Lämna ut klasslista?

2021-04-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Jag vill få ut en klasslista för min sons förskola. Förskolan hänvisade direkt till en jurist på kommunen som tog över ärendet. Hon undrade vad jag ville ha för information.Jag sa att jag vill ha en klasslista med barnens namn, personnummer, adress och ev telefonnummer.Juristen svarade då att "De uppgifter som du vill ha ut omfattas av sekretess (23 kap. 1 § offentlighet och sekretesslagen) och kommer inte lämnas ut. " Och att jag kan överklaga beslutet hos kammarätten.Vad gäller här? Vad är det som omfattas av sekretess i denna klasslista?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Begäran att få ut allmän handling i form av klasslistor har varit föremål för prövning i omfattande mängder rättsfall. Uppgifterna omfattas av 23 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, och huvudregeln är att sekretess gäller. Bestämmelsen innehåller nämligen ett omvänt skaderekvisit där att sekretess omfattar uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Vad som avses med uppgift om enskilds personliga förhållanden är allt som är att hänföra till en specifik person, dvs. namn, personnummer, telefonnummer, adress osv. Innan det beslutas om en handling ska lämnas ut eller inte görs därmed en sekretessprövning, där det prövas om uppgifterna kan lämnas ut utan men för den enskilde. I praxis kan slutsatsen dras att uppgifter såsom namn, adress, telefonnummer och liknande ses som harmlösa uppgifter som i regel inte bör medföra men vid utlämnande och därmed bör kunna lämnas ut så länge personerna i fråga inte står under skyddad identitet och adress (se ex.Kammarrättens Mål nr 5750-20). Även om vissa personer skulle stå under sådan skyddad identitet bör du kunna få ut uppgifter om resterande individer. Ett beslut att inte lämna ut allmän handling kan överklagas (2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen). Ett sådant beslut överklagas till Kammarrätten (6 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen). Däremot kan överklagan skickas in till den myndighet som meddelade beslutet, i detta fall kommunen. Vänligen,

Foto av kunder på sociala medier och GDPR

2021-01-27 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag jobbar med sociala medier på en restaurangkedja. Jag undrar följande;Är det tillåtet att fotografera i restaurangerna och använda på tex sociala medier och hemsida, utan att be om kundernas tillåtelse. Vid varje givet fototillfälle fotograferar jag mellan 10-60 minuter vilket resulterar i hundratals bilder. I nästintill alla syns kunder på ett eller annat vis. Det är inga kundporträtt och fokus ligger mer på personal och omgivning än kunderna i sig. Hur ser det ut, får jag publicera dessa bilder utan att be om lov?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Ett foto på någon kan anses som en personuppgift och en behandling av en sådan (exempelvis publicering av fotot på nätet/sociala medier) ska därmed följa den nya dataskyddsförordningen, även kallad GDPR (här). Enligt art. 4 p. 1 i förordningen är fotografier att jämställa med personuppgifter såsom namn, adress eller personnummer. Oavsett om personen syns till mycket eller lite i fotot är lagstiftningen till i syfte att skydda den enskildes integritet, och syns personen till så att den på något sätt skulle kunna gå att identifiera är det tal om en personuppgift. För att få behandla personuppgifterna och i ert fall publicera de krävs en laglig grund för detta (art. 6 GDPR). I ert fall finns det i princip tre rättsliga grunder: samtycke, avtal eller intresseavvägning. I ditt fall krävs sannolikt personernas samtycke för att publicera bilder på de. För att ett samtycke ska vara giltigt krävs att du ska kunna visa att den enskilde har samtyckt till användningen av fotot (art. 7.1 GDPR). Skriftlighet kan därför vara att föredra.Det kan vara en god idé att se över vilka krav GDPR ställer angående behandling av personuppgifter i en verksamhet, i och med att brott mot förordningen i värsta fall kan leda till höga sanktionsavgifter (se art. 83 GDPR). Antingen kan samtycke inhämtas för att publicera fotona av personer eller så fotas de på sätt där det inte kan framgå vem det rör sig om (ex. foto där någons rygg framgår eller liknande). Vänligen,

