Kan man bli häktad om man stjäl en skjorta värd 1100 kr?

2021-03-08 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Vad gäller det om en 19 åring tar tex en skjorta som kostar 1100 kr utan att betala? Kan 19 åringen bli häktad på grund av brottet? vilken typ av brott hen han gjort sig skyldig för?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna kring brottsrubriceringar återfinns i Brottsbalken (BrB) och bestämmelserna för olika typer av häktningsskäl återfinns i Rättegångsbalken (RB).Har ett brott begåtts?För att det skulle kunna vara fråga om stöld enligt 8 kap 1 § BrB krävs det att någon olovligen tar något som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det, och att tillgreppet ska innebära skada. Straffvärdet för stöld är högst 2 år. Det som man till vardags kallar för snatteri heter egentligen ringa stöld och framgår av 8 kap 2 § BrB. Ringa stöld är inte ett lika grovt brott. Förutsättningarna är de samma som för stöld men hänsyn tas till värdet på det tillgripna och övriga omständigheter. Straffvärdet för ringa stöld är böter eller fängelse i högst 6 månader.Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och ringa stöld enligt praxis 1000 kr, se HD:s dom NJA 2009 s. 586. Det innebär att brottet i fråga högst troligen hade rubricerats som stöld. När kan personen bli häktad? Häktning innebär en mycket ingripande åtgärd på en människas rörelsefrihet, kraven för att bli häktad är därför höga.För att någon ska häktas krävs det som grundläggande förutsättning att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller därutöver. I detta fall är minimistraffet för stöld lägre än 1 år. Det måste dessutom finnas en stark misstanke mot personen, se 24 kap 1 § RB. De grundläggande häktningsskälen är därför inte uppfyllda. Den som på sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas oberoende av brottets beskaffenhet om han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann, eller om han saknar hemvist inom riket och det finns risk för att han genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff, se 24 kap 2 § RB. Om detta är aktuellt i detta fall kan jag inte svara på. Vid eventuell rättegång är även gärningsmannens ålder av betydelse. Att personen är 19 år är något som kommer medföra reduktion av straffet vid domstolens bedömning, se 29 kap 7 § BrB. Sammanfattningsvis kan handlingen du beskriver i frågan rubriceras som stöld, som misstänk för stöld häktas man vanligtvis inte, om inte kriterierna i 24 kap 2 § RB är uppfyllda. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen

