Kan ersättning för anhållande göra att bidrag nekas?

2021-06-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Jag blev anhållen i tre dagar och efter rättegång nu blev jag friad.Kommer begära ersättning för tiden jag var anhållen.Frågan är om jag får ersättning av staten kommer då socialen som tillhör staten att räkna det som en inkomst och neka mig bidrag?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om ersättning från staten för anhållandet kan göra att du nekas bidrag används lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen) samt socialtjänstlagen (SoL). Om staten frihetsberövat dig kan du ha rätt till ersättning från staten för de skador som du orsakats av frihetsberövandet, anhållandet i detta fall (frihetsberövandelagen 1 §). Ersättningen kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter (frihetsberövandelagen 7 §). Frågan är om denna ersättning ska göra att ditt socialbidrag sätts ned. Rätten till socialbidrag regleras i socialtjänstlagen. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (SoL 4 kap. 1 §). I detta fall är det formuleringen "själv kan tillgodose sina behov" som blir viktig. Man ska alltså bedöma om du kan uppfylla behovet och om alla andra möjligheter än socialbidrag är uttömda. Till detta räknas alltså alla de egna tillgångarna. Eftersom socialbidragets funktion är att vara det yttersta skyddsnätet för människors försörjning så kan inte vissa tillgångar avräknas, inte heller skadestånd. En individuell bedömning ska dock alltid göras (Prop. 2000/01:80 s 93 ff). Ersättningen för anhållandet lär alltså med största sannolikhet inte undantas från bedömningen och ersättningen för anhållandet bör därmed göra att socialbidraget kan nekas eller sättas ned. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Anhörig som ombud i förvaltningsärende?

2021-06-22 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Kan jag som anhörig gå in som personligt ombud för föräldrar i lvu tvist och sköta kontakt med advokat, överklaganden mm?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För ärenden vid förvaltningsmyndighet gäller reglerna i förvaltningslagen (FL) och för mål vid förvaltningsdomstol gäller förvaltningsprocesslagen (FPL). Den som är part i ett ärende har rätt att anlita ett ombud (14 § 1 st. FL, 48 § 1 st. FPL). Ombudet har då fullmakt att föra talan i den andra personens ställe. Det kan vara bra att upprätta en skriftlig fullmakt eftersom förvaltningsmyndigheten eller domstolen kan begära in en sådan om den anser att ombudet behöver styrka sin behörighet (15 § FL, 49 § FPL). I undantagsfall får ombudet avvisas om denne visar oskicklighet eller oförstånd eller är olämpligt på annat sätt (14 § 2 st. FL, 48 § 2 st. FPL). Det finns inget hinder mot att en anhörig till ärendeparten agerar som ombud.Sammanfattningsvis gäller att den som är ombud för en part har rätt att vidta åtgärder för dennes räkning, t.ex. kontakta advokat och överklaga beslut. Även anhöriga kan vara ombud. Det ställs inga särskilda krav på ett ombud, men ombudet kan avvisas om denne uppträder olämpligt. En förutsättning för att du ska kunna gå in som ombud är att du har fått en fullmakt från den som ärendet gäller som ger dig behörighet att företräda denne. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Vad kan jag göra om jag upplever av min handläggare som inte har pratat med mig tidigare och har frågat mig väldigt väldigt kränkande frågor ?