Uppehållstillstånd

2020-12-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Om min sambo har ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett år för att studera i sverige, får han då stanna kvar i sverige för att arbeta eller studera när det uppehållstillståndet går ut om vi varit ihop ca ett år men bara sambo i 4 månader? Innan han fick detta uppehållstillståndet bodde han och studerade i sverige i 4 år som flykting. Han har deltidsanställning och är ostraffad. Jag har heltids tillsvidareanställning och ekonomi att kunna försörja oss båda om så skulle behövas. Behöver han ansöka om någon ny sorts uppehållstillstånd eller kan han bli svensk medborgare? Eller borde vi gifta oss?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det låter som att din sambo är kvalificerad dels för tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning (5 kap. 3 § utlänningslagen) och på grund av slutförda studier. Eventuellt kan han även vara kvalificerad för svenskt medborgarskap. Tillfälligt uppehållstillstånd pga slutförda studier Enligt 5 b kap. 8 § utlänningslagen ska en sökande som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 § utlänningslagen (uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning) beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförda studier, om inte annat följer av lag och sökanden: slutfört en högskoleutbildning och utbildningen avser studier som motsvarar minst två terminer (ett år), avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och har ett examensbevis eller utbildningsbevis som avser den slutförda utbildningen. För att beviljas ett sådant uppehållstillstånd krävs att personen kan försörja sig för tillståndstiden och har pengar för återresa, inte utgör ett hot mot allmän ordning osv (5 b kap. 9 § 1-4 p. utlänningslagen). Detta är ett alternativ. Ett annat alternativ är tillfälligt uppehållstillstånd pga anknytning: Tillfälligt uppehållstillstånd pga anknytning I 5 kap. 3 § utlänningslagen finns förutsättningarna för när uppehållstillstånd ska ges på grund av anknytning. Det som blir aktuellt i det här fallet är uppehållstillstånd som ska ges till en sökande som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § 1 p. utlänningslagen). Uppehållstillståndet ska gälla minst ett år. För att stanna i Sverige behöver han ansöka om ytterligare uppehållstillstånd, antingen permanent eller tillfälligt. I och med att ni är sambos är tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning uppfyllt. Huvudregeln är att en sökanden som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant före inresan i landet (5 kap. 18 § utlänningslagen). Däremot finns undantag. Både ansökan om uppehållstillstånd när personen har ett uppehållstillstånd för studier enligt 5 kap. 10 § utlänningslagen (och slutfört 30 hp) samt om personen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att personen reser till ett annat land för att ge in sin ansökan där gäller (5 kap. 18 § 9 punkten, 5 punkten utlänningslagen). Permanent uppehållstillstånd om EES- medborgare Den EES- medborgare som vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har rätt till permanent uppehållsrätt (3 a kap. 6 § utlänningslagen). Om sökanden är EES- medborgare kan permanent uppehållstillstånd vara gällande. Svenskt medborgarskap Kraven på vem som får bli svensk medborgare finns i lagen om svenskt medborgarskap. Enligt 11 § kan en sökande efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap, om han eller hon har: styrkt sin identitet, fyllt 18 årpermanent uppehållstillstånd i Sverige,hemvist här i landet sedan fem år, ochhaft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. I ert fall har han inte permanent uppehållstillstånd. Däremot finns undantag till kraven i 12 §. Om kraven i 11 § inte är uppfyllda får sökanden ändå medborgarskap dels om sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare. Här finns däremot vidare krav för att undantaget ska gälla. Om sökanden haft hemvist i Sverige kortare tid än tre år gäller inte undantaget. Har sökanden varit bosatt i Sverige längre tid än tre år brukar kravet på sammanboende reduceras i motsvarande mån. Om sökanden exempelvis haft hemvist i Sverige i fyra år och bott sedan ett år med en svensk medborgare är det tillämpligt. I ert fall har sökande haft hemvist i Sverige i 5 år och sammanboende i 4 månader, och därmed torde undantagen vara tillämpliga. Eventuellt kan alltså svenskt medborgarskap vara möjligt i det här fallet. Om inte har din sambo rätt till det gäller i vart fall tillfälligt uppehållstillstånd pga avslutade studier eller anknytning. Om sambon är EES- medborgare kan permanent uppehållstillstånd vara gällande. Vänligen,

