Kan en väktare eller butikspersonal kvarhålla en person?

2021-09-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, har väktare eller butikspersonal laglig rätt o kvarhålla en person o tillkalla polis för de vill visitera någon? Men om en väktare ser att någon stjäl en sak i en hylla i en butik då kan du väl kvarhålla personen med våld/tvång tills polisen kommer?Jag tänkte att lagen säger att man ej har rätt o visitera som butikspersonal eller väktare men hur noga efterföljs denna lag?
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då din fråga gäller både butikspersonal samt väktare så delar jag upp frågan i två delar. Butikspersonal Det finns något som kallas envarsgripande, som innebär att vem som helst har rätt att gripa någon som begått ett brott, under vissa förutsättningar (Rättegångsbalken (RB) 24 kap. 7 § 2 stycket). En förutsättning är att personen har begått ett brott där det dessutom finns fängelse på straffskalan. När det kommer till exempelvis snatteri (ringa stöld) så framgår det att fängelse upp till sex månader kan utdömas (Brottsbalken (BrB) 8 kap. 2 §). En annan förutsättning är dessutom att den misstänkte tas på flyende fot eller tas på bar gärning vid brottet. Detta innebär därmed att envargripande är tillämpligt när det kommer till exempelvis ringa stöld och därmed har butikspersonal rätt att kvarhålla person som gjort sig skyldig till brottet till dess polis anlänt till platsen.När det kommer till envarsgripande, så får man använda försvarligt våld mot den brottsmisstänkte. Med det sagt är det exempelvis möjligt att hålla fast personen, ta med personen till ett separat rum och då även låsa rummet för att förhindra att personen avlägsnar sig tills polisen anländer. Men detta innebär alltså inte att man får göra vad som helst, utan det ska alltid vara försvarligt och generellt brukar gränsen gå vid kvarhållande. När det kommer till att gå igenom en persons väska så gills det som en form av Kroppsvisitation (RB 28 kap. 11 § 3 stycket). Där är huvudregeln att alla personer är skyddade mot kroppsvisitation (Regeringsformen 2 kap. 6 §). Dock får exempelvis en polis kroppsvisitera en person då det finns anledning att anta att ett brott har begåtts och där dessutom påföljden kan bli fängelse (RB 28 kap. 11 §).Detta innebär därmed att butikspersonalen som utgångspunkt inte får gå igenom en personsväska utan ska invänta polisen. Det butikspersonalen däremot kan gör är att tillfråga personen om hen kan tömma sin väska för att visa innehållet, men detta är alltså därmed en fråga och personen behöver inte säga ja. Därmed får butikspersonal ej titta i väskan själva utan behöver personens samtycke. Väktare Till att börja med är det viktigt att skilja mellan ordningsvaktare och väktare där väktare är privata aktörer och ordningsvakter, precis som poliser, fyller en statlig funktion. Därför har dessa två subjekt helt olika befogenheter. Då du i din fråga har skrivit väktare så kommer jag utgå från dessa. Väktare är jämställda med privatpersoner när det kommer till våldsutövning. Detta innebär att väktare måste följa samma regler som privatpersoner och därmed blir envarsgripande enligt RB 7 kap. 7 § 2 stycket tillämpligt även här. Detta innebär att en väktare också kan kvarhålla någon som har begått ett brott. Dessutom blir samma regler tillämpliga som ovan, när det kommer till att kolla igenom en persons väska (RB 28 kap. 11 § 3 stycket).Hur noga efterföljs lagen?Detta är tyvärr inte en lätt fråga att svara på. Men då båda butikspersonal samt väktare har ganska stora möjligheter att kvarhålla någon samt använda försvarligt våld när det kommer till alla former av stölder i butik. Därmed är det sällan att det blir en fällande dom mot någon av dessa subjekt, gällande att har gått utöver vad de får göra när det kommer till kvarhållande. När det kommer kroppsvisitation däremot kan jag tyvärr inte uttala mig alls.SlutsatsBåde butikspersonal och väktare får kvarhålla en person som misstänks för exempelvis snatteri, då envarsgripande blir tillämpligt (24 kap. 7 § 2 stycket). Varken väktare eller butikspersonal har någon laglig grund kolla igenom en persons väska utan personens medgivande. Det blir därmed helt okej om personen ger sitt samtycka och själv visar innehållet. Därför är det bästa butikspersonal eller väktare kan göra är att kvarhålla personen och invänta polisen.Med vänliga hälsningar

Varför dröjer förundersökningen?

