Är ett avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd bindande?

2021-04-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag ansökte om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Socialstjänsten fann emellertid att min ekonomi var så god att jag kunde tillgodose mitt behov med egna medel. Socialtjänsten avslog därför min ansökan och informerade mig om att beslutet får överklagas till förvaltningsrätten.FRÅGA:Är ett beslut att avslå en ansökan om ekonomiskt bistånd att anse som ett "rättsligt bindande" beslut?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd kan överklagas Jag tolkar din fråga som att du undrar om ett avslagsbeslut på en ansökan om ekonomiskt bistånd är bindande. Beslutet är bindande på så sätt att om du inte överklagar det inom en viss tid så kommer det att gälla och således kommer du inte att få något bidrag. Men beslutet är inte bindande på det sättet att det inte har möjlighet att överklaga. Ett beslut om ekonomiskt bistånd kan överklagas under viss tid. Du kan också ompröva beslutet Det är dock viktigt att skilja på att överklaga ett beslut och att ansöka om bidrag på nytt (ompröva). Du kan alltid söka bidrag på nytt, trots att du fått avslag och att överklagandetiden gått ut. Du kan ansöka om ett ekonomiskt bistånd hur många gånger som helst. Att man får ompröva ärenden hur många gånger man vill kallas att det inte råder negativ rättskraft för avslagsbeslut. Detta framgår av rättspraxis, exempelvis av RÅ 1987 ref. 80. Hur du överklagar avslagsbeslutet Det är kommunen där du bor som beslutar om socialtjänst. Om du vill överklaga beslutet så ska det göras till förvaltningsrätten. Överklagandet ska dock skickas till kommunen. Information om hur du överklagar finns i kommunens beslut. Kom ihåg att du behöver överklaga inomen viss tid. Hur lång tid som du har på dig framgår av beslutet. De generella stegen för hur en överklagan kan se ut är följande och är hämtad från Sveriges domstolars hemsida: 1. Skriv ett brev där du beskriver följande:- Vilket beslut som ska överklagas- Varför du anser att beslutet är felaktigt- Hur du tycker att beslutet ska ändras- Personuppgifter till dig (namn, personnummer, adress, telefonnummer, e-postadress).Till brevet ska bifogas bevis som du vill ta upp och vad du vill styrka med bevisen. Även andra uppgifter eller material som du vill att domstolen ska ta i beaktande ska bifogas. 2. Vidare ska du underteckna brevet. Detta görs antingen av dig eller om du har ett ombud. Om du har ett ombud så ska även dennes personuppgifter finnas med. Alltså dennes namn, adress och telefonnummer, samt fullmakt. 3. Skicka in ditt brev, alltså din överklagan. Detta gör du till den myndighet som beslutat i ärendet. Därefter kommer myndigheten att skicka överklagandet vidare till förvaltningsrätten. Då överklagandet inkommit till förvaltningsrätten kommer du att meddelas via brev om att överklagandet inkommit. Om inte förvaltningsrätten upphäver ditt beslut kan du överklaga Om inte förvaltningsrätten vill upphäva ditt beslut, kan beslutet i förvaltningsrätten därefter överklagas till kammarrätten och slutligen även till Högsta förvaltningsdomstolen. För att ditt mål ska prövas i kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen krävs dock ett så kallat prövningstillstånd, enligt 33-35 §§ förvaltningsprocesslagen. Sammanfattning Sammanfattningsvis gäller ett avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd om beslutet inte överklagas. Överklagan sker enligt mallen som redogjorts för och måste ske inom rätt tid. Den ska sedan skickas till myndigheten som beslutat i ärendet. Förvaltningsrätten kan då upphäva avslagsbeslutet. Om förvaltningsrätten inte vill upphäva beslutet så kan du, om du får prövningstillstånd, överklaga till kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen. Slutligen är det återigen väsentligt att nämna att det är skillnad på att överklaga och att ompröva. Det som redogjorts för i svaret är till största del kopplat till hur en överklagan görs. En omprövning, alltså att du ansöker om bistånd på nytt till den första myndigheten du fick avslag ifrån, kan alltid göras. Det råder som sagt inte negativ rättskraft på avslagsbeslut. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Flera orosanmälningar har gjorts av socialtjänsten, finns det stöd för dessa?

