Begära ut handlingar från förskolan

2021-10-21 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Förskolan där vårt barnbarn går har nyligen skickat in en orosanmälan till socialtjänsten. Undrar nu om föräldrarna har rätt att få kopia på denna anmälan...? Anledningen är att föräldrarna anser att förskolan inte lämnat exakt likadana uppgifter i orosanmälan som socialtjänsten meddelade dem när de blev kontaktade. Undrar även om föräldrarna har rätt att få kopior på förskolans dokumentation kring barnet.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr detta finns främst i Offentlighet och Sekretesslagen (OSL). I normalfallet har en enskild rätt att få ut alla handlingar som rör denne själv (12 kap. 1 § OSL). Enligt 12 kap. 3 § OSL gäller att vårdnadshavare till barn också har denna rätt. Dock kan den rätten begränsas. Det finns två tydliga undantag enligt samma paragraf. Det ena undantaget säger att handlingarna inte ska lämnas ut om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Det andra undantaget säger att om det finns någon mer bestämmelse i OSL som stadgar att ytterligare undantag ska göras så gäller den. I 26 kap. OSL behandlas socialtjänsten. I 26 kap. 1 § OSL står det att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Vid t ex en orosanmälan skulle det innebära att om det finns minsta risk att uppgiftslämnaren skadas om hen avslöjas finns det anledning att säga nej för socialtjänsten. Detta gäller dock inte i normalfallet för den som lämnat uppgiften som en del i sin tjänst, vilket förskolepersonal har gjort. I 23 kap. OSL behandlas kommunala förskolor. I 23 kap. 1 § OSL står det att sekretess gäller för enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Alltså samma som för socialtjänsten. Både 26 kap 1 § och 23 kap 1 § OSL gäller i princip även mot vårdnadshavare. Observera att OSL bara omfattar offentlig verksamhet så om förskolan är privat är det inte säkert att det går att få ut handlingar. Du undrar om dokumentation över barnet på förskolan också kan lämnas ut. I normalfallet skulle jag säga att det ingår i det som kan begäras ut. Det beror på om det kan betraktas som allmän handling eller inte. Vad som är en allmän handling definieras i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2 kap. 4 § TF är en handling är allmän, om den förvaras är inkommen eller upprättad. En systematisk dokumentation över ett barn i förskolan får i normalfallet anses vara upprättad och därmed allmän handling. Om de begär ut handling och nekas då kan man överklaga det beslutet (6 kap. 7 § OSL). För att kunna göra det behöver de få ett skriftligt avslagsbeslut. Hoppas att du fått en överblick över dessa lite snåriga lagar. Sammanfattningsvis borde det i normalfallet inte vara allt för svårt att få ut handlingar för vårdnadshavare till ett barn.

Hur mycket förmögenhet får jag ha om jag har bostadsbidrag

2021-06-25 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hur mycket pengar får jag ha på banken o ändå ha rätt till bostadsbidrag?Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken så skall 15 % av förmögenhet över 100 000 kr tas med i underlaget för den så kallade bidragsgrundande inkomsten. Den påverkar i sin tur beräkningen av storleken på bostadsbidraget. Om den bidragsgrundande inkomsten är hög kan bostadsbidraget sättas ner eller inte utgå alls. Svaret är alltså att en förmögenhet som är under 100 000 kr påverkar inte beräkningen. Tänk att det gäller all förmögenhet, exempelvis fastighet, inte bara pengar på banken.