2021-09-17 i Förundersökning
FRÅGA |HejÅr 2017 månad april blev jag häktat för grov häler alt grov stöld. Jag satt häktad i ca 3 månader och släpptes där efter. Förundersökning blev klar Juli 2017 men fram till dagen datum har det inte väckts åtal och inte heller blivit nedlagt. Min fundering är varför dröjer det så länge. Samt vi var fler som var häktade. 2 person blev släppta efter 1 månad medan den 3 satt lika länge som mig. Mycket tyder på att dem anser att han var huvudmannen. Tack för på förhand
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som på sannolika skäl är misstänkt för grovt häleri eller grov stöld får häktas (24 kap. 1 § första stycket RB). Häktning förutsätter dock att det funnits risk att den misstänkte undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara) eller att denne kommer att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller risk för fortsätta begå sin brottsliga verksamhet.När beslut om häktning har fattats ska rätten bestämma en tid som åtal ska väckas inom (24 kap. 18 första stycket RB). Om inte åtal väcks inom två veckor ska en ny häktningsförhandling hållas inom två veckor (24 kap. 18 § tredje stycket RB). Häktningstiden förlängs eftersom en förundersökning nästan aldrig tar två veckor.Även om åtal inte väckts kan häktningen upphöra. Åklagaren kan häva häktningsbeslutet. Rätten ska också häva häktningsbeslutet om inte förlängning av häktestiden begärts eller om det inte längre finns skäl för beslutet (24 kap. 20 § RB). Även om häktningen upphör kan förundersökningen fortfarande fortgå. En anledning till att det tar så lång tid innan huvudförhandling är att det inte finns tillräckliga skäl för åtal.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får jag välja offentlig försvarare?

2021-09-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |HejJag har inte blivit dömd för något men det är situation som har uppstått.Har jag rätt att välja en offentlig försvarare om jag inte har råd med att anlita en själv? Får jag välja genom att uppge namn på den advokat som ska bli min offentliga försvarare?
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har jag rätt till en offentlig försvarare?Tillämplig lagstiftning när det gäller rätten till en advokat är rättegångsbalken (1942:740) (RB). En person som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en försvarsadvokat som staten betalar kostnaden för. Den misstänktes ekonomiska förhållanden spelar egentligen ingen roll när det gäller rätten att få en sådan advokat, utan det är andra faktorer som spelar in. Vad som krävs för att en offentlig försvarare ska förordnas regleras i 21 kap. 3 § a RB. Där framgår att en offentlig försvarare ska förordnas om den misstänkte är frihetsberövad (anhållen eller häktad) eller om den misstänkte är misstänkt för ett brott där straffet är minst sex månaders fängelse. Vidare sägs det i 21 kap. 3 a § 2 st. RB att en offentlig försvarare därutöver ska förordnas om det behövs med hänsyn till utredningen om brottet, om det finns risk för annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. Om du har rätt till en offentlig försvarare kommer polisen med all sannolikhet att upplysa dig om detta. Om du inte får en offentlig försvarare kan du företrädas av en privat försvarare, men skillnaden blir då att du själv får stå för advokatkostnaderna (21 kap. 3 § RB). Får jag välja försvarare?Du kan själv välja en försvarsadvokat genom att uppge namn på den du vill ska bli din försvarare (21 kap. 5 § 2 st. RB). Du har också möjlighet att under rättsprocessen begära att din försvarare ska bytas ut om du så önskar (21 kap. 6 § RB). Hoppas att du fått svar på dina frågor! Vänligen,

Väcka en talan i tingsrätt

2021-09-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur väcker man en talan i en tingsrätt?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Det dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (här benämnd RB).Enligt 42 kap. 1 § RB (rättegångsbalken) skall käranden (den som stämmer motparten) anger sitt yrkande, ifall käranden har fler yrkanden skall alla anges även fast att det är tillåtet att senare under målet lägga till ett yrkande 13 kap. 3 § RB. När det gäller svarandens yrkande skall denne i svaromålet ange ifall han/hon bestrider eller medger svaromålet 42 kap. 7 § 1 p. RB.Jag utgår i ditt fall ifrån att hyresvärden är kärande och att du är svaranden. För att kunna yrka skadestånd och att lägenheten ska överlåtas till dig krävs att du skickar en stämningsansökan 42 kap. 1 § RB, Stämningsansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i den ort där svaranden har sin hemvist 10 kap. 1 § första stycket RB. Du måste alltså skriva en stämningsansökan som du sedan skickar in till rätten för att därmed väcka en talan.Stämningsansökans innehållDet finns ett antal punkter som måste finnas med i en stämningsansökan (42 kap. 2 § RB). Jag kommer att redogöra för dessa punkter här nedan.YrkandeEn stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. Du ska alltså i yrkandet ange vad du vill att domaren ska meddela för dom.GrunderVidare ska en stämningsansökan innehålla de grunder som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Här ska du beskriva vad som har hänt och övriga relevanta omständigheter som visar att du har rätt till det du har yrkat. Grunderna ska ha beskrivits utförligen.BevisningStämningsansökan ska även innehålla de bevis som man vill åberopa (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Detta innefattar både skriftliga och muntliga bevis. Om skriftlig bevisning åberopas, bör detta lämnas in till rätten i samband med ansökningen (42 kap. 2 § fjärde stycket RB).För varje bevis som man åberopar, ska även ett bevistema anges i stämningsansökan (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat. Detta ska anges preciserat.Utöver nämnda punkter, ska en stämningsansökan innehålla personuppgifter m.m. (33 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska även vara undertecknad av käranden eller dennes ombud (42 kap. 2 § tredje stycket RB).Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Var ansöker man om ersättning när man suttit oskyldigt häktad?

