Straff för trolöshet mot huvudman

2018-01-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Om man som anställd i en klädesbutik ändrat priserna på varorna till vänner och familj för att få de billigare, då syftar jag på tex en vara värd 500 till mindre än 100kr och man har delat ut bonus från kunder som inte har medlemskap till vänner eller familj och man blivit upptäckt av arbetsgivaren som såklart sparkar den anställda och säger sig göra en polisanmälan? Vad blir straffet och vad räknas det för brott. Vad händer med vänner som på ett sätt varit delaktig trots att de inte stulit men ändå varit en del av det?
Isabella Chorell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet man kan dömas för i detta fall är trolöshet mod huvudman, se 10 kap 5§ BrB. Straffsatsen varierar från böter till fängelse i upp till två år. Vilken påföljd det blir beror på omständigheterna i fallet samt personliga omständigheter. De vänner som varit delaktiga i handlingen kan dömas för medhjälp till brott enligt 23 kap 4§ BrB. Detta kräver att vännerna har främjat handlingen med råd och dåd. Vännerna ska ha uppmuntrat personen att genomföra handlingen eller på annat sätt varit delaktiga i att brottet begicks. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan krav riktas om man inte är part i kontraktet men sitt kontonummer finns där

2018-01-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min före detta hyrde under ett års tid ut sin möblerade etta till en av mina studiekamrater och vill nu inte betala tillbaka depositionen om cirka 5000 kronor. Till saken hör att deposition samt månatlig hyra enligt kontrakt skulle betalas in till mitt konto, men jag har inte skrivit under kontraktet utan det gjorde min föredetta samt min studiekamrat. Min föredetta har under hösten krävt att få depositionen överförd till sitt konto, vilket jag gått med på då jag inte sett att detta skulle kunna hända. Om hyresgästen nu polisanmäler att han inte får tillbaka depositionen (finns inga skador i lägenheten eller annan grund till att min före detta skulle behålla denna), kan jag bli betalningsskyldig eftersom pengarna enligt kontrakt ska finnas på mitt konto?
Richard Fiskesund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsatt att du inte haft någon vetskap och det är ett kontrakt mellan din före detta och hyresgästen och du inte är inblandad på så sätt annat än att pengar har förts över på ett konto tillhörande dig är det enligt min bedömning någonting som inte berör dig. Min gissning är att det i första hand kommer vara kronofogdemyndigheten som kommer driva processen mot din före detta. Ifall de misstänker brott så skulle möjligtvis polisen i ett senare led komma in då det möjligtvis kan gälla förskingring enligt 10 kap. 1§ eller 2§ Brottsbalken Se lagen här.Det är din före detta som är avtalspart och du har inte med saken att göra. Det är han som får en fordran riktad mot sig. I slutändan kan utsagan ändras beroende på omständigheter. För att vara helt säker tipsar jag om att kontakta en jurist där du förklarar alla omständigheter. Hoppas svaret hjälpte dig!Vänligen,

Möjlig förskingring

2017-11-08 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan! Min pappa har fått in min lön i kontanter från min förra chef (en släkting) och han lovade att sätta in de på mitt konto men vägrar nu att göra det. Han sitter på 25,000 kr som jag har tjänat, vad kan jag göra (18 årig tjej) för att få tillbaka mina pengar?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka brott som kan komma ifrågaIfrågavarande förfarande kan utgöra ett brott, närmare bestämt förskingring, 10 kap. 1 § brottsbalken (BrB).Vad du beskriver kan uppfylla lagens krav på vad som utgör förskingring. Överenskommelsen mellan dig och din pappa om att han skulle sätta in pengarna på ditt konto kan ses som ett muntligt avtal. Det uppkom därmed en skyldighet för honom att utgiva egendomen (pengarna) eller att redovisa värdet till dig. Skyldigheten att utgiva pengarna har åsidosatts och det innebär att du lider ekonomisk skada och att han får motsvarande vinning.Det problematiska kan bli huruvida det kan anses att han har fått rådighet över pengarna i och med att de förts in på hans konto. Att personen har fått rådighet över (besittning till) egendomen är nämligen en förutsättning för att förskingring ska anses ha skett. Om han har fått pengarna i kontanter och de således är individualiserade objekt, är förutsättningarna för förskingring uppfyllda.Alternativt kan brottet olovligt förfogande komma ifråga (10 kap. 4 § BrB). Ekonomisk skada krävs inte för att olovligt förfogande ska anses ha skett. Olovligt förfogande är således förövat, även om gärningsmannen till fullo kompenserar ägaren. Beroende på omständigheterna och värdet, kan dömas till ringa eller grov förskingring (10 kap. 2 § respektive 10 kap. 3 § BrB) alternativt grovt olovligt förfogande (10 kap. 4 § 2 stycket BrB). Vad du kan göraDu kan göra en polisanmälan. Åklagare kan endast väcka åtal för förskingring alternativt olovligt förfogande om den som blivit utsatt för brottet (målsäganden) har angett brottet (anmält det till polisen), i fall då gärningsmannen och målsäganden är i släktskap (10 kap. 10 § BrB, vilken hänvisar till 8 kap. 13 § BrB). Iaktta att preskription träder ikraft för förskingring av normalgraden 5 år efter att brottet ägde rum (35 kap. 1 § BrB). När preskriptionstiden har löpt ut kan man inte längre åtalas för brottet eller delges misstanke därom. Preskription inträder för olovligt förfogande av normalgraden 2 år efter att brottet ägde rum. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och förslag till hur du kan gå vidare. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!Med vänlig hälsning

