Måste jag beställa nytt pass när jag byter namn?

2019-06-19 i Polis
FRÅGA |Hej lawline! Jag har ju bytt mitt förnam i februari 2019. Tänkte åka till Kina i September i år. Jag tänkte inte byta mitt pass förrän mitt gamla gick ut. Kan man åka på mitt gamla namn? Är det olagligt att resa med sitt gamla namn? Tack.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Att åka in med det passet som fortfarande är giltigt är inte att rekommendera då det rent juridiskt står fel förnamn och därmed inte giltig som ID-handling. Vid byte av namn bör du byta pass och nationellt identitetskort snarast, eftersom det är identitetshandlingar. I många länder är dem mycket strikta när bara en bokstav är fel i namnet, därför bör du beställa ett nytt pass med det nya namnet för att undvika problem.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Önskar dig en trevlig resa!Med vänlig hälsning,

Måste man visa upp sitt körkort till polisen?

2019-05-31 i Polis
FRÅGA |Eftersom att polisen inte har rätt till att be om legitimitation om man inte är misstänkt för brott, kan dem då be om körkort vid stick kontroller i trafiken där de kollar slumpmässiga bilar och kan polisen stoppa bilar utan att den som kör är misstänkt för att ha gjort något brott?
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger finns ingen allmän skyldighet att legitimera sig inför en polisman. Lagstöd finns endast i 14 § polislagen, som stadgar att polisen får begära att få se identitetshandling om du exempelvis är efterlyst och ska frihetsberövas. Vidare framgår av 22 § polislagen att en polisman får stoppa ett fordon under vissa förutsättningar, främst om det finns anledning att anta att någon som befinner sig i fordonet är misstänkt för brott. Att notera är dock att den som för ett körkortspliktigt fordon är skyldig att på begäran visa upp sitt körkort till en polisman vid kontroll (3 kap. 15 § körkortslagen). Att inte ha ett körkort innebär nämligen olovlig körning, vilket utgör ett brott (3 § trafikbrottslagen). Polisen är skyldig att upptäcka och förhindra brott (2 § polislagen), varför dylika kontroller får göras när det behövs.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

När får polisen omhänderta en person som har druckit alkohol eller stör den allmänna ordningen? Kan man begära att få ta del av polisens dokumentation?

