Fråga om återkallat körkort

2021-10-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej Mitt körkort har återkallas för en månad men de skulle gör nytt körkort efter en månad .men jag har ringt de är inte anträffbar. Nu har 10 dagar har gått men jag har inte fått mitt körkort . Och jag har förlorat mycket pengar på grund av jag har inte körkort och kan inte ta jobbet eftersom mitt jobb kräver körkort.
Robin Forslöv |Hej,Jag skulle rekommendera dig att kontakta Transportstyrelsen på 0771-81 81 81. De har öppet på vardagar mellan kl 08.30 - 16.30.https://transportstyrelsen.se/sv/kontakta-oss/

Fråga om straffimmunitet för kungafamiljen

2021-08-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Gäller förbud mot again även kungafamiljen? Skulle de kunna aga sina barn utan att kunna dömas för det?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av grundlagen att konungen eller drottning som är statschef inte kan åtalas för sina gärningar. Statschefen har alltså straffrättslig immunitet. Statschefen står visserligen inte över lagen, men han eller hon kan inte ställas till ansvar för brott. Däremot gäller den rättsliga immuniteten inte civilrättsliga frågor eller generell skattebefrielse (5 kap. 8 § regeringsformen). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om polisens befogenheter att gå in i hus och beivra brott

2021-05-31 i Polis
FRÅGA |Hej! Idag gjorde polisen en husrannsakan på mig vän efter att min syster haft någon form av psykos och gått till polisen och sagt att hon dödat vår mamma. Min kompis är fortfarande i chock över vad som skedde eftersom hon väcktes av att ett flertal poliser stått och omringat henne. De förklarade inte direkt vad som hade hänt utan rotade och splittrade upp sig för att titta runt. När de sedan förklarade och jag berättade att min sister lider av psykisk ohälsa och att mamma är utomlands så forsatte de att leta i mina personliga lådor och necessärer dessutom (9). Efter att de hittat lite gräs, sa de att "det luktar gräs, har du rökt"? Varpå jag inte svarade och så sa de att är bättre att vara ärlig medan de fortsatte rota i mina personliga saker som ett hot. Ja, sa jag för att de skulle eventuellt rota tills de hittade allt, i just bara mitt rum. Mina frågor lyder: Blir det här en form av dubbel-visitation? Då de eftersökte min mamma ursprunglingen men sedan blev jag misstänkt för brott. Är detta en inskränkning på min rätt till privatliv och rätten till en rättvis rättegång under Europakonventionen? Är det proportionerligt att jag får göra urinprov och få brottsmisstankar, ev. narkotikabrott p.g.a visitering efter en annan människa? Särskilt med hänsyn till att de gått in med nyckel på mig sovandes?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisens befogenheter sker i form av en skyldighet att agera enligt punkterna 1-3 och utgör polisens kärnverksamhet. All polisverksamhet kan sägas syfta till att motverka brott. Polisens verksamhet är därför i betydande utsträckning händelsestyrd. Ingripanden sker vid akuta händelser som påkallar polisiär närvaro. Med det menas framför allt särskilda brottsförebyggande insatser (2 § polislagen). En polisman får tränga sig in i ett hus om det finns anledning att anta att någon där har avlidit eller är medvetslös eller annars oförmögen att tillkalla hjälp (21 § polislagen). Bestämmelsen ger polisen befogenhet att tränga in i låsta utrymmen i nödliknande situationer. Om det finns anledning att anta att brott har begåtts på vilket fängelse kan följa får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brott (28 kap. 1 § rättegångsbalken). Proportionalitetsprincipen innebär att de åtgärder som företas inte ska utöver det som är nödvändigt för ändamålet. Enligt denna princip vägs olika intressen mot varandra. I din kompis fall skulle det vara dennes rätt till personlig integritet i kontrast till polisens befogenheter att beivra brott. I förevarande fall har polisen enligt lag trängt in i bostaden eftersom de fanns anledning att anta att en person där inne hade avlidit. Väl där inne påträffar de lukten av narkotika. Eftersom polisens dagliga verksamhet syftar till att motverka brott är det enligt mig inte i strid med proportionalitetsprincipen att söka igenom saker inne i bostaden, trots att det inte var därför polisen gick in i bostaden från första början. Hoppas du fick svar på din fråga!