2021-06-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej !Vad kan jag göra om jag upplever av min handläggare som inte har pratat med mig tidigare och har frågat mig väldigt väldigt kränkande frågor ?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du nämner att tjänstemannen är en handläggare aktualisera förvaltningslagen (FL) som ger uttryck för minimikrav som ska ställas på en handläggning. Handläggning får därmed aldrig vara sämre än de krav som uppställs i förvaltningslagen (detta med undantag i specialreglering).Att handläggaren inte pratat med dig tidigare innebär att det finns brist i dennes kommunikationsansvar som uttrycks i § 25 FL. Denna princip ger uttryck för rättsprincipen "ingen ska dömas ohörd". Handläggaren ska underrätta part av all material som är av betydelse för beslutet och ge parten möjlighet att yttra sig över materialet. Dock aktualiseras detta endast innan ett beslut fattas (utredningsfas) och kanske inte under initialstadiet.Att handläggaren ställt väldigt kränkande frågor tyder på en brist i serviceskyldigheten § 6 FL. Här ska myndigheterna bistå allmänheten genom smidig och enkel kontakt och positivt bemötande av myndigheterna. Attitydfrågan är central i god förvaltning och uttryck för professionalism. Myndigheten är dock inte skyldig iRådgivning som privat ombud inom visst område.Ej skyldig att besvara frågor som kräver en omfattande rättsutredning.Tycker du det föreligger brister i handläggningen kan du skicka in en anmälan till justitieombudsmannen (JO).Vänligen,

Har föräldrarna rätt att underrättas om beslut om LVU?

2021-05-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Socialstjänsten har beslutat enligt LVU om omedelbart omhändertagande av sonen till ett föräldrapar jag känner. Sonen är 10 år och socialtjänsten misstänker att sonen har utsatts för misshandel av sin far. Jag undrar om fadern har rätt att ta del av socialtjänstens beslut att omhänderta sonen och av socialtjänstens utredning i ärendet.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regleringen för beslut om LVU behandlas i Lagen om särskilda bestämmelser för omhändertagande av unga (LVU). Jag kommer även hänvisa till Socialtjänstlagen (SOL) som regler vissa aspekter av frågan också. Om omhändertagande av barn och ungaEnligt 1 § LVU ska insatser gällande barn och unga främst göras av Socialtjänsten i samråd med barnet själv och vårdnadshavarna. Det finns utrymme för vissa tvångsåtgärder, i undantagssituationer där inget samtycke kan ges, samt att det bedöms vara en väldigt allvarlig situation. I 5 stycket beskrivs att beslut alltid ska göras utifrån vad som är det bästa för barnet. Detta är i enlighet med FN:s Barnkonvention som numera även är svensk lag. Vilka ska underrättas av ett LVU-beslut?Denna fråga besvaras i 11 kap. 2 § Socialtjänstlagen, som beskriver att en utredning om eventuellt omhändertagande ska genast underrättas för de som utredningen berörs dvs normalt sett den unga och vårdnadshavarna. Undantaget är ifall det finns särskilda skäl som talar emot detta. Det sistnämnda undantaget infördes 2013 med motiveringen att det ibland kunde finnas särskilda och känsliga situationer där det bedömdes finnas skäl för att vänta med underrättelse till vårdnadshavarna. Exempelvis om det gäller misstanke om brott gentemot barnen av en närstående. Vad gäller i ditt fall?Enligt reglerna ska föräldrarna bli underrättade redan när en utredning startas om ett eventuellt omhändertagande av ett barn eller ung person. De ska även hållas underrättade med vilka beslut som fattas under utredningens gång och skälen till dessa. Men då det kan finnas undantagssituationer där Socialtjänsten får lov att vänta med att berätta om beslutet för vårdnadshavarna, går det att konstatera att det inte handlar om en absolut rätt till underrättelse. Dock krävs det något som uppfyller särskilda skäl (högt krav) för att motivera att en förälder inte underrättas om beslut om omhändertagande gällande sitt barn. I ditt fall kan jag tänka mig att det möjligen kan omfattas av ett sådant skäl. Men i en sådan utredning som kommer behövas göras så kommer de inte kunna förhöra pappan utan att meddela varför det görs. Mitt svar blir således att situationen möjligen innebär att Socialtjänsten kan få lov att vänta med att underrätta pappan om innehållet i utredningen, men att beslutet om omhändertagandet nog måste meddelas. Jag hoppas detta besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Körkortsingripande, alkolås och återkallelse av tillstånd att inneha skjutvapen - Vad gäller?