LSS-boende och hyresregler

2021-03-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Sambon har ett LSS-avtal genom kommunen och har en lägenhet via kommunen. Enligt avtalet så får inte jag, som inte är i behov av något stöd, bo där. Vi har dock barn som bor heltid i denna lägenhet med oss och vi behöver nu en större lägenhet. Enligt sambons avtal så får han inte byta lägenhet. Hur ska vi gå tillväga om vi har hittat en hyresrätt via kommunen som vi vill byta till? Enligt barnkonventionen så får inte barn säras från sina föräldrar, alltså borde det gå att vi allihop byter till en större lägenhet för barnens bästa. Kan vi hänvisa till barnkonventionen när vi pratar med kommunen? Kan man kringgå sambons påskrivna avtal?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är viktig och av stor principiell betydelse. Tyvärr finns inga enkla svar. I grunden är det två olika typer av lagsystem som möts, offentligrättslig lagstiftning genom LSS och civilrättslig hyreslagstiftning. En central frågeställning är i vilken grad som de båda lag-systemen bör stämma överens. Enligt ett synsätt gäller inte hyreslagstiftningen för LSS, enligt ett annat synsätt bör hyreslagstiftningen vara grundläggande och undantag på grund av LSS måste framgå. Idag tycks båda dessa synsätt gälla samtidigt trots att de inte egentligen går att förena. För att göra saken än mer komplicerad så finns det rättighetslagstiftning och konventioner som Sverige godkänt. Barnkonventionen är numera svensk lag och Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Om att du som sambo inte får bo i lägenheten:Socialstyrelsen är den statliga myndighet som så att säga ger rekommendationer och utfärdar föreskrifter inom det sociala området där LSS ingår. I deras handbok "Bostad med särskild service för vuxna med LSS" version 2018 står det att det inte finns några hyresrättsliga hinder mot att ha sin sambo boende i LSS-bostad. De hänvisar också till Art. 23 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det står att funktionsnedsatta har rätt till familjeliv innebärande rätt till en sambo. Handboken är en slags rekommendation till kommunen, så det finns risk att de inte följer den. Om bytesrätt:När det gäller bytesrätt tycks det vara så att den gängse uppfattningen är att det inte finns någon bytesrätt för LSS-bostad, trots att det inte framgår av lag. Det framgår bland annat av ett så kallat förarbete till lagstiftning, nämligen utredningen SOU 1999:33 s. 70. Barnkonventionen och hyreslagstiftning:Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 måste myndigheter och domstolar i högre grad ta hänsyn till den konventionen när de tar beslut och dömer. Än så länge är det dock så pass nytt så det finns inga klara principer hur det ska göras och när. Jag tycker ändå att du ska lyfta den aspekten och kräva att kommunen tar hänsyn till barnkonventionen vid sina beslut samt motiverar hur de har tagit hänsyn till barnkonventionen. Sammanfattningsvis:I praktiken avgörs oftast denna typ av frågor av kommuner, genom praktiska lösningar från fall till fall. Det gör att det kan bli olika bedömningar i olika kommuner. Tyvärr kan jag alltså inte ge några tydliga och klara besked.Jag tycker att du ska peka på de stöd i konventionerna som ändå finns. Rättigheter för funktionsnedsatta till ett familjeliv och barnkonventionen med principen om barnets bästa.

Kan socialtjänsten räkna in studiestöd i underlaget för ekonomiskt bistånd

2020-10-26 i Myndigheter
FRÅGA |Har sociales rätt att sänka biståndet när en son som är minderårig får studie stöd fån gymnasiet
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är en fullt berättigad fråga du ställer. Huvudprincipen är att barns egna inkomster inte ska räknas med i underlaget för uträkning av ekonomiskt bistånd. Barns inkomster av arbete ska t ex inte medräknas om dem inte överstiger ett visst belopp (4 kap. 1a § Socialtjänstlagen). Om barnet bor hemma och studerar på gymnasiet är en förälder försörjningsskyldig för barnet ända tíll dess det fyller 21 år (7 kap. 1 § Föräldrabalken). Föräldern har då också rätt att få ekonomiskt bistånd även för kostnader för barnet som t ex. mat, kläder o s v. Då studiestödets syfte är att täcka mat och kläder och dyl. för barnet har det ansetts att studiestödet ska tas med i hushållets sammanlagda inkomster. Socialtjänsten kan alltså sänka biståndet på grund av studiestödet. Extra tillägg till studiestöd är dock undantaget (SOSFS 2013:1 s. 20).Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan ägande av andel i bostadsrätt påverka bostadsbidraget

2021-09-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag äger en bostadsrätt som min dotter hyr i andra hand. Nu tänker jag skriva in henne som delägare på 5-10 procent. Hon bor där ensam tillsammans ned ett barn. Kommer hon då fortsatt att ha rätt till bostadsbidrag, hon kommer ej att ha lån på bostaden
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bostadsbidrag kan sökas för alla former av boende. Det som kan påverka bostadsbidraget är att hennes förmögenhet ju ökar. Enligt 97 kap. 2 § 4 punkten Socialförsäkringsbalken (SFB) så räknas förmögenhet med när det ska räknas fram hur mycket bidrag man kan få. I 97 kap. 6 § SFB står det att 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor ska räknas med i det belopp som ligger till grund för bostadsbidraget. Ju högre den summan är ju mindre bostadsbidrag. I 97 kap. 8 § SFB hänvisas det till "Lag om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner" för att avgöra vad som är förmögenhet. I den lagen framgår det att bostadsrätt är en förmögenhet (4 §) och hur den värderas (7§ 3 stycket). Hoppas du fick svar på din fråga.

