Hur påverkar omhändertagande enligt LOB en villkorlig dom?

2020-06-25 i Polis
FRÅGA |Hej!Har två frågor.1. Vad gäller beträffande ingripande med stöd av LOB? Får polisen gripa en person, som i och för sig, är berusad om denne befinner sig i hemmet?2. Om man blir tagen för LOB och samtidigt är dömd, i detta fall för ringa vapenbrott, och fått en villkorlig dom med samhällstjänst 50 tim som är avtjänad, vad händer då? Blir det ytterligare konsekvenser?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att besvara dina frågor i turordning. Jag kommer i mitt svar att utgå från bland annat lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB).Får polisen omhänderta en berusad person om denne befinner sig i hemmet?Omhändertaganden som har sin grund i LOB sker om en person anses vara så berusad att hen inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för sig själv eller andra. Om personen anträffas när hen befinner sig i sin egen eller någon annans bostad ska omhändertagande dock inte ske, LOB 1 §. Svaret på den första frågan är alltså nej, polisen får enligt LOB inte omhänderta någon om hen befinner sig i hemmet.Vad blir konsekvenserna för en person som blir omhändertagen enligt LOB?Omhändertaganden enligt LOB görs i syfte att skydda den enskilde och andra människor. Det kan inte jämföras med ett gripande, som enbart får ske om någon är misstänkt för ett brott. Att dricka alkohol i större mängder är inte kriminaliserat och därför definieras det polisiära ingripandet som ett omhändertagande och inte ett gripande. I och med att omhändertagandet inte sker till följd av att den omhändertagne gör något brottsligt påverkas inte belastningsregistret. Omhändertagandet bör därför inte medföra några ytterligare konsekvenser vad gäller den villkorliga domen för ringa vapenbrott.Däremot kan polisen underrätta Transportstyrelsen om omhändertagandet viket kan påverka framtida eventuella körkortstillstånd. Dessutom kan möjligheten att få vapentillstånd påverkas av att du tidigare blivit omhändertagen enligt LOB. I vissa fall kan även socialtjänsten bli inblandad. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan skolan tvinga mitt barn att gå till skolan trots covid-19?

2020-04-19 i Skola och utbildning
FRÅGA |Kan skolan tvinga mitt barn går till skolan trots Corona viruset. Finns det inte undantag i skollagen när det gäller Corona viruset. Vissa skolor är stängda och vissa är öppna!
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har alla barn som är bosatta i Sverige och går i grundskolan skolplikt, skollagen 7 kap 2 och 4 §. Det är du som vårdnadshavare som har ansvar för att skolplikten fullgörs, det vill säga att du är skyldig att se till ditt barn faktiskt går till skolan, skollagen 7 kap 20 §. Om barnet inte fullgör sin skolplikt på grund av att du brister i ditt ansvar har kommunen möjlighet att förelägga att skolplikten ska fullgöras vilket kan förenas med vite, skollagen 7 kap 23 §. Det innebär att om barnet fortsättningsvis inte går till skolan så får du betala pengar till kommunen till dess att barnet börjar gå till skolan igen. På så sätt finns det alltså en möjlighet för kommunen att "tvinga" barn att gå till skolan i vissa fall. Så vitt jag kan förstå finns det inga undantag från skolplikten i skollagen. Anledningen till att vissa skolor är stängda och vissa är öppna är att regeringen har utfärdat en förordning som tillåter kommuner att stänga skolor. Kommunen har möjlighet att ta ett beslut om stängning bland annat då de bedömer att verksamheten inte kan bedrivas på grund av covid-19 eller för att motverka smittspridningen av viruset, förordningen 2 §. Även regeringen har möjlighet att ta beslut om att stänga skolor, se lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.SammanfattningSkolan i sig kan inte tvinga ditt barn att gå till skolan, men kommunen som är att se som skolans huvudman har viss befogenhet att göra det. Vidare har kommunen befogenhet att stänga skolor om de bedömer det vara nödvändigt för att verksamheten ska kunna fortgå eller för att motverka smittspridning. Även regeringen har möjlighet att ta ett sådant beslut. Så länge ingen väljer att stänga skolan måste ditt barn dock fortsätta gå dit för att uppfylla sin skolplikt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur ser regelverket avseende sekter ut?