socialtjänstens vittnesplikt

2021-03-06 i Vittna
FRÅGA |Jag arbetar som utredare på socialtjänsten med myndighetsutövning mot barn, unga och deras föräldrar.Om jag i jobbet får berättat för mig att någon blir utsatt för våld. Kan åklagaren då kalla mig att som privatperson vittna i rätten?Om så, vilket lagstöd grundar det sig på?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan åklagaren kalla dig att vittna och vilka lagstöd finns?I Sverige har vi något som kallar vittnesplikt, vilket innebär att det råder en allmän skyldighet för folk som blir kallade av åklagare att vittna. Vittnesplikten finns inte stadgad tydligt i någon lag, utan framgår indirekt av bland annat regler om åklagarens fria bevisföring i rättegång (35 kap. 1§ rättegångsbalken, RB) och regler om att alla som inte är parter i målet får kallas som vittne (36 kap. 1§ RB). Det finns vissa undantag från denna utgångspunkt, så som om man är åtalad för medverkan till brottet (36 kap. 1§ 2st RB), om man är närstående till part i målet (36 kap. 3§ RB) eller om man är under femton år som huvudregel (36 kap. 4§ RB). Den bestämmelse som främst blir aktuell i ditt fall framgår av 36 kap. 5§ 2st rättegångsbalken. Där framgår att familjerådgivare och psykologer enligt socialtjänstlagen får höras som vittnen om något som anförtrotts dem eller som de erfarit i yrkesutövning. Dock endast om det har stöd i lag eller om den som anförtrott medger det. Det föreligger trots detta vittnesskyldighet om du i din verksamhet är anmälningsskyldig och fått kännedom om att ett barn far illa i ett ärende som rör bland annat vård av unga (läs mer om vilka ärenden som gäller i 36 kap. 5§ 4st RB). Tystnadsplikt och sekretess?Du känner säkerligen till att det finns olika sekretessbestämmelser som reglerar socialtjänstens verksamhet, och tystnadsplikt gentemot andra myndigheter. Utgångspunkten är att sekretess gäller mellan myndigheter. Sekretessen hindrar dock inte att en uppgift lämnas om den behövs för förundersökning eller rättegång (10 kap. 18§ offentlighet- och sekretesslagen, OSL). Utgångspunkten för arbete inom socialtjänsten är att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för enskilde eller dennes närstående (26 kap. 1§ OSL). Det finns dock en del undantag från denna sekretess och jag ska försöka redogöra för några aktuella situationer här: Sekretess hindrar inte att socialtjänsten lämnar uppgift till polisen om enskild som inte fyllt 21 år, om det finns risk att personen kommer begå ett brott, om uppgiften kan komma att hindra detta och om det inte är olämpligt att lämna den (10 kap. 18a§ OSL). Sekretessen hindrar inte heller att man lämna uppgift från socialtjänsten om det angår en misstanke om brott mot en ung person, och brottet avser vissa våldsbrott, fridsbrott och sexualbrott (10 kap. 21§ OSL). Sekretess hindrar inte att man lämna uppgift från socialtjänsten till polis eller åklagare om misstanke om brott med lägst 1 års fängelse (så som mord, sexualbrott, grov misshandel), försök till viss brott (10 kap. 23 OSL). Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt lag (10 kap. 28§ OSL). Dessa regler har även stöd i 12 kap. 10§ socialtjänstlagen. Det föreligger också ett generellt undantag för sekretessbelagda uppgifter om den enskilda som uppgiften rör, samtycker till utlämnandet (10 kap. 1§ OSL). SammanfattningJag beklagar om svaret är lite rörigt, offentlighet- och sekretessregler kan vara ganska krångliga. Det är svårt för mig att säga mer specifikt om du just kring dina omständigheter måste vittna, då jag inte känner till vad ärendet gäller. Som du kan läsa ovan så beror ditt svar på vad du jobbar med, vad ärendet gäller och vilket typ av brott som är aktuellt. Reglerna om sekretess gäller främst din skyldighet/möjlighet att lämna uppgifter till polisen eller Åklagarmyndigheten. Din skyldighet att vittna regleras dock genom rättegångsbalken, och då kan du kallas att vittna även om du har tystnadsplikt, för att höras om uppgift som du fått del av i din yrkesverksamhet om något av undantagen ovan gäller för dig. Det är inte osannolikt att åklagaren alltså kan kalla dig som vittne. Om du är osäker rekommenderar jag dig att prata med din närmaste chef som kanske har koll på sekretessreglerna för just din yrkesroll. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Bestrida faktura från advokat

2021-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har en advokat som hjälpt mig att granska ett redan upprättat avtal. Dom förändringar som gjorts i avtalet har motparten gjort. Denna advokat hävdar nu att han lagt 11,74 timmar på detta och har skickat en faktura på 22.000:- till mig. Samtalstid och mötes tid uppgår till 72 minuter. Advokaten har endast lämnat förslag på vissa ändringar och inte hela avtalet. Motpartens ombud har justerat allting i avtalet. Jag har bestridit denna faktura och anser att det är orimligt att han lagt 11 timmar på ett redan upprättat avtal. Han har inte talat om för mig gällande kostnader eller timmar, varesig före eller efter utan endast skickat ett Mail med fakturan. Hur går jag vidare?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som advokat är man skyldig att beakta de Vägledande reglerna om god advokatsed. Dessa regler föreskriver att det arvode som en advokat debiterar ska vara skäligt. Om du anser att de antal timmar som advokaten fakturerat är oskäligt, ska du, precis som du gjort, i första hand bestrida fakturan. Du har också möjlighet att begära ut en skriftligt redogörelse över det utförda arbetet. Advokaten är på din begäran skyldig att lämna en sådan. Redogörelsen ska vara så utförlig och tydlig att skäligheten på det fakturabeloppet kan bedömas.Om ni inte lyckas komma överens är mitt råd att du vänder dig till Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd. De prövar just tvister om arvode eller andra ekonomiska krav. För att vända dig dit behöver du först på egen hand ha försökt uppnå en lösning i samförstånd med advokaten. Hoppas du är nöjd med ditt svar!Vänliga hälsningar