Tillstånd för försäljning på allmän plats

2020-11-17 i Polis
FRÅGA |Hej! Jag och mina vänner har startat företag och undrar ifall vi får sälja produkter på allmänna platser utan tillstånd, vi har själva läst på lite och då kommer vi fram till att det krävs tillstånd för att ha ett stånd eller stå på torg men vi kommer endast att möta upp folk som skrivit till oss eller att vi säljer på plats till någon som är intresserad. Kan ni ge oss ett förtydligande på vad som gäller angående försäljning på allmän plats och alternativt på en högskolas skolgård.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt 3 kap. 1 § ordningslagen får en offentlig plats inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Tillstånd att utnyttja en offentlig plats krävs alltså om användandet inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för. Vägar, gator och torg är i regel upplåtna för allmän trafik. Kravet på tillstånd för markutnyttjande motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. Tillstånd behövs därför inte om ianspråktagandet sker i enlighet med det ändamål för vilket den offentliga platsen har upplåtits genom beslut i detaljplan. Detaljplaner är allmänna handlingar som var och en kan begära ut genom principen om handlingsoffentlighet (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Här finns mer information om att begära ut detaljplaner och andra allmänna handlingar i Stockholms kommun. Om tillståndet gäller någon annanstans, kan handlingen begäras ut hos er respektive kommun.När krävs tillstånd? Tillstånd krävs i allmänhet när offentlig plats utnyttjas för tillfälliga försäljningsstånd såsom flyttbara korv- eller glasstånd liksom mer permanenta försäljningsstånd såsom kiosker. Som ytterligare exempel på när tillstånd i regel krävs kan nämnas användande av offentlig plats för serveringar, annonspelare, s.k. vippskyltar, montrar, containrar, soffor och cykelställ. Enligt bestämmelsen följer vidare att tillstånd inte behövs, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Allmänt kan sägas att ju mera omfattande och till sin karaktär trafik- eller ordningsstörande ett ianspråktagande är desto snävare blir utrymmet för ett tillståndsfritt ianspråktagande av platsen. Angående tillfällig omfattning: ett nyttjande av platsen som sträcker sig längre än någon timme kan som regel inte anses vara ett tillfälligt ianspråktagande. Inte heller blir det tillfälligt om platsen används endast under någon timme men nyttjaren efter ett kortare uppehåll återkommer till platsen och återupptar sin verksamhet. Som ytterligare krav på att ianspråktagande av offentlig plats inte ska kräva tillstånd uppställs att det ska anses som obetydligt. Avgörande här blir storleken på ytan av den offentliga platsen. Är det fråga om en begränsad yta kan ett mycket blygsamt ianspråktagande komma att omfattas av krav på tillstånd. Vad gäller försäljning på en gård utanför en högskola är det oftast så att försäljning kräver avtal med högskolan i fråga. Det bästa i ert fall är att kontakta skolan i fråga för att ordna med ett försäljningsavtal/tillstånd. Vad som gäller i ert fall Jag tolkar ditt fall som att ni inte kommer använda er av något försäljningsstånd eller liknande. Det som kräver tillstånd är utnyttjande av platsen. Att möta upp folk och sälja till dessa torde därmed vara okej. Det är svårare att svara på det du nämner om att sälja till någon på plats som är intresserad. Beroende på hur ni ställer upp försäljningen i det fallet kan det vara så att försäljningen kräver tillstånd. För att passa in på undantaget för försäljning krävs i regel ett utnyttjande av mycket mindre omfattning. I rättsfall har en filt på 60 cm x 60 cm på allmän plats ansetts inte passa in på undantaget. Det lättaste vore att kontakta er kommun för att begära ut detaljplan eller göra en förfrågan om huruvida tillstånd krävs för just er verksamhet. Vänligen,

