Får handläggare skriva vad som helst vid förvaltningsbeslut och vad kan man göra om den offentliga förvaltningen brister?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende, eller rättare sagt vid besvarandet av dina frågor, är förvaltningslagen (FL), vilken är en allmän förfarandelag på förvaltningsrättens område. Även regeringsformen (RF), en av våra fyra grundlagar, kommer att studeras i all enkelhet.
Reglerna i plan- och bygglagen (PBL) kommer dock inte att beröras i den fortsatta framställningen. Dessa får inte någon egentlig bäring på dina faktiska frågor. Vidare ska tilläggas att det, utifrån din ärendebeskrivning, inte heller är helt enkelt att bedöma den materiella prövningen som har gjorts i de olika instanserna, vilket du säkert förstår. Men följande kan i vart fall anföras.
Din första fråga - Vad får en beslutsfattare skriva?
I 5 § 1 st. FL sägs att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen, vilket är ett uttryck för den s.k. legalitetsprincipen som i sin tur stipulerar att det krävs en normförankring för alla typer av verksamheter som en myndighet bedriver. Myndigheten måste i klartext och hela tiden ha rättsligt stöd för sitt agerande, dvs. stöd i rättsordningen, och i synnerhet vid beslutsfattande. Med myndighet avses exempelvis en kommunal förvaltningsmyndighet som byggnadsnämnden i din hemkommun, vilket också är förklaringen till att nämndens ärendehandläggning träffas av det här regelverket, se 1 § FL. I den förstnämnda bestämmelsens andra stycke anges vidare att myndigheten i sin verksamhet ska vara saklig och opartisk.
I tillägg till ovanstående ska sägas att legalitetsprincipen, eller lagbundenhetens princip som den också kallas, är grundlagsskyddad, vilket följer av 1 kap. 1 § 3 st. RF. Däri uttalas att den offentliga makten utövas under lagarna. Jämte detta kommer de ovan nämnda kraven i förvaltningslagen på saklighet och opartiskhet även till uttryck i den svenska konstitutionen. Av 1 kap. 9 § RF framgår nämligen att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Notera dock att likhetsprincipen, med tanke på jämförelsen med din grannes brygga, endast innebär ett krav på likabehandling inför lagen, inte i lagen. Särbehandlande lagstiftning förekommer på en rad olika rättsområden. Det behöver likaledes framhållas att kravet på likabehandling inte bara betyder att lika fall ska behandlas lika. Ett starkt utflöde av den här principen är också att olika fall ska behandlas olika.
Det är naturligtvis och av uppenbara skäl för mig svårt att kommentera jämförelsen med grannens brygga. Jag besitter inte heller, som påpekats ovan, någon materiell kunskap om ditt ärende. Med det sagt vill jag samtidigt förtydliga att det inte finns någonting som utesluter att du har fog för din uppfattning och att den aktuella handläggarens agerande beträffande den andra bryggan är högst relevant. Jag kan bara inte utifrån den information som finns tillgänglig i skivande stund bedöma detta. Men klart är i vart fall, som svar på din första fråga, att myndigheter genom kravet på saklighet och opartiskhet alltid ska handla fritt från godtycke och att myndigheter enbart får låta sådana omständigheter som ska beaktas enligt gällande rätt ligga till grund för sina beslut, se prop. 1973:90 s. 235 och prop. 2016/17:180 s. 59 f. och 289 ff. Här finns också en tydlig koppling till enskildas rättssäkerhet i den offentliga förvaltningen, vilket givetvis innebär att en tjänsteman/handläggare i sitt tjänsteutövande inte får skriva vad som helst, för att återigen besvara din första fråga.
Din andra fråga - Vad kan du göra?
Utifrån din ärendebeskrivning kan det möjligen finnas goda skäl att göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO). För det fall myndigheten tar upp din anmälan och prövar ärendet och därefter riktar kritik mot kommunen kan det, dvs. själva JO-beslutet, få betydande bevisverkan i en senare rättegång, exempelvis om du på civilrättsliga grunder önskar driva en skadeståndsprocess mot det allmänna, dvs. kommunen (eller staten) och då för den skada du eventuellt har eller kommer att lida.
Utöver detta kanske det finns anledning att hänskjuta ärendet till Mark- och miljööverdomstolen, om du inte har försuttit besvärstiden vill säga. För en lagakraftvunnen dom går inte att överklaga. Mark- och miljööverdomstol är för övrigt Svea hovrätt, se 1 kap. 1 § 3 st. lagen om mark- och miljödomstolar. Ett annat alternativt skulle kunna vara, eventuellt med vår hjälp och efter en granskning av allt material och med nya inlagor, att börja om i byggnadsnämnden, alltså att initiera processen på nytt i första instans. Det bör, såvitt jag kan bedöma, vara fullt möjlighet eftersom den här typen av betungande förvaltningsbeslut inte vinner s.k. negativ rättskraft. Huvudregeln på processrättens område är annars att samma sak egentligen inte kan prövas två gånger, dvs. inom ramen för en ny domstolsprocess, eller annorlunda uttryckt. Rättskraften, vilken inte ska blandas ihop med laga kraft (alltså när en dom inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel), eller en rättskraftigt avgjord fråga, utgör med andra ord processhinder. Det innebär att en talan avseende något som har fått rättskraft, och närmare bestämt negativ rättskraft, ska avvisas av domstolen, dvs. inte tas upp till prövning i sak. I de här sammanhangen brukar man använda det latinska begreppet res judicata (”saken är avgjord”) för att beteckna just domens verkan som processhinder, jfr 34 kap. 1 § rättegångsbalken. Men i det är fallet, liksom i andra fall beträffande betungande förvaltningsbeslut för den enskilde, gäller alltså inte detta.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
