Har jag rätt att få ta del av underlaget som gett upphov till misstankar om att jag begått brott?

2021-06-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej,Jag blev utsatt för flera falsk tillvitelse av en person, detta innebar även våldtäkt.Alla dessa lades ned förutom ett brott som polismyndigheten och domstolen inte var riktigt ärliga i.Nu försöker jag få ut handlingarna och våldtäktsutredningen verkar vara omöjligt för mig att få ut då de gömt sig bakom sekretesskydd 35:1 offentlighets- och sekretesslagen 2009:400.Det ser ut som att det är en inspektör inom polisen som tagit detta beslut, hur ska jag kunna gå vidare då det innehåller bevis i en eventuell framtida rättsprocess?Har inte jag rätt att ta del av all information som involverar mig i ett falsk tillvitelse ärende?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar när du får ta del av det underlag som gett upphov till misstankar om att du begått brott.Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Du ska bli underrättad om du är skäligen misstänkt för ett brott, med de begränsningar som följer av lagenDu ska få en underrättelse om du är skäligen misstänkt för ett brott (23 kap. 18 § första stycket RB). Efter underrättelsen har du som misstänkt och din försvarare rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. Denna rätt gäller dock med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § OSL (23 kap. 18 § andra stycket RB). Sekretess ska generellt inte hindra att du som part i ett mål (och har rätt till partsinsyn) hos en domstol eller myndighet ska få ta del av handling eller annat material i ärendet. En begränsning är dock att material inte får lämnas ut till parten i den utsträckning att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att någon sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs (10 kap. 3 § OSL). I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna dig upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att du ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Det verkar som att du fått underrättelse om misstankarna gällande det aktuella brottet. Polisinspektören verkar dock ha gjort bedömningen att ett visst material inte kan lämnas till dig på grund av att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften i materialet inte röjs. Du har rätt att ta del av förundersökningen när förundersökningen är slutförd och åtal mot dig ska väckasNär förundersökningen avslutats, ska åklagaren besluta om åtal ska väckas mot dig eller inte (23 kap. 20 § RB). Du som misstänkt har rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen efter att undersökningsledaren slutfört den nödvändiga utredningen (23 kap. 18 a § första stycket RB). Detta kallas slutdelgivning. Du har även rätt att begära att förundersökningen kompletteras med annat underlag (23 kap. 18 a § första stycket RB). Om slutdelgivningen inte har skett så ska förundersökningen läggas ned. En nedlagd förundersökning innebär att åtal inte kommer att väckas mot dig.Du har rätt att ta del av underlaget vid förundersökningen efter att åtal väckts mot dig, med vissa begränsningarRätten att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen fortsätter att gälla även efter att åtalet har väckts mot dig (23 kap. 18 a § andra stycket RB). Det gäller även fram till dess att åtalet slutligt har prövats genom dom eller saken annars slutligt har avgjorts. Denna rätt gäller dock med samma begränsning i 10 kap. 3 § OSL som tidigare nämnts, men även 10 kap. 3 a § OSL (23 kap. 18 a § andra stycket RB). Den sistnämnda bestämmelsen stadgar att en begräsning av din rätt att ta del av underlaget i ett sådant sent skede är mer restriktiv. När du har underrättats om din rätt att ta del av uppgifterna får begränsning endast ske gällande en uppgift som inte har betydelse för beslutet i åtalsfrågan, och att det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför den misstänktes intresse av att ta del av uppgiften (10 kap. 3 a § första stycket OSL).Sammanfattningsvis har du rätt att ta del av det som förekommit under förundersökningen när undersökningsledaren är klar med utredningen av ditt eventuella brott och har valt att gå vidare i rättsprocessen genom att väcka åtal mot dig. Du har som huvudregel även rätt att fortsätta ta del av underlaget även efter att åtal har väckts mot dig. Dock kan en begränsning av den rättigheten ske om uppgiften inte har betydelse för åtalsfrågan och att intresset som sekretessen ska skydda väger tyngre. Så som jag förstår din situation så har inte åtal väckts mot dig ännu. När förundersökningen är färdig och åklagaren beslutat att väcka åtal mot dig, har du rätt att få ta del av underlaget. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan ett beslut från socialnämnden överklagas trots att beslutet inte påverkat sökandens ekonomiska situation?

2021-01-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får socialnämndens beslut att avslå en ansökan om försörjningsstöd överklagas om beslutet inte kan antas påverka sökandens ekonomiska situation?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i förvaltningslagen (FL) och socialtjänstlagen (SoL).Socialnämndens beslut om försörjningsstöd överklagas till allmän förvaltningsdomstolEn person har rätt till försörjningsstöd av socialnämnden om denne själv inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om bistånd (16 kap. 3 § första stycket SoL).En förutsättning för att överklaga en förvaltningsmyndighets beslut är att det påverkat den sökandes ekonomiska eller personliga situation på ett inte obetydligt sättFör att överklaga ett beslut som en förvaltningsmyndighet tagit krävs det att beslutet är överklagbart. Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (41 § FL). Det avgörande är beslutets faktiska verkningar i förhållande till den sökandes personliga och ekonomiska situation. Det är således inte endast den ekonomiska aspekten som tas i hänsyn, utan även den sökandens personliga situation och rättigheter. Det är överinstansen som prövar om ett beslut är att anses som överklagbart. För att överklaga ett beslut krävs även att överklagandebeslutet har kommit in till socialnämnden inom tre veckor från att den sökande fick ta del av beslutet (43 § första stycket FL) . En annan förutsättning är att endast den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot, får överklaga beslutet (42 FL §).Sammanfattningsvis kan socialnämndens beslut om försörjningsstöd överklagas trots att det inte påverkat den sökande ekonomiskt, om den sökandes personliga situation faktiskt har påverkats. Det är som sagt överinstansen, en allmän förvaltningsdomstol, som gör den prövningen i det enskilda fallet med hänsyn till de omständigheter som föreligger.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Varför finns det lagar som begränsar vår religionsfrihet som stadgas i vår grundlag??

2021-03-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar varför alla andra lagar i Sverige kör över lagen om religionsfrihet (t.ex. LPT, diskrimineringslagen, jämstäldhetslagen etc.) ? Religionsfrihet är ju grundlag över alla andra lagar.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i regeringsformen (RF).Religionsfrihet är grundlag men kan i vissa fall begränsas Precis som du konstaterar är det grundlagsstadgat att varje svensk medborgare är tillförsäkrad religionsfrihet (2 kap. 1 § första stycket p 6 RF). Religionsfrihet innebär friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (2 kap. 1 § första stycket p 6 RF). Vår religionsfrihet är dock relativ, vilket innebär att det finns utrymme för att begränsa den friheten. I vår grundlag finns det även stadgat förutsättningar för att begränsa religionsfriheten (2 kap. 20 § första stycket p 2 RF). Rättigheten kan endast begränsas genom lag eller genom annan författning efter viss bemyndigande i lag (2 kap. 20 § första och andra stycket RF).Begräsning av religionsfrihet får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälleEn lag eller annan författning får endast begränsa religionsfriheten om det sker för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap. 21 § RF). Begränsningen måste även vara proportionerlig och får alltså inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamålet (2 kap. 21 § RF). Begräsningen av vår religionsfrihet får inte heller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 21 § RF).Det finns således en möjlighet för våra lagstiftare att begränsa vår religionsfrihet för att tillgodose vissa ändamål. Det har alltså skett en intresseavvägning i de lagar du hänvisar till där ett annat intresse, exempelvis jämställdhet, har ansetts väga tyngre än religionsfriheten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,