Får en kommun gynna anställda framför andra kommunmedlemmar?

2021-05-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kommunfullmäktige beslutade att ändra i taxor/regelverk för jakträttsupplåtelseI den policy som beslutades om står följande stycke:"Jakträtter upplåts enligt följande turordning:I första hand kategori 1: Anställda inom *** kommun el. kommunens bolag och/eller mantalsskrivna inom *** kommun.I andra hand kategori 2: Viltvårdsområden, jaktvårdsföreningar och jaktlag/klubbarI tredje hand, kategori 3: Övriga (kvarstående upplåtelser)"Det jag opponerar mig mot är att dom prioriterar anställda hos kommunen före jaktlag i kommunenJag menar att beslutet att prioritera anställda vid *** kommun och kommunens bolag strider mot Likställighetsprincipen. Det är inte "kommunalkontorets" mark, den tillhör alla kommunmedborgareMin fråga är om det är likställighetsprincipen som det bryts mot här, eller något annat?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 'UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är kommunallagen (KomL). Utgångspunkten är att en kommun ska behandla sina medlemmar på ett likvärdigt och rättvist sätt, en utgångspunkt som också är lagstadgad. I 2 kap. 3 § KomL sägs att kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Det nu sagda är en kodifiering av likställighetsprincipen och den grundar sig på en tanke om ekonomisk rättvisa. Stadgandet är dock ganska kortfattat varför den egentliga innebörden behöver tolkas och ges en något utförligare redogörelse.I samband med införandet av 1991 års kommunallag betonades vikten av det alltid måste föreligga en objektivt godtagbar grund för att en särbehandling av vissa kommunmedlemmar ska vara tillåten, det vill säga när kommunen avser att gynna eller missgynna en eller flera kommunmedlemmar i förhållande till andra (prop. 1990/91:117, s. 29 och 149). Den centrala betydelsen av likställighetsprincipen är att medlemmar i en kommun när de i första hand uppträder som just medlemmar (och inte i egenskap av exempelvis arbetstagare eller som parter i andra former av affärsmässiga relationer) måste behandlas lika i samma situationer. Det förtjänas dock att påtala att likställighetsprincipen endast är tillämplig i kommunens relationer till dess egna medlemmar varför det i förekommande fall och enligt Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis kan vara fullt möjligt att negativt särbehandla utomstående (jfr rättsfallet RÅ 1997 ref. 17 som gällde olika uttag av båtplatsavgifter i en småbåtshamn i vilken kommunmedlemmarna erhöll subventionerade avgifter). När det sedan gäller den särbehandling som lagstiftningen medger avseende vissa av kommunens egna medlemmar i förhållande till andra medlemmar är det som sagt möjligt om det sker på objektiva och sakliga grunder. Att genom en heltäckande reglering ange exakt vad som kan tänkas utgöra saklig grund i det här avseendet har emellertid för lagstiftaren inte varit praktiskt genomförbart. Frågorna kommer därför, efter en samlad bedömning av alla relevanta omständigheter, att få avgöras från fall till fall.Ett exempel från rättstillämpningen när omständigheterna i stort var desamma och likställighetsprincipen ansågs ha åsidosatts är RÅ 1980 Ab 48 i vilket domstolen uttalade att fordringar som efterges när detta inte hade gjorts mot någon annan var ett agerande som inte var förenligt med likställighetsprincipen. Det kan här vara värt att förtydliga att likställighetsprincipen även fodrar att olika fall behandlas olika (jfr RÅ 1997 ref. 66). Ett exempel från domstolspraxis när ett sakligt skäl för olikbehandling förelåg är rättsfallet RÅ 1991 ref. 19. I avgörandet hade en kommuns beslut att ge barnomsorgspersonal förtur i barnomsorgskön i syfte att främja rekryteringen av sådan personal bedömts utgöra en godtagbar anledning och därmed en laglig personalförmån. Kommunens verksamhetsansvar ansågs med andra ord av domstolen väga tyngre än intresset av likabehandling av kommunen medlemmar. Rättsfallet är någorlunda snarlikt ditt och kan möjligen få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och därmed kommunalrättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på RÅ.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis och av förklarliga skäl har jag dessvärre ganska svårt att säga någonting med säkerhet. Men gissningsvis torde kommunens ändrade regelverk gällande jakträttsupplåtelserna strida mot likställighetsprincipen. Förslagsvis hänskjuter du frågan till en förvaltningsrätt och påkallar en så kallad laglighetsprövning av beslutet enligt 13 kap. 1 § KomL. Av det nyss nämnda lagrummet följer nämligen att varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Med medlem avses här den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där, 1 kap. 5 § KomL. Det betyder att du personligen (eller någon annan kommunmedlem) måste överklaga beslutet om inte jaktklubbarna och/eller övriga föreningar skulle äga fast egendom, det vill säga vara fastighetsägare. Annars kommer de här associationerna inte att betraktas som kommunmedlemmar och därmed inte heller besitta någon klagorätt. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Ska jag skicka in mina intyg till Förvaltningsrätten?