Kan ett mål om ringa stöld avslutas utan en rättegång?

2021-03-04 i Strafföreläggande
FRÅGA |Jag har åkt fast för ringa stöld. Jag har erkänt, men vet inte om att jag har gjort detta. Under polisförhör fick jag se filmen från butikens övervakningskamera, jag bröt ihop totalt när jag ser vad jag gjorde. Jag har varit under hård press under många år o har alltid varit ärlig och vill göra rätt, känner inte igen mig själv att göra så här. Nu ska jag till rättegång. Varför kan de inte bara ge straff istället för rättegång när jag har erkänt, kostar en massa onödig tid o pengar för samhället. Jag mår psykiskt väldigt dålig för detta o skäms o tycker det känns extremt jobbigt med rättegång, vad kan man göra?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.När det kommer till frågor om brottmål är det brottsbalken och rättegångsbalken som man får vända sig till. Jag uppfattar det som att du undrar varför du behöver infinna dig vid en rättegång eftersom du har erkänt till brottet. I vissa fall kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande till den misstänkte. Ett strafföreläggande innebär att den misstänkte föreläggs ett bötesstraff, efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda, som den misstänkte får godkänna omedelbart eller inom en viss tid (48 kap. 2 § första stycket första meningen rättegångsbalken). Detta ersätter alltså en vanlig rättegång på så sätt att man godkänner strafföreläggandet och betalar böterna som stadgas i strafföreläggandet.Bötesstraff får föreläggas genom strafföreläggande beträffande brott för vilket böter ingår i straffskalan (48 kap. 4 § första stycket första meningen rättegångsbalken). I ditt fall är brottet som begåtts ringa stöld, vilket regleras i 8 kap. 2 § brottsbalken. Straffskalan för ringa stöld är böter eller fängelse i sex månader. Eftersom böter ingår i straffskalan finns alltså möjlighet till att ett strafföreläggande kan meddelas.Det avgörande är dock ifall åklagaren faktiskt gör bedömningen att det kan bli aktuellt med ett strafföreläggande i ditt fall. Det föreligger alltså ingen skyldighet för åklagaren att meddela strafföreläggande per automatik bara för den misstänkte erkänner till brott. Exempelvis kan det vara fallet att det är oklart vilket straff som ska utdömas, och då måste man hålla en rättegång. I ditt fall finns det dessvärre inget annat alternativ än att infinna sig vid rättegången. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med ditt ärende rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

När får jag veta att jag blivit polisanmäld?

