Hur länge stannar mitt brott i belastningsregistret?

2019-04-27 i Polis
FRÅGA |Hej. När jag var 16 år så snattade jag en dricka från en butik. Personalen ringde polisen och när dem kom fram fick jag visa drickan jag stulit sedan ringde dem min mamma och lätt mig gå. Har inte fått någon böter. Har fått gå på förhör pga drickan och nu finns det snatteri på mitt belastningsregister. Hur länge kommer det stå i mitt belastnings register och får man lägga snatteri i mitt belastningsregister om de var en dricka på cirka 15kr som jag stulit
Hugo Wimby |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När du blir dömd för ett brott hamnar det i belastningsregistret. Ett brott sparas inte för all framtid utan preskriberas efter en viss tid. Dessa preskriptionsregler kallas för gallringsbestämmelser. Huvudregeln är att brottets påföljd avgör hur länge belastningen finns registrerad innan den tas bort.Brott som utförts av en person under 18 årSom huvudregel är gallringstiderna mellan tre till fem år. Tiden avgörs efter hur grovt brottet anses vara. Eftersom det aktuella brottet var snatteri borde inte gallringstiden vara mer än tre år, dock kan inte jag med 100% säkerhet garantera att gallringstiden är tre år.SammanfattningsvisEtt sådan brott borde preskriberas tre år efter beslutet. Jag skulle dock för att vara helt säker tipsa dig om att kontakta polisen för ta reda på hur länge just ditt brott stannar i belastningsregistret. Kontaktuppgifter hittar du här. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad krävs för kroppsvisitation?

2019-04-13 i Polis
FRÅGA |Hej jag är 17 år och undrar när polisen stoppar mig på en allmän plats vad krävs då för att polisen ska få visitera mig? Och får polisen förhöra mig på platsen utan att informera min vårdnadshavare eller min advokat?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Med kroppsvisitering innebär undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Huvudregeln är att svenska medborgare och andra som vistas i Sverige är skyddade enligt grundlagarna mot påtvingade kroppsliga ingrepp. För att kroppsvisitation ska få ske måste det därför finnas stöd i lag (2 kap. 6 och 20 §§ Regeringsformen, RF).Förutsättningar för kroppsvisitation I polislagen kan kroppsvisitation ske om förutsättningarna för det är uppfyllda i lagen. En polisman får visitera om de med stöd i lag har gripit, omhändertagit eller avlägsnat en person och det sker i anslutning till ingripandet. Visiteringen görs av säkerhetsskäl för att söka efter vapen eller andra farliga föremål för att de ska kunna tas omhand. Visiteringen kan även göras för att personens identitet ska kunna fastställas. (19 § 1 st. polislagen). Poliser får också visitera i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv och hälsa, eller föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel att orsaka skada på egendom och att det finns anledning att tro att personen bär ett sådant föremål med sig. (19 § 2 st. polislagen). Om det finns allvarlig risk för brott som avses ovan får en polisman också för att söka efter ett farligt föremål kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen. Dessa åtgärder får endast i brådskande fall vidtas utan föregående beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. (23 § polislagen). Förhör och närvaro av vårdnadshavareEn person som omhändertagits eller avlägsnats ska förhöras snarast enligt 16 § 1 st. Polislagen. Huruvida det i ditt fall skett ett omhändertagande eller avlägsnande anger du inte, varav jag inte exakt kan ange hur det blir i ditt fall.Har omhändertagande skett ska den omhändertagne friges snarast möjligt efter förhöret. Polismyndigheten ska dock skyndsamt överlämna den som är under arton år till hans eller hennes föräldrar, annan vårdnadshavare, en tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person (16 § 2 st. Polislagen). Vad gäller vårdnadshavarens närvaro och roll i rättsprocessen för barn under 18 år, då barnet är misstänkt för brott, tillämpas lagen om unga lagöverträdare (LUL). Vårdnadshavare ska omedelbart underrättas om samt kallas till den unges förhör, under förutsättning att det inte föreligger särskilda omständighe­ter som talar emot detta (5 § LUL). Kallelsen är inte tvingande. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

