Ändring i grundlag

2007-01-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Ändring i grundlagen måste beslutas av två på varandra följande riksdagar med mellanliggande val.var finns dessa bestämmelser i för lag och kapitel och paragraf?
Lisa Swanson |Hej! Denna reglering hittar du i Regeringsformens åttonde kapitel, 15 § (RF 8:15 http://www.lagen.nu/1974:152) Vänligen

Kräver innehav av radiosändare tillstånd?

2007-02-02 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Lag 2003:389 §1 3.kap. Använda - är det liktydigt med inneha? Dvs innehavet är fritt men användandet är tillståndspliktigt.
Linnea Ljung |Hej Enligt 3 kap 1 § i Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation krävs tillstånd för att använda en radiosändare. Definitionen av radiosändare finns i 1 kap 7 § samma lag. Enligt kommentaren till lagen gäller bestämmelsen enbart användning, inte innehav. Tillståndskravet gäller endast sändare, inte mottagare. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation hittar du http://lagen.nu/2003:389 Vänligen

Skillnaden mellan kommunalbesvär & förvaltningsbesvär

2007-01-12 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vilken är den väsentligaste skillnad mellan kommunalbesvär och förvaltningsbesvär?
Michael Witting |Den väsentliga skillnaden är att vid ett kommunalbesvär kan kommunen bara göra en laglighetsprövning. Det innebär att prövningen bara får avse lämpligheten av att kommunen engagerat sig i en viss typ av verksamhet. Vid ett förvaltningsbesvär kan dock en myndighet pröva både ett besluts laglighet och lämplighet. Det betyder att om en myndighet bifaller ett överklagande kan den inte bara upphäva beslutet utan också ändra dess innehåll eller ersätta det med ett nytt.

Sekretess för journaler?

2007-01-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har jag rätt att läsa min döde fars journaler?
Vilma Herlin |Sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden inom hälso- och sjukvården regleras i sekretesslagens 7 kap 1-3 §§, se http://lagen.nu/1980:100. Paragraf 1c innebär att din fars uppgifter kan lämnas ut om det står klart att din far eller någon honom närstående inte lider men om uppgifterna lämnas ut. Presumtionen är alltså för sekretess, och denna gäller även i förhållande till anhöriga. Om uppgifterna kan lämnas ut avgörs efter en skadeprövning, dvs hur stort men din far eller någon närstående lider om uppgiften lämnas ut. Frågan om utlämnande av uppgifter om avliden person har prövats i domstol, bland annat i ett rättsfall från regeringsrätten (RÅ 1982:2:66) och från kammarrätten (kammarrättens dom den 7 december 2005 i mål nr 6686-05). Det senare fallet gällde en dotter som ville ta del av sin avlidna moders journaler. I båda fallen befanns uppgifterna kunna lämnas ut utan men. Så troligtvis borde du efter en sekretessprövning vad gäller din fars journaler få ta del av dem. Mvh

Diskrimineringslagstiftningens omfattning

2007-01-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilka "områden" innefattar diskrimineringslagstiftningen?
Susanne Sjölander |Lag 2003:307 om förbud mot diskriminering är ”huvudlagen” vad gäller förbud mot diskriminering, se http://www.lagen.nu/2003:307 . Denna lag omfattar förbud mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Förbudet att diskriminera någon, för att denne exempelvis är funktionshindrad, gäller på ett antal områden som är uppräknade i lagens 5-13§§. Diskriminering får exempelvis inte ske i hälso- och sjukvården eller när en person ska köpa en vara eller söka bostad. Det finns även förbud mot diskriminering pga etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder i arbetslivet, se http://www.lagen.nu/1999:132 , http://www.lagen.nu/1999:133 , http://www.lagen.nu/1999:130 . Likabehandling av studenter i högskolan är ett annat område, se http://www.lagen.nu/2001:1286 . Jämställdhetslagen , se http://www.lagen.nu/1991:433 , har till syfte att främja kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lagen förbjuder könsdiskriminering vid exempelvis anställningsförfarandet, befordran, lönevillkor, uppsägning m.m. Det finns även en lag som förbjuder diskriminering av deltidsarbetande eller av arbetstagare med tidsbegränsad anställning. I Brottsbalken 16:9, se http://www.lagen.nu/1962:700#K16 , beskrivs brottet olaga diskriminering. Olaga diskriminering föreligger om en näringsidkare i sin verksamhet eller en anordnare av en allmän sammankomst/offentlig tillställning diskriminerar någon pga ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller homosexualitet. Mvh