2021-06-22 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har nyligen blåst 0,81 mg/l efter en smärre incident där jag lätt bumpade in i framförvarande bil. Ingen skada alls på min bil, en liten repa på framförvarande. Jag inser förstås att det handlar om grovt rattfylleri och att det blir tuffa konsekvenser. Körkortet togs på plats, självklart.Min första fråga är vad som händer nu. Jag förstår att det kommer brev från någon myndighet, men jag inte varifrån eller hur lång tid det tar.Blir det rättegång eller sköts allt via korrespondens? Jag förstår att jag får tillfälle att yttra mig om min syn på vad som hände (låg hastighet inför en rondell).Min andra fråga är hur lång tid det kan tänkas ta innan dom faller. Påverkas ärendet av att det är semestertider? Jag vill ha det här överstökat så fort som möjligt, ovissheten är just nu värst.Min tredje fråga är om möjligheten att beviljas alkolås, och handläggningen av detta genom Transportstyrelsen. Och om jag måste ta nytt körkort eller om jag får tillbaka det jag hade efter ansökan.Mina tre jaktvapen är omhändertagna av polisen, men det känns som det minsta problemet, även om jag gärna skulle vilja ha tillbaka dem efter strafftiden. Möjligheten till detta?Borde jag anlita jurist/advokat, och vad skulle i så fall detta kosta ungefär?Jag kan tillägga att jag är pensionär och tidigare är helt ostraffad.Tack på förhand för svar skriver en djupt ångerfull man.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är rättegångsbalken (RB), körkortslagen (KörkL) och vapenlagen (VapenL).Dina första frågorI 23 kap. 1 § 1 st. RB sägs att en förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Rattfylleri och grovt rattfylleri är brott som lyder under allmänt åtal, jfr 20 kap. 3 § 1 st. RB, och en åklagare är skyldig att väcka åtal gällande den här typen av brott, om ingenting annat är särskilt föreskrivet och om åklagaren kan räkna med en fällande dom, 20 kap. 6 § RB. Detta innebär, som svar på en av dina frågor, att du sannolikt först kommer att få vidare information av Polismyndigheten eftersom polisen leder förundersökningen under initialfasen för att sedan, om du befinns skäligen misstänkt för brottet, övertas av en åklagare, 23 kap. 3 § 1 st. RB. Hur lång tid det kommer att ta innan den första kontakten äger rum kan jag inte svara på, vilket du säkert förstår. Förslagsvis ringer du själv till Polismyndigheten och ställer frågan. Men utifrån ett scenario där åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten, dvs. väcker åtal, bör du räkna med att du kommer bli kallad till en huvudförhandling. Målet kommer förmodligen inte att handläggas "via korrespondens" eller avgöras på handlingarna som det egentligen heter. Som huvudregel gäller muntlighetsprincipen i brottmål, vilken innebär att parterna och eventuella vittnen ska höras muntligen och att man i princip inte får ge in eller läsa upp skriftliga inlagor, 46 kap. 5 § RB. Beträffande ditt omhändertagna körkort gäller följande. Alla körkortsärenden hanteras av Transportstyrelsen, inte Polismyndigheten. Under utredningen kommer Transportstyrelsen att kontakta dig innan ett beslut om körkortsingripande fattas. Då ges du tillfälle att inkomma med ett skriftligt yttrande i vilket du har möjlighet att förklara dig och lämna en egen redogörelse över det inträffade. Skulle Transportstyrelsen besluta om en återkallelse av körkortet har du sedan rätt att överklaga myndighetens beslut till domstol, till en förvaltningsrätt som första instans, 8 kap. 1 § 1 st. 1 p. KörkL. Ett körkortsingripande sker genom återkallelse av körkortet, genom en varning eller genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås, 5 kap. 1 § 1 st. KörkL. Ett körkort kan återkallas på en mängd olika grunder, se 5 kap. 3 § KörkL.Dina andra frågorHur lång tid det kommer att ta innan du får domstolens slutliga ställningstagande, dvs. det avkunnande domslutet, är för mig omöjligt att kunna svara på. Det beror i första hand på med vilken skyndsamhet förundersökningen bedrivs. Och ja, semestertider kan dessvärre komma att påverka tidsåtgången. Dina tredje frågorMöjligheten till alkolås finns, se ovan. Om du kan bli beviljad ett sådant går inte att besvara generellt. Det är en individuell