Förlora vapenlicens efter tillfälligt omhändertagande av polis

2019-04-05 i Polis
FRÅGA |Vapen ägare .vart tagen för lob 3 öl en 6 whisky intaget var under 6timmar stod och ringde taxi när en polis patrull stannade o frågade om jag va ok ja sa att jag va ok han frågade om jag nyttjat alkohol ja sa ett antal öl han klev du ur bilen osa att jag skulle få följa med ja sa då varför kan jag inte ta min taxi som kom då du är för onykter sa han och det vart arresten i 6 tim får dom göra på detta viss o påverkar dertta mitt vapeninnehav ?.. mvh rädd orolig arg och mår väldigt dåligt av detta
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) 1 § så får polisen omhänderta berusade personer som inte kan ta hand om sig själv eller antas utgöra en fara för sig själv eller andra. Detsamma gäller även för ordningsvakter enligt LOB 10 §. Syftet med att omhänderta en person enligt denna lag är att skydda personen eller de runt omkring och personen ska hållas under uppsikt för att se till att hälsotillståndet inte förvärras enligt LOB 6 §. Anser polis eller ordningsvakt att det finns en risk av ett eller annat slag på grund av personens berusningsgrad så verkställer man ett tillfälligt omhändertagande som får vara inte mer än 8 timmar enligt LOB 7 § . Exempel på detta kan vara att man inte kan ta hand om sig i trafiken, somnar på allmän plats så att det kan vara risk för att personen blir rånad eller liknande. Även ett utåtagerande beteende där det finns risk att man skadar någon annan utgör alltså grund för ett omhändertagande. Vad det gäller din vapenlicens så kommer detta mest troligt inte påverkas. Det man stöder sig på vid ett återkallande av licensen är t ex om personen inte anses lämplig enligt vapenlagen 6 kap. 1 §. Omhändertas en person frekvent, alltså flertalet gånger under kortare period så kan detta rapporteras till t ex Transportstyrelsen och man kan få sitt körkort tillfälligt indraget om det bedöms finnas en överhängande risk att personen kommer att framföra fordon i berusat tillstånd. Det ska dock sägas att detta är en långtgående åtgärd som inte förekommer ofta. Det finns många människor i samhället som råkar bli för berusade en kväll eller två utan att licenser och körkort dras in. Hoppas du mår bra efter händelsen och fått svar på din fråga!

Vad innebär en kroppsvisitation?

2019-03-29 i Polis
FRÅGA |Hej!Om man blivit omhändertagen enligt LOB, vad har polisen rätt att få göra då när det kommer till kroppsvisitering och liknande saker som kan anses som integritetskränkande?Detta hände nämligen mig igår och när jag ringde upp idag för att reda ut situationen så beskrev polisen jag pratade med att de bla. hade gjort någon form av kroppsvisitering.Jag är en tjej på 20 år och har inte några minnen från hur och vart detta ska ha skett och fick grov ångest när jag hörde detta! Det jag kommer ihåg är att två manliga och en kvinnlig polis tittade till mig på morgonen men inte vad som hände då jag kom dit.Får det utföras offentligt? Vad innebär en kroppsvisitering? Har de rätt att kräva att man ska tex. klä av sig naken? Vad gäller liksom???Funderar på att ringa imorrn igen och fråga om just denna visitering, men ville först ta reda på vad som gäller!Tacksam för svar!
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2:6 regeringsformen (RF) är varje medborgare skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp samt mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång. Skyddet kan begränsas genom lag enligt 2:20 RF.En kroppsvisitation innebär en undersökning av vad någon bär på sig eller har med sig, 28:11 3 st. rättegångsbalken (RB). Som exempel kan nämnas kläder, plånbok, fodral, paket, kassar, väskor och barnvagn. För att man ska kunna säga att någon har med sig ett föremål krävs att vederbörande har egendomen under sin fysiska kontroll. Det är alltså bara sådan du har på dig eller som du bär med dig som får undersökas vid en kroppsvisitation. Det är en ytlig undersökning som får göras men som kan innebära att man måste ta av sig klädesplagg. Personen får inte stå naken inför tjänstemännen och själva kroppen får inte undersökas, till skillnad från kroppsbesiktning (som inte är aktuellt i detta fallet). Alla gärningar som vidtas måste vara proportionella samt nödvändiga och de får inte vara otillbörligt kränkande för personen. Är åtgärden mera väsentlig ska kroppsvisitationen utföras inomhus och i avskilt rum, se 28:13 2 st. RB, och alltså inte utföras offentligt. Kroppsvisitation av en kvinna får i normala fall endast får utföras eller bevittnas av en annan kvinna om det inte genomförs av en läkare eller sjuksköterska. Undantag görs dock beträffande mindre ingripande undersökningsåtgärder då man undersöker vad en kvinna har burit med sig, se 28:13 3 st. RB.Gällande ditt fall är kroppsvisitering aktuellt. När en polis i detta fallet får genomföra kroppsvisitation regleras främst i polislagen (PolisL). Enligt 19 § PolisL får en polisman som med laga stöd griper, omhändertar (t.ex. LOB) eller avlägsnar någon i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig. Kroppsvisitation utförs då främst av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand eller för att en persons identitet skall kunna fastställas. I och med att man blir omhändertagen enligt LOB är det alltså stor sannolikhet att polisen kommer genomföra en kroppsvisitation för att identifiera personen eller leta efter farliga föremål. Kroppsvisitationen får dock bara gå så långt som är nödvändigt och får bara ske av sådant som man har på sig eller bär med sig. Det är som huvudregeln en kvinna som ska genomföra kroppsvisitationen och den ska inte ske offentligt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kontroll av en persons legitimation

2019-04-14 i Polis
FRÅGA |Hej.Måste jag uppge mitt legg för en polispatrull?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det lagstöd som finns för polisen att begära att en medborgare uppvisar legitimation finns i 14 § Polislagen. I paragrafen framgår att en polisman som stöter på en okänd person, som det finns särskild anledning att misstänka är efterspanad eller efterlyst, får omhänderta denna person för identifiering om han/hon vägrar att självmant identifiera sig. Särskild anledning att anta kan vara att personen saknar legitimation och att personens utseende stämmer överens med signalementet på en efterlyst person. I dessa fall får alltså polisen kontrollera id.Om du framför ett fordon, t.ex. en bil, så är du också skyldig att uppvisa körkort, 3 kap 15 § körkortslagen.En utlänning som vistas i Sverige är också skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige, 9 kap 9 § utlänningslagen.Om en polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig för att hens identitet skall kunna fastställas, 19 § Polislagen. Har en person begått ett brott har polisen alltså möjlighet att kroppsvisitera personen för att fastställa identiteten.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vilka rättigheter och skyldigheter finns när man möter polisen?

2019-04-11 i Polis
FRÅGA |Hej!1. I ett möte med polis som kommer upp till mig, är denne tvungen att identifiera sig? Vilka handlingar måste hen då lämna ut? Vad kan hända om denne väljer att vägra identifiera sig? 2. Enligt vilka paragrafer har vi rätt till att vara tysta i samtal med polis och neka att visa legetimation? 3. Vad får vi egentligen säga till en polis utan att dem kan anklaga en för brott.(Exempelvis om man blir riktigt arg på en polis).Får vi säga vad som helst, bara det inte kan tolkas/är ett hot och vi då kan misstänkas för brott? Vad har polisen för skyldigheter till oss? Tackar på förhand!
Emmy Rosendahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Polisens befogenheter återfinns huvudsakligen i Polislagen (PL.) Gällande polisingripande finns det två viktiga principer: behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Dessa återfinns i 8 § PL (här.) Enligt behovsprincipen får polisen endast ingripa om det är nödvändigt och enligt proportionalitetsprincipen måste polisen ingripa på ett så lindrigt sätt som möjligt för att ändamålet med ingripandet ska kunna uppfyllas. 1. Enligt 11 § Polisförordningen (här) ska polisen under tjänstgöring kunna visa sin polislegitimation, om inte särskilda skäl talar emot detta. Generellt bör en polis alltså kunna legitimera sig vid förfrågan, men det finns ingen absolut skyldighet för polisen att göra detta. Om en polis till exempel är mitt i ett fysiskt krävande ingripande eller bedriver spaningsarbete kanske det inte finns möjlighet eller är lämpligt för hen att visa legitimation förrän vid ett senare tillfälle. Enligt 10 § Polisförordningen (här) ska dock polisen uppträda på ett sätt som inger förtroende. Att uppvisa polislegitimation kan vara ett bra sätt att göra just detta. 2. Det finns ingen specifik paragraf som föreskriver att man har rätt att vara tyst vid ett möte vid polisen, men det finns inte heller någon paragraf som föreskriver att man måste prata med polisen. Du/ni har alltså all rätt att vara tysta om ni vill utan att riskera någon form av straffrättsligt ansvar på grund av detta. Beroende på hur situationen ser ut och varför polisen vill prata med er kan tystnaden dock leda till att polisen agerar på ett visst sätt. Som exempel kan polisens rätt att avvisa eller avlägsna personer som stör den allmänna ordningen enligt 13 § PL (här) nämnas. Att i en sådan situation prata med polisen kan leda till att de gör bedömningen att ett avlägsnande inte behöver göras, men om man inte pratar med polisen kanske de kommer fram till att de behöver göra ett avlägsnande. Alltså: att vägra att prata med polisen kan inte i sig utgöra grund för någon form av ingripande, men det