Vad innebär lämplighetskravet i 23 § LSS, och vilka måste uppfylla kravet?

2019-12-19 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Vad innebär lämplighet i övrigt enligt 23 paragrafen LSS?Ska både bolaget och företrädare uppfylla detta krav?Om ett bolag har skatteskulder och hela styrelsen avgår är bolaget fortfarande olämpligt då?Tacksam för svar
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vilka omfattas av tillståndsplikten i LSS?23 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) handlar om tillstånds- och anmälningsplikt. Enligt 23 § första stycket LSS får inte en enskild person utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg bedriva verksamhet med stödinsatser på ett yrkesmässigt sätt. Tillståndsplikten omfattar både fysiska och juridiska personer. En fysisk person är en människa, medan en juridisk person är en personsammanslutning som har egen rättskapacitet, det vill säga som kan skaffa sig rättigheter och ta på sig skyldigheter, exempelvis ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.Stödinsatserna som inte får bedrivas utan tillstånd räknas upp i 9 § 2-10 punkten LSS, och är till exempel personlig assistens, ledsagarservice, boende i familjehem eller korttidstillsyn.Enligt 23 § andra stycket LSS krävs också kunskap om andra regler kring verksamheten är vad som bestäms i LSS, till exempel arbetsrättsliga regler, eller regler som styr vilken i bolagsform verksamheten bedrivs. I fråga om en juridisk person ska prövningen inrikta sig på VD och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i företaget, Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, Bolagsmännen, om verksamheten bedrivs genom handelsbolag eller kommanditbolag, och Personer som direkt eller indirekt har ett väsentligt inflytande över verksamheten, exempelvis en aktieägare, om personer har väsentligt inflytande över verksamheten. Vad menas med lämplig i övrigt, och vilka måste uppfylla lämplighetskravet?Enligt 23 § tredje stycket LSS krävs att personen bedöms vara lämplig i övrigt. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga personer som är utpekade i 23 § andra stycket LSS bedöms lämpliga. Detta innebär att VD, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, bolagsmän, och alla andra som direkt eller indirekt kan tänkas ha en väsentligt inflytande över verksamheten måste uppfylla lämplighetskravet.Vid bedömningen av lämplighet ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, övrig laglydnad och andra omständigheter av betydelse beaktas (23 § tredje stycket LSS). Vid bedömningen ska ekonomisk skötsamhet vägas in, det vill säga att de uppräknade personerna skött redovisning, betalning av skatter och arbetsgivaravgifter med mera, eller om de till exempel blivit utsatta för näringsförbud eller försatta i konkurs. Hänsyn ska också tas till brottslighet av förmögenhetsrättslig karaktär, exempelvis bedrägeribrott, eller skattebrott. Även vålds- och sexualbrott borde kunna vägas in vid en prövning. Enbart det faktum att en person dömts för ett brott ska inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllts utan man får göra en helhetsbedömning i varje enskilt fall, med utgångspunkt i den verksamhet som ska bedrivas.Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!