Flera orosanmälningar har gjorts av socialtjänsten, finns det stöd för dessa?

2021-04-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.En högt uppsatt tjänsteperson har gjort en orosanmälan på min son. Han anklagas för att medverkat vid en misshandel av ett mycket yngre barn. Sonen är inte våldsam eller känd inom socialtjänsten tidigare. Jag har dessutom bevis för att han var hemma vid en aktuella tidpunkten. Anmälan lades direkt ner. Men jag undrar om jag kan göra någonting för det vår familj utsattes för. Vi har tvist med vår kommun sedan tidigare och då gäller det vårt äldre barn som utsattes otillåten myndighetsutövning och i hans fall fick vi flertalet orosanmälningar från skolans håll. Vilka också lades ner då det ej fanns fog för dessa. Jag tror nu att kommunen försöker påvisa att vi är en instabil familj med flera ärenden, vi ska snart mötas i rätten. Vad kan jag göra?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det ska först nämnas att myndigheter och yrkesverksamma är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. Av (5 kap. 1 § socialtjänstlagen) framgår att socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Enligt (11 kap. 1 § socialtjänstlagen) ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Att en anmälan görs till socialnämnden kan vara en förutsättning för att socialnämnden ska få möjlighet att inleda en utredning i en situation där en sådan krävs för att skydda ett barn. Vidare framgår av (14 kap. 1 § socialtjänstlagen) att socialnämnden behöver få kännedom om barn som far illa eller som misstänks fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att förebygga, erbjuda stödinsatser eller vidta åtgärder till barns skydd. Anmälningsskyldigheten uppstår när myndigheterna och yrkesverksamma får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälaren kan utgå ifrån sina egna iakttagelser och sin egen bedömning om ett barn fara illa eller misstänks fara illa. Vad som menas med "fara illa" varierar av naturliga skäl beroende på barnets ålder och förhållandena i övrigt. Det kan t.ex. avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj. Barn med stora problem i skolsituationen föranledda av en social problematik kan också anses ingå i målgruppen.I rätten bör du vara så sanningsenlig som möjligt. Det är rätten som har till uppgift att undersöka om det finns fog eller saknas stöd för orosanmälningarna. Eftersom du anser att det inte finns stöd för anmälningarna bör du vara så öppen som möjligt och förklara varför du anser att så inte är fallet. Rätten och socialtjänsten har till uppgift att se till barnets bästa och rätten kommer därför fatta ett beslut som är förenligt med din sons bästa. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om orosanmälan vid dopingbrott

2021-09-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej ! Skickas det en orosanmälan till socialen om man åker dit för dopningsbrott , alltså eget innehav och att man är positiv
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! OrosanmälanTill att börja med ska personal inom polis, skola, hälso- och sjukvård anmäla till socialtjänsten om det råder misstanke att ett barn (0-18 år) far illa eller riskerar att fara illa (14 § 1 socialtjänstlagen). Även allmänheten kan göra en anmälan (orosanmälan) om de misstänker att ett barn far illa vilket följer av (14 § 1 c socialtjänstlagen). Tanken är att socialnämnden behöver få kännedom om barn som far illa eller misstänks fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att förebygga, erbjuda stödinsatser eller vidta åtgärder till barns skydd. Såväl allmänheten som yrkesverksamma uppmanas därför att anmäla missförhållanden till socialtjänsten. Vad som innefattas med "fara illa" beror av naturliga skäl på barnets ålder och förhållandena i övrigt. Det är inte möjligt att exemplifiera situationer när barn far illa. Det ska dock sägas att inom begreppet faller olika typer av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. "Annat självdestruktivt beteende" skulle kunna innefatta anabola steroider/dopning. Mot bakgrund av det skulle jag vilja påstå att det kommer göras en orosanmälan under förutsättning att personen inte är äldre än 18 år. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om polis har rätt att göra en kroppsbesiktning utan en skälig misstanke