2019-05-26 i Polis
FRÅGA |Jag har en vän som blivit frihetsberövad av polisen över natten. Omhändertagande för störande av ordning eller för att man är berusad? Hon hade druckit men långt ifrån det som står beskrivet i kriterierna för omhändertagande (redlöst berusad och fara för eget eller annans liv). Någon kollega som inte gillar henne ringde polisen under personalfest på allmän lokal. Hon blev fängslad och satt i förvar under natten utan förhör och utan förklaring. Ingen aggressiv person alls och måttlighetsdrickare. Visst måste det finnas ett protokoll av omhändertagandet och är det allmän handling så man har rätt att se det? /Arg vän och medborgare
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om polisen hade rätt att omhänderta din vän och om du kan begära ut protokollet med dokumentation om omhändertagandet. I mitt svar ska jag därför gå igenom vad som gäller för polisomhändertaganden i allmänhet samt vad som gäller när man vill begära ut ett sådant polisprotokoll. Längst ner i svaret hittar du min sammanfattade bedömning och förslag på vad du kan göra nu.När får polisen omhänderta en person?I situationen som du beskriver i din fråga finns det i princip två grunder som ger polisen rätt att omhänderta en person. Den ena grunden är om personen "genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna". I sådana fall kan polisen, om vissa förutsättningar är uppfyllda, omhänderta en person genom att placera den i arrest i högst 6 timmar (se polislagen 13 och 16 §). Den andra grunden är om personen "anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan" (se lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. ("LOB"), 1 §). I sådana fall får personen placeras i arrest i högst 8 timmar, eller lite längre än så om det är uppenbart att det är förenligt med hans eller hennes egna intresse (LOB, 7§).För båda dessa omhändertaganden gäller att personen ska få veta anledningen till omhändertagandet så fort som möjligt och att omhändertagandet inte ska vara längre än vad som är absolut nödvändigt. När det är fråga om ett omhändertagande enligt polislagen ska personen också förhöras. Allmänt om omhändertaganden - När är förutsättningarna för ett omhändertagande uppfyllda?Till att börja med ska sägas att ett omhändertagande är en mycket ingripande åtgärd i en enskild persons integritet. Polisen ska därför använda denna möjlighet i så liten utsträckning som möjligt. Rent allmänt kan också sägas att det ska ganska mycket till för att en person ska anses uppfylla förutsättningarna för att polisen ska få omhänderta hen. När det gäller berusning krävs det i princip, precis som du skriver i din fråga, att personen är redlöst berusad, det vill säga att personen knappt kan gå själv eller inte kan kontrollera sin kropp. Om personen inte är redlöst berusad kan ett omhändertagande ändå ske om personen utgör en fara för sig själv eller annan, t.ex. om personen kan befaras vingla ut på en trafikerad väg eller uppträder väldigt aggressivt mot andra.För att ett omhändertagande ska få ske med hänsyn till att personen stör den allmänna ordningen krävs det att verkligen rör sig om störning och att personen i princip vägrar lyssna på polisens uppmaningar att lugna ner sig eller lämna en plats. Att bara vara allmänt högljudd räknas inte som en sådan störning. Vad som räknas som en tillräcklig störning måste avgöras mot bakgrund av tiden och platsen för störningen.Slutligen kan också sägas att polisen alltid måste välja det medel som är minst ingripande för en enskild men som samtidigt uppnår resultatet som ska uppnås. Det innebär att om en tillsägelse eller ett avlägsnande räcker för att få personen att sluta med det "ordningsstörande beteendet" får polisen inte omhänderta personen genom att ta med hen till polisstationen. Detsamma gäller när någon är väldigt berusad. Om t.ex. personens vänner kan ta hand om personen eller hjälpa hen att ta sig hem ska något omhändertagande inte ske.Vad gäller i din väns fall?Mot bakgrund av det du skriver i din fråga verkar det inte som att det fanns någon tillräcklig anledning som gav polisen rätt att omhänderta din vän. Eftersom din vän hade druckit antar jag att det var ett omhändertagande enligt LOB. Om förutsättningarna för ett omhändertagande enligt LOB är uppfyllda ska polisen använda sig av den lagen istället för polislagen (det vill säga omhändertagande på grund av personens berusningsgrad istället för omhändertagande på grund av ordningsstörning). Om det du skriver i din fråga stämmer, alltså att din vän inte var så berusad att hon inte kunde ta hand om sig själv eller att hon utgjorde en fara för sig själv eller för någon annan, borde polisen aldrig omhändertagit henne! Tyvärr är det inte alltför ovanligt att polisen gör fel i dessa situationer. Polisen borde i första hand ha försökt få någon av er andra att se efter din vän. Ett annat alternativ hade varit att säga till henne att inte dricka mer eller eventuellt att lämna lokalen. Eftersom jag inte närmare känner till omständigheterna eller vet exakt hur full din vän var kan jag dock inte uttala mig med säkerhet om detta. I vilket fall som helst är ett sådant omhändertagande som polisen gjorde "den sista utvägen" för polisen och mot bakgrund av det du skriver i din fråga tvivlar jag på att polisen hade rätt att omhänderta din vän.Vad kan du göra för att begära ut protokollet?Alla omhändertaganden som polisen gör ska dokumenteras i ett protokoll (se polislagen 27 §). Sådana protokoll räknas som allmänna handlingar när de har upprättats av polisen, det vill säga när de har justerats eller färdigställts på något annat sätt. Detta innebär att var och en har rätt att begära ut protokollen (bestämmelserna som reglerar detta finns i tryckfrihetsförordningen, 2 kap. Se särskilt 10 §). Du kan alltså begära ut protokollet när det har färdigställts (vilket borde ha gjorts inom en kort tid efter själva omhändertagandet). Eftersom omhändertagandet som polisen gjorde antagligen var ett omhändertagande enligt LOB kan vissa uppgifter i protokollet dock vara sekretessbelagda (se offentlighets- och sekretesslagen 35 kap. 20 §). Detta gäller även om polisen gjorde fel vid själva omhändertagandet. Att vissa uppgifter är sekretessbelagda innebär dock inte att du inte kan begära ut själva protokollet, utan bara att de sekretessbelagda uppgifterna i så fall kommer att styrkas över. Sekretessen gäller dock till förmån för din vän som blev omhändertagen, vilket betyder att hon kan medge att sekretessen inte ska gälla i förhållande till dig. Om din vän själv begär ut protokollet eller medger att sekretessen inte ska gälla i förhållande till dig kan du alltså få ta del av alla uppgifter i protokollet även om sekretess gäller (se offentlighets- och sekretesslagen, 10 kap. 1 §). Tips och förslag på vad du kan göra nuDet kan alltså ifrågasättas om polisen verkligen gjorde rätt när de omhändertog din vän och du och din vän kan begära ut protokollet som omhändertagandet är dokumenterat i eftersom det lär räknas som en allmän handling. Om du och din vän menar att polisen gjorde fel i den aktuella situationen kan ni anmäla saken till Riksdagens ombudsmän (JO). JO utreder bl.a. polisens verksamhet och kan ge polisen kritik när de inte sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt. Din vän kan såklart också vända sig till Polismyndigheten för att lämna kritik. På JO:s hemsida kan du och din vän läsa mer om vad som gäller om ni vill upprätta en anmälan. Jag kan även rekommendera hemsidan snutkoll.se. Där finns mycket användbar information om vilka rättigheter man har och vad polisen får och inte får göra. JO:s hemsida hittar du här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Får polisen omhänderta en person i dess hem vid misstänkt självskadebeteende?