Ärr efter operation - möjlighet till ersättning

2019-12-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan jag få ersättning för ärr och försämrad rörlighet efter en operation?
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Många försäkringar kan ge ersättning för ärr och en del försäkringar täcker även skador som uppstått till följd av en operation. Det är vanligt förekommande att personförsäkringar lämnar ersättning för vanprydande ärr som uppkommit till följd av behandlingar eller olyckor. Det är därför bra att se över vad ens försäkringar täcker. För att man ska ha rätt till ersättning krävs att ärret är bestående. En bedömning av huruvida ärret är bestående eller inte har enligt försäkringsbolagen ansetts kunna göras tidigast ett år efter skadetillfället. Det är alltså först efter ett år som försäkringsbolagen kan bedöma ärret och eventuellt lämna ersättning om man uppfyller kraven för att ha rätt till sådan ersättning. Viktigt är dock att inte vänta för länge då rätten till ersättning kan gå förlorad. Det är därför bra att vända sig till försäkringsbolaget och höra efter så snart som möjligt. Efter tio år är det alltid för sent att anmäla en sådan skada eftersom rätten till ersättning då har preskriberats.Om det är så att man drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård finns det en möjlighet att man har rätt till ekonomisk ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. För att ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska rent objektivt även ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt en medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett mindre riskfyllt sätt, 6 § PSkL. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill patientskada enligt patientskadelagen. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada enligt patientskadelagen. Att en behandling inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation räcker nämligen inte för att få ersättning enligt patientskadelagen utan det krävs alltså att skadan ska ha varit möjlig att undvika. Likaså här är den yttersta tidsgränsen för att anmäla en sådan skada tio år efter det att skadan orsakades. Efter det är möjligheten att erhålla ersättning för en patientskada preskriberad, 23 § PSkL.Sammanfattning Då många försäkringar kan ge ersättning för ärr och övriga vanprydnader rekommenderar jag att du vänder dig till ditt försäkringsbolag omgående och pratar med en skadereglerare om vad som kan gälla i ditt fall. Om det skulle vara så att du drabbats av en skada i samband med hälso- och sjukvård, som hade kunnat undvikas om ett medicinskt förfarande utförts på ett annat sätt eller om ett annat tillgängligt förfarande som också var mindre riskfyllt valts, kan du ha rätt till ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Landstingen och regionerna samt privata vårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region har patientförsäkringen tecknad hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). På deras hemsida hittar du mer information om vad som gäller angående eventuella patientskador och där kan man också göra en anmälan, deras hemsida hittar du här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt! Med vänliga hälsningar,

Finns det rätt till hemtjänst trots att man är gift?

