Anmälan vid missnöje i vården

2018-04-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur gör man en bra anmälan när man är missnöjd med vården? Vi förlorade vårt barn i vecka 36 och känner att det kunde ha förhindrats om mvc tog oss på allvar när jag hade självklara symtom på havandeskapsförgiftning.
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Först och främst beklagar jag verkligen förlusten av erat barn.Självklart ska du som patient ha rätt till bra vård av god kvalitet. Upplever du att den vård du fått har varit bristfällig, eller till och med felaktig, kan du anmäla dessa fel eller brister. Först och främst: Kontakta den ansvariga vårdpersonalenInnan du går vidare och anmäler ett klagomål ska du först ta kontakt (skriftligt eller e-post) med den vårdpersonal som har undersökt och/eller behandlat dig. De har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och svara på dessa. Behöver du stöd i att föra fram dina synpunkter eller klagomål kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. Patientnämnden kan även hjälpa dig att få dina klagomål besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här.Därefter: Gör en anmälan hos Inspektionen för Vård och OmsorgVid allvarligare händelser inom vården kan man anmäla dessa till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Med allvarliga skador menas exempelvis att vården leder till att någon får bestående skador, ett ökat behov av vård, eller att någon avlider. På IVOs hemsida hittar du mer information om anmälan samt en blankett du kan använda dig av. I din anmälan bör du vara tydlig med om du enbart vill anmäla sjukhuset eller även läkaren. Som huvudregel utreder inte IVO händelser som ligger längre än två år tillbaka i tiden.Behöver du hjälp tillhandahåller IVO en upplysningstjänst där du kan få råd och guidning kring hur du ska göra din anmälan: 010-788 50 00.Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till.Vänligen,

Vad gäller vid bältesläggning på psykiatrin?

2018-04-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag arbetar inom psykiatrin och har en fråga gällande tvångsåtgärder. En patient bältas, vilket ju är en tvångsåtgärd. Patienten får medicinering (injektion) under bältesläggningen vilket patienten accepterar. Frågan är om det ingår i ramen för tvångsmedicinering i och med att han är bältad. Vi har olika åsikter om detta och vill verkligen veta hur det är. Patienten ger ju sitt samtycke, men är bältad. Vad gäller?Tack på förhand.
Joakim Hassini |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Vilken spännande fundering ni har! Jag tolkar din fråga som att den handlar om vad som kan gälla vid tvångsåtgärder (i detta fall bältesläggning). Om jag har tolkat din fråga fel är du välkommen att skicka in en ny!Jag kommer strukturera upp svaret nedan så du kan följa vad som gäller.Tillämpligt lagrumLagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).Vad gäller?Jag vill börja med att nämna att bältesläggning är en hårt reglerad tvångsåtgärd i Sverige vilket betyder att den endast får tillämpas under vissa förutsättningar. Dessa bygger främst på att patienten ska vara en omedelbar fara för sig själv och andra personer i dess närhet. Vid bältesläggning (som bör vara kortvarig), ska patienten övervakas med jämna mellanrum av personal. För att förlänga bältesläggning i mer än fyra timmar krävs synnerliga skäl (återigen alltså starka skäl). Det är endast chefsöverläkaren som kan ordinera och avbryta en bältesläggning, allt detta framkommer av 19 § LPT. Jag hittar ingen specifik bestämmelse som föreskriver att man får lov att tvångsmedicinera patienter som är "bältade". Men, det är emellertid så, att när en patient ligger såpass stilla under så lång tid som de kan göra vid sådana tvångsåtgärder som bältesläggningar kan vara, så ges blodförtunnande mediciner i förebyggande syfte (primärt för att förhindra blodproppar). Det är inte heller otänkbart att eftersom patienterna som ordineras såpass integritetskränkande åtgärder som bältesläggningar faktiskt är, kan tvångsmedicineras med lugnande mediciner eller liknande. SlutsatsJag hittar ingen specifik bestämmelse om medicinering skulle ingå i ramen för vad som gäller vid bältesläggning. Men det är alltså inte otänkbart att chefsöverläkaren har dessa befogenheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Preskriptionstid för patientskadeersättning

