Ersättning vid otillräcklig vård

2020-02-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man få ersättning för försummelse? Min bror sökte för magont och svart avföring för ca 4 månader sedan. Hans blodvärde var också lite för lågt. Vårdcentralen skickade honom till sjukhuset direkt för gastroskopi. Väl där fick han vänta i fem timmar och blev sedan skickad till bedömningsavdelning. Där togs han emot av en icke färdigutbildad läkare som skickade hem honom utan åtgärd. Efter fyra månader sökte han igen och hade då gått ner i vikt och hade mycket lågt blodvärde. Nu gjorde man gastroskopi och konstaterade magcancer som han nu behandlas för.
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart kan man vända sig för att få ersättning?Det kan vara så att din bror har rätt till ersättning från patientförsäkringen.Bestämmelser kring detta finns i patientskadelagen.Det finns en skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring som täcker ersättning för skador som omfattas av patientskadelagen.(12 § patientskadelagen)De olika regionerna har alla tecknat en patientförsäkring hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Löf. Om din bror har gått till en privat vårdgivare som har vårdavtal med regionen, så gäller denna också.Vad krävs för att få ersättning?Man kan få ersättning för bland annat felaktig diagnostisering. Man kan också få ersättning om undersökning, vård eller liknande åtgärd orsakat skadan och skadan kunnat undvikas genom till exempel val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. (6 § patientskadelagen)I din brors fall kan jag inte utifrån informationen i frågan avgöra om han har rätt till ersättning enligt detta eller inte. Faktorer som kan spela roll är till exempel om han blivit mer sjuk nu på grund av att han inte fick behandling i tid och om han i större utsträckning hade kunnat behandlas om detta gjorts tidigare.Vårdens ansvarAtt utan vidare undersökning skicka hem någon som har ont i magen i kombination med svart avföring framstår som allvarligt då detta kan vara tecken på flera akuta tillstånd till exempel blödande magsår.Din bror kan därför om han vill vända sig till Patientnämnden. En sådan nämnd finns i varje region och är både fristående och opartisk. De tar emot klagomål på vården och har i uppgift att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet.Vad händer nu?Jag rekommenderar din bror att anmäla skadan (den ytterligare skada som han lidit på grund av den bristande vården) till försäkringsbolaget Löf. De utreder skadan, fattar beslut och lämnar ersättning.Mer användbar information finns hos 1177, patientskadenämnden och Löf.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rätt att begära förstöring av journal

2020-01-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Om en läkare på Vårdcentralen skrivit in att man har Personlighetsstörning Ospecificerad och vägrat göra en utredning. Och man sedan på egen remiss kommer in och för göra en utredning som sen visar att man inte har en Personlighetsstörning men Vårdcentralen vägrar skriva in detta i Patientjournalen. Hur gör man då?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur du kan ändra delar i din journal. För att besvara din fråga kommer jag söka ledning i Patientdatalagen (PDL). Varje vårdtagare har rätt att begära rättelse av sin journal, men detta kräver ju att man kommer överens med den som antecknat i journalen. Då du och din läkare inte verkar komma överens på denna punkt kan du kräva att den som för din journal skriver in en notering om att du anser att bedömningen är felaktig. Ett sådant krav från din sida får inte nekas av journalföraren (3 kap. 8 § PDL). I övrigt kan du ansöka om att den del som du är missnöjd med och som bevisligen är felaktig i ditt fall tas bort ur din journal. Förutsättningarna för detta är enligt 8 kap. 4 § PDL att: godtagbara skäl anförs för ansökan, patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård, och det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen. Då det rör sig om en felaktig, oklar och svagt underbyggd diagnos är min bedömning att de tre punkterna här ovan skulle kunna vara uppfyllda. För att ansöka om förstöring av journal kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (Läs mer här). Om du inte får rätt hos IVO har du rätt att överklaga hos förvaltningsdomstolen (10 kap. 2 § PDL). Hoppas du fått svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Rätt till ersättning på grund av infektion efter operation?