2021-06-21 i Polis
FRÅGA |Hej!Jag har tidigare dömts för påverkan samt eget innehav av cannabis (ringa narkotikabrott). Är nu drogfri sedan 4 år tillbaka och tog även körkort för cirka 2 år sedan.Jag har under mina 2 år som körkortsinnehavare blivit stoppad 3 gånger i bilen, varvid polisen samtliga gånger bett mig att lämna urinprov, sannolikt för att jag sedan tidigare är dömd för narkotikabrott. Samtliga provtagningar har visat på negativt provresultat (jag har alltså aldrig dömts för drograttfylla). Polisen får endast utföra en kroppsbesiktning (urinprov) om jag skäligen kan misstänkas för brott med fängelse i straffskalan, med andra ord bruk av narkotika eller drograttfylleri.Min fråga lyder således, kan jag misstänkas som skäligen misstänkt för bruk av narkotika / drograttfylla bara för att jag sedan tidigare dömts för narkotikabrott?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt allmänna principer för polisingripanden ska en polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sådant sätt som är försvarligt med hänsyn till syftet med ingripandet och övriga omständigheter. Dessa behovs- och proportionalitetsprinciper ska polisen iaktta i allt sitt dagliga arbete. Behovsprincipen innebär att ett polisingripande endast får göras om ingripandet är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina åligganden. Proportionalitetsprincipen innebär att det intrång som polisingripandet medför för den som utsätts för det inte får stå i missförhållande till ingripandets syfte (8 § första stycket polislagen). Enligt (8 § andra stycket polislagen) får ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i (2 kap. regeringsformen) inte grundas enbart på bestämmelserna i (8 § första stycket polislagen). Ett polisingripande får därför inte grundas enbart på första stycket utan det måste finnas ett uttryckligt lagstöd för det ingripande som är aktuellt. En polisman måste om han eller hon med stöd av ett sådant ingripande överväga om åtgärden är försvarlig med hänsyn till behovs- och proportionalitetsprincipen. Den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas. Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt att prov tas från människokroppen och undersöks. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den som undersöks riskerar framtida ohälsa eller skada (28 kap. 12 § första och tredje stycket rättegångsbalken). Det finns ingen definition av uttrycket "skäligen misstänkt" som anses vara synonymt med "skälig misstanke". Allmänt sett krävs att en misstanke om brottslighet ska vara underbyggd av objektiva omständigheter och att dessa ska ha en viss styrka. Enbart en subjektiv övertygelse hos bedömaren (polismannen) är inte tillräcklig. Enligt Justitieombudsmannen krävs att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att den misstänkte har begått den gärning som misstanken avser. Omständigheterna måste vara av det slaget att de ger upphov till en faktabaserad misstanke. Det är uppenbart att det finns en faktabaserad misstanke om polisen gör en bakgrundskontroll eftersom du är dömd för narkotikainnehav sedan tidigare. Det är emellertid så att det var fyra år sedan vilket är förhållandevis lång tid. Att du är dömd sedan tidigare bör inte i sig kunna föranleda att du ses som skäligen misstänkt endast på grund av den tidigare brottsligheten. Det måste i så fall till något mer konkret. Det skulle exempelvis kunna vara om det luktar marijuana i bilen när polisen stoppar dig eller om du uppträder nervöst eller framstår som narkotikapåverkad. Om du blivit stoppad utan att det finns någon konkreta omständighet menar jag på att ingripandet står i strid med behovs- och proportionalitetsprincipen. Ingripandet är då inte försvarligt med hänsyn till syftet med ingripandet och övriga omständigheter. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om misstänkt för brott

2021-05-31 i Polis
FRÅGA |Hej. 2 ST poliser i polisbil var och sökte mig i hemmet, jag var iväg den dagen, , detta är exakt 1 år sedan och jag har inte hört av dom igen. Dom har inte sökt mig på jobbet eller i hemmet igen. Inga brev eller annat. Vet att min bil varit utlånad till en som haft span på sig,, eller kan jag varit misstänkt för något? Har inte hört av dom på något sätt. Borde dom inte leta upp mig om dom vill något?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisens befogenheter sker i form av en skyldighet att agera enligt punkterna 1-3 och utgör polisens kärnverksamhet. All polisverksamhet kan sägas syfta till att motverka brott. Polisens verksamhet är därför i betydande utsträckning händelsestyrd. Ingripanden sker vid akuta händelser som påkallar polisiär närvaro. Med det menas framför allt särskilda brottsförebyggande insatser (2 § polislagen). Varför två poliser var hemma hos dig kan jag naturligtvis inte besvara. Kanske kom ditt namn på tals under en förundersökning eller så var det av en annan anledning. Att de inte försökt ta kontakt med dig igen tyder dock på att det inte var något allvarligt. Annars hade försökt nå dig på telefon eller kommit förbi dig igen. Om du inte vill leva i ovisshet har du givetvis en möjlighet att kontakta polisen själv och fråga om besöket hemma hos dig. Det skapar ju en trygghet för dig att slippa leva i ovisshet. Polisen kontaktar du på 114 14. Jag tror däremot inte att du har någonting att oroa dig över med tanke på att det har gått ett år sedan de var hemma och hos dig. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om tryckfrihetsbrott när person spridit information om politiker