2021-03-07 i Förundersökning
FRÅGA |Om någon får dig på övervakningskamera att du har snattat hur lång tid tar det för polisen att höra av sig till dig ??
Marlene Zouzouho |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det, undrar du hur lång tid det tar innan polisen kontaktar dig om en polisanmälan gällande dig har gjorts. Detta aktualiserar bestämmelser i rättegångsbalken (RB). När berättar polisen att jag är misstänkt för brott? När polisen får en polisanmälan fattas först ett beslut om en förundersökning ska inledas, detta görs om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (23 kap 1 § RB). Förundersökningen leds av antingen åklagaren eller en förundersökningsledare från polisen, beroende på hur allvarligt brottet är (23 kap 3 § RB). Syftet med en förundersökning är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt att ge åklagaren tillräckligt med material och underlag för att kunna bedöma om åtal ska väckas (23 kap 2 § RB). I detta skede görs ofta mycket utredningar innan polisen kan ta reda på om en person ska anses skäligen misstänkt. Är man skäligen misstänkt har åklagaren rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot en såsom husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt Justitieombudsmannen (JO 1992/93 s. 204) "när det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen". Enligt 23 kap 18 § RB ska den misstänkte underrättas när misstankegraden når upp till skäligen misstänkt. Den misstänkte har således rätt att veta att denne är skäligen misstänkt för ett brott, men även rätt att få löpande uppdateringar om vad som händer i förundersökningen. Det kan dock vara så att den som leder förundersökningen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, den läggs då ned. Sker detta innan man är skäligen misstänkt, kommer man alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned eller ens startat.Ditt fall Har någon gjort en polisanmälan gällande dig, är det oklar exakt hur lång tid det kommer ta för polisen att höra av sig till dig. Detta beror på att underrättelseskyldigheten inte dyker upp förens du är skäligen misstänkt. Hur lång tid det tar att komma upp till det beror på brottets allvar, handläggningstider och om konkreta bevis finns. Hoppas att det var till hjälp! Vänligen,

Kan en annan person än den som tog gärningsmannen på bar gärning utföra ett envarsgripande?

2021-03-05 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får jag assistera en annan person vid ett envarsgripande? Om personalen ropar att man ska gripa någon? Kan en annan person så att säga stå för gripandet, tex en butiksanställd och jag som civil eller vakt gripa, trots att jag inte sett något?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Envarsgripande regleras i 24 kap. 7 § 2 st. Rättegångsbalken (1942:740). För att detta specialfall av gripande ska tillåtas, krävs dels att fängelse kan följa av det begågna brottet och dels att gärningspersonen påträffades på bar gärning, flyande fot eller om denne är efterlyst. Ett envarsgripande får endast utföras med rimligt våld bedömt efter vad situationen kräver, och den gripne ska skyndsamt överlämnas till närmsta polis. Vad gäller din fråga så har det genom rättsfallet RH 2009:20 konstaterats att det i vissa fall är tillåtet för en annan person än den som tog gärningspersonen på bar gärning att utföra envarsgripande, förutsatt att omständigheterna inte ger utrymme för att fel person blir gripen. Värt att notera är att rättsfallet handlar om två väktare, en som bevittnade brottet och en som efter anrop faktiskt grep den misstänkte genom envarsgripande. Väktare har till skillnad från polis och ordningsvakter ingen befogenhet att gripa folk, utan de kan endast som resten av den civila populationen utföra envarsgripande i enlighet med 24 kap. 7 § 2 st. RB. Med detta rättsfall öppnade hovrätten alltså upp för möjligheten att även andra, som inte bevittnade själva brottet, kan göra envarsgripanden om särskilda omständigheter talar för det. En bedömning måste dock enligt domstolen göras i det enskilda fallet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kostnad för försvarare

2021-03-05 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej!Jag är kallad till förhör, antagligen misstänkt för stöld. Min önskan om offentlig försvarare fick avslag från tingsrätten. Advokaten jag önskade mig sa att det antagligen beror på att brottet inte är tillräckligt allvarligt.Det jag undrar, är ifall kostnad för en privat försvarare borde bli högre än eventuella böter? Värdet på det som då misstänkts ha stulits borde inte överstiga 5000 kr, gissar på ca 2000-4000 kr.Tänker att det kanske beror på ifall det tas till rättegång också?En ungefärlig kostnadsuppskattning hade varit uppskattad, om det är möjligt.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur mycket det skulle kosta mer än böterna du skulle bli skyldig att betala. Rent generellt sätt så är kostnaden för en försvarare allt mellan 1 500 kr till 3000 kr i timmen. Detta innebär att enbart efter 2 timmars jobb för din försvarare så kommer dina kostnader för försvaret mycket troligen vara dyrare än böterna. Jag kommer därför nedan att presentera sätt som du kan slippa denna kostnad.Rättskydd - Rättsskyddsförsäkring är en del av privatpersoners hemförsäkringar. Att inneha en rättsskyddsförsäkring innebär att det är försäkringsbolaget som står för ens kostnader vid en rättstvist, varav omfattningen för detta stöd regleras i försäkringsavtalet. Den försäkrades ekonomi påverkar inte försäkringsbolaget åtagande eller dess omfattning. Den största betydelsen denna försäkring får är gällande att denna betalar för ombudsarvodetRättshjälp - Skulle det vara så att du inte har rättskydd via hemförsäkringen, så finns det andra medel att tillgå. En av dessa är så kallad rättshjälp. Rättshjälp innebär att staten går in och betalar vissa kostnader för partens rättegång, exempelvis rättshjälpsbiträde, bevisning och vissa utredningskostnader, 15–19 §§ Rättshjälpslagen (RHL). Just arvodet är begränsat till ersättning för cirka 100 timmars arbete, 15 § RHL. När 100 timmar är nåda ska anmälan till rätten eller rättshjälpsmyndigheten göras, varav beslut om fortsatt rättshjälp ska fortgå eller avslutas, 39 RHL. Hoppas att detta var svar på din fråga!

