och mycket samma rättigheter som om din pappa fortfarande hade varit livet. Som dödsbodelägare kan du ställa sambon inför rätta och begära pengarna tillbaka på grundval av förskingring. Tid för telefonrådgivningSkulle tisdagen den 20 mars kl. 17 fungera för dig att jag ringer upp dig? Du kan svara angående tiden till mig på min mail opheliawigstrom@lawline.se, fungerar inte tiden så föreslå en ny tid så se vi hur vi kan samordna det. Med vänlig hälsning,

Skillnad mellan förskingring och ringa förskingring

2018-02-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |hejvart går värdet mellan förskingring och ringa förskingring ( fd undandräkt)? Finns det praxis där frågan prövats om var gränsen går mellan dessa två brott??NI får mer än gärna hänvisa till någon eller några rättsfall där denna fråga prövats. tacksam för hjälp.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att fastställa gränsen för förskingring och ringa förskingring, får man se till praxis för skillnaden mellan stöld och ringa stöld, eftersom gränsen för förskingring och ringa förskingring motsvarar gränsen mellan stöld och ringa stöld.Det finns två gränser mellan stöld och ringa stöld: 1.om tillgreppet sker i butik går gränsen vid 1000 kr (se NJA 2009 s. 586). 2.om tillgreppet sker utanför en butik sänks gränsen beroende på hur stort integritetsintrång gärningsmannen gör. I rättsfallet NJA 1995 s. 561 ansågs tillgrepp av sammanlagt 140 kr ur två handväskor utgöra stöld då det inneburit ett inte obetydligt integritetsintrång. Även den omständighet att egendom måste lämnas obevakad har ansetts som en försvårande omständighet (NJA 1985 s. 384). Vidare gäller att endast föremål som har ett värde på den legala marknaden kan bli stulna. Föremål med endast affektionsvärde eller exempelvis narkotika skyddas inte. Skuldebrev, körkort, pass, fullmakter eller en redan ifylld check m.m. har heller inget eget ekonomiskt värde och faller också utanför paragrafens skyddsområde. Det kan emellertid vara svårt att se att förskingring kan delas upp på samma sätt som stöld, det vill säga, i och utanför butik, samt att det föreligger visst integritetsintrång vid förskingring. Istället bör sålunda gränsen enbart dras vid beloppet. Generellt sett bör emellertid (enligt lagkommentaren till de båda brotten) värdegränsen ligga högre vid förskingring och ringa förskingring än vid stöld och ringa stöld. Praxis för att värdegränsen ska ligga till grund för skillnaden får sålunda anföras vara NJA 2009 s. 586, emedan det faktum att värdegränsen ska vara något högre tillmäts brotten av doktrin (författare). Av visst värde är även Svea hovrätts avgörande RH 39:80, vari behandlas det tidigare brottet undandräkt (det ringa förskingring tidigare kallades). Även i det fallet ansågs värdegränsen ligga till grund för beteckningen av brottets grad.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Trolöshet mot huvudman att missbruka arbetstelefon i privat syfte

2018-02-07 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har ställt till det för mig genom att ha ringt dyra betalsamtal från jobbmobilen. Arbetsgivaren menar att det är stöld och jag har därför blivit uppsagd. Uppsåtet var dock annorlunda och jag trodde ej att summan skulle komma på telefonräkningen utan på en räkning till hemadressen. Hur dom helst undrar jag om detta enligt lagens mening är stöld?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förmodligen är det fråga om trolöshet mot huvudman (10 kap. 5 § brottsbalken). Straffskalan för brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år.Enligt straffmätningspraxis ligger flertalet straff som döms ut nära straffminimum på straffskalan och den övre delen av straffskalan används mer sällan. Det är alltså sannolikt att ett bötesstraff döms ut för brottet i detta fall. Omständigheter som kan påverka straffet är i vilken omfattning du har använt telefonen och om du har begått brott tidigare. Enligt 30 kap. 4 § brottsbalken ska rätten fästa avseende vid omständigheter som talar för lindrigare påföljd än fängelse. Det innebär att fängelse ska vara ett sista alternativ och att kriminalvård i frihet ska föredras. Om rätten bedömer att straffvärdet motsvarar ett fängelsestraff kan därför någon annan påföljd dömas ut, under vissa förutsättningar. De påföljder som kan bli aktuella i ett sådant fall är villkorlig dom eller skyddstillsyn.Skulle det dessutom brista i uppsåt finns det inte möjlighet att döma för brott.Vänligen