2019-12-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja veta vart jag kan vända mig för att få tillgång till dom lagar som gäller hemtjänst och biståndbedömning av äldre?Min far är kroniskt sjuk i KOL och efter 19år med denna sjukdom har han även fått följdsjukdomar som påverkar hans hjärta med mera. Jag har vid två tillfällen nu ringt deras kommuns biståndsbedömmare då han behöver hjälp i hemmet . Efter varje samtal har dom som dom ska återkommit till honom inom 2 arbetsdagar. Men varje gång har dom börjat tala om avslag utan att faktiskt talat med honom om varför han söker eller vilka problem han har. Deras motivering har varit att han är gift, men hans maka (min mor) jobbar fortfarande så hon kan inte ta hand om honom när hon är på jobbet. Till följd av den hårda stress hon lever under med att sköta ett heltidsjobb, ta hand om ett helt hushåll (som dom innan han blev så här sjuk delade 50/50) samt hjälpa honom med dom problem han har när hon väl är hemma har gjort att hon fått hål i tarmen pga stress. Detta är ett akut tillstånd som uppstår när hon stressar för mycket och läkarna vill att hon går ner i varv för att det inte ska bli permanent. Kan man verkligen som gift inte få rätt till hemtjänst? Bör även tillägga att senaste gången han skrevs in på sjukhus konstaterade läkaren att han hade dött hemma av syrebrist om slumpen inte varit så att min mor råkade vara hemma sjukskriven, allt detta och mer har kommunen fått intyg på av avdelningen han senast var inlagd på.Tack på förhand
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om hemtjänst och bistånd finns i socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänsten är en ramlag vilket innebär att den i princip inte reglerar rättigheter för den enskilde utan beskriver vilka skyldigheter kommunerna har. Lagen reglerar all social verksamhet i kommunerna, innefattande t.ex. hemtjänst och bistånd. Då SoL är en ramlag finns inte detaljerat beskrivet när bistånd eller hemtjänst ska ges, mycket har därför fått växa fram genom praxis eller vad som uttalats i förarbeten. Praxis bildas genom att en enskild fått avslag och överklagar beslutet för prövning av domstol. Det finns i lagen ett undantag från principen om ramlag; i 4 kap. 1 § SoL finns en rättighetsparagraf som stadgar:"Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv."Det är inom ramen för stödet till livsföringen i övrigt som t.ex. hemtjänst kan beviljas. Insatserna är dock inte specificerade utan det enda som sägs är att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. För vissa grupper har socialtjänsten dessutom ett särskilt ansvar, bland annat för äldre (jfr 5 kap. 4-5 § SoL). I bestämmelserna om äldre anges en värdegrund som innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det ska vara möjligt att bo hemma i första hand genom hjälp av t.ex. hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm m.m. Exakt vad begreppet skälig levnadsnivå innebär är dock svårt att precisera. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen ska begreppet inte preciseras allt för snävt med anledning av att det ska göras en individuell bedömning i det enskilda fallet. Av förarbeten till den tidigare socialtjänstlagen framgår att det förutsätts att andra resurser i en hushållsgemenskap används för att tillgodose eventuella behov av hjälp och stöd. Detta gäller främst i fråga om makar och sambor. Att dessa ger varandra viss praktisk hjälp, som till exempel sköta hem och hushåll, är normalt och ska beaktas vid en biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § SoL. Däremot kan inte mera omfattande vårdbehov anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom en familj. I sådana fall finns rätt till bistånd även om det finns andra vuxna i familjen (prop. 1996/97:124 s. 168 och prop. 2008/09:82 s. 12). Enbart det faktum att en hjälpsökande har en make/maka eller sambo innebär dock inte att det inte finns någon rätt till bistånd i form av hjälp i hemmet. För att kunna bedöma om behovet kan tillgodoses genom resurser i hushållsgemenskapen måste en sammantagen bedömning göras av vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet och hur familjens situation ser ut. Socialnämnden kan inte avslå en ansökan om hemtjänst med hänvisning till att andra anhöriga än make/maka eller sambo kan tillgodose hjälpbehovet. Detta innebär att nämnden inte kan väga in andra anhörigas (till exempel vuxna barn) möjlighet att hjälpa till i bedömningen om behovet kan tillgodoses på annat sätt (prop. 2005/06:115 s.156).Min rekommendation i ditt fall är att din pappa ansöker om bistånd i form av hemtjänst. Socialtjänsten ska i sådana fall utan dröjsmål inleda en utredning som ska utmynna i ett beslut. I utredningen ska det göras en helhetsbedömning i det individuella fallet, i vilket det även ska tas hänsyn till din mammas mående. Att dina föräldrar är gifta innebär således inte per automatik att bistånd inte ska medges. Då det ska göras en individuell helhetsbedömning kan det vara en god idé att redan vid ansökan redogöra för din mammas mående.Om din pappa får avslag på ansökan har han rätt att få det skriftligt. Avslaget kan överklagas inom tre veckor från att han tog emot beslutet. Vid en överklagan kommer biståndshandläggaren först göra en bedömning av om det finns skäl att ändra beslutet, i annat fall skickas det vidare till förvaltningsrätten för prövning av domstol.För det fall att din pappa får avslag på sin biståndsansökan och ni önskar hjälp med överklagan av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Det går även bra att kontakta mig om något i svaret är oklart. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra när man skada uppstått till följd av felaktig sjukvård?

2019-11-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag gick till min husläkare med en knöl vid sköldkörteln tidigare i år. Denne skrev en remis till sjukhus för provtagning. Efter nån vecka fick jag komma tillbaka och de meddelade att jag hade sköldkörtelcancer och de hade bestämt tid för operation ca 2 månader framåt. Under tiden innan operation gjordes ytterligare kontroller på exempelvis stämband och lymfkörtlar utan att någon cancer hittades. Jag uttryckte då oro inför att deras diagnos var fel; jag trodde inte att jag hade cancer.Ingen lyssnade och varje gång träffade jag nya läkare som bara läste journalen istället för att lyssna på mig. De opererade mig och gjorde en total borttagning av hela sköldkörteln, inte bara knölen.Efter analyserades sköldkörteln och de kunde konstatera att jag inte hade cancer; jag var feldiagnostiserad.Det är vanligt med knölar runt sköldkörteln, och bara en av tio är cancer. De bör göra flera tester och vara mkt försiktiga att dra snabba slutsatser på bristande underlag.Idag och resten av mitt liv måste jag äta mediciner för att jag saknar sköldkörtel.Jag bör kunna ställa någon till svars för detta. Så här kan man inte få agera mot en människa.Vart riktar jag krav om ansvar?
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad man kan göra när skada uppstått till följd av felaktig vård. Inledningsvis vill jag poängtera att man har en rätt att anmäla sjukvården om man upplever att man blivit felaktigt behandlad. En sådan anmälan gör man hos inspektionen för vård och omsorg, IVO. När du gjort en anmälan kan IVO skicka vidare denna till HSAN (kammarkollegiet) som i sin tur skickar frågan vidare till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd vilken prövar behörighetsfrågor beträffande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Om det konstateras att ett fel har begåtts och att skada har uppstått till följd av den felaktiga vården har du rätt till patientskadeersättning (6 § Patientskadelagen). En förutsättning för ersättning är dock att anmälan görs inom 10 år från att skadan uppstod (23 § Patientskadelagen). Du har rätt att kräva ersättning genom att vända dig till vårdgivarens försäkringsbolag, Patientförsäkringen LÖF. Du kan läsa mer om hur du går tillväga här. Det är även möjligt att kräva ersättning på "vanlig väg" genom skadeståndslagen. Det ska dock poängteras att denna väg medför risker för betydligt högre processkostnader då den förlorande parten tvingas betala den andra partens rättegångskostnader.Sammanfattningsvis rekommenderar jag dig att göra en anmälan till IVO så fort som möjligt och sedan vända dig till LÖF och kräva ersättning för skadan. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Vad ska jag göra när socialtjänsten vill placera mig som fysiskt funktionsnedsatt på ett boende för psykiskt funktionsnedsatta?