Drogtest på gymnasiet

2021-02-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag går i 2an på gymnasiet och jag går i en ganska liten skola (cirka 180 elever) nu har min rektor sagt att dom ska skicka alla elever på pissprov när vi är tillbaka i skolan igen. Är det lagligt? Är inte det integritetskränkande? Måste han inte ha föräldrarnas tillstånd och kan man vägra?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt grundlag i Sverige är alla gentemot det allmänna skyddade för påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). För att kroppsliga ingrepp, såsom drogtester ska vara tillåtna måste det finnas lagstöd till detta (2 kap. 20 § 2 punkten regeringsformen). I nuläget finns det inget lagstöd i skollagen som tillåter användning av slumpvisa drogtester mot någons samtycke. Troligtvis är det i enlighet med lagen med användande av drogtester om detta samtycks av eleven (se JO dnr 479-2010). För den som är omyndig krävs i det fallet förälderns samtycke. Däremot finns det alltså inget stöd i lag för att drogtester mot en elevs vilja ska få ske. Där krävs stöd i lag, såsom exempelvis polislagen. Det finns alltså inget stöd för skolan att tvinga någon till drogtest. Du kan vägra att delta. Vänligen,

Offentlighet och sekretess gällande uppgifter i dom

2020-12-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |En vän kommer troligen bli dömd för stöld. Har inte skannat alla matvaror.Hon är aldrig dömd tidigare. Hon är livrädd för att hennes barn ska få reda på detta eller andra personer i samhället, så att hon förlorar sitt jobb. Det skulle påverka barnen fruktansvärt negativt. Finns det möjlighet att be om sekretess på personuppgifter i domen. ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! En dom utgör en allmän handling som var och en har rätt att ta del av (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Rätten att ta del av domar är en stark, grundlagsskyddad rättighet. Domen blir allmän handling och kan lämnas ut i och med att den avkunnas (2 kap. 10 § 2 punkten TF). Handlingsoffentligheten kan bara begränsas med stöd i lag (2 kap. 2 § TF). Sådant stöd kan finnas i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess kan begränsa handlingsoffentligheten. Bestämmelserna om huruvida sekretess omfattar specifika uppgifter finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), och avseende uppgifter i domar i 36 kap. OSL. Däremot är det inte i alla typer av mål som sekretess kan antas omfatta den enskildes uppgifter. För att sekretess ska omfatta uppgifterna i domen måste någon av bestämmelserna i OSL passa in, i och med att handlingsoffentligheten bara får begränsas genom bestämmelser i lag. I fall där en bestämmelse passar in på situationen är det inte heller alla uppgifter som kan omfattas av sekretess, utan enbart de uppgifter som vid röjande kan antas innebära skada för personen det gäller eller någon närstående till denne. Här ska en sekretessprövning ske före utlämnande av handling. I ditt fall handlar det om brottmål. De måltyper som omfattas av bestämmelserna i lagen är främst familjerättsliga mål, affärs- eller friftförhållanden, vissa fall av medling samt mål om kollektivavtal, diskriminering m.m. Brottmål är inte en av de mål som kan omfattas av sekretess i 36 kap. OSL. Troligtvis kommer inte sekretess att kunna omfatta uppgifterna i domen. Vänligen,