2018-04-03 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, Har en liten undran. När jag fick sonen hade vi det väldigt kämpigt med förlossningen, Vattnet gick den 23 Augusti 2008,men blev igångsatt först den 26 Augusti, det hela gick väldigt långsamt och sluta med akut kejsarsnitt då sonen fick syrebrist. Sonen har idag Adhd och nu har vi nyss fått reda på att han även är lätt utvecklingsstörd och det lutar åt att det berodde på förlossningen. Då han fick syrebrist. Finns det nån möjlighet till skadestånd så här långt efter.
Roksana Jurenczyk |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vad säger lagenDen som drabbas av en skada inom sjukvård kan ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Patientskadeersättning kan lämnas för personskada på patient om det finns övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av vård och liknande åtgärder. Detta under förutsättning att skadan hade kunnat undvikas genom ett annat utförande som i efterhand från en medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt (6§ patientskadelagen).Du måste väcka talan inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades. Det innebär att skadan som din son har fått preskriberas i augusti 2018 (23§ patientskadelagen). Var vänder man sig Om du vill anmäla fel eller brister i sjukvården ska du vända dig till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Om din anmälan går vidare kommer IVO skicka den vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN är en statlig, domstolsliknande myndighet som prövar behörighetsfrågor beträffande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Om du vill ha ersättning för felet ska du kontakta vårdgivarens försäkringsbolag: Patientförsäkringen LÖF. Det är patienten som har bevisbördan för att det finns en samband mellan vården och skadan, det måste finnas en övervägande sannolikhet att skadan är orsakad av vården. I praktiken kommer LÖF göra en utredning och om de inte finner något orsakssamband mellan den uppkomma skadan och vården ska patienten bevisa att ett sådant samband existerar. Skadestånd istället för patientskadeersättning Enligt 18 § patientskadelagen kan den som drabbas av en skada även välja att få ut skadestånd istället för patientskadeersättning. I så fall väcks talan inför tingsrätten. Något att tänka på är att det är normalt en mindre krävande process att få patientskadeersättning. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Vänligen

Vilken kostnad uppkomma vid förlossningen?

2018-03-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, en av mina söner skall i april gifta sig med sin stora kärlek från Bosnien, hon är gravid sedan senaste besöket i höstas. Min fråga gäller själva förlossningen som ligger i slutet av maj. Är kostnaden för denna något som min son måste ta ( han jobbar som lastbils chaufför ) eller finns någon möjlighet att landstinget/försäkringskassan täcker kostnaden.
Amanda Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om din son behöver stå för kostnaden av förlossningen vid svenskt sjukhus. Rätten till subventionerad vård styrs i första hand av patientens folkbokföringsadress när denne söker vård. Även asylsökande har rätt till subventionerad vård.Skulle din sons framtida fru vara folkbokförd inom landstinget vid tiden för hennes inskrivning kommer det lokala landstinget betala nästan hela kostnaden. Om det handlar om en normalförlossning med smärtlindring där mamman och barnet eller barnen får åka hem efter ett dygn. För detta betalar man hundra kronor.Sverige har inget avtal med Bosnien om subventionerad vård så i andra fall ska vårdtagaren stå för hela kostnader. I liknande fall där mamman endast hade uppehållstillstånd fick de betala en full avgift på 60 000 kronor.Hoppas det besvarar din fråga!

Vård hos två olika psykologer samtidigt.

2018-04-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Min psykolog har fått reda på att jag även går till en annan psykolog, där jag diskuterar en annan problematik som inte alls berör den problematik som jag bearbetar hos denna psykolog. Hon har sagt att det är emot lagen att gå till två olika vårdsgivare och att jag bör välja mellan de båda. Stämmer det att man inte får gå till två olika psykologer?
Sandra Ibrahim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du går hos en psykolog anses du vara en patient och Patientlagen är därmed tillämplig. En av principerna som vården bygger på i Sverige är den s.k. valfrihetsprincipen (se. Patientlagen 9 kap. 1 §). Denna innebär att en patient ska har rätt att välja utförare av sin vård under förutsättning att vården är offentligt finansierad och att det handlar om öppen vård. Med offentligt finansierad menas att inrättningen psykologen jobbar på får medel av staten för att bedriva vård. Detta innebär att det inte spelar någon roll huruvida psykologen arbetar på en privat klinik eller offentlig så länge vården finansieras av kommunen, landstinget eller staten. (se vidare på s. 125 i Propositionen till lagen). Begreppet öppen vård träffar all vård där man inte blir inlagd. Av detta framgår att du som patient har rätt att välja utförare av din vård. Ingenstans finns det reglerat att du endast får gå hos en psykolog åt gången. Vårdas du dessutom för två olika problem hos dessa olika utförare av din vård finns inga hinder mot att välja två olika utförare för vardera problem. Bästa hälsningar,