Condictio indebiti

2017-10-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej vad skulle hända om jag går till banken och växlar in pengar och av misstag får tillbaka 40 000 kr för mycket och sedan använder pengarna med avsikt för att åka på semester?
Samuel Lindblad |Hejsan!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du av misstag får en för stor utbetalning ska beloppet som inte var ämnat för dig återbetalas som huvudregel. Denna regel/princip återfinns inte i lagen, utan har vuxit fram i rättspraxis och benämns Condictio indebiti. Är personen inte medveten om att utbetalningen var felaktig så är hen i så kallad god tro. Är personen däremot medveten om att den var felaktig så är hen i så kallad ond tro. Från huvudregeln om att felaktiga utbetalningar ska återbetalas finns det undantag. Den som mottagit utbetalningen kan spendera pengarna utan att bli återbetalningskyldig om hen är i god tro om utbetalningen. Spenderas pengarna då personen var i god tro följer inga rättsliga konsekvenser av detta. Detta beror på att personen i fråga kan ha gjort stora beslut eller liknande (kanske åkt på semester), godtroende om att att de pengarna var hens.I ditt fall är du inte i god tro, utan istället i ond tro. Om du spenderar pengarna finns risken att du kan bli återbetalningsskyldig. De utbetalda pengarna klassificeras aldrig som dina. Om du spenderar pengarna och inte har motsvarande summa kvar på kontot kan du anses ha begått olovligt förfogande som är en brottslig gärning, 10 kap. 4§ brottsbalken. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan så ska jag försöka utveckla mitt svar.Med vänliga hälsningar,

Uppsåt till stöld, bedrägeri och förskingring

2018-01-28 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har en fundering angående en fråga jag hörde. Ifall man skulle jobba på ett ställe och slå ut ett presentkort gratis, dvs att man kompar ut det om ni förstår vad jag menar? Presentkortet var laddat på 4000kr men det slås ut med en rabatt på 4000kr så att det blir gratis. Efter detta märker man att man gjort fel och lägger undan presentkortet för man vet ej om man ska berätta för sin chef. Chefen får reda på detta ändå och vill anmäla för bedrägeri, är detta ett brott? Då personen i fråga varken gjort något med presentkortet, dvs ej tagit några pengar från det eller tagit med det ur butiken. Detta hände i ett lopp av 1-2h kanske, så presentkortet har endast legat kvar i butiken? Jag kan förstå att det är ett fel att slå ut det gratis men klassas detta som ett bedrägeri brott? PS. Presentkortet slogs ej ut av egen vinning dvs personen i fråga ville ej ha presentkortet för sig själv.
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått händelsen rätt har butikschefen snarare anledning att misstänka förskringring (se 10 kap. 1 § brottsbalken). Men oavsett om gärningen ska klassificeras som förskingring, stöld eller bedrägeri krävs att gärningsmannen haft uppsåt till brottet för att kunna straffas. Om rabatten lämnades av misstag och presentkortet låg kvar i kassan, kan inte butiksbiträdet anses ha haft uppsåt att själv tillägna sig presentkortet och därför inte heller dömas för brott.Om händelsen skulle polisanmälas och leda till åtal måste åklagaren bevisa att butiksbiträdet uppsåtligen slagit in rabatten för att själv använda presentkortet vid ett senare tillfälle. Om presentkortet aldrig flyttats från kassan har åklagaren en rejäl uppförsbacke. Om butiksbiträdet däremot påträffas med presentkortet i sin egna ficka talar det däremot för att han eller hon uppsåtligen tillägnat sig presentkortet. I slutändan blir det alltså en bevisfråga där åklagaren måste bevisa butiksbiträdets skuld bortom rimligt tvivel (krävs mycket stark bevisning).Hoppas detta gav svar på din fråga!Hälsningar