2019-12-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej har jag rätt till ersättning när jag fick sjukhussjuka ( infektion) efter en operation i nacken, gick över ett halvår med tunga tabletter. Det var 2018-04-30.
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en infektionsskada, enligt 6 § 1 st p. 4 PSkL, förutsätts det att man drabbats av en skada genom att ett smittämne som lett till infektion överförts i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Om en orsakad skada beror på ett smittämne som finns hos patienten redan innan behandlingen, föreligger ingen rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Om det däremot står klart att smittämnet faktiskt överförts i samband med vårdåtgärden ska därefter bedömas om infektionen ifråga "skäligen måste tålas" eller inte. Om omständigheterna skulle vara sådana att en uppstådd infektion bedöms som en sådan skada som "skäligen måste tålas" föreligger heller ingen rätt till ersättning. Vid en sådan bedömning ska hänsyn tas till vilken typ av sjukdom eller skada samt dess svårighetsgrad som den medicinska åtgärden avsett behandla samt till patientens hälsotillstånd och möjligheten att förutse infektionen ifråga, 6 § 4 st PSkL. Huvudregeln är att ju svårare grundsjukdomen eller grundskadan är, desto större komplikationer kan följa av den medicinska åtgärden utan att det ger rätt till ersättning. Vidare gäller att ersättning inte lämnas om infektionen varit sådan att den är förutsebar för den valda medicinska åtgärden. Om risken för att drabbas av en infektion däremot varit liten och därmed svår att förutse kan förutsättningarna för ersättning vara uppfyllda. Huruvida rätt till ersättning föreligger eller inte avgörs efter en samlad prövning där man bedömer svårighetsgraden av grundsjukdomen eller grundskadan samt om infektionen kunnat förutses eller inte. Detta innebär att infektioner som kunnat förutses ändå kan ge rätt till ersättning om grundsjukdomen eller grundskadan inte varit speciellt allvarlig och det därmed föreligger ett stort missförhållande mellan sjukdomen eller skadan och infektionen som uppstått på grund av behandlingen. Om en infektion följer av en enkel behandling där infektioner är mer ovanliga lämnas i regel också ersättning. Undantag från rätt till ersättning Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskriptionstid Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen. För att kunna anmäla en patientskada och därmed kunna ha rätt till ersättning måste en anmälan göras inom tio år från det att skadan orsakades för att inte rätten till ersättning ska gå förlorad, 23 § PSkL. Sammanfattning Om man drabbats av en skada i samband med hälso- och sjukvård kan man alltså ha rätt till ersättning från patientförsäkringen. I ditt fall framgår det att du drabbades av en infektion efter en operation som utfördes 2018, vilket innebär att du fortfarande är inom tidsspannet för att kunna anmäla skadan då rätten till ersättning preskriberas först efter tio år från det att skadan orsakades. Huruvida rätt till ersättning föreligger utifrån de enskilda omständigheterna i ditt fall kan inte jag dock inte ge ett exakt svar på utifrån den information jag har. En närmre bedömning måste göras av omständigheterna i det enskilda fallet av vårdgivarens patientförsäkringsgivare. Det är alltså till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det alltså LÖF som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av LÖF:s försäkring.Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan, här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt!

Missnöjd med vård och omsorg

2019-12-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hej min mamma blev dåligt behandlad på en akutmottagning i göteborg, hon var svårt sjuk och fick vänta i mer än åtta timmar utan mat och vatten, min pappa fick köpa detta till henne. detta besök på akuten bidrog mer eller mindre till att hon dog, hur gör jag för att anmäla detta
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att redogöra för hur man går tillväga för att lämna synpunkter eller göra en anmälan om man inte är nöjd med den vård eller behandling som man fått.Kontakta mottagningenInledningsvis kan man kontakta den mottagning där vården mottogs. Man ska då närmare ta kontakt med den vårdpersonal som man blev behandlad av. Detta kan göras såväl skriftligen som muntligen. På detta sätt kan man berätta om sin erfarenhet på sjukhuset och det problem eller den oklarhet som uppstått.PatientnämndenOm man vill kan man istället direkt ta kontakt med patientnämnden i den region man tillhör. Man behöver alltså inte först ha kontaktat den mottagning där man fick vård. Patientnämnden fungerar som ett stöd i ärendet och kan hjälpa patienten eller den närstående att göra en klagan samt få tillfredsställande svar på sina synpunkter. Patientnämnden kan även redogöra för vilka andra myndigheter som man eventuellt ska ta kontakt med eller göra en anmälan till om behovet finns. Kontaktuppgifter till patientnämnden kan fås av vårdpersonalen på den berörda mottagningen eller på regionens hemsida. Kontakt med patientnämnden kan göras både skriftligen och muntligen och kostar ingenting.Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Slutligen kan man även behöva kontakta IVO. Innan man går vidare till IVO och gör en anmälan, ska man dock först ha tagit kontakt med vårdpersonalen på den mottagning där man fick vård alternativt patientnämnden. IVO utreder fall som är av allvarligare karaktär. Till exempel kan det vara händelser som har resulterat i att patienten fått en skada eller avlidit. Kontaktuppgifter till IVO återfinns på deras hemsida.Vad bör du göra härnäst?Det du först behöver göra är att antingen kontakta akutmottagningen i Göteborg (där din mamma fick vård) eller kontakta patientnämnden. Där kan du framföra er erfarenhet på akutmottagningen. Eftersom du skriver att din mamma har avlidit till följd av besöket på akutmottagningen, kommer du troligen också att behöva kontakta IVO för att göra en anmälan. Om IVO bedömer att ärendet är allvarligt, kommer de att påbörja en utredning och se vad som gäller i just ert fall. Om du börjar med att kontakta patientnämnden, kommer de säkerligen att vägleda och förklara för dig vad du behöver göra.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Möjlighet att vägra livsnödvändig vård

