Kan man uppbära sjukpenning samtidigt som annan ersättning?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är socialförsäkringsbalken (SFB).
I 28 kap. 19 § 1 st. SFB kommer den s.k. minskningsregeln till uttryck. Och enligt den aktuella bestämmelsen gäller att om den försäkrade (din hustru) får lön av arbetsgivaren under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser ska sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 % av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om denne hade arbetat.
Ovanstående innebär i klartext att om din hustru får lön av ditt bolag för samma tid som sjukpenningen avser kommer sjukpenningen att minskas. De här reglerna syftar till att motverka att vissa arbetstagare genom avtal tillförsäkras en högre kompensation vid sjukdom än andra grupper. Genom den aktuella regleringen kan således högst 10 % av din hustrus lön när hon är i arbete utges under sjukperioden utan att avdrag görs på sjukpenningen.
För det fall staten, till följd av ett felaktigt underlag, betalar ut för mycket ersättning kan din hustru bli återbetalningsskyldig. Av 108 kap. 2 § SFB framgår att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av ersättning som den har beslutat om enligt denna balk, dvs. SFB, om den försäkrade eller, i förekommande fall, den som annars har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att 1. lämna oriktiga uppgifter eller 2. underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett (subjektiv bedömning) eller skäligen borde ha insett detta (objektiv bedömning).
I tillägg till ovan bör följande noteras. Det finns även en straffrättslig aspekt på detta. Bidragsbrottslagen är tillämplig på ersättningar som utbetalas av Försäkringskassan, se 1 §. Och i 2 § stadgas att den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, döms för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Din hustru skulle alltså här, beroende på omständigheterna, kunna göra sig skyldig till en eller flera brottsliga gärningar.
Mot bakgrund av ovanstående kan det sammanfattningsvis konstateras att det tilltänkta upplägget bör undvikas. Det går också tämligen enkelt och på objektiva (och goda) grunder att argumentera för att det naturligtvis inte är skäligt att erhålla sjukpenning samtidigt som man uppbär annan form av ersättning. I din ärendebeskrivning uppger du att din hustru ”får lön utbetald fast som arvode”. Exakt hur det ska tolkas är för mig något ovisst, men klart är i vart fall att parter sällan styr över hur ett rättsförhållande ska definieras, dvs. rubriceringen (etiketten på ersättningen) är ofta oväsentlig.
På det skatterättsliga området har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) exempelvis uttalat att principen om rättshandlingens verkliga innebörd gäller, vilket är en princip som alltså i klartext betyder att parternas rubricering aldrig ensamt kan ligga till grund för hur ett rättsförhållande ska definieras. I avgörandet RÅ 1998 ref. 19 kom principen till uttryck och där uttalade HFD att man framförallt ska se till avtalets faktiska innehåll och inte enbart till hur parterna har benämnt rättshandlingen. Bara för att du (eller rättare sagt ditt bolag) kallar utbetalningen för arvode blir det inte ett arvode likt ett konsultarvode. Det är som sagt det faktiska innehållet som styr vilket typ av avtal det är fråga om och i förevarande fall har jag svårt att se att den här ersättningen skulle kunna ses som någonting annat än lön.
Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