2019-12-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag bor på ett korttidsboende. Trots att det är ett korttidsboende är det många, inklusive jag, som är här i flera-många år. Nu har boendets chef sagt upp min plats på boendet, mot min vilja. Jag har fått en plats på ett psykiatriskt boende, trots att jag inte har någon psykisk diagnos eller nedsättning. Mina sjukdomar och funktionsnedsättning är ENBART fysiska, EJ PSYKISKA. Ändå vill de skicka mig till ett boende där det bor folk med psykiatriska diagnoser och funktionsnedsättningar. Jag kan och vill absolut inte åka. Detta kommer bli min död. Jag är alldeles för sjuk och fysiskt svag för en flytt. Det går inte. Jag har fått en plats på det nya boendet och måste flytta redan på torsdag, det är söndag nu! Får de göra såhär?! Är det lagligt att tvinga en svårt sjuk, potentiellt döende, patient?! Det är nog soc tillsammans med chefen på boendet som beslutat detta mot min vilja. Det måste väl gå att överklaga detta beslut? Hur gör man då? Snälla hjälp mig. Detta handlar om liv och död och jag måste få svar så absolut fort som möjligt eftersom de tänker slänga ut mig från boendet redan på torsdag den 20/12. Är 15/12 nu när jag skriver! Flytten kommer bli min död! Får de verkligen göra detta?! Det kan inte vara sant. SNÄLLA HJÄLP MIG!
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Socialtjänsten har en frihet att utforma insatser utifrån det enskilda fallet Enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen ska socialtjänsten verka för att människor med fysiska funktionshinder ska få hjälp för att kunna delta i samhällslivet precis som andra. Detta aktualiserar en rad olika insatser som en kommun måste vidta för att uppnå målsättningen att enskilda individer ska få en skälig levnadsstandard (4 kap. 1 § socialtjänstlagen).I fråga om fysiska funktionshinder kan denna skyldighet uppfyllas på flera olika sätt. Ett alternativ är så kallat korttidsboende enligt socialtjänstlagen, men också boende för särskild service för funktionsnedsatta enligt samma lag samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS. Lagen detaljreglerar inte exakt vilken åtgärd som är lämplig vid vilken situation, utan det är en bedömningsfråga som är upp till kommunen att avgöra med vägledning av de målsättningar som existerar. Valet av typ av åtgärd beror således på omständigheter i det enskilda fallet. Utformningen av hjälpen ska dock också vara av viss kvalitet, och inte en fråga om att enbart uppfylla grundläggande behov. Lagtext ger dock inte tydliga riktlinjer för hur denna vård exakt ska utformas i varje enskilt fall, utan socialtjänsten har en frihet att kunna utforma vården på det sätt de finner det lämpligt. Beslutet går att överklagaDetta betyder dock givetvis inte att socialtjänstens beslut alltid är att bedöma som lämpliga. Det är därför en bra idé att låta förvaltningsdomstolen pröva socialtjänstens beslut. Att besluta att du ska flyttas till ett annat boende är ett beslut som kan överklagas (16 kap. 3 § socialtjänstlagen). För att kunna göra detta ska du först vända dig till socialtjänsten och be om beslutet i skrift. Därefter skickar du skriftligen in en handling med följande innehåll till socialtjänsten:1. vilket beslut du vill överklaga,2. hur du vill att beslutet ska ändras, och3. gärna även varför du vill att det ska ändras (43 § förvaltningslagen).Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att du fick beslutet om att du ska flytta till ett annat boende (44 § förvaltningslagen). Det bör även innehålla information om vem det är som överklagar. I det här fallet bör du i överklagandet påpeka att du inte kan garanteras en skälig levnadsstandard på ett boende som är anpassad för personer med psykiska funktionsnedsättningar eftersom du har en fysisk sådan, att vården av den här anledningen varken kan uppfylla dina grundläggande behov eller anses vara av rimlig kvalité, samt att man inte har tagit hänsyn till din sviktande hälsa i fråga om huruvida du kommer klara av flytten.Förvaltningsdomstolen kan sedan bestämma att beslutet inte ska kunna verkställas under tiden överklagandet prövas eller att det kan verkställas först när tiden för överklagandet gått ut (28 § förvaltningsprocesslagen och 16 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen). I annat fall kan dock socialtjänstens beslut verkställas även under tiden ett överklagande prövas av förvaltningsrätten. Trots överklagandet kan du därmed behöva flytta ändå, men att du i så fall eventuellt kan få chansen att få flytta tillbaka om beslutet ändras. Det är av den anledningen bra om du i överklagandet uppger att du på grund av din hälsa inte kommer klara av flytten. Förhoppningsvis kan då förvaltningsrätten ta beslut om att pausa verkställandet tills vidare. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen,