2019-05-14 i Polis
FRÅGA |Får poliser komma in i min lägenhet mitt i natten och köra iväg mig till psykakuten? Detta för att jag druckit mig full och min granne var orolig att jag skulle ta livet av mig då jag var ledsen.
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får polisen ta sig in i din lägenhet?Det finns flera tillfällen då poliser får ta sig in i en bostad och i vissa fall regleras det i polislagen. Medborgare är skyddade enligt 2:6 regeringsformen mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång, i den mån annat inte stadgas i lag. Enligt förarbetena till regeringsformen förstås med husrannsakan i grundlagens mening varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe, oavsett syftet med undersökningen.I praktiken är det inte ovanligt att polisen måste göra intrång i slutet utrymme. En typsituation föreligger då polisen måste tränga in i ett bostadshus eller i annat utrymme för att förebygga en fara som hotar en eller flera människor eller i annat fall för att bereda enskilda personer hjälp. En annan allmän förutsättning är att den skada och de olägenheter i övrigt som följer av ett ingrepp inte får stå i missförhållande till dess syfte, agerandet ska alltså vara proportionellt. I ditt fall har poliserna fått information om att du kanske tänkte skada dig själv eller begå självmord.Det har inte ansetts finnas anledning att i lagtexten uttryckligen nämna den speciella situationen att någon kan befaras begå självmord; enligt förarbetena är det emellertid uppenbart att polisen liksom tidigare bör ha både skyldighet och befogenhet att ingripa för att förhindra sådant. I sådana situationer är det nödvändigt att falla tillbaka på den allmänna nödrättsbestämmelsen i 24:4 brottsbalken vilket ger polisen tillstånd att ta sig in i din lägenhet utan ditt godkännande.Om det har uppståt några skador på lägenheten i samband med att polisen tog sig in kan frågan om skadeståndsanspråk uppstå. Att något skadeståndsansvar för staten inte uppkommer, om en nödsituation verkligen förelegat, torde visserligen vara klart; i ett sådant fall torde emellertid ett skadeståndsansvar under vissa omständigheter åvila den till vars förmån åtgärden har vidtagits. Om det emellertid i efterhand visat sig att någon nödsituation inte förelåg, kan det dock hävdas att staten bör svara för eventuella skador som uppkommit på grund av polisens handlande även om polismannen var i god tro. Men rättsläget torde ej vara helt klart på denna punkt.Får polisen köra dig till psykakuten?Enligt 11 § polislagen får en polisman omhänderta en person, om Polismyndigheten enligt en särskild föreskrift har befogenhet att besluta att någon ska omhändertas. Omhändertagandet får ske om de angivna förutsättningarna föreligger enligt den särskilda föreskriften och om dröjsmål med omhändertagandet innebär fara för liv eller hälsa eller någon annan fara. Polismannen ska så skyndsamt som möjligt anmäla omhändertagandet till sin förman, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå. En föreskrift som reglerar då polisen får omhänderta en persons finns i 47 § lagen om psykiatrisk tvångsvård. Här står att Polismyndigheten får besluta att omhänderta en person, om det föreligger skälig anledning att anta att denne lider av en allvarlig psykisk störning och därför är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp.Ett omhändertagande av en person kan tänkas bli aktuellt t.ex. för att förhindra ett självmord eller för att avvärja att någon i personens omgivning blir skadad. En persons beteende kan också vara sådant att det föreligger en omedelbar fara för personens egen hälsa och att hans eller hennes behov av hjälp därför framstår som överhängande. Bedömningen av om förutsättningarna för ett omhändertagande är uppfyllda kan naturligtvis ibland bli något begränsade vid tillfället för polismans ingripande. Den omhändertagne får då föras till en sjukvårdsenhet som kan ge stöd och behandling. Således finns det möjligheter för polisen att med tvång köra dig till en sjukvårdsenhet för behandling om de vid en första prövning finner det nödvändigt. Jag hoppas att detta var svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Slå polis när den äter lunch- är det misshandel eller våld mot tjänsteman?