2021-09-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur går man tillväga när man skall söka skadestånd för häktning.Jag satt häktad i 1 månad men blev sedan frigiven när åtalet lades ned.Mvh. Anders
Rijad Trubljanin |Hej!Jag tolkar din fråga som att du satt häktad i en månad och att du sedan blev frigiven och att du nu undrar kring förfarandet för att söka ersättning för detta. HuvudregelDen som har varit frihetsberövad (häktad eller anhållen) i minst 24 timmar i sträck utan att sedan bli dömd har som huvudregel rätt till ersättning. Den rättsliga utgångspunkten för detta finns i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714). Hur mycket kan man få i ersättning?I 7 § i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder stadgas vad man kan få ersättning för. Detta är bland annat utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. För att tydliggöra vad varje enskilt begrepp innebär så kommer en förklaring att lämnas här nedan:- Utgifter: ersättning för utgifter kan exv. röra sig om ersättning för resor till och från häktet.- Förlorad arbetsinkomst: ersättning för att du ev. förlorat arbetsinkomst under tiden du satt häktad, vilket gjorde att du inte kunde arbeta under denna period.- Intrång i näringsverksamhet: denna form av "skada" är aktuell ifall du bedriver en näringsverksamhet, och kanske på grund av häktningstiden förlorat en kundkrets eller liknande.- Lidande: ersättning för lidande är något som bestämts i varje enskild fall. En utgångspunkt är dock att ju längre man suttit häktad, desto större lidande har man blivit utsatt för. Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättning för lidande i normalfallet till 30.000 kr för den första månaden. Därefter ökar ersättningen med 20.000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 30.000 kr per månad till och med den tolfte månaden. Eftersom du satt häktad i en månad, så borde ersättningen för lidandet kunna beräknas till 30.000 kr. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns vissa tillfällen där man inte har rätt till ersättning, eller ett ev. mindre belopp än det man skulle ha haft. Dessa undantagssituationer förekommer i 6 § i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det kan handla om du ex. försökt förstöra bevis eller försvårat utredningen.Hur/var ansöker man om skadestånd om man suttit oskyldigt häktad?Ansökningen görs via Justitiekanslerns hemsida. Där kommer du att få ladda ner en ansökningsblankett som måste fyllas i. På hemsidan finns det ytterligare information beträffande häktning och även en checklista som du kan ta hjälp av när du fyller i ansökningsblanketten. Sammanfattning av din situationOm man suttit oskyldigt häktad så är man i regel berättigad till ersättning. Denna ersättning är något som du själv måste ansöka om hos Justitiekanslern, med hjälp av en ansökningsblankett där du fyller i viss information och skickar. Bedömningen beträffande om en person är berättigad till ersättning kommer att göras individuellt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Huvudregeln är dock att totala ersättningen dock kommer uppgå till ersättning för utgifter + ersättning för förlorad arbetsinkomst + ersättning för intrång i näringsverksamhet + ersättning för lidande (vilket torde vara ca 30.000 kr i ditt fall).Det finns dock vissa undantagssituationer när skadestånd inte ska utges. Bakgrundsinformationen är dock något begränsad, vilket gör att jag inte kan bedöma om detta kommer att vara aktuellt i detta fall. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline!Vänliga hälsningar

Vad innebär det att en domstol dömer utan en huvudförhandling?