2021-04-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.En högt uppsatt tjänsteperson har gjort en orosanmälan på min son. Han anklagas för att medverkat vid en misshandel av ett mycket yngre barn. Sonen är inte våldsam eller känd inom socialtjänsten tidigare. Jag har dessutom bevis för att han var hemma vid en aktuella tidpunkten. Anmälan lades direkt ner. Men jag undrar om jag kan göra någonting för det vår familj utsattes för. Vi har tvist med vår kommun sedan tidigare och då gäller det vårt äldre barn som utsattes otillåten myndighetsutövning och i hans fall fick vi flertalet orosanmälningar från skolans håll. Vilka också lades ner då det ej fanns fog för dessa. Jag tror nu att kommunen försöker påvisa att vi är en instabil familj med flera ärenden, vi ska snart mötas i rätten. Vad kan jag göra?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det ska först nämnas att myndigheter och yrkesverksamma är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. Av (5 kap. 1 § socialtjänstlagen) framgår att socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Enligt (11 kap. 1 § socialtjänstlagen) ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Att en anmälan görs till socialnämnden kan vara en förutsättning för att socialnämnden ska få möjlighet att inleda en utredning i en situation där en sådan krävs för att skydda ett barn. Vidare framgår av (14 kap. 1 § socialtjänstlagen) att socialnämnden behöver få kännedom om barn som far illa eller som misstänks fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att förebygga, erbjuda stödinsatser eller vidta åtgärder till barns skydd. Anmälningsskyldigheten uppstår när myndigheterna och yrkesverksamma får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälaren kan utgå ifrån sina egna iakttagelser och sin egen bedömning om ett barn fara illa eller misstänks fara illa. Vad som menas med "fara illa" varierar av naturliga skäl beroende på barnets ålder och förhållandena i övrigt. Det kan t.ex. avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj. Barn med stora problem i skolsituationen föranledda av en social problematik kan också anses ingå i målgruppen.I rätten bör du vara så sanningsenlig som möjligt. Det är rätten som har till uppgift att undersöka om det finns fog eller saknas stöd för orosanmälningarna. Eftersom du anser att det inte finns stöd för anmälningarna bör du vara så öppen som möjligt och förklara varför du anser att så inte är fallet. Rätten och socialtjänsten har till uppgift att se till barnets bästa och rätten kommer därför fatta ett beslut som är förenligt med din sons bästa. Hoppas du fick svar på din fråga!