2021-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har överklagat försäkringskassans beslut om sjukersättning till Förvaltningsrätten. Det är 14 månader sen och har varit sjukskriven sen dess. Ska jag skicka in mina intyg för det senaste 14 månaderna till Förvaltningsrätten mvh Susanne
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsrätten ska se till att målet blir utrett. Därför kan de begära in mer information, både från dig och från myndigheten, detta härleds från domstolens utredningsansvar (8 § förvaltningsprocesslagen, FPL). Det kan vara intyg, kvitton eller annat som är viktigt i målet.Du kan alltid på eget intiativ, komplettera med fler uppgifter gällande ditt mål. Har du ett ombud eller biträde ska handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Här behöver du tänka på om det tillförda materialet är av relevans till det som ska beslutas (saken). Du behöver heller inte skicka in underlag som du redan skickat in till Försäkringskassan, eftersom förvaltningsrätten, genom myndigheten redan har tillgång till handlingarna.Vad som gäller för digJag skulle i denna situation råda dig att komplettera dessa uppgifter till Förvaltningsrätten eftersom det gäller din sjukersättning och är därför av relevans för målet.Vänligen,

Anmäla jäv

2021-05-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Var kan jag anmäla jäv?
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder till dig lawline med din fråga!Av frågan framgår inte i vilket sammanhang jäv uppkommit och på vilket sätt, därför blir bedömningen svår att göra utan dessa omständigheter. Mitt tips till dig är att ställa en ny fråga där du tillägger dessa omständigheter! Anledningen till att det är viktigt beror på att frågan om jäv inte har en gemensam lagregel. Exempelvis behandlas:- Domares jäv i 4 kap. 13 § Rättegångsbalken- Åklagares jäv i 7 kap. 6 § Rättegångsbalken- Jäv för anställda vid polismyndigheten och säkerhetspolisen i 7 § Polislagen- Jäv för handläggare hos en myndighet i 16 § FörvaltningslagenAnmälanDu kan skicka in en anmälan till JO om du anser att du (eller någon annan) blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman på en myndighet, exempelvis på grund av jäv.Du kan läsa mer om hur du går tillväga med en sådan anmälan här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man bo i en studentlägenhet men vara folkbokförd någon annan stans?