Meddelarfriheten och dess gränser

2007-01-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vilket skydd och vilka begränsningar följer med meddelarfrihet?
Mårten Andersson |Hej! Meddelarfriheten, rätten att anonymt kunna meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de skall publiceras, brukar betraktas som ett grundfundament i vår yttrandefrihet. Den stadgas i tryckfrihetsförordningen (TF) 1:1 och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1:2, och omfattar således både tryckta skrifter och andra medier, såsom radio och TV. Syftet är främst att granskningen av statsmakterna skall underlättas. Regelverket kring meddelarfriheten är ganska komplicerat, men man kan generellt säga att meddelarfriheten i Sverige är långtgående. Dels innebär den, med vissa undantag, en straffrihet. Man kan alltså i regel inte dömas för att ha meddelat en uppgift i syfte att den skall publiceras. Den innebär också en rätt till anonymitet, en journalist eller någon annan som medverkat vid framställningen av exempelvis en tryckt skrift får oftast inte avslöja vem en viss uppgift kommer ifrån, se TF 3:3 och YGL 2:3. Det råder enligt TF 3:4 och YGL 2:4 ett efterforskningsförbud för myndigheter och andra offentliga organ. Har exempelvis en offentligt anställd meddelat en uppgift för publicering råder ett förbud för hans arbetsgivare (som är företrädare för det offentliga) att försöka ta reda på vem som meddelat uppgiften. Som ovan framgått finns beträffande straffriheten vissa begränsningar vilka följer av TF 7:3 och YGL 5:3. För det första kan man straffas för grova brott mot allmänheten, bland annat högförräderi och spioneri. Man kan också straffas för ”oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar”, exempelvis att man som myndighetsperson lämnar ut en sekretessbelagd handling för publicerande. Inte heller gäller straffriheten om man åsidosätter så kallad kvalificerad tystnadsplikt. De uppgifter som är belagda med kvalificerad tystnadsplikt återfinns i 16 kap sekretesslagen, och kan röra andras personliga integritet (såsom exempelvis vissa uppgifter inom sjukvården), men också uppgifter om rikets säkerhet och ett flertal andra hemliga uppgifter. Tystnadsplikten för exempelvis journalister gäller inte om meddelaren har samtyckt till att hans identitet röjs. Inte heller gäller tystnadsplikten om det är fråga om sådana grova brott mot allmänheten som exemplifierats ovan. Vissa ytterligare undantag från tystnadsplikten med anknytning till bland annat domstolsprocess finns också. Samtliga undantag stadgas i TF 3:3 st. 2 och YGL 2:3 st. 2. Slutligen skall framföras att det saknar betydelse huruvida en uppgift rent faktiskt har publicerats, en meddelare skyddas direkt då hans önskan är att något skall publiceras. Två rättsfall som belyser meddelarfriheten hittar du http://www.lagen.nu/dom/1999/6809 och http://www.lagen.nu/dom/2001/679. TF hittar du http://www.lagen.nu/1949:105. YGL hittar du http://www.lagen.nu/1991:1469. Sekretesslagen hittar du http://www.lagen.nu/1980:100. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänlig hälsning,

När infördes ordalydelsen av 2 a § HSL?

2007-01-09 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |När infördes ordalydelsen i HSL 2a § punkt 3: bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet?
Linnea Ljung |Hej, 2 a § HSL infördes i lag 1985:560 och trädde i kraft 1 juli 1985 HSL hittar du http://lagen.nu/1982:763 Vänligen

Faderskapstest innan barnet är fött?

2007-01-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan man göra ett faderskapstest innan barnet är fött?
Sara Edström |Faderskapsutredningar genomförs av socialtjänsten i den kommun man är medlem i. Själva faderskapstestet går till så att barnet och fadern lämnar blodprov som skickas för DNA-analys. Man kan inte göra testet innan barnet är fött. Provtagningen kan genomföras tidigast i samband med förlossningen. För mer utförlig information rekommenderar jag dig att vända dig till socialtjänsten i din kommun.