2020-02-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min fru har ett amputerat ben och fått en benprotes pga en blodsjukdom (hemolys) som orsakade en blodpropp. Hon har svåra fantombesvär. Hemolysen går i skov så det finns en risk att det kommer nya blodproppar. Fråga: Hon vill/kan inte leva med ev. två amputerade ben i framtiden och vill skriva ett juridiskt bindande papper som stipulerar att hon motsäger sig en ny benamputation, trots uppenbar risk för livet om hon inte medger en operation. Kan hon skriva ett sådant juridiskt bindande önskemål om sitt eget liv?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen hälso- och sjukvårdslagen (HSL).Utredning I 5 kap. 1 § 1 st. 3 p. HSL anges att vård särskilt ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Detta innebär bland annat en rätt att bli väl bemött, att bli väl informerad om sitt hälsotillstånd och om syftet med en viss behandling, att få se sin egen journal och att vara skyddad mot ingrepp man inte samtycker till. Tvångsvård förekommer inte inom hälso- och sjukvård, vilket innebär att inga åtgärder i detta sammanhang får vidtas utan patientens samtycke. För den som inte önskar erhålla vård finns vissa problem, inte minst att detta måste framgå i nödsituationer och i situationer då patienten ifråga är medvetslös när vården behöver ges. Enligt min uppfattning har alltså din maka rätt att inte vårdas om hon inte vill det, även om vården är nödvändig för att avbryta ett livshotande tillstånd. Som berörts kan det dock uppstå situationer då det är svårt för en patient som inte vill motta akut vård att tydliggöra detta när det väl blir aktuellt. Med anledning av detta framstår det som en god idé att skriftligen tydliggöra din makas inställning till all vård avseende hennes svåra sjukdomstillstånd. Beroende på hur din makas tillstånd påverkar hennes möjligheter att förmedla sin syn på vården till eventuell vårdpersonal kan det vara relevant för henne att bära en kopia av ett sådant dokument med sig, att du och/eller andra närstående har kopior av det, och så vidare. Inte minst vore ett sådant dokument hjälpsamt i fall då du eller någon annan måste bevaka din makas intressen i denna fråga. Enligt min uppfattning bör dokumentet undertecknas av din maka och vittnen för säkerhets skull. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att informera din maka om innehållet i mitt svar och, beroende på de närmare omständigheterna i ert fall, upprätta ett dokument som klargör din makas ovilja att ta emot vård i vissa fall.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Har råkat ut för fysiska skador samt psykiskt lidande på grund av vården. Går det att anmäla detta eller få skadestånd?

2020-01-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag fick genomgå 4 operationer på 6 veckor pga av att 2 venportar ej funkade och blev en blodpropp i halsen vid venporten detta har gett mig flera onödiga ärr och psykiskt lidande och smärtor nog att få ett cancer besked och ska behöva utstå detta innan jag undrar om det är något man kan klaga på och få ersättning för
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis beklagar jag att du behövt gå igenom flera operationer på kort tid och dessutom fått ett cancerbesked. Jag kommer att försöka utreda ifall du kan ha drabbats av en vårdskada, och vilka möjligheter det finns om man har klagomål på vården. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad är en vårdskada?En vårdskada är en skada som har inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk. Lex Maria-anmälanVid en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren (sjukhuset eller annan vårdinrättning) anmäla sig själva till IVO - inspektionen för vård och omsorg, se mer information på 1177:s hemsida (här). När en vårdgivare anmäler sig själv är det en Lex Maria-anmälan (motsvarande inom äldrevården samt inom verksamhet för funktionshindrade heter Lex Sarah-anmälan). Som anhörig eller drabbad av vårdskada kan man inte själv göra en Lex Maria-anmälan, utan det är enbart vårdgivaren som kan göra det. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient råkar ut för en vårdskada, kan hen göra en anmälan till IVO. Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan ta ställning till att anmäla får en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän, se IVO:s hemsida (här). I ditt fall är det du själv som blivit drabbad och därmed kan göra en anmälan till IVO. Ersättning enligt Patientskadelagen Om en patient har råkat ut för en personskada kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se Patientskadelagen 6 § (här). För att patienten ska kunna få skadestånd ska det finnas en övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av vård, alternativt andra situationer som räknas upp i lagrummet. Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare?Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § (här), gäller att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar sak- eller personskada ska ersätta skadan.I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, se Skadeståndslagen 4 kap 1 § (här). Sammanfattningsvis är det möjligt att väcka talan om skadestånd mot en vårdgivare, men det kan vara svårt att få skadestånd, då man måste bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade. Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men det är mycket ovanligt. Vad du kan göra nuOm du inte redan har gjort en anmälan till IVO rekommenderar jag att du gör det. Jag rekommenderar att du kollar upp möjligheterna att få ersättning enligt Patientskadelagen. En svårighet rörande att få ersättning enligt Patientskadelagen är dock att man ska kunna visa att det finns en övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av vård, undersökning etc. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Vart kan man anmäla ett dödsfall till följd av felbehandling inom vården?