kan – beroende på vad det gäller – påverka polisens bedömning av hur de bör hantera sina uppgifter. Polisens huvudsakliga uppgifter går att hitta i 2 § PL (här.) Det finns vidare ingen generell rättighet för polisen att slumpmässigt begära att någon identifierar sig genom att visa legitimation eller liknande. När polisen träffar på en person som det finns "särskild anledning att anta" är efterspanad eller efterlyst och som enligt lag ska frihetsberövas, får de enligt 14 § PL (här) begära att personen identifierar sig. Om personen vägrar eller det finns anledning för polisen att anta att hen ljuger om sin identitet, har polisen rätt att omhänderta hen för identifiering.3. När det kommer till vad man får säga till en polis är det främst 5 kapitlet 3 § i Brottsbalken (här) gällande förolämpning som kan bli aktuellt. Enligt paragrafen kan den som "riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan" dömas för förolämpning. "Någon annan" innefattar även poliser. Det finns dock inom rättsväsendet en uppfattning om att poliser måste tåla mer än vad vanliga civila personer behöver göra. Detta kan man läsa om i bland annat rättsfall NJA 2004 s. 331 (här.) I rättsfallet så hade den åtalade kallat polisen för "grisar" och "svin." Högsta domstolen gjorde bedömningen att "i förevarande fall har emellertid P.R (den åtalade, min anm.) uttalat orden mera för att ge uttryck för egen ilska och fysisk smärta än i syfte att skymfa. Polismännens ärekänsla kan därför inte anses ha blivit sårad på det sätt som förutsätt för straffansvar." I rättsfallet NJA 1994 s. 557 (här) blev dock utgången en annan. Där hade den åtalade sagt "era djävla as, jag hatar er, era djävla fascistdjävlar" till två ingripande poliser. Här uttalande Högsta Domstolen att även om det bör finnas en viss tolerans hos polisen för att personer som blir föremål för ett ingripande uttrycker sig på ett mindre lämpligt sätt, så finns det ändå finns en gräns för vad som kan anses godtagbart. I det här fallet hade personen överskridit den gränsen och dömdes därför för förolämpning. Man kan därför säga att det tröskeln för att någon ska fällas för förolämpning av en polis är något högre än när det gäller en "vanlig" person, men det är fortfarande absolut möjligt. Det går inte att uppge någon exakt gräns för vad man får och inte får säga utan detta kommer alltid att vara en bedömningsfråga. Enligt 17 kap 1 § Brottsbalken (här) kan även den som med hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i dennes myndighetsutövning, eller för att tvinga eller förhindra en tjänsteman från att utföra en åtgärd i myndighetsutövning dömas för hot mot tjänsteman. Detsamma gäller om man hotar en tjänsteman för att hämnas. Hotet måste vara allvarligt menat men den hotade personen måste inte ha upplevt någon allvarlig fruktan. Polisingripande utgör en form av myndighetsutövning och denna bestämmelse kan alltså aktualiseras om man hotar en polis vid ett ingripande. Gällande polisens skyldigheter gentemot er kan 10 § i Polisförordningen (här) nämnas. Enligt paragrafen ska polisen agera så hänsynsfullt som möjligt vid kontakt med allmänheten. De ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och visa behärskning.SammanfattningSammanfattningsvis så finns det ingen skyldighet för polisen att uppvisa legitimation, men detta kan är något de bör kunna göra i de flesta situationer. Det finns inte heller någon generell skyldighet för en själv att uppvisa legitimation för polisen eller att prata med polisen. Det finns ingen rätt att förolämpa eller hota polisen, men det finns en viss acceptans för att människor kan uttrycka sig dumt vid polisingripande. Polisen ska vid kontakt med allmänheten bete sig på ett schysst sätt och visa behärskning i sitt agerande. I all sin verksamhet så ska polisen beakta behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor. Du är varmt välkommen att höra av dig igen om det är något som är oklart eller om du har fler funderingar.Vänligen,