2021-05-04 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag står i kö till att få tandställning i Region Östergötland. Problemet är att jag har tänkt att plugga vidare och kommer förmodligen flytta en bra bit, till Umeå. När jag ringde och frågade sa de att jag kunde få tandvården gratis här så länge jag var folkbokförd i Östergötland, men det verkar finnas nån lag som säger att man måste vara folkbokförd där man faktiskt bor... eller hur är det egentligen? Kan jag bo i studentlägenhet i Umeå och vara folkbokförd i Östergötland?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Folkbokföringslagen reglerar frågor kring folkbokföring så jag kommer utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag gå igenom mer detaljerat vad som gäller men en sammanfattning kommer även finns i slutet.Du ska vara folkbokförd där du anses bosattSom utgångspunkt gäller att man är skyldig att bokföra sig där man anses bosatt. Begreppet "bosatt" innefattar där person regelmässigt tillbringar sin dygnsvila (6 § och 7 § folkbokföringslagen). Med "regelmässigt tillbringar sin dygnsvila" innebär att en person tillbringar sin dygnsvila på en bostad under sin normala livsföring minst en gång i veckan eller i samma omfattning med annan förläggning av tiden, exempelvis två gånger under 14 dagar eller fyra gånger under en månad (7 § andra stycket folkbokföringslagen).Om du även bor kvar i din tidigare bostad minst en sjundedel av din tid kan du anses ha dubbel bosättning. I sådant fall ska du bokföras på den bostad där du med hänsyn till ett antal omständigheter får anses ha din egentliga hemvist (7 § första stycket folkbokföringslagen). Omständigheter som kan få betydelse för bedömningen av din egentliga hemvist är exempelvis arbetsförhållanden. Även familjens bosättning är av vikt, det vill säga att familjen ska försöka hållas samman i folkbokföringen. Med familj innefattas makar, registrerad partner, sambo och hemmavarande barn. Notera dock att andra omständigheter kan beaktas (RÅ 1996 ref 47 och prop. 2012/13:120 s.149).Att folkbokföra sig på fel adress kan utgöra ett folkbokföringsbrottAtt uppsåtligen folkbokföra sig på fel adress kan utgöra ett folkbokföringsbrott under förutsättning att denna åtgärd "innebär fara för bevishänseende". Detta innebär att faran ska vara konkret, det vill säga att "den oriktiga uppgiften sannolikt inte skulle upptäckas vid den normala rutinmässiga kontroll som folkbokföringsverksamheten vidtar". Folkbokföringsbrott av normalgraden medför böter eller fängelse i högst sex månader (42 § folkbokföringslagen och prop. 2017/18:145 s. 134).SammanfattningEnligt lag har du en skyldighet att bokföra dig där du anses bosatt. Under förutsättning att du flyttar till Umeå, tillbringar din dygnsvila där minst en sjundedel av din tid och inte bor kvar i din tidigare bostad, ska du rimligen bokföras i Umeå. Du kan i sådant fall inte vara folkbokförd i Östergötland utan att göra dig skyldig till folkbokföringsbrott och riskera böter alternativt fängelse.Jag hoppas du är nöjd med ditt svar! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Tillstånd för djurhållning

2021-05-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kommunen där jag bor har infört lokala föreskrifter (https://www.ekero.se/download/18.553838ea17305720c3280d5/1594818903447/60.3%20Lokala%20h%C3%A4lsoskyddsf%C3%B6reskrifter.pdf) som säger att jag måste söka tillstånd för, i mitt fall djurhållning.Djurhållningen vi har är inte tillståndspliktig enligt länsstyrelsen.I vårt fall handlar det om kaninavel. Vi har haft vår kaninavel igång sen innan de lokala föreskrifterna beslutades. Frågan är principiell och lyder:Måste tillstånd enligt lokala föreskrifter sökas för verksamhet/inrättning, vilken fanns innan de lokala föreskrifterna beslutades? De lokala föreskrifterna grundar sig i lagar som beslutades innan vi startade vår kaninavel. (vår uppfattning är att verksamheten vi har helt uppfyller lagkrav) Kan(får) då kommunen avslå en tillståndsansökan?Skäl att inte söka tillstånd är främst att djurrättsaktivister letar just efter sådana tillstånd och genomför därefter "uppsökande verksamhet", vilken vi gärna undviker. MvhMagnus
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag berättar om er djurhållning är tillståndspliktig nu, och om kommunen i så fall har rätt att avslå er tillståndsansökan. Djurhållningen är inte tillståndspliktig enligt Länsstyrelsen, men enligt lokala föreskrifter. De föreskrifterna grundar sig i lagar som beslutades innan kommunen införde de lokala föreskrifterna. Djurhållningen har varit igång sedan innan de lokala föreskrifterna beslutades.Om er djurhållning är tillståndspliktig nu behöver ni ha tillstånd för den. Det ändras inte av att lagen som föreskriften är grundad på trädde i kraft innan ni började med djurhållningen. Jag ser inga undantag i lagen som föreskrifterna grundar sig på (miljöbalken). Eftersom det är en lokal föreskrift ska kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedöma om ni får tillstånd eller avslag på tillståndsansökan. Det är upp till miljö- och byggnadsnämnden att meddela undantag från de lokala föreskrifterna. Att bryta mot föreskrifter kan innebära att man kan bli dömd till böter eller till och med fängelse. Min rekommendation är att ni söker tillstånd.Om ni får avslag på tillståndsansökan har ni rätt att överklaga. Det ska framgå specifikt av ert avslag hur ni gör det. Generellt ska ni ge in överklagandet till den myndighet som har meddelat beslutet (förvaltningslagen 43 §). Det kan vara bra att veta att överklagande av ett beslut ska kommit fram till myndigheten inom tre veckor från den dag som ni tar del av beslutet.Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag överklaga en dröjsmålstalan till förvaltningsrätten?