Ny förundersökning trots tidigare strafföreläggande?

2021-03-03 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Om man fått ett strafföreläggande, godkänt det och betalat böterna för ringa narkotikabrott för ca 4 månader sedan, kan man då utan vetskap plötsligt få besked om att en annan förundersökning pågått o nu står man anklagad för narkotikabrott och överlåtelse ist i samma händelse/mål? Först bad undersökningsledaren om ursäkt och skyllde på systemet sedan ringde hen upp efter en timme och tog tillbaka det hen sagt och ursäkten att systemet felat. Hur fungerar lagen om att inte kunna bli dömd 2 ggr för samma brott/händelse då den första domen vunnit laga kraft? Tacksam för svar
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du verkar vara inne på är det inte meningen att man ska kunna bli dömd två gånger för samma sak. Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom som har vunnit laga kraft (48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken), vilket innebär att personens ansvar för gärningen inte kan prövas på nytt. Huruvida det en ny prövning tar sikte på verkligen rör samma sak som redan är slutligt avgjord kan vara en svår bedömning, och det skulle möjligen kunna vara därför undersökningsledaren tycks mena att en ny undersökning och prövning vore i sin ordning. En ny förundersökning efter godkänt strafföreläggande kan alltså tyda på att det inte gäller exakt samma gärning enligt dem. Står det dock klart att det rör samma gärning, vilket undersökningsledaren inledningsvis verkade hålla med dig om, är utgångspunkten att frågan är slutligt avgjord och inte ska kunna tas upp till prövning igen. När så ändå skett har Högsta domstolen klarlagt att den nya domen ska undanröjas, medan det tidigare strafföreläggandet ska stå kvar (NJA 1970 s. 380). Saker som skulle kunna vara aktuella här som påverkar slutgiltigheten av ett strafföreläggande och möjliggör för ny prövning om samma gärning är undanröjande (59 kap. 6 §) eller resning (58 kap. 2 och 3 §). Efter undanröjande av strafföreläggande får saken prövas på nytt, men straffet får ändå inte bli svårare än det ursprungliga strafföreläggandet. Efter resning i målet kan dock svårare straff föreläggas i vissa fall (58 kap. 3 §). Dessa åtgärder kan under vissa förutsättningar bli aktuella om det skett något formellt fel i handläggningen, eller något materiellt fel, såsom att man anser att fel slutsats dragits. Jag rekommenderar att du hör av dig igen och försöker få mer information: först och främst bör klargöras huruvida de menar att den nya förundersökningen rör samma eller en annan gärning. Om svaret är att det är samma gärning kan du fråga varför de inte anser att strafföreläggandet innebär att frågan är slutligt avgjord, och på vilken grund strafföreläggandet exempelvis undanröjts eller resning begärts/beviljats om så är fallet. Oavsett kan det vara en god idé att anlita en straffrättsjurist som kan se över ditt fall i detalj och hjälpa dig att bevaka dina rättigheter om förundersökningen inte läggs ner. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,