Har jag rätt till ersättning på grund av skada som orsakats av en onödig operation?

2019-12-08 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! För drygt 8 år sedan åkte jag akut in till sjukhus för magsmärtor, man gjorde knappt några undersökningar innan man beslutade att operera för blindtarmsinflammation. När jag vaknade konstaterade läkaren att operationen ej vart nödvändig då det inte var något fel på min blindtarm, utan hade istället njurbäckensinflammation som givetvis hade kunnat behandlas utan operation. Nu 8 år senare har jag blivit inlagd vid 2 tillfällen, också dessa akut, på grund av tarmvred som läkarna konstatetar har med min tidigare operation att göra.Nu är min fråga följande. Har jag rätt till ersättning för att de felbedömde, samt tog bort min blindtarm utan att det var något fel på den? Ärrbildningen som blivit på tarmen orsakar nu dessutom livshotande åkommor (tarmvred) i och med att tarmarna "fastnar/kläms åt vid ärret" Hur går jag till väga isåfall?Mvh
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver att du genomgick en operation på grund av misstänkt blindtarmsinflammation som sedan visade sig inte vara nödvändig. Du beskriver även att du, på grund av denna operation, i efterhand fått problem som orsakar åkommor som kräver akut vård. Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen. Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att rätt till ersättning för en behandlingsskada, enligt 6 § p. 1 PSkL, ska föreligga förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska även, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Kravet som ställs på det alternativa förfarandet är först och främst att det faktiskt varit tillgängligt. Att det alltså stått till buds i den aktuella vårdsituationen. Själva bedömningen av om skadan hade kunnat undvikas genom ett alternativt förfarande ska, som ovan nämnt, göras i efterhand med utgångspunkt i den kunskap om patientens tillstånd som finns vid skaderegleringstillfället, oavsett om sådan kunskap funnits vid behandlingstillfället eller inte. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada. Däremot kan en ersättningsgrundande skada anses föreligga om en skada uppstår vid ett visst medicinskt förfarande och det sedan kan konstateras att skadan hade kunnat undvikas om förfarandet utförts något annorlunda. Ersättning kan också ges vid felaktig diagnostisering, 6 § p. 3 PSkL. Vid bedömningen av om en ersättningsgill diagnostiseringsskada föreligger utgår man dock bara från den kunskap som fanns vid själva diagnostiseringstillfället. Om den diagnos som ställdes vid diagnostiseringstillfället var riktig mot bakgrund av de kunskaper som fanns då, är skadan inte ersättningsgill även om diagnosen, vid en efterhandsbedömning, skulle visa sig vara felaktig. Undantag från rätt till ersättning Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskriptionstid Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen. Tiden för att kunna anmäla patientskadan varierar beroende på när skadan orsakades. I ditt fall framgår det att operationen, som orsakade den skada som visat sig nu i efterhand, genomfördes för åtta år sedan. Då en patientskada orsakats före den 1 januari 2015 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du som patient fått kännedom om att du kan anmäla skadan ifråga, det får vidare inte ha gått mer än tio år sedan skadan orsakades. Vad som närmre menas med detta är att du måste anmäla skadan inom tre år från det att du fått kännedom om att skadan är objektivt märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att patientskadeersättning är möjlig samt till vilken försäkringsgivare som ersättningskravet ska ställas till. Den yttersta gränsen för att kunna anmäla en patientskada är, enligt lagen, 10 år från den tidpunkt som skadan orsakades, för att rätten till ersättning inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning I ditt fall genomgick du alltså en operation som visade sig vara onödig, vilken sedan lett till komplikationer som kräver akut vård. Dessa senare komplikationer har även konstaterats ha ett samband med operationen ifråga. Min bedömning är att det absolut verkar kunna finnas en möjlighet till ersättning i detta fall men en närmre bedömning måste dock göras av omständigheterna i det enskilda fallet av vårdgivarens patientförsäkringsgivare. Det är alltså till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det alltså LÖF som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av LÖF:s försäkring.Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan, här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt! Med vänlig hälsning,