Åtgärder mot långsam handläggning?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har ansökt om svenskt medborgarskap sen 22 augusti 2019. Har skickat en begära samt fick bifall från domstolen att beslutet ska fattas snarast. Jag har kontaktad min handläggare i oktober 2020 och hon sa i början att beslutet kommer att fattas fort och under samma vecka jag kontaktade henne i. Jag har skickat mitt pass för att bekräfta mitt identitet. Jag har till mig allvarliga skäl att få ett beslut eftersom jag vill plugga till ett yrke som kräver ett svenskt medborgarskap. Sen november 2020 har min handläggare ändrat tonen och sa då att mitt ärende är under utredning och det är sekretessbelagda uppgifter som jag inte får veta. Jag vill veta om jag kan påskynda det på något sätt alltså om jag kan kräva ett bestämd tid som de kan ge mig svar på mitt ärende. Jag har väntat tillräckligt länge samt missade ansökan till höstterminen. I såfall kan jag stämma handläggaren för falska löften?!mvh
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då denna begäran kommit in hos förvaltningsmyndigheter antingen avgöra ärendet eller i ett eget beslut, avslå begäran om att avgöra ärendet. Ett beslut om avslag på en begäran om avgörande ska förses med en klargörande motivering (§ 32 FL). Enligt regeringen är fyra veckor en bra tid för myndigheterna att meddela rättssäkra beslut i majoriteten av ärendena (Prop. 2016/17:180 s. 122).Vad som gäller för digEn myndighet har fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Har du inte fått ett beslut överhuvudtaget om din begäran rekommenderar jag dig att bekräfta med ansvarig handläggare om din begäran faktiskt ankommit. Har du däremot fått ett avslag har berörd myndighet funnit att det saknas tillräckligt med underlag för att meddela ett rättssäkert beslut. Att beslutet ska vara rättssäkert är bra för din skull och faller inom ramen för utredningskravet i 23 § FL.Beträffande handläggarens agerande kan man vända sig till JO (justitieombudsmannen) för att anmäla myndigheten, annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Var kan man anmäla myndighetens långsamma handläggning?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har i oktober 2019 begärt ett avgörande hos högre instans för långsam handläggning hos en myndighet enligt 12§ förvaltningslagen. Det är ännu inte avgjort och jag får inget besked när det ska bli klart. Finns det någon tidsgräns för hur lång tid själva handläggningen av det långsamma ärendet får ta, jag provade att JO anmäla efter ett år men där gick jag bet. Kan man anmäla någon annanstans så man för till ett avslut? Jag känner att hela poängen med 12 § faller om det ska få ta över 1,5 år eller ändå längre.
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då denna begäran kommit in hos förvaltningsmyndigheter antingen avgöra ärendet eller i ett eget beslut, avslå begäran om att avgöra ärendet. Ett beslut om avslag på en begäran om avgörande ska förses med en klargörande motivering (§ 32 FL). Enligt regeringen är fyra veckor en bra tid för myndigheterna att meddela rättssäkra beslut i majoriteten av ärendena (Prop. 2016/17:180 s. 122). Vad som gäller för digEn myndighet har alltså fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Har du inte fått ett beslut överhuvudtaget om din begäran rekommenderar jag dig att bekräfta med ansvarig handläggare om din begäran faktiskt ankommit. Har du däremot fått ett avslag har berörd myndighet funnit att det saknas tillräckligt med underlag för att meddela ett rättssäkert beslut. Att beslutet ska vara rättssäkert är bra för din skull och faller inom ramen för utredningskravet i 23 § FL. Som du även nämner, är det till JO som man anmäler en sådan försening, annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Tillfälligt boende vid hemlöshet

2021-04-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan. Är det min kommun/socialen som ska jag hjälpa mig med tillfälligt boende om jag blivit hemlös?
Rebecca Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det är precis som du säger. socialtjänsten finns som stöd för hemlösa personer tillsammans med respektive kommun. Via socialtjänsten har en hemlös person rätt till bistånd om man inte själv kan tillgodose sina behov (4 kap. 1 § Socialtjänstlagen SoL). För att en person ska ha rätt till bistånd förutsätts att hen gör vad som är möjligt för att själv kunna försörja sig. Om du står till arbetsmarknadens förfogande har du också rätt till bistånd, i de fall du inte själv kan försörja dig. I vissa fall kan du också ha rätt till bistånd trotts att du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Biståendet behöver inte vara i form av pengar, utan kan också ges i form av vård eller tillfälligt boende. Det tillfälliga boendet ska tillförsäkra den enskilda en skälig levnadsnivå och målet är att den utsatta med hjälp av bidraget tillslut ska få ett självständigt liv. Kommunerna svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får stöder de behöver (2 kap. 1 § SoL) Som hemlös ska du alltså vända dig till socialtjänsten för att få et tillfälligt boende.Hoppas att det löser sig för dig. Lycka till!Vänligen,