prövning som görs av Transportstyrelsen. Men ansökan om beslut om villkor om alkolås ska i vart fall innehålla 1. Ett läkarintyg enligt särskilt formulär och 2. En förklaring om att sökanden (du) är villig att uppfylla de särskilda villkor som gäller för körkortsinnehav, 5 kap. 18 och 22 §§ KörkL. Villkorstiden är ett år för rattfylleri och vanligen två år för grovt rattfylleri eller om personen återfallit under de senaste fem åren, 5 kap. 6 § KörkL. Efter ett återkallat körkort och efter att spärrtiden har löpt ut måste du ansöka om ett nytt körkortstillstånd och ett sådant får meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. Körkortstillståndet gäller endast under en viss tid. Ytterligare en bedömning av din lämplighet kommer att göras, vilken förutsätter att du inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken, 3 kap. 2 § 2 st. KörkL. Och ett nytt körkort kan inte erhållas innan giltighetstiden för återkallelsen har löpt ut, 5 kap. 13 § KörkL. Därefter får ett nytt körkort utfärdas endast om du som sökande har ett körkortstillstånd eller avlagt godkänt förarprov och i övrigt uppfyller alla lämplighetskrav, 5 kap. 14 § KörkL. Huruvida du måste ta om körkortet eller enbart kan klara dig undan med en ansökan låter jag vara osagt. Det beror på villkorstidens längd, utgången i brottmålet och omständigheterna i övrigt.När det sedan gäller dina jaktvapen kan följande anföras. Enligt 6 kap. 1 § 1 st. VapenL ska ett tillstånd att inneha skjutvapen eller att föra in skjutvapen till Sverige återkallas av Polismyndigheten om tillståndshavaren (du) visat sig vara olämplig att inneha skjutvapen. Begreppet olämplighet motsvarar i det här sammanhanget brister i omdöme och pålitlighet, vilket exempelvis kan innefatta bruk av våld och/eller hänsynslöst eller kränkande beteende. Men även andra brott kan ligga till grund för ett omhändertagande av vapen och sedermera en återkallelse av tillstånd att inneha sådana vapen. Precis som i fallet med ett körkortsingripande görs en bedömning i varje enskilt fall och jag kan därför inte säga någonting med säkerhet när det gäller dina möjligheter att beviljas tillstånd i framtiden. Men ett tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas endast om det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas, 2 kap. 5 § VapenL, och inom ramen för den prövningen tas alltid hänsyn till tidigare brottslighet.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå. Och som svar på din allra sista fråga lyder det korta svaret att det sannolikt är fördelaktigt för dig att ta kontakt med den sistnämnda typen av byrå. Men prisbilden kan jag dessvärre inte redogöra för.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad kan jag göra om Skatteverket avslår min ansökan om att registrera utländskt äktenskap?

2021-06-20 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är Svensk samt Pakistansk medborgare och nyligen gifte mig i Bangladesh med en bangladeshisk kvinna. Jag skickade vigsel bevis till skatteverket men fick avslag. Anledning var att enligt Skatteverket, dem kan inte godkänna vigsel/ vigselbevis från bangladesh och jag skulle gifta med i något annat land. Är det rätt?Tack för hand
Dani Elipas Gobraeel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har ansökt om äktenskapscertifikat hos skatteverket.Om skatteverket avslår din ansökan finns en möjlighet att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol (40 § förvaltningsrättslagen), se även 6 § kungörelsen om äktenskapscertifikat. Du måste dock överklaga inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet och överklagandet ska ske hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats (14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar). I en bilaga till skatteverkets beslut framgår det mer information om hur du gör för att överklaga. Där framgår det exempelvis vilken information din överklagan behöver innehålla, det kan röra sig om information som stärker att du ingått äktenskap - exempelvis intyg från berörda myndigheter i Bangladesh eller liknande; om det finns möjlighet att få tillgång till sådana. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kan ett barn som är placerat i familjehem enligt SoL välja att flytta därifrån?