Fyndförseelse, hittegods

2017-12-11 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om en person hittar en t.ex. en klocka och glömmer därefter av att lämna in den direkt och saken blir sedan bortglömd av personen som hittade objektet. Om personen hittar objektet själv igen och väljer att lämna in objektet till polisen kan personen i fråga riskera att bli åtalad för någonting? Hur går det till med att personen i fråga får produkten/objektet om det inte blir uthämtat av det rättmätige ägaren?
Richard Fiskesund |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer ifall man skulle glömma lämna in en upphittad klocka. Ifall det finns risk för åtal samt huruvida upphittaren kan få behålla klockan ifall den rättmätige ägaren ej hämtar ut den. Hittegods?Det är först viktigt att avgöra om klockan utgör hittegods, dvs att den är borttappad eller stulen. Bortkastade eller övergivna föremål är inte hittegods, det gäller även föremål utan värde. Om klockan utgör hittegods finns det en plikt som uppstår enligt lagen om hittegods Se lagen här!Upphittarens skyldighet enligt lag Första paragrafen i hittegodslagen säger att den som hittar något ska utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till Polismyndigheten. Om ägaren till godset är känd, får upphittaren istället underrätta honom eller henne om fyndet. Detta innebär att personen i och med upphittandet av haft en skyldighet enligt lag utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till polismyndigheten. Vad som utgör oskäligt dröjsmål bör vara en ganska kort tidsfrist, inom 14 dagar enligt polismyndighetens hemsida. Länk till hemsidanEn följd av att ha väntat oskäligt länge med att anmäla fyndet skulle kunna vara att bli dömd enligt 10 kap. 8§ brottsbalken för fyndförseelse till böter. Se brottsbalken här Skulle underlåtenheten till att lämna in klockan vara med uppsåt att tillägna sig godset eller skulle man använda sig av godset på annat sätt som nämns i 10 kap. 4§ (t.ex. sälja den vidare) kan man dömas för olovligt förfogande som kan ge böter eller fängelse i högst ett år. Hittelön, och övertagande av äganderättenEnligt 3§ hittegodslagen har dock personen som upphittat klockan rätt till skälig hittelön och skäliga kostnader i anledning av fyndet. Om den rättmätige ägaren inte skulle vara känd inom tre månader från det att fyndet anmäldes till Polismyndigheten, tillfaller godset upphittaren. Detsamma gäller om ägaren inte hämtar ut godset inom en månad från det att han eller hon underrättats om fyndet av Polismyndigheten, eller om ägaren i annat fall kan anses ha avstått sin rätt till godset. Upphittaren är dock skyldig att betala Polismyndighetens kostnander i anledning av fyndet. Detta enligt 4§ samma lag. Mitt tips till personen skulle vara att kontakta Polismyndigheten för mer information och eventuellt en jurist. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Påföljd vid förskingring

2017-11-08 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har blivit anmäld för att ha stulit cirka 100.000-120.000:- under en period från 2015-2017 från mitt arbete där jag har haft kassaredovisning som arbetsuppgift. Är 29 år och tidigare ostraffad. Är så orolig över att det kan bli fängelse. Räknas detta som grov förskingring? Vad kan påföljderna bli och är det stor chans att det blir fängelse? Hur lång tid brukar man få vänta på sin dom? Tacksam för svar
Mikaela Lundblad |Hej och tack för din fråga! Kriterierna för förskingring är att någon som på grund av förtroendeställning har fått egendom i besittning med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för den, tillägnar sig egendomen eller annars åsidosätter sina skyldigheter. Gärningen ska dessutom innebära vinning för gärningsmannen och skada för den berättigade, 10 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Gränsen mellan förskingring av normalgraden och grov förskingring är inte helt enkel att dra, men det finns vissa omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen. Främst ska hänsyn tas till den skada, kränkning eller fara som brottet har inneburit. Detta innebär att svårighetsgraden kan påverkas av bland annat hur stort belopp det rör sig om, om gärningsmannen haft en utpräglat stark förtroendeställning samt att gärningen varit svår att upptäcka och varit noggrant planerad. För förskingring av normalgraden är påföljden böter eller fängelse i högst två år. När det gäller grov förskingring är påföljden istället fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Utifrån straffskalan ska domstolen sedan bestämma brottets straffvärde. Detta innebär att domstolen bedömer vad straffet bör vara med hänsyn till omkringliggande omständigheter. Här ska försvårande och förmildrande omständigheter beaktas, 29 kap. 2 och 3 §§ BrB. Det finns en presumtion mot fängelse, dock kan denna brytas om brottets straffvärde är högt (som ungefärlig gräns brukar sägas minst ett år). Om straffvärdet är lägre kan en icke frihetsberövande påföljd bli aktuell, såsom skyddstillsyn eller villkorlig dom. Efter rättegången håller domstolen en överläggning. Ibland meddelas domen direkt efter överläggningen men ofta får man vänta upp till två veckor och i vissa fall ännu längre. Domstolens ordförande talar om när domen kommer att meddelas. På grund av att jag har begränsat med omständigheter kring ditt specifika fall är det svårt att säga exakt hur domstolen skulle döma i ditt fall, men ovan har jag försökt ge ett mer generellt svar på dina frågor. Hör gärna av dig till oss på Lawline igen om du har fler frågor! Med vänliga hälsningar

Fråga om brott när ex har tömt lägenheten på den andre partens saker

2017-10-09 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min son har separerat och hans ex har tömt lägenheten på allt utan hans medgivande. Är det att betrakta som stöld och kan man polisanmäla detta?
Emelie Ström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka brott blir aktuella? Att ta den andre partens saker och göra sig av med dem utan tillåtelse är brottsligt. Beroende på vad din sons ex har gjort så blir olika brott aktuella. Skulle det vara så att exet har slängt ut sakerna på gatan har hon gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande (se här). Har hon slängt sakerna så har hon gjort sig skyldig till olovligt förfogande (se här). Är fallet så att hon tagit hem sakerna till sig själv har hon begått en stöld (se här). Dessa brott är något som kan polisanmälas. Rätt till ersättningOm det är så att sakerna inte finns kvar för att exet slängt dem eller sålt de vidare kan din son ha möjlighet att kräva sitt ex på skadestånd. Att göra sig av med någons saker utgör en sakskada och den som orsakar sådan skada antingen uppsåtligen eller vårdslöst ska ersätta skadan (se här). I detta fall går det att anta att exet har gjort sig av med sakerna uppsåtligt, alltså med flit eftersom hon vetat om vad som varit din sons saker. Genom detta har han rätt att få ersättning för sakernas värde (se här).Han kan även begära skadestånd av exet genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Här finns vidare information om det. Tänk dock på att det både kostar pengar och tid att ta upp en process i domstol. Särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten Om det är så att din sons ex har tömt lägenheten på hans saker men tagit med dem till sitt nya boende kan han ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten (se här). Kronofogden kan då försöka hjälpa honom att få tillbaka sina saker. Dock måste din son kunna bevisa att sakerna är hans. Det räcker alltså inte med att din son säger att sakerna är hans utan han måste kunna styrka detta genom något form av bevis. Kvitton, vittnen, kontoutdrag etc. kan vara till hjälp (se här). På Kronofogdens hemsida finns ansökningsblanketter att fylla i och skicka in - här. Kronofogden tar ut en avgift på 300 kronor för handräckningen. I ansökan kan din son även ange att att han vill få ansökningsavgiften ersatt av sin f.d. sambo. Sammanfattning Din sons ex har inte haft någon rättighet i att tömma lägenheten på de saker som inte varit hennes. Det som dock kan bli problematiskt är om din son inte kan bevisa vad som varit hans. Innan han gör en polisanmälan eller ansöker om en eventuell handräckning hos kronofogden råder jag er att leta fram alla bevis som kan finnas. Har han något kvitto sparat? Bilder som visar på vad som är hans? Alla bevis är av vikt och utan bevis kan det bli svårt att kräva ersättning. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!Vänligen,