2021-09-15 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag har blivit dömd i tingsrätten och överklagat domen till hovrätten. Hovrätten frågade om jag kunde tänka mig en förhandling utan huvudförhandling. Jag blev väldigt osäker nu och tror det kan vara en nackdel för mig. Hovrätten har meddelat att rättegången ska ske utan huvudförhandling nu och att jag har tid att yttra mig framm till 22 september. Innebär det att domen står fast från tingsrätten om jag inte kräver en huvudförhandling i hovrätten?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarNej, att det inte hålls en huvudförhandling innebär inte att domen automatiskt kommer att stå fast från tingsrätten. Hovrätten kommer behöva överlägga och göra en egen bedömning utifrån allt som lagts fram i tingsrätten och det som tilläggs fram till hovrättens avgörande av målet.RättegångsbalkenHovrätten kan avgöra ett mål utan det hålls en huvudförhandling om saken kan utredas tillfredsställande:om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,om endast den tilltalade har överklagat och hans eller hennes ändringsyrkande godtas av motparten,om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller döma ut påföljd eller döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening,om parterna har begärt att målet ska avgöras utan huvudförhandling, ellerom ingen av parterna, sedan fråga väckts om avgörande utan huvudförhandling, haft någon invändning mot detta.(51 kap. 13 § 2 stycket Rättegångsbalken). I ditt fall kan jag inte säga vilken grund som hovrätten grundat sitt beslut på. Att ditt fall avgörs utan huvudförhandling innebär att hovrätten kommer att överlägga enbart utifrån "handlingarna". Detta är allt som framkommit i tingsrätten och det som åklagaren och den tilltalade utvecklar sin talan med innan hovrätten kommer fram till sitt avgörande. I ditt fall har du alltså möjligheten att yttra dig och utveckla din talan fram till 22 september. Den stora skillnaden mot att det hålls en huvudförhandling är alltså att det inte kommer vara ett fysiskt möte med dig, domarna och åklagaren m.m. Istället kommer hovrätten döma utifrån det skriftliga materialet och eventuellt ljud- och bildmaterial som existerar. Men i fall då hovrätten anser att målet kan avgöras på handlingarna ska huvudförhandling hållas om någon av parterna begär det och en huvudförhandling inte är uppenbart obehövlig, vilket innebär att du bör ha en chans att ha en huvudförhandling även i hovrätten om du begär det.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad innebär begreppet rättsfaktum?

2021-09-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har inte helt förstått begreppet "rättsfaktum". Jag har förstått att man inte endast talar om abstrakt rättsfaktum (rekvisit) men även om s.k. konkret rättsfaktum (konkret omständighet). Min fråga är: När man i praktisk juridik talar om rättsfaktum, avses då oftast konkret eller abstrakt rättsfaktum?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det stämmer som du säger att begreppet innefattar både en abstrakt och en konkret del. Den abstrakta är de omständigheter som måste vara uppfyllda för att en rättsregel ska vara tillämplig, medan de konkreta är de omständigheter som har skett i det enskilda fallet som uppfyller de rekvisiten. I praktiken används troligen begreppet i sin helhet som en term för omständigheter med juridisk relevans. I en rättsal ska åberopas vilka rättsfaktum dvs. omständigheter som har skett för att styrka att en rättsregel är tillämplig och därmed ska efterföljas av en viss rättsföljd. Jag hoppas att detta gav klarhet i din fundering! Med vänliga hälsningar,

Stämningsansökan vid testamentsklander

2021-09-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man måste skicka in 2 st. stämningsansökningar till tingsrätten om man ska klandra ett testamente där det finns 2 st. testamentstagare.//Henrik
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken (ÄB) kan en bröstarvinge påkalla jämkning av ett testamente om dennes rätt till laglott kränks genom testamentet. När tal är om "klander" åsyftas dock att man vill försöka ogiltigförklara ett testamente, jag förstår därmed din fråga som att det är din målsättning och utgår från att du är en bröstarvinge samt att det finns 2 st. testamentstagare utöver dig själv. Enligt 14 kap. 5 § ÄB ska den som vill klandra ett testamente väckta talan inom sex månader efter det att han delgavs testamentet. Klander kan ske om någon klandergrund är uppfylld, alla sådana klandergrunder framgår i 13 kap. ÄB. Det är bra att notera att den arvinge som godkänt testamentet anses förlora sin rätt att klandra det.Vad gäller själva stämningsansökan tillhandahålls en blankett som fungerar som en mall du kan utgå från där alla uppgifter rätten vill ha om omständigheterna kring fallet framgår, denna hittar du här. Det minimum av uppgifter som måste framgå i ansökan står att finna i 42 kap. 2 § rättegångsbalken (RB) och 33 kap. 1 § RB. Det finns inget hinder mot att en stämningsansökan skickas in där båda de andra arvingarnas uppgifter framgår, det krävs alltså inte att två separata stämningsansökningarMed vänlig hälsning,