Vad krävs för skyddad identitet?

2019-03-26 i Sekretess
FRÅGA |Vad är kriterierna för att få skyddad adress samt skyddad identitet
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!I Sverige kan man leva under skyddad identitet på tre olika nivåer och därmed blir "skyddad identitet" ett samlingsnamn för åtgärder att skydda personer som av någon anledning inte ska kunna hittas av personer som hotar dem. Här nedan kommer därför en presentation av de tre typer av skyddade personuppgifter som finns och som sedan tillämpas utifrån vad som anses bäst för dig, utifrån just ditt fall.Nivå 1 – Sekretessmarkering, 22 kap, 1 § Offentlighets - och sekretesslagSekretessmarkering innebär att det blir svårare för andra att ta del av dig i folkbokföringsregistret. Vanligtvis är alla personuppgifter som namn, personnummer och adress offentliga och något som alla kan få tillgång till, men inte om du har en sekretessmarkering. Detta innebär att om uppgifter ska lämnas ut av någon myndighet måste myndigheten först kontrollera och avgöra om uppgifterna kan lämnas ut utan att det medför någon risk för dig som har sekretessmarkering.För att få en sekretessmarkering ansöker du om det hos Skatteverket. För att få din ansökan beviljad brukar Skatteverket kräva ett intyg från polisen eller socialtjänsten. Avgörandet för att medge en sekretessmarkering är att en person eller dennes närstående är utsatta för konkreta och aktuella hot och innebär att den enskilda eller närstående har drabbats av skada (kan vara både psykiskt och fysiskt).Sekretessmarkeringen prövas sedan en gång per år. Nivå 2 - Kvarskrivning, 16 § FolkbokföringslagMed kvarskrivning menas att du fortfarande står skriven på den tidigare adressen men att man bor på en annan ort. Den nya adressen finns endast tillgänglig på skattekontoren. Detta är ett starkare skydd än en sekretessmarkering eftersom din nya adress aldrig förs in i folkbokföringen och lämnas aldrig ut till andra myndigheter. För att skatteverket ska medge kvarskrivning kärvs det som motsvaras för kontaktförbud och innebär att det ska finnas en klar och tydlig risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot dig. Nackdelen med kvarskrivning är att personen är skriven i en stad, men bor i en annan. Detta innebär att ett flertal samhällstjänster, som sjukvård exempelvis, är knuta till den staden där du är skriven. Gällande sjukvård bör du därför kontakta hälsocentralen och berätta om din situation för att i förväg skapa enklare vårdinsatser den dagen du behöver det.Nivå 3 – Fingerade personuppgifter, Lag om fingerade personuppgifterOm du är särskilt allvarligt utsatt och hotas så att ditt liv, hälsa och frihet är i fara kan du få något som heter fingerade personuppgifter. Detta är den högsta nivån av skyddad identitet och innebär att personen får en helt ny identitet gällande namn och personnummer. Här skapas en ny identitet som inte har någon anknytning till ditt tidigare liv du levt. Det här skyddet söker du om hos Rikspolisen och används endast i undantagsfallen efter att andra former av åtgärder har prövats. Detta beror på att detta skydd kan innebära en stor förändring för din livssituation. Sammanfattande svarOm du är utsatt för brott, hot eller känner dig rädd av någon anledning bör du alltid kontakta polisen eller brottsofferjouren för hjälp och råd. Om du inte skulle vara bekväm med att själv kontakta polisen, kan det vara bra att prata med någon i din omgivning, som du känner dig trygg med och som kan hjälpa dig att kontakta polisen. Det rekommenderas därför att börja kontakta polisen och diskutera ditt fall, för att sedan se till vilken åtgärd av ovan nämnda nivåer av skyddad identitet som passar dig. Vidare har din kommun det yttersta ansvaret för att du ska få stöd och den hjälp som du behöver, enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen. Relevanta och viktiga nummer vid brott, hot och våld:Polisen: 112Brottsofferjouren: 0200-21 20 19.Barnens rätt i samhället, BRIS: 116 111Hoppas du fick svar av din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Råder yttrandefriheten fortfarande i Sverige och får den begränsas?

2019-03-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag läste preics att FN sedan många år tillbaka har gjort det förbjudet att kritisera religioner, vet inte hur väl det stämmer. Jag undrar om yttrandefriheten fortfarande råder i Sverige eller om jag faktiskt kan bli dömd för något då jag kritiserar religioner och diverse doktriner som jag tar starkt avstånd från. Jag vill klargöra att jag inte kritiserar individer i sig utan religioner överlag.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att yttrandefriheten fortfarande råder i Sverige och är en av våra grundlagar enligt 1 kap. 3 § Regeringsformen (RF). Det stämmer också att var och en är tillförsäkrad att i tal och skrift uttrycka sina tankar, åsikter och känslor fritt, enligt 2 kap. 1 § första punkt RF. Dock kan yttrandefriheten i 2 kap. 1 § första punkt RF begränsas, då den är en relativ rättighet, enligt 2 kap. 20 § första punkt RF och får begränsas för att tillgodose de ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, enligt 2 kap. 21 § RF. Detta innebär att ett yttrande som kan kränka andra och som är emot vårt demokratiska samhälle kan begränsas enligt lag, för att se till rikets säkerhet och enskildas avseende, enligt 2 kap. 23 § RF. Så i ditt fall kan ditt yttrande om religioner begränsas enligt lag, om yttrandet riktar sig på ett sätt som kan kränka andra eller vårt demokratiska samhälle. Något som i ditt fall också kan vara bra att veta är att religionsfriheten i Sverige är en absolut rättighet och får därmed inte begränsas, enligt 2 kap 1 § sjätte punkt RF. Sammanfattningsvis får du tycka och tänka som du vill. Men att dina yttranden om dina tankar kring religion kan begränsas enligt lag, vilket beror på att religionsfriheten är en absolut frihet och får därmed inte begränsas, medan yttrandefriheten kan begränsas för vårt rikes och enskildas säkerhet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,