2020-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad har Sverige för lagstiftning där man kan döma sekter eller manipulativa rörelser för de saker de gjort eller för att förebygga deras verksamhet? Om vi inte har något specifikt skulle ni kunna ge en översikt av regelverket kring detta om vi har ett.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag eller annat regelverk i Sverige som reglerar sekter eller liknande rörelsers verksamhet. Tvärtom, är möjligheten att samlas i grupp utan att staten kan lägga sig i grundlagsskyddad. Denna rätt benämns föreningsfrihet och innebär en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, regeringsformen 2 kap 1 §. Föreningsfriheten kan begränsas för att:- tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, utan att för den sakens skull bli ett hinder för den fria åsiktsbildningen. Begränsningen ska dessutom vara proportionerlig och får inte göras enbart på grund av religiösa, kulturella eller politiska skäl, regeringsformen 2 kap 21 §. - förhindra verksamhet av militär natur eller verksamhet som innebär förföljelse av en folkgrupp, regeringsformen 2 kap 24 §.Vad gäller sekter är det i princip bara det första undantaget som skulle kunna aktualiseras, då vissa sekter potentiellt sett kan tänkas syssla med verksamhet som inte är godtagbar i ett demokratiskt samhälle. Vidare har sekter ofta någon typ av religiös grund, vilket också gör ett generellt förbud mot sekter svårt att lagstifta om. Precis som föreningsfriheten är religionsfriheten något som skyddas i grundlagen, där det stadgas att alla har en frihet att ensamma eller tillsammans med andra utöva sin religion, regeringsformen 2 kap 1 §. Om vi för stunden antar att ett förbud mot sekter skulle vara en acceptabel begränsning av föreningsfriheten, skulle det trots det troligtvis innebära en olaglig inskränkning av religionsfriheten. Ett liknande, och än mer långtgående, skydd för både religionsfriheten och föreningsfriheten finns att hitta i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Sverige har åtagit sig att följa denna konvention och ett generellt förbud mot sekter skulle sannolikt strida mot konventionsåtagandet.Alternativet till att förbjuda sekter som sådana blir att ställa personer inom sekter till rätta, i det fall det misstänks att brottsliga handlingar har begåtts inom rörelsen. Det är bland annat det som skett i fallet med Knutby Filadelfia, som av tidigare medlemmar har beskrivits som en sektliknande församling. Rättegången mot tre av pastorerna som misstänkts ha begått misshandel, olaga tvång med mera tog slut här om veckan och domen lär komma snart. SammanfattningDet finns inget generellt förbud som kan verka förebyggande mot sekter som i svensk lag, vilket sannolikt grundar sig i att det skulle vara svårt att stadga ett sådant förbud utan att det skulle inskränka människors föreningsfrihet och/eller religionsfrihet. Dessa friheter har ett starkt skydd i svensk grundlag samt i flera svenska konventionsåtaganden, däribland EKMR. Om en vill ställa en sekt till rätta för gärningar som begåtts inom rörelsen får en istället använda sig av straffrättsliga regler. Straffrätten tillåter enbart att individer ställs till svars, och sekter som sådana kan alltså inte dömas för saker som pågått inom församlingen. Istället får åtal väckas mot de individer som begått de brottsliga gärningarna, liksom i fallet med Knutby Filadelfia.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan min flickvän ansöka om uppehållstillstånd från Sverige? m.m.