2021-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag har ansökt om svensk medborgarskap i Oktober 2018, och fortfarande har jag inte fått svar. Ingen handläggare har tagit över mitt ärende än. Väntetiden till beslut har förändrat sedan dess, först var 16 månader, nu är det up till 36 månader. Jag har lämnat begäran om att avsluta ärendet men fick avslag från Migrationsverket. Jag överklagade beslutet och i December 2020 fick jag beslutet från Förvaltningsrätten i Malmö att Migrationsverket ska habdlägga mitt ärende så snart som möjligt. Sedan dess har inte hänt någonting. Min fråga är: kan jag överklaga igen för att skunda på något sätt Migrationsverket att avsluta ärendet? Isåfall, vart ska jag skicka överklagan till, Förvaltningsrätten i Malmö?Tacksam för eran hjälp!
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet.Vad som gäller för digEn myndighet har alltså fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Din begäran har även prövats av domstol, vilket innebär att domen har förelagt Migrationsverket att besluta i ärendet. Eftersom du dock upplever att de fortfarande dröjer kan du anmäla en sådan försening till Justitieombudsmannen (JO), annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär)?

2021-05-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär) vilken ska man välja eller är det helt omöjligt att dessa krockar?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det inte framgår i din fråga vilka bestämmelser som aktualiseras specifikt, kommer jag att redogöra för vad som gäller generellt sätt.I förvaltningslagen (FL) 4 § framgår det att lagen är subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Det betyder att eventuella specialbestämmelser i andra författningar gäller i stället för allmänna bestämmelser i förvaltningslagen.Någon sådan regel finns inte i kommunallagen (KL) som åsyftar kommunallagen generellt. Dock är överklagandereglerna i kommunallagen subsidiära. I 13 kap. 3 § KL framgår det att bestämmelserna i kapitel 13 inte gäller om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Ett exempel på särskilda bestämmelser är 20 kap. 19 § i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.Vänligen,

Kommer det inledas en utredning om en läkare upprättar en orosanmälan?

2021-04-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej en person jag känner har fått oronanmälan av en läkare. Orosanmälan skedde när personen i säga besökte akuten med sin 2 v gamla. Anmälan grundas i falska uppgifter och bevis finns. Blir det utredning av detta eller är det sannolikt att ärendet läggs ner? Ärendet uppdagades då min vän ifrågasätte akuten och läkarens uppgift att göra sitt jobb, vilket ogillades.
Fawzia Hassoun |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras i socialtjänstlagen. En läkare är skyldig att upprätta en anmälan till socialen vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Skyldigheten omfattar inte bara när läkaren vet att barn far illa utan det räcker med en misstanke, något bevis behöver därför inte finnas men något måste ju ha skapat en misstanke hos läkaren. Kriteriet är alltså kännedom eller misstanke om att barn far illa.När socialtjänsten får en orosanmälan om att ett barn far illa kommer de att undersöka de anmälda uppgifterna och se om de behöver inleda en utredning eller inte. Du kan läsa mer om socialtjänstens tillvägagångssätt vid orosanmälningar här.Sammanfattningsvis så går det inte att svara på om utredningen kommer att läggas ned eller inte. En utredning är till för att utreda om barnet faktiskt far illa. Om det förhåller sig på det sätt som du anger och att det faktiskt finns bevis för det så kommer det antagligen att visa sig att det förhåller sig på så sätt vid utredningen. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga annars är du alltid välkommen åter. Med vänliga hälsningar