2021-01-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan bli anmäld för förtal, förgripelse mot tjänsteman eller liknande om jag på sociala medier ifrågasätter en t ex en partiledares lämplighet som förälder med hänvisning till medias rapporter om hens partivänners sexuella övergrepp mot barn och skyddande av pedofiler?Enligt yttrandefrihetsgrundlagen har jag rätt att dela artiklar och uttrycka mina känslor och åsikter."1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlagSyfte och grunder1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802)."https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469Om jag dessutom inte anger några namn i inlägget eller kommentaren borde jag inte kunna dömas för något brott då jag inte har utpekat något person.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Tryckfrihetsförordningen ger var människa en rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär landsförräderi eller spioneri.Yttrandefrihetsgrundlagen som du var inne på innebär en rättighet att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär landsförräderi eller spioneri.Enligt (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen) gäller att de gärningar som anges i (7 kap. 2-22 § tryckfrihetsförordningen) ska anses vara yttrandefrihetsbrott om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. I detta fall är förtalsbestämmelsen i (7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen) tillämplig. Vid förtal krävs att den utpekade ska ha utsatts för andras missaktning vilket innebär att uppgiften ska vara nedsättande. Den utpekade ska kunna identifieras. Det krävs dock inte att var och en som tar del av framställningen förstår vem som avses. Det räcker att en enstaka person gör det. Samtidigt finns försvarlighetsundantaget i ( 7 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen). Uppgifter som i förtalsbestämmelsens mening är nedsättande för andra människor förekommer i stor utsträckning i massmedia. Att det mesta av detta inte är straffbart beror på att uppgiftslämnande som bedöms försvarligt är tillåtet, under vissa ytterligare förutsättningar. Försvarlighetsbedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. I huvudsak rör det sig om att väga allmänintresset av att en uppgift av det slag saken rör får lämnas mot den enskildes anspråk på anseende och integritet. Massmediernas verksamhet bedöms typiskt sett tjäna ett allmänintresse, som väger tungt vid försvarlighetsbedömningar enligt bestämmelsen. Typexempel på försvarligt uppgiftslämnande är när massmedierna publicerar uppgifter som rör korruption, misskötsel av ämbeten, slöseri med allmänna medel, oegentligheter i affärsverksamheter etc. och pekar ut offentliga eller inflytelserika personer som ansvariga. I princip gäller att ju mer ansvarsfulla uppgifter en person har, desto mer får vederbörande tåla i form av kritik och ifrågasättanden.Det gäller på områden som politik, rättsväsende, förvaltning, näringsliv, konst, artisteri, elitidrott, vetenskap och publicistik. Ansvarsfrihetsregeln har störst betydelse för den allmänna nyhetsförmedlingen. Men den är inte begränsad till massmedierna. Samma anspråk på yttrandefrihet kan resas för vetenskapliga, konstnärliga och andra framställningar som vänder sig till allmänheten. Försvarlighetsbedömningen ska i princip göras utan beaktande av om den uppgift som lämnats är sann eller inte. Prövningen ska inriktas på vad slags uppgift det rör sig om samt i vilket sammanhang och i vilket syfte den lämnats.Förtalsbestämmelsen med anknytning till dig som privatperson framgår av bestämmelserna i brottsbalken. Enligt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken) gäller att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. Med beaktande av försvarlighetsundantaget skulle jag våga påstå att du inte kommer riskera att bli åtalad för förtal. Att vara politiker innebär att man ständigt blir granskad och kritiserad av såväl massmedia som privatpersoner. Det är en del av demokratin vilket har sina för- och nackdelar. Att du kritiserat den här personen på sociala medier är därmed ett typexempel på när den vanliga medborgaren bör ges en rätt att fritt få uttrycka sina tankar och åsikter utan att riskera att bli åtalad.Hoppas du fick svar på din fråga!