2019-12-06 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,Jag är svensk medborgare med en flickvän som är kinesisk medborgare. Just nu befinner hon sig i Sverige på ett "uppehållstillstånd för besök" som är giltigt från 2019-08-28 till 2020-03-01, det vill säga mer än 6 månader.Jag hittade den här den här texten på Migrationsverkets hemsida: "Om du har haft uppehållstillstånd i 6 månader eller mer och ansöker om förlängning innan ditt nuvarande tillstånd går ut har du rätt att fortsätta arbeta i väntan på beslut. Ansök tidigast 30 dagar innan ditt nuvarande tillstånd går ut."https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/Forlanga-tillstand.htmlHar vi rätt att söka det här? Och i så fall:Har hon rätt att stanna i Sverige under handläggningstiden?Har hon rätt att lämna och återvända till Sverige under handläggningstiden?Har hon rätt till förmåner under handläggningstiden?Har hon rätt att arbeta i Sverige under handläggningstiden?Om vi får detta uppehållstillstånd beviljat, hur långt uppehållstillstånd kan man få, och kan man få personnummer?Handläggningstiden för att flytta till någon man planerar att bli sambo med kommer i vårt fall ha en handläggningstid på ungefär 14 månader. Det blir en alldeles för lång tid för oss att behöva vara separerade. Vi vill bara vara tillsammans i samma land och stad. Vad borde vi göra?Det här problemet har tärt på vår relation alldeles för länge och för mycket.Tack på förhand och bästa hälsningar
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att det måste vara frustrerande för dig och din flickvän att vara separerade från varandra. Regelverket kring uppehållstillstånd, som vi hittar i utlänningslagen (UtlL), kan dessutom uppfattas som svårtillgängligt. Nedan ska jag försöka att beskriva vilka alternativa lösningar som finns för din flickvän för att ansöka om uppehållstillstånd samt besvara dina övriga frågor och ge en rekommendation kring hur ni kan gå tillväga.Uppehållstillstånd för besökDen som ska vistas i Sverige i mer än tre månaders tid ska ha uppehållstillstånd, UtlL 2 kap 5 §. Uppehållstillstånd för besök ska enbart beviljas om det faktiskt rör sig om ett besök, vilket understryks av Migrationsöverdomstolen, se rättsfallet MIG 2008:15. Förlängt uppehållstillstånd för besökEtt besök får enbart förlängas om det finns vägande skäl för det, UtlL 5 kap 19 §. I det ovan nämnda rättsfallet ansökte en person med uppehållstillstånd för besök om förlängt uppehållstillstånd. Domstolen kom i det fallet fram till att:- uppehållstillstånd för besök enbart i undantagsfall bör överskrida ett år, - att det inte regleras i utlänningslagen vad som ska beaktas vid förlängning av uppehållstillstånd för besök och - att en helhetsbedömning av situationen därför ska göras.En helhetsbedömning ska innehålla de relevanta omständigheter som påverkar huruvida förlängning av uppehållstillstånd för besök bör beviljas eller inte. I det nämnda rättsfallet kom domstolen fram till att uppehållstillståndet för besök inte skulle förlängas då det helt enkelt inte skulle karakteriseras som ett besök om personen i fråga stannade längre än de 7 månader hon hade beviljats dessförinnan. Min slutsats i denna del av frågan blir därför att det sannolikt inte är aktuellt för er att ansöka om förlängning av din flickväns uppehållstillstånd för besök.Uppehållstillstånd för den som planerar att bli sambo med någon i SverigeDet finns möjlighet att få uppehållstillstånd för den som planerar att bli sambo med någon i Sverige om förhållandet är att se som seriöst, UtlL 5 kap 3a §. Ett sådant uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat första gången det beviljas om det inte står klart att förhållandet är väl etablerat, UtlL 5 kap 8 §. Hur långt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd är kan variera. Enligt Migrationsverket kan det vara allt från ett år fram till dess att din flickväns pass går ut. Oftast får en uppehållstillstånd för två år. Efter två år blir uppehållstillståndet permanent, UtlL 5 kap 16 §. Som jag förstår det avser sidan kopplad till länken i din fråga just