Vilket material i ett ärende ska lämnas ut?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får psykiatrin spara och neka tillgång till patientens personliga uppgifter som inte är administrativa (kontaktuppgifter t.ex.) eller förts in i patientens journal? Med personliga uppgifter menar jag t.ex. anteckningar från möten, tankar som patienten uppgett som underlag för utredningar...osv, men som aldrig förts in i patientens journal.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att det är parten själv (den som varit föremål för utredning hos psykiatrin) som vill ta del av material i ärendet som inte är rent administrativt eller förts in i patientens journal.Den som är part i ett ärende hos en förvaltningsmyndighet har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet (10 § förvaltningslagen). Även om sekretess gäller har parten rätt att ta del av materialet på grund av sin partsställning (10 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen). Parten ska få insyn i ärendet. Huvudregeln är därför att allt ska lämnas ut till parten på begäran, såsom anteckningar från möten och andra noterade uppgifter även om det inte förts in i journalen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Var regleras inhibition i den nya förvaltningslagen (2017:900)?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Är inhibition 29§ i det gamla Förvaltningslagen samma som 35§ verkställighet av beslut i det nya Förvaltningslagen? Finns det några praxis gällande 35§ och vart hittar man de? Jag har letat i olika hemsidor men hittar inget. Jag har också letat efter praxis som jag skulle kunna tillämpa i det nya 35§. Tacksam för all information och hjälp jag kan få i frågan.
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 48 § i förvaltningslagen (2017:900) återfinns regler om inhibition. Av bestämmelsen följer att överinstansen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Bestämmelsen har samma innebörd som motsvarande bestämmelse (§ 29) i 1986 års förvaltningslag (gamla förvaltningslagen). Enligt förarbetena har det dock inte funnits skäl att använda uttrycket inhibition i 2017 års lagtext. Detta eftersom en sådan legaldefinition inte anses underlätta enskildas förståelse för regleringen (prop. 2016/17:180 s. 274).I förarbeten bakom den nya förvaltningslagen uttrycks det att om ett beslut inte gäller omedelbart och förskjuts verkställbarheten om beslutet överklagas. Verkställbarheten är i sådana fall beroende av att beslutet fått laga kraft. Under sådana förhållanden aktualiseras aldrig frågan om inhibition hos överinstansen (prop. 2016/17:180 s. 274). Det är nödvändigt med en möjlighet att ibland tillfälligt kunna stoppa verkställigheten om det bl.a finns risk för att verkställigheten av beslutet kan medföra skador eller andra negativa effekter för den som påverkas av beslutet, eller effekter som är mycket svåra/rent av omöjliga att reparera i efterhand. (prop. 2016/17:180 s. 274-275). Vad gäller praxis hänvisar jag dig till RÅ 1996 ref. 24 som anger förutsättningarna för inhibition. Målet förklarar att det som regel bör krävas en relativt hög grad av sannolikhet för att överklagandet ska bifallas.Vänligen,

När och varför behöver man söka om bygglov?

2021-04-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |När och varför behöver fastighetsägaren söka om bygglov?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Varför behöver man söka bygglov?Bygglovs behövs sökas för att i alla bostadsområden och de flesta bebyggda områden finns en detaljplan som anger hur bebyggelse får ske. En detaljplan meddelas av kommunen och kan bero på politiska beslut, eller värnandet av kulturella arv eller för att upprätthålla visst utseende på olika områden. Exempelvis att man inte får bygga ett betonghus bland en massa trävillor. Skälen kan således vara allt från estetiska till miljöanpassade. Om man vill få information om en detaljplan kontaktar man den kommun som fastigheten ligger i. Mer om detaljplan går att läsa i 4 kap. Plan- och byggnadslagen. När behöver man söka om bygglov?Bygglov krävs generellt sett för nybyggnad, tillbyggnad och andra ändringar som kan påverka byggnadens ändamål eller yttre. Det sistnämnda gäller bara om detaljplan finns (9 kap 2 § Plan- och byggnadslagen). Vissa åtgärder kräver inget bygglov. Exempelvis om man bygger mindre altaner i nära anslutning till huset. Det kan däremot behövas att man anmäler dessa tillåtna byggnader till byggnadsnämnden. Generellt sett så behövs inget bygglov för att förändra insidan av huset såvida det inte är av särskilt kulturellt värde eller medför att utsidan förändras eller byggnadens ändamål förändras. Det finns flertalet undantag som går att läsa i 9 kap. Plan- och byggnadslagen. Om man funderar på att upprätta en viss byggnad kan man söka om förhandsbesked innan man ansöker om bygglov. Då kan kommunen lämna ett icke-bindande beslut där de gör en initial prövning av ansökan om förhandsbeskedet (9 kap 17 § Plan- och byggnadslagen). Man får således en indikation på om bygglov kommer beviljas eller ej. Sammanfattningsvis behövs bygglov för att värna om estetiken, kulturella arv och miljön i ett område. Vad som ska beaktas framgår av detaljplanen. För att ta del av den kontaktar man kommunen fastigheten ligger i. Vissa mindre åtgärder behöver inte bygglov men nybyggnader, tillbyggnader och andra ändringar av byggnaden som påverkar byggnadens ändamål eller yttre kräver bygglov. Med vänliga hälsningar,