Barnbidrag och växelvist boende

2020-11-17 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag har en dotter på 9 år. Hennes mamma och jag separerat 7 är sedan. Dottern försöker vi ha varannan vecka, men vi är flexibla ibland att ha henne beroende på jobb situationen. Jag har inte fast anställd och ekonomi blir svårt ibland. Min frågar om man som ensamstående pappa för rätt att få en del av barnbidraget? Eftersom dottern inskrivet hemma hos mamman och hon får hela summan på hennes konto. Det handlar inte om mycket pengar men det skulle hjälpa med busskort och andra utgifter man måste betala. Mvh//
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill få svar på om det finns någon rätt för en förälder som ett barn bor cirka varannan vecka hos att få del av barnbidraget. Jag förutsätter här att ni har gemensam vårdnad om barnet med växelvis boende. Reglerna om barnbidrag finns i bl.a. socialförsäkringsbalken (här). Enligt 16 kap. 5 § socialförsäkringsbalken gäller att när föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn lämnas barnbidrag med hälften till vardera föräldern. Anger föräldrarna i en gemensam anmälan till Försäkringskassan vem av dem som ska vara bidragsmottagare lämnas dock barnbidraget till den angivna mottagaren. Om barnet bor varaktigt hos en förälder gäller att boendeföräldern ska få hela bidraget (16 kap. 7 § socialförsäkringsbalken). Om du och mamman har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos er ska barnbidraget alltså delas mellan er trots att barnet är folkbokförd hos mamman. Vill man ändra mottagare för barnbidraget kan man göra en anmälan till Försäkringskassan. Om föräldrarna är överens kan de göra en gemensam anmälan. Är föräldrarna inte överens kan den som vill få till en ändring göra en anmälan själv. Då måste Försäkringskassan göra en utredning av barnets boende för att ta reda på vem som faktiskt har rätt att få pengarna. Här finns mer information om barnbidrag och att ändra mottagare på barnbidraget.Vänligen,

Väktare och befogenhet att föra bort någon från offentlig plats

2020-09-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag har jobbat som ordningsvakt i många år men slutade 2016 och blev förvånad igår.Jag kom med tåget till Uppsala från Stockholm och skulle vänta på bussen hem i ca 15 min så jag satte mig på en bänk bakom hållplatsen. Efter ett par minuter ände jag mig och lutade mig mot armstödet och satte upp benen dock inte fötterna på bänken.Genast kom en väktare och skrek åt mig att sätt dig upp annars blir du avhyst varav jag vänligen svarade att jag väntar på bussen och är varken påverkad eller störande på något vis. Då fick jag till svar att man får inte ligga på bänkarna det står på en skylt inuti byggnaden där resecentrum ligger, varav jag gick in och läste trivselreglerna där det stod att man ska inte skräpa ner på toaletter, ligga på golv eller soffor i vänthallen. Jag ringde polisen för att höra vad som gäller och dom tyckte att det verkade konstigt då det även var kväll och ingen rusning samt att jag inte störde någon. Jag återvände till väktaren som då befann sig på pressbyrån och berättade vad jag fått för information och att stationen är en offentlig plats likaså området utanför varpå han svarade att när jag befinner mig på området så bestämmer han över mig och kan avvisa mig när som helst? Bara undrar om det är så i dagsläget och vilken befogenhet han egentligen har? När jag utbildade mig så fick vi lära oss att alltid försöka lösa saker genom en diskussion i första läget. Besviken! Mvh Mats Liljeros
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka befogenheter en väktare har att avvisa någon från en offentlig plats. Det kortfattade svaret på frågan är att en väktare och en ordningsvakt har skilda befogenheter, och att väktare inte har någon lagstiftad rätt att föra bort någon från en offentlig plats. Denna tvångsåtgärd är dock tillgänglig för ordningsvakter, men bara under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar innefattar delvis att någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen (13 § Polislagen). Även om personen var ordningsvakt var inte ditt beteende ett sådant att det skulle givit denne någon befogenhet att avlägsna dig från platsen. I och med att du skriver att personen var väktare hade han ingen lagstadgad rätt att föra bort dig från platsen. En väktare som försöker föra bort dig eller någon annan från en offentlig plats gör sig istället skyldig till brottet olaga frihetsberövande på vilket fängelse kan följa (4 kap. 2 § Brottsbalken), i att denne "för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten". Vänligen,