förlängning av ett sådant här tidsbegränsat uppehållstillstånd. Eftersom din flickvän har ett annat typ av uppehållstillstånd för nuvarande blir det av uppenbara skäl inte aktuellt att ansöka om förlängning av ett uppehållstillstånd som hon inte har. Det är då mer lämpligt att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig istället.Ett problem som kan uppstå om din flickvän nu ansöker om uppehållstillstånd på en annan grund är att Migrationsverket kan ifrågasätta varför hon inte ansökte om uppehållstillstånd denna grund från början, och vad det egentliga syftet med besöket var; ett faktiskt besök eller permanent bosättning? Detta är en faktor som Migrationsverket kan ta hänsyn till vid förlängning av uppehållstillstånd för besök, och således kan det möjligtvis även bli relevant för denna prövningen, se MIG 2008:15.Har din flickvän rätt att stanna i Sverige under handläggningstiden?Huvudregeln är att din flickvän ska ansöka om uppehållstillstånd från sitt hemland. Men det finns en del undantag för den som redan har uppehållstillstånd och befinner sig i Sverige, UtlL 5 kap 18 §. Dessa undantag täcker inte det fall då den sökande har uppehållstillstånd för besök. Det finns i princip två vägar att gå, som eventuellt skulle möjliggöra för din flickvän att få ansöka om uppehållstillstånd från Sverige, nämligen om:1. Det skulle ses som oskäligt att hon är tvungen att åka tillbaka till Kina och ansöka därifrån på grund av den starka anknytningen hon har till dig. För detta krävs i princip att ni är gifta och att förhållandet ses som seriöst. 2. Det ses föreligga synnerliga skäl. Synnerliga skäl är ett mycket högt ställt krav, som möjligtvis skulle anses uppfyllt om det fanns bakomliggande politiska skäl, att det skulle medföra stora praktiska svårigheter eller att det hela skulle bli mycket dyrt, se propositionen 1999/2000:43 s.57-58.Har din flickvän rätt att åka tillbaka till Kina för att sedan återvända till Sverige under handläggningstiden?Eftersom de möjliga skälen för att din flickvän skulle få söka uppehållstillstånd från Sverige grundar sig i att det av olika anledningar är oskäligt att hon åker tillbaka till Kina vill jag mena att det skulle vara olämpligt att återvända till Kina under handläggningstiden. Särskilt då det trots allt innebär ett avsteg från huvudregeln att över huvud taget ges tillstånd att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige. Jag vill dock vara öppen med att jag inte hittat något särskilt stöd för detta i lagstiftning eller dylikt, utan argumentationen grundar sig enbart i vad jag uppfattar som rimlig logik.Kan din flickvän få personnummer?Din flickvän kan få svenskt personnummer om hon folkbokförs i Sverige, folkbokföringslagen 18 §. Din flickvän har möjlighet att ansöka om detta om hon planerar att vara bosatt i Sverige under ett års tid alternativt när hon bott här under ett års tid. Under hela denna period måste hon ha ett giltigt uppehållstillstånd, folkbokföringslagen 3-4 §. Den tid hon har vistats i Sverige med sitt uppehållstillstånd för besök räknas inte in i ettårsperioden.Har din flickvän rätt till förmåner under handläggningstiden?Med rätt till förmåner utgår jag från att du menar rätt till bistånd. Detta regleras i lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Där stadgas att en utlänning med uppehållstillstånd enbart kan få bistånd om en saknar egna medel eller om en skulle ha något annat angeläget behov, LMA 17-18 §§. Om ni bor tillsammans skulle jag tro att din flickvän sannolikt inte har rätt till bistånd.Har din flickvän rätt att arbeta under handläggningstiden?Din flickvän kommer behöva arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige, UtlL 2 kap 7 §. Liksom vad gäller uppehållstillstånd ska även detta som regel sökas från hemlandet och inte från Sverige, UtlL 6 kap 4 §. Samma undantag som gäller att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige gäller dock även arbetstillstånd, 5 kap 18 §.SammanfattningDet är mycket svårt att få ett förlängt uppehållstillstånd för besök, då det finns en risk att det inte längre skulle karakteriseras som ett besök. En bättre möjlighet är att ansöka om uppehållstillstånd på annan grund, förslagsvis på den grund att ni planerar bli sambor. Som huvudregel ska din flickvän ansöka om uppehållstillstånd från Kina. I vissa undantagsfall kan det ses som oskäligt för henne att fara tillbaka till Kina, vilket skulle möjliggöra att ansökan från Sverige istället.Vad gäller personnummer kan din flickvän bara få det när hon har fått uppehållstillstånd, och det går att påvisa att hon kommer att bo här närmsta året. Under handläggningstiden kommer din flickvän troligtvis inte ha rätt till förmåner i form av bistånd då nu bor tillsammans. Hon kommer inte heller ha rätt att arbeta om hon inte ansöker om och blir beviljad arbetstillstånd. Min rekommendationMin rekommendation är att din flickvän prövar att ansöka om uppehållstillstånd på den grund att ni planerar att bli sambor och att hon gör detta från Sverige. Förvisso skriver Migrationsverket att de vanligen inte godtar sådana ansökningar från en person som är här på uppehållstillstånd för besök. Men i och med att de skriver "vanligen" finns det trots allt en lite möjlighet att Migrationsverket godtar att det skulle vara oskäligt för henne att behöva åka tillbaka till Kina och ansöka därifrån. Det finns dock ingen garanti för detta och det är väldigt svårt för mig att avgöra då jag inte har alla omständigheter klara för mig. Men det är värt att understryka att det inte finns något att förlora på att åtminstone försöka. Om det fungerar att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige borde din flickvän även kunna ansöka om arbetstillstånd från Sverige. Alla relevanta dokument som ska fyllas i och skickas in till Migrationsverket finns att hitta på Migrationsverkets hemsida. Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade! Om ni behöver ytterligare juridisk rådgivning går det bra att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till vår juristbyrå. Det går även bra att ställa kortare frågor i vår gratistjänst om du vill få någon särskild aspekt av frågan ytterligare klargjord.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Kan min amerikanska partner besöka Sverige under rådande inreseförbud?

2020-06-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag är född och bor i Sverige. Min partner är amerikansk medborgare och bor i USA. Vi är gifta. Hon har varit i Sverige förut på besök, men har ingen typ av uppehållstillstånd och har inte bott i Sverige. Nu under inreseförbudet som Sverige har pga COVID-19, får hon besöka Sverige för att träffa familj? Eller kommer hon bli nekad på flygplatsen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det tillfälliga inreseförbudet omfattar inresor till Sverige från länder utanför EU, EES samt Storbritannien och Schweiz. För närvarande (23/6-20) gäller inreseförbudet till och med den 30 juni 2020, men det är möjligt att regeringen beslutar att förlänga det ytterligare.Inreseförbudet innebär att icke nödvändiga resor till Sverige från andra än ovan nämnda länder förbjuds. Vissa personer undantas emellertid från förbudet, nämligen:- EU-/EES-medborgare, personer som är stadigvarande bosatta i dessa länder och personer med uppehållstillstånd eller nationell visering i dessa länder samt deras familjemedlemmar om syftet med resan är att återvända hem- utländska medborgare som har särskilt angelägna behov eller ska utföra nödvändiga funktioner i SverigeSom jag förstår det av omständigheterna i frågan skulle din partners syfte med resan vara att besöka dig och inte "att återvända hem" då hon är bosatt i USA. Det innebär dessvärre att inreseförbudet skulle hindra henne från att komma hit, trots att ni är gifta. Om resan inte heller kan motiveras med särskilt trängande familjeskäl eller dylikt vill jag mena att en inresa sannolikt inte skulle godkännas. Som nämnt ovan gäller det nuvarande beslutet till och med 30 juni så jag rekommenderar dig dock att hålla utkik för framtida förändringar på regeringens hemsida.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en servera alkohol under ett öppet event i en galleria?