Kan anhöriga motsätta sig mot en demensutredning?

2019-11-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har sjukvården rätt att göra en demensutredning om två av tre anhöriga motsätter sig detta med anledningen att det är påfrestande för den det gäller? Personen är 89 år.
Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I första hand gäller för alla typer av läkarbesök och mottagningar att vem som helst själv får avgöra om man vill genomföra en utredning av en sjukdom. Om personen i ditt fall vill genomgå en gäller alltså att den personens vilja sätts i första hand. Även om tanken på en demensutredning kan kännas svår, är det viktigt att den som ska undersökas redan i förväg får klart för sig vad undersökningen gäller. Om du som närstående känner dig orolig för personen i fråga är det bra om ni kan prata er emellan och du kan förklara hur du känner. Detta innebär också att ingen kan tvingas av sjukvården att genomgå en utredning utan det är i första hand personen själv som ska bestämma det. Om sjukvården rekommenderar en utredning eftersom det finns behandling som kan lindra symtomen vid demens är det viktigt att genomgå en utredning om man har problem med minnet och tänkandet. Min rekommendation är att du vänder dig direkt till sjukvården och att ni alla tillsammans kan komma överens vad som är det bästa för den personen som utredningen gäller.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skicka in en ny!Vänliga hälsningar,

Är det olagligt att inte vårdas?

2019-10-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Finns det någon lag om att tvinga en människa att vara på sjukhus?En svärson till min mormor körde henne till KSS pga av att hon var yr. Tester visade att hon hade ett skyhögt blodtryck, för säkerhets skull så fick hon stanna kvar över natten och göra en CT röntgen på huvudet, den visade inget. Dagen efter ville mormor åka hem, överläkaren ansåg att hon var frisk och inte behövde stanna kvar. Svärsonen ringer sjukhuset o säger att dom måste hålla kvar henne för att hon inte klarar sig själv. Hon har hemtjänst och hemsjukvård. Jag hämtar hem henne, och svärsonen blir helt galen. Nu undrar jag om han har brutit mot någon lag?MvhSabina
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I Sverige är sjukvård helt frivilligt och kan inte påtvingas utan samtycke, då det skulle strida mot grundlagen 2:6 och 8 §§ Regeringsformen. Det finns dock undantag där samtycke inte måste inhämtas, exempelvis vid psykiatrisk tvångsvård. Du har alltså inte begått något brott genom att hämta din mormor. Jag hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen