Frågor & Svar
Vad händer om en domare eller en advokat är opartisk/jävig?
Hej! I en domstol så ska ju domarna vara opartiska. Men om domare trots allt skulle vara partiska och döma efter sina känslor, kan domarna då bli åtalade? Och så undrar jag även om ifall en advokat skulle vara partisk mot sin klient ,exempelvis om advokaten inte gillade brottet som klienten begått och inte gör sitt jobb att skydda sin klient utan talar för målsägandens fördel istället. Vad händer då?
Räcker min bevisning?
Jag blev ihop med min pojkvän 1 januari 2021. Han blev kort därefter kontrollerande över vilka jag umgås med etc. Han har örfilat mig under förspel, utan min tillåtelse. När vi lite senare hade sex sa han "Du är fucking min, fattar du det?" Och upprepade detta tills jag sa "ja". Dagen efter bråkade vi om mina tatueringar, då han finner tatueringar "osexigt". Han hotade mig med "spela inte spel med mig, om du ger mig halvpsykopat så får du helpsykopat tillbaka". Han såg väldigt arg ut och jag blev rädd. Han har anklagat mig för otrohet pga ett märke på min rumpa. Då la han sig på mig, tog strypgrepp (inte hårt, men det kändes) och sa "om du gör något sådant kommer jag knulla ditt liv så fucking hårt". Ett par dagar senare bet han mig hårt på rumpan, jag fick sjukt ont och har nu fortfarande blåmärke mer än en vecka senare. Vid ett annat tillfälle låg vi, då blev han arg över att en kille hade pratat med mig och han skulle straffa mig. Han sa "du har inget val" och förde in den analt. Liknande har hänt flera gånger (våldtäkt). Han fortsätter bita mig trots att jag säger nej och kämpar emot, jag får blåmärken och gråter nästan av smärta. Han gör sugmärken på min hals för att "markera sitt revir" mot min vilja. Jag är rädd. Jag vågar dock inte lämna om jag inte kan garantera att jag kan fälla honom för något brott. Jag har tagit bilder på blåmärken, sugmärken och bitmärken. Räcker detta? Och vad kan han dömas för/till?
Innebär 1 § rättsprövningslagen motsatsvis, att en enskild inte får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som inte omfattas av EKMR men som innefattar en prövning av hans rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga?
Fråga om rättsprövning.
Enligt 1 § rättsprövningslagen får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av hans rättigheter eller skyldigheter enligt EKMR. Innebär detta, motsatsvis, att en enskild inte får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som inte omfattas av EKMR men som innefattar en prövning av hans rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga?
hur får polisen ändra misstanke?
Har polisen gjort fel? En person misstänks för en mindre trafikförseelse och kallas till förhör angående detta. Vid förhöret delges han misstanke för ett helt annat och grövre brott. Personen utfrågas endast om denna, grövre, misstanke.
Han blev vid tillfället för trafikförseelsen tillfrågad om han ville ha advokat vilket han avböjde. Vid polisförhöret blir han tillfrågad om han vill ha advokat för det nya, grövre, brottet som han misstänks för. Han avböjer även detta då han inte förstår vad de vill utan tänker att det är rutinfrågor kring hans körkort vilket han anser inte kräver advokat. Det visar sig att de misstänker att hans körkort inte är giltigt.
Personen ifråga är asylsökande och därför lite komplicerat dels med språket (tolk var närvarande vid förhöret) samt att visa körkortets giltighet.
Har polisen möjlighet att göra på detta viset utan att det bryter mot lagar eller regler?
Tacksam för svar.
Kan en misstänkt överklaga avslag om partsinsyn i en förundersökning?
Fråga om överklagande av nekad partsinsyn i förundersökning.
Enligt 18 kap. första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller s.k. förundersökningssekretess. Jag har uppfattat att den misstänkte såsom part under pågående förundersökning enligt 23 kap. 18 § andra stycket rättegånsbalken har en mer omfattande insynsrätt enligt än vad allmänheten har. Min fråga avser den situation att den misstänkte under pågående förundersökning begär partinsyn med stöd av 23 kap. 18 § rättegångsbalken, och nekas insyn med hänvisning till förundersökningssekretessen i 18 kap. OSL. Då har den misstänkte begärt insyn enligt rättegångsbalkens regler och inte enligt bestämmelsena i tryckfrihetsförordningen och OSL.
Fråga: Får en misstänkt som har fått avslag på en begäran om partsinsyn enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken överklaga avslagsbeslutet? Och, i så fall, vem prövar ett sådant överklagande?
Vad gäller när ett brott begås i Sverige men gärningsmannen befinner sig utanför riket?
Hej! Jag blev utsatt för grovt bedrägeri. Men bedragaren har redan hunnit sticka utomlands och gömt sig, så jag undrar om det fortfarande är värt att polisanmäla detta då personen inte längre befinner sig på svensk mark?
Byta offentlig försvarare?
Hej!
Min bror sitter frihetsberövad och fick en advokat tilldelad. Han valde att byta till en annan advokat som han idag är missnöjd och detta är under utredningens gång. Han har ansökt om att få byta till en annan advokat men har fått avslag och kommer nu att skicka en överklagan till Svea hovrätten? Vad bör man tänka på när man gör en överklagan och hur stora möjligheter finns det att bytet blir av? Om det är så att han får fortsatt avslag, har han då möjlighet eller rätt att byta advokat ifall han blir dömd i tingsrätten och i så fall överklagar till Svea hovrätt? Jag förstår att det ska vara synnerliga skäl att ett byte kan ske och vad innebär exakt synnerliga skäl? Jag har läst att synnerliga skäl är när man ej har förtroende för sin advokat, att advokaten och den misstänkte inte går sams och har skilda åsikter i ärendet samt att advokaten inte heller dyker upp på häktningsförhandlingar samt att brottsmisstankarna riskerar ett längre fängelsestraff än vanligt.
Vilka rättigheter har han och hur kan han gå tillväga, om han nu blir dömd i tingsrätten med advokaten som han inte kommer överens med? Kan han alltså byta advokat när han då överklagar till Svea hovrätt?
Tacksam om ni kan besvara det så fort som möjligt.
Insyn i förhörsmaterial vid delgivning av brottsmål
Jag har förstått att vid s.k. slutdelgivning har den misstänkte rätt att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. Fråga: Innebär detta att den misstänkte har rätt att få en kopia av ljudfiler i fall då förhör med målsäganden eller vittnen har spelats in?