Dödsfallsintyg

2021-03-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, jag är född i Sverige och jag är svensk medborgare. Min mamma är från Azerbaijan hon är medborgare där och här. Jag vill nu ansöka om medborgarskap där. Min pappa gick bort när jag var liten och de kräver något slags dödsbevis eller något slags intyg. Vad motsvarar ett dödsbevis i Sverige? Kan vi få ut ett och isåfall hur går vi tillväga. Tack.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns något som heter dödsfallsintyg med släktutredning, vilket jag antar är det som de efterfrågar. Dödsfallsintyg beställs via skatteverket (information här). Om din far gick bort innan 1 juli 1991 beställs det via Riksarkivet.

Finns det någon gräns för hur mycket man kan spara om man har ersättning från Försäkringskassan

2021-02-23 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag ska hjälpa min syster (som varit långtids sjukskriven och nu arbetstränar och får pengar från försäkringskassan) med en summa pengar för att hon ska få starta ett eget ISK konto och kunna börja spara pengarJag skulle vilja veta om det är okej för henne att starta ett eget ISK konto och börja investera små summor här och där då hon får pengar från försäkringskassan.Och om hon får det hur mycket kapital får hon ha utan att det påverkar hennes pengar från försäkringskassan. Med vänlig hälsning
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De flesta ersättningar från socialförsäkringssystemet är inte beroende på vilka tillgångar eller rättare sagt förmögenhet den sökande har. Det finns dock några undantag. I första hand gäller det bostadsbidrag (se 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken (SFB)) och bostadstillägg (102 kap. 11 § SFB). Även t ex äldreförsörjningsstöd påverkas av den försäkrades förmögenhet. Oftast är gränsen 100 000 kr. Det vill säga man ska ha en förmögenhet över detta belopp för att beräkningen av förmånen ska påverkas. Vad som är förmögenhet avgörs av Lag om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Eftersom det verkar röra sig om sjuk eller aktivitetsersättning i din systers fall har förmögenheten ingen betydelse. Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan myndigheten hantera mitt ärende hur som helst

2020-08-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Det uppkom ett problem med mitt ärende På socialen som jag måste ordna. När jag kontaktade socialen för att få hjälp att ordna ärendet så talade de om att min tidigare handläggare är på semester. Jag får alltså ingen hjälp förrän den handläggaren är tillbaka på arbetsplatsen om cirka 4 veckor. Är det verkligen förenligt med lagen att en myndighet hänvisar till semestertider eller dylikt för att senarelägga ärendehantering? Jag är i brådskande behov av att få ärendet löst och socialen vet det.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder till Lawline med din fråga.Då jag inte vet vad för typ av ärende det rör sig om i ditt fall kommer jag svara vad som gäller generellt vid ett redan pågående ärende. Det finns en allmän lag som styr alla myndigheters utövande av ärenden, den heter Förvaltningslagen (FL). De flesta ärenden som har med socialen att göra styrs av en speciell lag för just socialärenden som heter Socialtjänstlagen (SoL). Om Socialtjänstlagen och Förvaltningslagen skulle ge olika svar och motsäga varandra så gäller Socialtjänstlagen före Förvaltningslagen (4 § FL). När det gäller frågor om hur myndigheter ska hantera ärenden finns det få specifika regler om det i Socialtjänstlagen och då gäller ju Förvaltningslagen istället. I Förvaltningslagen finns det sådana regler. Enligt 6 § FL ska myndigheten se till att kontakterna med dem blir smidiga och enkla. Myndigheten ska hjälp till. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till vad det är för typ av ärende, vilket behov det gäller och vad det är för typ av myndighet. Hjälpen ska ges utan onödigt dröjsmål.Om någon är missnöjd med en myndighet utifrån hur de skött ett ärende så finns det några myndigheter man kan vända sig till. Framförallt rör det sig om Justieombudsmannen (JO) som just är en myndighet som är satt att bevaka om de andra myndigheterna lever upp till dessa krav. Även Justiekanslern (JK) kan vara aktuell. Om en myndighet dröjer riktigt länge med ett ärende (mer än 6 månader) kan man också klaga hos domstol genom en så kallad dröjsmålstalan (12 § FL).