2020-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag är centrumledare i en galleria med 20 butiker. Vi ska under en kväll ha tjejkväll och vill börja kvällen med mingel där vi ska ha live musik, småplock och dryck. Min fråga om det är OK att bjuda på bubbel med alkohol en sådan kväll? Det är ett öppet event där alla är välkomna. Kvällen ska endast starta så och det är ett begränsat antal som vi serverar till och pågår ca. 17-17:30. Kan ni hjälpa mig?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som rör servering av alkoholhaltiga drycker finns att hitta i alkohollagen.Som huvudregel behöver du ha serveringstillstånd när du serverar alkohol, alkohollagen 8 kap 1 §. Det finns ett undantag från huvudregeln som innebär att serveringstillstånd inte behövs om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och - serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker, alkohollagen 8 kap 1a §.I och med att det är ett öppet evenemang dit alla är välkomna skulle jag tro att undantaget inte är tillämpligt. Om ni vill bjuda på alkohol bör ni därför ansöka om ett tillfälligt serveringstillstånd som gäller för den aktuella kvällen, alkohollagen 8 kap 2 §. En sådan ansökan görs skriftligen till den kommun som gallerian ligger i, alkohollagen 8 kap 10 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till ersättning när jag fått dålig vård?

2020-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har under snart 5 års tid behandlats för depression. Jag har då varit skriven hos barn och ungdoms psykiatrin. Under en period så kunde vi inte få kontakt med dem, trots att jag var under medicinsk behandling. Jag fick ingen hjälp av dem. Tillslut fick vi en ny tid, då hade det gått nästan 1,5 år. Jag hade fått sluta med mediciner tvärt och blivit sämre. Men när vi kom tillbaka till bup fick vi börja om från början. Varje gång jag kom dit var det nya läkare. Jag är idag fortfarande under medicinering. Skolan har fått tagit konsekvenser då jag inte orkat vara där och hamnat efter. Men det hade gått att förhindra om vården gjort rätt. Har jag någon rätt till ersättning? Vad kan jag annars göra?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du känner dig förbisedd och dåligt behandlad av vården. Som patient har du en hel del rättigheter, men tråkigt nog är dessa ofta svåra att driva igenom i praktiken. Det är trots det alltid viktigt att lyfta fram klagomål om en känner att en fått undermålig vård. Om en är missnöjd med vården finns det ett par vägar att gå, vilka jag kommer att gå igenom nedan.1. En ska alltid börja med att kontakta den aktuella vårdenheten, i ditt fall den barn- och ungdomspsykiatriklinik som du besökt. Det kan såklart kännas jobbigt att höra av sig till dem, men det är ofta ett krav om en vill gå vidare med någonting ytterligare. Vårdenheten har dessutom en skyldighet att lyssna på dig och, om möjligt, åtgärda eventuella problem.2. Om du vill ha hjälp med att kontakta den aktuella vårdenheten kan du höra av dig till Patientnämnden i din region. De kan hjälpa till med att framföra dina klagomål till barn- och ungdomspsykiatrin. Om du vill kontakta Patientnämnden gör du det lättast genom 1177 Vårdguidens e-tjänst eller telefon.3. Ett ytterligare alternativ är att kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och framföra ditt klagomål. Jag vill dock understryka att du först måste ha kontaktat vårdenheten och/eller patientnämnden och fått svar från dem. Dessutom utreder IVO enbart allvarligare händelser, så som svåra integritetskränkningar eller bestående skador som orsakats av vården. Utifrån omständigheterna i frågan tror jag därför inte att en IVO-anmälan är rätt väg att gå för dig. Om du vill läsa mer om de olika instituten jag nämnt rekommenderar jag 1177 Vårdguidens hemsida för en bra överblick. 4. Utöver de klagomålsinstitut jag tagit upp ovan finns det även en möjlighet att ansöka om patientskadeersättning. För att du ska ha rätt till patientskadeersättning krävs det att:- du har drabbats av en antingen psykisk eller fysisk personskada, samt - att skadan sannolikt är orsakad av vård och hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt, patientskadelagen 6 §.För att du ska ha rätt till patientskadeersättning måste du alltså 1) kunna visa på en konkret skada och 2) bevisa att skadan uppkommit som en följd av felaktig eller undermålig vård. Att din skolgång drabbats av den bristfälliga vården räknas dessvärre inte som en personskada.SammanfattningI och med att du är uppenbart missnöjd med vården rekommenderar jag dig att rikta ett klagomål mot den aktuella barn- och ungdomspsykiatrikliniken, antingen själv eller med hjälp av Patientnämnden i din region. Även om du inte får någon ekonomisk ersättning kan ett samtal med vårdenheten ofta innebära någon typ av upprättelse, i form av en ursäkt eller dylikt.Utifrån frågans omständigheter verkar det inte som att du har någon konkret skada som orsakats av vården. Även om ditt sjukdomstillstånd sannolikt förlängts på grund av att du inte fick rätt vård tillräckligt snabbt är det troligtvis svårt att argumentera för att det är vården som orsakat din depression. Det är dock gratis att göra en skadeanmälan, vilket i princip innebär att du inte har något att förlora på att åtminstone försöka. De flesta vårdenheter är försäkrade hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och det är till de du skickar din skadeanmälan. Det är ca 40 % av alla anmälningar som i slutändan beviljas ersättning. Som redan nämnt tror jag dessvärre att chansen för att du ska beviljas ersättning är förhållandevis liten.Jag inser att det här inte var svaret du eftersökte. Dessvärre är det, som tidigare nämnt, mycket svårt att genomdriva de rättigheter en har som patient, vilket gör att en kan känna sig väldigt utsatt. Inte minst eftersom en i rollen som patient redan befinner sig i vad som kan uppfattas som en underordnad position. Jag hoppas trots detta att du har fått din fråga besvarad och att du följer mitt råd om att kontakta vårdgivaren för att berätta om din upplevelse. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Ska beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning?

2019-11-07 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vi är en grupp av taxiåkare med avtal för färdtjänst i Karlstad Kommun.Huvudmannaskapet har fram till den 1 juli 2019 legat hos Karlstad buss. Därefter fördes ansvaret över till den regionala kollektivtrafiknämnden i Region Värmland. Våra avtal löper i 3+1+1 år med start 20160701. Det sista optionsåret måste aktiveras före 20191231.Regionen vill göra en ny upphandling av all servicetrafik i hela Värmlands län inom några år och har beslutat att inte använda sista optionsåret i vårt avtal.Istället planeras för en kort upphandling på 2+1 år med trafikstart 20200701.Vi har överklagat beslutet som förvaltningsbesvär men fick till svar i beslut från förvaltningsrätten att vår sak endast kan tas upp som laglighetsprövning. Stämmer det till fullo? Jag har sett att det är praxis som avgör. Även om beslutet har laglighetsprövats så har jag hittat bevis på att regionen inte behandlar oss på ett rättvist sätt i denna fråga och därmed skulle kunna bryta mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen. Kan man ta upp sådana saker i en överklagan?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag dels att beskriva skillnaden mellan förvaltningsbesvär och laglighetsprövning och dels att gå igenom vad som ska vara med i en överklagan. Jag kommer att utgå från förvaltningslagen (FL) och kommunallagen (KL).Förvaltningsbesvär och laglighetsprövning När ett statligt eller kommunalt organ har tagit ett beslut som du känner dig missnöjd med kan du överklaga beslutet. Beroende på vilket organ som har tagit beslutet ska överklagan ske på olika sätt.Överklagan görs genom förvaltningsbesvär om det är en statlig eller kommunal myndighet som har tagit beslutet. Ett sådant beslut får enbart överklagas av den som beslutet angår, FL 42 §.Överklagan görs genom laglighetsprövning om det är ett beslutande organ som har tagit beslutet. Med sådana beslutande organ åsyftas bland annat kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, men även nämnder, KL 13 kap 2 §. Ett sådant beslut får överklagas av samtliga medlemmar i kommunen/landstinget, KL 13 kap 1 §.Vilken form ska din överklagan ha?I ditt fall uppfattar jag det som att det är regionen (landstinget) alternativt kollektivtrafiknämnden som har tagit det beslut som du är missnöjd med. Eftersom beslutet tagits av något av dessa organen ska beslutet som huvudregel överklagas genom laglighetsprövning.Ibland kan ett beslut som tas av en nämnd grunda sig i en lag enligt vilken beslut ska överklagas genom förvaltningsbesvär. Så är exempelvis fallet om socialnämnden tar ett överklagbart beslut enligt socialtjänstlagen. I detta fallet verkar det dock röra sig om ett rent politiskt beslut. Eftersom att förvaltningsrätten också avfärdat förvaltningsbesväret utgår jag därför från att det rör som ett beslut som verkligen ska överklagas genom laglighetsprövning.Slutsatsen är att det inte är praxis som avgör hur ett beslut ska överklagas, utan vilket organ som har tagit beslutet samt vilken lag beslutet grundar sig i. I detta fallet är det regionen/en regional nämnd som tagit beslutet och därför ska överklagan ske genom laglighetsprövning.Andra aspekter att tänka på vid laglighetsprövning Laglighetsprövningen har en speciell karaktär då domstolen enbart prövar lagligheten i ett beslut och inte lämpligheten. Det innebär att förvaltningsrätten bara prövar om beslutet är lagligt, och om så inte är fallet upphäver domstolen beslutet. Domstolen kan däremot inte ändra beslutet. Det finns vissa specifika grunder som beslutet kan upphävas på:- Beslutet har inte tillkommit på ett lagligt sätt, - beslutet rör något som inte är en angelägenhet för landstinget, - det organ som fattade beslutet hade inte rätt att göra det eller - beslutet strider annars mot någon lag eller författning, KL 13 kap 8 §.Om beslutet skulle strida mot likställighetsprincipen i KL 2 kap 3 § är det en sådan grund som skulle kunna upphäva beslutet. Denna princip ska dock tolkas som att regionen ska behandla sina medlemmar likadant då medlemmarna innehar rollen som enskilda. Principen gäller emellertid inte när kommunen ska inleda affärsmässiga relationer, vilket jag uppfattar vara fallet här. I och med det gör jag tolkningen att likställighetsprincipen inte blir tillämplig i detta fall. Med enbart de omständigheter som du nämnt i frågan är det dock svårt för mig att dra en korrekt slutsats kring om beslutet skulle kunna upphävas eller inte.Vidare måste överklagandet komma in till förvaltningsrätten inom tre veckor från dess att beslutet tillkännagavs för att rätten ska pröva frågan, KL 13 kap 5 §.Vad ska vara med i en överklagan?Om den nämnda tidsfristen på tre veckor inte överskridits kan du överklaga beslutet genom laglighetsprövning. Det gör du genom att skicka en skriftlig överklagan till förvaltningsrätten. Du ska ange vilket beslut du vill överklaga och på vilka grunder du överklagar beslutet, KL 13 kap 4 §. En sådan grund kan exempelvis vara att beslutet strider mot likställighetsprincipen i KL 2 kap 3 § om du anser det vara så. Tänk på att det är bra om grunderna i överklagan kopplar an till de grunder som jag anförde ovan, genom vilka ett beslut kan upphävas, jämför KL 13 kap 8 §. Det vill säga att du bör försöka hitta argument för att beslutet inte tillkommit på ett lagligt sätt, att det strider mot lag eller liknande eftersom det är detta som domstolen kommer att pröva.Utöver innehållet ovan ska du även ha med personuppgifter i överklagan så att domstolen kan nå dig. Om det finns protokoll, brev eller annat som kan styrka dina uppgifter bör du även skicka med sådant material.Sammanfattning och rekommendationSammanfattningsvis har jag inte tillräckligt mycket kött på benen för att veta om beslutet faktiskt skulle kunna upphävas eller inte. Jag är som nämnt tveksam till om beslutet strider mot likställighetsprincipen, men du har inget att förlora på att överklaga, förutsatt att tre veckor inte har passerat sedan beslutet tillkännagavs. Jag rekommenderar dig dock att försöka att hitta fler grunder till varför beslutet bör upphävas för att göra ditt case så starkt som möjligt. Jag hoppas att jag har lyckats besvara dina frågor. Du har även valt 30 minuters uppföljande rådgivning via telefon. Jag kommer därför att ringa dig kl. 17 imorgon. Observera att jag kommer att ringa från dolt nummer. Om tiden inte passar är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se innan dess. Vänliga hälsningar,