2021-06-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Mitt barnbarn som är snart 16 år är SoL placerat i ett familjehem, men hon trivs inte och vill inte heller flytta hem till sin mamma. Om man är SoL placerad, kan hon flytta vart hon vill utan att säga något till familjehem eller föräldrar, om hon vill flytta till pojkvän eller till mej, mormor?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i Socialtjänstlagen (SoL) och i Föräldrabalken (FB) så det är dit jag kommer hänvisa i mitt svar. Socialtjänstens insatser enligt SoL bygger på frivillighet (se 1 kap. 1 § SoL). Det innebär att placeringen i ett familjehem enligt SoL är en frivillig placering som ska ske i samförstånd med barnet och barnets vårdnadshavare. Eftersom barnet är över 15 år kan barnet själv begära att vården ska upphöra. Om barnet begär detta kan socialtjänsten utreda om det fortfarande finns behov av vård även om samtycke inte finns. Sådan vård kan ges enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om socialnämnden bedömer att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om hen flyttar hem igen kan det bli aktuellt att överväga om det finns förutsättningar för ett omedelbart omhändertagande eller ansökan om vård enligt LVU. Jag kommer inte gå närmre in på det här men det är ändå värt att nämna att en sådan bedömning kan komma att göras av socialnämnden. När det gäller frivilliga placeringar av barn är socialnämnden skyldig att minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs (6 kap. 8 § SoL). Socialnämnden har också ett ansvar att noga följa upp vården för att se att barnet har det bra (6 kap. 7b § SoL). Detta är för att samhället på sätt och vis övertagit ansvaret över att ta hand om barnet när barnet placeras i ett familjehem. Vård enligt SoL upphör vanligtvis i samförstånd mellan barnet, vårdnadshavaren och socialtjänsten. Eftersom SoL bygger på frivillighet kan inte vården fortsätta i frivilliga former om ett barn som fyllt 15 år inte längre samtycker till den. Socialtjänsten fattar i så fall beslut om att vården ska upphöra. Om barnet skulle flytta från familjehemmet utan att säga till någon så skulle Socialtjänsten med all säkerhet vilja utreda vart barnet tagit vägen och vad som hänt, och därför bör socialtjänsten underrättas om att barnet inte längre vill ha vården. Eftersom ditt barnbarn inte är myndig ännu står barnet fortfarande under sina vårdnadshavares omsorg. Bland annat är det vårdnadshavaren som kan bestämma vart barnet ska bo (se 6 kap. 2 § andra stycket FB). Ju äldre barnet blir ska vårdnadshavaren dock ta mer och mer hänsyn till barnets egna åsikter och önskemål (6 kap. 11 § FB). Därför bör barnets önskemål om att bo hos till exempel sin pojkvän eller dig beaktas av vårdnadshavaren. SammanfattningVården enligt SoL är frivillig och därför kan ditt barnbarn välja att vården ska upphöra, och alltså flytta från familjehemmet. Vårdens upphörande brukar vanligtvis ske i samförstånd med socialtjänsten och socialtjänsten bör underrättas om barnets vilja att flytta från familjehemmet så att de kan fatta ett beslut i frågan. Vad gäller ditt barnbarns flytt till någon annan än vårdnadshavaren så är det vårdnadshavaren som har rättigheten (och skyldigheten) att bestämma i fråga om barnets personliga angelägenheter. Däremot ska barnets synpunkter och önskemål beaktas mer och mer ju äldre barnet är.Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Har du någon annan fundering är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Jaktvapentillstånd efter suicidförsök