2019-12-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Jag har nu tänkt att jag vill anmäla sjukhus/ambulanspersonal för ett dödsfall. Min 47-åriga mamma fick ett plötsligt hjärtstopp för snart 2 månader sen, ambulansen var redan på plats. De påbörjade HLR så fort hon föll ihop, MEN de kom aldrig ens på tal om någon hjärtstartare. Jag har precis gått HLR-utbildning och utbildar mig till USKA så jag vet att det är något som ska göras vid ett plötsligt hjärtstopp om det finns hjärtstartare på plats. Min mamma hade, enligt statistiken, haft 70% högre chans till överlevnad om hjärtstartare använts inom 3 minuter. Istället dog min mamma, alldeles för ung och kanske helt i onödan. Vad gör jag?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga din mammas bortgång. Jag kommer att gå igenom vilka möjliga sätt man kan få upprättelse på om en anhörig avlidit till följd av en vårdskada. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad är en vårdskada?En vårdskada är en skada som har inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk. I det här fallet drar jag slutsatsen att hjärt- och lungräddning bör anses som antingen vård eller behandling. Lex Maria-anmälanVid en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren (sjukhuset eller annan vårdinrättning) anmäla sig själva till IVO - inspektionen för vård och omsorg, se mer information på 1177:s hemsida (här). När en vårdgivare anmäler sig själv är det en Lex Maria-anmälan (motsvarande inom äldrevården samt inom verksamhet för funktionshindrade heter Lex Sarah-anmälan). Som anhörig eller drabbad av vårdskada kan man inte själv göra en Lex Maria-anmälan, utan det är enbart vårdgivaren som kan göra det. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient råkar ut för en vårdskada, kan hen göra en anmälan till IVO. Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan ta ställning till att anmäla får en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän, se IVO:s hemsida (här). Eftersom det var din mamma som avled bör du räknas som nära anhörig, och därmed vara behörig att göra en anmälan. Ersättning enligt Patientskadelagen Om en patient har råkat ut för en personskada kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se Patientskadelagen 6 § (här). Av lagtextens formulering framgår inte vad som gäller om en personskada har lett till att patienten avlider. Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare?Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § (här), gäller att den som uppsåtligen eller av vållande orsakar sak- eller personskada ska ersätta skadan. I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, se Skadeståndslagen 4 kap 1 § (här). Sammanfattningsvis är det möjligt att väcka talan om skadestånd mot en vårdgivare, men det kan vara svårt att få skadestånd, då man måste bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade. Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men det är mycket ovanligt. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du gör en anmälan till IVO om du inte redan har gjort det. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Måste båda vårdnadshavarna samtycka till att barnet ges vård?

2019-12-21 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får en 16-17 åring påbörja KBT-behandling hos leg psykolog utan sina vårdnadshavares samtycke, och/eller räcker det med den ena förälderns samtycke?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den behandlande verksamhet som psykologer bedriver, till exempel KBT-behandling, omfattas av begreppet hälso – och sjukvård. Det innebär att psykologer måste följa reglerna i bland annat hälso – och sjukvårdslagen (HSL) och patientlagen (PL). I PL finns det regler om att patienter måste samtycka till vård. I föräldrabalken (FB) finns det regler om vårdnadshavares bestämmanderätt över sina barn.Huvudregeln är att båda vårdnadshavarna måste lämna samtyckeVård får inte ges utan patientens samtyckte (4 kap. 2 § PL). Om patienten är under 18 år så är huvudregeln att båda vårdnadshavarna måste samtycka till vården (6 kap. 11 och 13 § FB). Det innebär i princip att en förälder kan säga nej till att barnet ska få påbörja KBT-behandling. I vissa akuta situationer spelar det dock ingen roll att någon av föräldrarna inte samtycker. Då kan sjukvårdspersonalen ändå ge barnet vård. Det kan till exempel vara om barnet riskerar att dö om barnet inte får vård. I vissa fall räcker det med att den ena vårdnadshavaren samtyckerOm bara den ena vårdnadshavaren samtycker till vård, så kan den föräldern vända sig till socialnämnden och begära att socialnämnden tillåter vården (6 kap. 13 a § FB). Om KBT-behandlingen krävs med hänsyn till barnets bästa så kan socialnämnden tillåta behandling, trots att en vårdnadshavare inte samtycker. Barnets behov av KBT-behandling måste i så fall vara tydligt och påtagligt.Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!