Klaga på vård

2018-04-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag sökte hjälp på Vc pga svullen magen ont i bröstet svårt att andas, underläkare undersökte mig och beskrivde mina besvär som ångest och sa att jag måste träna! Nästa dag kunde jag dött sökte hjälpt via akuten hade två liter vatten i lungor plus lunginflammation, va inläggd i 8 dagar, jag mår inte bra och tänker att jag kunde dött pga hennes felbedömning, vad gör jag nu!mvh
Victoria Najafi |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som patient har du rätt till att få bra vård av god kvalitet. Om du är missnöjd med den vård du har fått kan du lämna synpunkter eller klagomål på flera olika sätt. Till en början kan du kontakta den mottagning du fick din vård på och meddela vilket fel de har begått, då de har en skyldighet att ta emot och svara på dina åsikter. På mottagningen kan du kontakta den vårdpersonal som undersökte dig. Du kan också kontakta chefen för enheten om du inte är nöjd med vårdpersonalens förklaring, eller om du inte tycker att kontakten med personalen fungerar. Berätta om dina erfarenheter och vad du har synpunkter på. Detta kan du göra muntligt eller skriftligt genom brev eller via e-post.I andra hand kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region och göra invändningar för den vård du fått. Patientnämnden gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte heller ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är istället att beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre. Om du fortfarande inte får den hjälp som du krävt i tidigare led kan du dessutom anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO utreder anmälningar om allvarligare händelser inom vården. Det kan vara händelser där en patient har fått en bestående skada, ett väsentligt ökat behov av vård eller att någon har avlidit.Sammanfattning1. Kontakta den vårdcentral du fick din vård hos. 2. Kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. 3. Kontakta IVO. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Rätt till operation snarare än smärtstillande?

2018-03-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående vilken rätt man har till vård i Sverige. Jag lider av smärtsamma åderbråck vilket jag sökt offentlig vård för.Enligt läkaren har jag inte rätt till behandling(operation) då jag inte har tillräckligt stora problem enligt landstingets riktlinjer. Jag fick utskriven smärtstillande medicin och sömnmedicin. Jag hänvisades till privat vård bekostad av mig själv om jag önskar behandling i form av operation vilken läkaren också säger kommer att lösa problemet med smärtan.Min fråga är alltså. Om en patient har smärta till följd av en sjukdom som går att bota med operation, har patienten rätt till den behandlingen eller har patienten endast rätt till medicinering(smärtstillande läkemedel) mot symptomen(smärtan)?Om rätt till behandling föreligger, vart överklagas ett sådant beslut om nekad vård?Tack på förhand
Gustav Daun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Tyvärr går det inte att överklaga ett beslut om nekad vård. Landstinget har även en rätt att själv bestämma bl.a. vilken vård som en viss åkomma ska berättiga till, så länge vården kan sägas uppfylla kraven i hälso- och sjukvårdslagen. Lagen är dock väldigt vagt formulerad, och ger inte patienten någon rätt att kräva olika saker av landstinget. Jag skulle i vilket fall rekommendera att läsa igenom vårdguidens information om vad du kan göra i det fall du är missnöjd med vården. Med vänliga hälsningar,

Tystnadsplikt inom den enskilda hälso- och sjukvården

2018-03-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |En pensionerad leg terapeut har tagit emot patienter privat och inte tagit egentligt arvode men fått kontanter för att täcka upp resa till patient. Liten ort och skvallret gick om patienterna mm. Då tog leg terapeut själv kontakt med patientens fd arbetsgivare, för att stävja rykten och presentera sig. Under mötet har de talat om patienten, dock inte vad som sagts i terapi. Patienten mår dåligt att terapeuten indirekt bekräftat att denne är patient, inför fd arbetsgivare. Leg ter hävdar inget fel begåtts gällande sekretess. Vad säger lagen?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Sekretessfrågor inom hälso- och sjukvård som bedrivs av en enskild näringsidkare är reglerade i Patientsäkerhetslagen (PSL). Med hälso- och sjukvård i PSL avses verksamhet som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1:2 PSL). i HSL 1:1 anges att lagen gäller för samtliga vårdgivare. Med vårdgivare avses, bland annat, enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (2:3 HSL). Frågan är dock om x (den pensionerade terapeuten) överhuvudtaget är en enskild näringsidkare. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13:1 IL). Det ska alltså vara fråga om en verksamhet som bedrivs med vinstsyfte och en viss varaktighet. Du skriver att x inte tar betalt för sina tjänster, det tyder på att x inte bedriver sin verksamhet med vinstsyfte. Det innebär att x inte kan anses som en enskild näringsidkare och då inte heller bedriver en sådan hälso- och sjukvård som omfattas av lagen. Då borde inte heller den verksamhet som x bedriver vara underkastad Patientsäkerhetslagens regler om tystnadsplikt. Om det är så att x vanligtvis brukar ta betalt för sina tjänster, och detta bara är en undantagssituation, och han därmed ska anses som en enskild näringsidkare så ska han ju också vara omfattad av Patientsäkerhetslagens regler om tystnadsplikt i 6:12-16 PSL. X får då inte obehörigen röja vad x i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (6:12 PSL). Jag tycker att det låter väldigt olämpligt att x ringer upp patientens före detta arbetsgivare och pratar om patienten, även om det vore välment och även om det inte var uppgifter som har kommit fram under terapin. Alla uppgifter om patienten som är av personlig art är omfattad av tystnadsplikten. Hoppas du fick svar på din fråga! mvh