2019-06-13 i Polis
FRÅGA |Hej!Jag pluggar på polishögskolan i Stockholm och har precis haft tenta i Juridik där en av frågorna kändes lite märklig.Frågan löd:"Du arbetar som polis inom ingripandeverksamheten och väljer att en solig dag äta lunch med dina kolleger på en uteservering. Plötsligt kastar en person en tom glasflaska mot en av dina kolleger som träffar denne i huvudet och orsakar smärta, svullnad, sårskador och blåmärken. Kollegan har aldrig innan haft någonting med gärningsmannen att göra."Utifrån dessa förutsättningar gavs 5 svarsalternativ varav ett skulle ringas in.Alternativen är:•Våld eller hot mot tjänsteman•Misshandel•Övergrepp i rättssak•Våldsamt motstånd•Inget av dettaNu var enligt facit Misshandel rätt. Vilket jag inte riktigt kan förstå. I min värld och även när jag läser kap 17, 1§ BrB så kommer jag inte fram till annat än att det bör ligga under Våld mot tjänsteman. Trots att lunchen intas på en uteservering iförd uniform bör väl det ändå klassas som om att man är i tjänst och utför myndighetsutövning? 1st 17kap 1§ BrB beskriver att den som med våld eller hot om våld hindrar en tjänsteman från sin myndighetsutövning döms till Våld mot tjänsteman. Bör inte detta caset falla under denna brottsbeskrivning, då följderna av GMs agerande resulterar i att polisen hindras från sin myndighetsutövning i eventuell utryckning? Tacksam för svar
Natasha Fathifard |Hej och välkommen med din fråga till Lawline!Ja, när en person slår en annan person bedöms det normalt som misshandel. Men du har även rätt i att det kan falla under myndighetsutövning då det handlar om poliser. För att göra det måste vi bedöma om polisen är under myndighetsövning. Det står i din fråga att polisen äter lunch på uteservering med sina kollegor, vilket kan anses som att han har lunchrast och därför får polisen hålla på med privata sysslor. Å andra sidan har poliser enligt 16 § Polisförordningen skyldighet att ingripa när de inte är i tjänst varför det kan argumenteras för att en polis som befinner sig på uteservering i uniform väldigt ofta måste anses som myndighetsutövning. Jag kan hänvisa till NJA 1952 s. 512 där misshandel av en tulltjänsteman ansågs ha skett under dennes tjänsteutövning trots att den företagits under en lunchrast.Det som jag skulle bedöma är avgörande för frågan är uniformen. Ser gärningsmannen utifrån polisernas uniformer att de är poliser och därav kastar glasflaskan på polisen, bedömer jag det som våld mot tjänsteman. Men om poliserna sitter i sina civilkläder och glasflaskan kastas på en av poliserna, då klassar jag det som misshandel, eftersom avsikten hos gärningsmannen antagligen inte varit att faktiskt slå en polis. Om det inte nämns något om uniformer i tenta-frågan, så kan jag hålla med om att det är lurigt och därför borde egentligen ''misshandel'' och '' våld mot tjänsteman'' vara godkända svar med tanke på att man kan argumenetra för båda. Men om uniformerna nämns i frågan, är frågan tydlig och det blir lättare att bedöma vilket brott det faktiskt rör sig om.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Uteblivit från sammanträde hos övervakningsnämnden

2019-05-30 i Polis
FRÅGA |Hej, om jag är efterlyst för att ha uteblivit från möte hos övervakningsnämnden, får polisen gå in i bostaden då?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar ytterst om din rätt till skydd för din personliga integritet, och närmare bestämt om det kan anses utgöra en proportionerlig inskränkning i din rätt till skydd för personlig integritet att det, med hänsyn till de ändamål som ligger till grund för ett sådant intrång i din bostad, i ett demokratiskt samhälle kan anses nödvändigt att polisen bereder sig tillgång till din bostad. Enligt grundlag är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång (2 kap. 6 § regeringsformen (RF)). Var och en är även skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten (2 kap. 6 § 2 st. RF). Rätten till skydd mot husrannsakan och liknande ingrepp, samt intrång i den personliga integriteten får dock begränsas genom lag om syftet med begränsningen är att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap. 20 § 1 st. p. 2 RF). Det kan t.ex. vara frågan om att främja effektiv lagföring av brott. Så straffprocessuella tvångsmedel som t.ex. husrannsakan eller åtgärder i övrigt som vidtas i syfte att utreda eller lagföra brott, eller i brottspreventivt syfte kan vara godtagbara under förutsättning att åtgärderna är proportionerliga och nödvändiga i förhållande till det ändamål som har föranlett åtgärden.En polisman får vid sökande efter en person som med laga stöd ska omhändertas enligt lag bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad eller till annat hus, rum eller ställe som tillhör eller disponeras av honom eller henne (20 § polislagen). Om en villkorligt frigiven har undandragit sig övervakningen och omständigheterna föranleder det, får övervakningsnämnden förordna att den frigivne skall omhändertas (26 kap. 22 § brottsbalken). Alltså, om du är villkorligt frigiven och inte infinner dig vid övervakningsnämndens sammanträde finns möjlighet att besluta om omhändertagande av dig. Detsamma gäller om du står under skyddstillsyn. Det innebär att du, vilket du redan tycks ha blivit, blir efterlyst. Polisen har då mycket riktigt rätt att bereda sig tillträde till din bostad. Så snart polisen har gripit dig kommer de att föra dig till häkte. Ett sådant frihetsberövande får vara i högst en vecka, men kan förlängas ytterligare en vecka om det finns synnerliga skäl. Om du är dömd till skyddstillsyn kan övervakningsnämnden begära att åklagaren ansöker hos tingsrätten om att skyddstillsynen ska undanröjas, och att tingsrätten istället dömer till fängelse eller annan påföljd. Om du däremot är under övervakning eller villkorligt frigiven från anstalt har övervakningsnämnden möjlighet att förverka en del av den tid som återstår av fängelsestraffet.Sammanfattningsvis är svaret ja, polisen får bereda sig tillträde till din bostad om du är efterlyst för att ha uteblivit från ett sammanträde hos övervakningsnämnd.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Får polisen felparkera?

2019-05-17 i Polis
FRÅGA |Får en polis ställa sig på en trottoar i 10 minuter med motorn på för att ett av de två poliserna i bilen ska in och köpa mat på en grekisk restaurang? De borde väl behöva parkera som vanligt folk?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Trafikregler och parkeringsregler gäller såväl för polisen som andra medborgare. Det kan finnas skäl då det är motiverat att polisen bryter mot trafik- och parkeringsregler (till exempel under utryckning). Däremot har polisen inte rätt att parkera på trottoaren för att de ska handla mat.Vänligen,

Visa eller överlämna körkort vid poliskontroll?

2019-04-30 i Polis
FRÅGA |Vid en poliskontroll när man framför ett fordon - måste man VISA eller måste man ÖVERLÄMNA sitt körkort?Finns det någon regel för hur långt ner man måste ta ner sidorutan, men än att man ska kunna prata med varandra och vid begäran kunna göra ett alkotest?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller regler om körkort aktualiseras körkortslagen.Enligt 3 kap. 15 § körkortslagen är den som kör en personbil, lastbil, buss, motorcykel eller moped klass 1 skyldig att ha med sig sitt körkort. Vidare fastställs i 3 kap. 15 § 2 stycket att körkortet ska överlämnas för kontroll vid begäran av en bilinspektör eller en polisman. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot denna bestämmelse döms enligt 9 kap. 2 § körkortslagen till penningböter. Sammanfattningsvis måste du alltså överlämna ditt körkort för kontroll vid begäran av en polisman. Vad gäller frågan om sidorutorna finns det ingen bestämmelse som reglerar hur långt dessa måste hissas ned. Som du själv skrev bör de dock hissas ned tillräckligt långt för att man ska kunna prata med varandra och vid begäran göra ett alkotest.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,