Polisen har rätt att hälla ut omyndig persons jästa drycker

2019-03-29 i Polis
FRÅGA |Ifall jag går runt med en systembolagspåse, med alkohol i, får polisen då gå fram till mig och kräva legitimation för att styrka att jag är 20?
Fredrik Rising |Ja, det går utmärkt.Det är förbjudet att sälja (även lämna ut för den delen) alkoholdrycker till en person som inte har fyllt 20 år. Med alkoholdrycker menar jag jästa drycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. I fortsättningen, kort (och gott): jästa. (För folköl gäller motsvarande den som inte har fyllt 18 år. Jag utgår dock från att det ligger jästa med de högre volymprocenten i systembolagspåsen). Förbudet och åldersgränsen framgår av 1 kap. 5 § och 3 kap. 7 § Alkohollagen. Polisen, tillsammans med den aktuella kommunen, är ansvarig för att denna regel efterlevs (9 kap. 2 § Alkohollagen). Observera att regeln gäller själva förbudet att sälja jästa till omyndiga, inte för omyndig att inneha jästa. Lagstiftaren har dock tänkt på detta eftersom vi kan inte ha omyndiga personer som springer runt med jästa och beter sig hur som helst. Det finns nämligen en annan regel som ger polisen rätt att hälla ut (förverka) jästa om de upptäcker att en omyndig person innehar jästa (12 kap. 1 § Alkohollagen). Ett lämpligt sätt för polisen att utreda om personen i fråga är omyndig eller inte är att just fråga om personens legitimation. Skulle personen vägra att visa legitimationen kommer det sannolikt öka polisens misstankar om personens ålder. Vilket kan leda till ett ingripande med tillhörande kroppsvisitation för att förvissa sig om personens identitet (och ålder) (19 § Polislagen).Jag illustrerar det hela med ett exempel: Fredriko, 18 år, vill konsumera jästa eftersom det är en sådan fin sommardag. Fredriko frågar Sebastiano, 27 år, om han skulle kunna tänka sig köpa ut jästa till Fredriko. Sebastiano gör det (tyvärr) gladeligen. Sebastiano går in på systembolaget, plockar ut jästa, betalar, och säljer de jästa sedan till Fredriko för en billig peng. Fredriko, glad i hågen, springer sedan iväg med sina jästa. Fredriko springer dock rätt in i en poliskonstapel, som ber Fredriko att legitimera sig eftersom hen misstänker att Fredriko är omyndig. Mycket riktigt visar det sig att Fredriko är omyndig. Polisen utför då ett så kallat "direktförverkande av alkohol". Det vill säga, konstapeln tar Fredrikos jästa och häller ut de jästa framför Fredrikos ögon.(I exemplet ovan gör Sebastiano sig skyldig till "olovligt anskaffande av alkoholdrycker" [11 kap. 7 § Alkohollagen]. Även så kallat "langning" i vardagsspråk). Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

När får polis kräva att man legitimerar sig?

2019-03-29 i Polis
FRÅGA |Hej om jag tar en promenad sent på kvällen och polisen kommer kan då polisen kräva att jag ska uppge mitt namn jag fråga om jag var misstänkt för något brott och det var jag inte. Jag är helt ostraffad och helsvensk polisen så att jag var tvungen att uppge mitt namn och förtsatte jag vägra skulle jag få åka med till polisstationen. Vad hädde hänt om jag fortsätter vägra uppge mitt namn vi lever väl inte i en polisstat. Jag är en helt normal 50årig man med bra jobb men undrar om polisen får kräva vad som helst utan misstanke
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Även om uttryckliga författningsföreskrifter saknas torde det sedan lång tid tillbaka ha varit en vedertagen uppfattning att en polisman, om det är nödvändigt för att en tjänsteuppgift ska kunna fullgöras, får tillfråga en person som anträffas i polisverksamheten om hans namn och hemvist. En sådan förfrågan anses inte i och för sig utgöra något intrång i någon grundlagsskyddad fri- eller rättighet och det kan underlätta polisens arbete. Frågan är vad som händer om den okända personen vägrar identifiera sig.Totalt finns det fyra fall då polis får kräva legitimation av en okänd person: Vid skälig misstanke om brott enligt 24:2 rättegångsbalken.Vid inresekontroll enligt 9:2 utlänningslagen.När man kör fordon som kräver behörighet enligt 3:15 körkortslagen.Det som kallas polisiering enligt 14 § polislagen.Alltså om ingen av dessa fyra omständigheter är aktuella kan polisen inte kräva att du legitimerar dig. Om du inte var misstänkt för något brott skulle de troligen enbart kunna göra reglerna om polisiering gällande för att kräva din legitimation och detta regleras i 14 § polislagen. Polis får då omhänderta personen för identifiering. Enligt paragrafen krävs för ett omhändertagande att det finns särskild anledning anta att den okände är efterspanad eller efterlyst och att han med stöd av lag ska berövas friheten vid anträffandet. Vidare krävs antingen att han vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller att det finns anledning anta att hans uppgift om denna är oriktig. Utan att veta alla omständigheter hade du troligen kunnat vägra uppge ditt namn utan påföljd.Jag hoppas att detta gav dig hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,