2021-05-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej Har tappat mitt vapentillstånd efter ett suicid försök för snart ett år sedan. Har sedan barnsben levt med en kronisk sjukdom och isoleringen under corona ledde till ett enormt dumt misstag som gjordes i ett rop på hjälp. Har överklagat ett flertal gånger och ärendet har gått från polisen, till förvaltningsrätten till kammarrätten. Polisen kommer hela tiden med nya ursäkter och anklagelser utan bevis eller grunder att neka mig. (Kan de verkligen neka mig pga en anledning och sedan komma med nya anledningar nästa överklagan?)Jag gav till slut upp efter 6 månader. Kammarrätten avslog polisens alla anklagelser men nekade ändå mitt överklagande pga de tyckte att det inte gått tillräckligt lång tid sedan händelsen. Nu i sommar hade jag tänkt ge det hela ett nytt försök och undrar då vart jag ska vända mig efter ett tappat vapentillstånd? Hur lång tid efteråt är ungefär en lämplig tid att vänta innan det är värt att söka om vapentillstånd igen? Och vad kan tänkas att behövas ta med i ett sådant yttrande?Undrar även om ni kan ge offert/fast pris på att hjälpa mig i detta ärende eller att skriva ihop ett yttrande.Finns såklart en lång historia bakom händelsen och alla överklaganden men ville hålla detta någorlunda kort. Jakten och skyttet har varit en enormt stor del av mitt liv och det känns så otroligt tungt utan detta.
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag berättar vad som behövs för att Polisen ska fatta ett annat beslut och ge dig vapentillstånd.När Polisen får ändra ett beslutPolisen får ändra ett beslut om de kommer fram till att beslutet är fel. De får ändra ett beslut på grund av att skälen till beslutet inte längre stämmer, eller att de bedömer att beslutet är fel av någon annan anledning (förvaltningslagen 37 §).När Polisen måste ändra ett beslutDe ska ändra ett beslut som de bedömer är uppenbart fel på något viktigt sätt och att det går att ändra beslutet snabbt och enkelt (förvaltningslagen 38 §).Annat som påverkar hur beslutet får ändrasDet får i regel inte vara en ändring som är till nackdel för dig (förvaltningslagen 38 §). Men Polisen kan i vissa fall ändå ha rätt att ändra beslutet till ens nackdel. Om man exempelvis medvetet säger saker som inte stämmer så får beslutet ändras till ens nackdel (förvaltningslagen 37 § st. 2).Om du inte är nöjd med beslutetOm du inte är nöjd med det nya beslutet får du, som med det första beslutet, överklaga. Det ska stå i Polisen beslut hur du gör det.Ny ansökan om vapentillstånd och nytt beslutOm det är samma omständigheter kommer, och ska, Polisen fatta samma beslut igen. Jag hittar inte några särskilda regler om hur ofta man får ansöka om vapentillstånd. Polisen får bara ge vapentillstånd om de har anledning att tro att vapnet inte kommer att missbrukas (vapenlagen 2 kap. 5 §). Att använda ett vapen avsett för jakt för att skada någon annan eller sig själv är att missbruka vapnet. Om det finns tecken på att man är olämplig att ha vapen på grund av medicinska skäl så kan det vara nödvändigt att visa att man faktiskt är lämplig genom ett läkarintyg. Min rekommendation är att fundera på om det är samma omständigheter som när du sökte och fick avslag förra gången. Som sagt, om det är samma omständigheter som när du ansökte och fick avslag kommer, och ska, Polisen fatta samma beslut igen.SammanfattningDu kan ansöka om ett nytt vapentillstånd. Det är upp till Polisen att bestämma om dina omständigheter har ändrats tillräckligt, eller någon annan anledning, för att de ska fatta ett annorlunda beslut om vapentillståndet. Eftersom du inte berättade närmare varför Polisen menar att de nekar dig tillstånd är det vad jag kan säga nu. Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,