Krävs någon rättighet för att visa trailers?

2020-06-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan,Vi vill starta en applikation och i den applikationen visa trailers från filmer och serier, behöver vi för att göra detta eftersom syftet blir ett vinstdrivande företag några rättigheter för att visa officiella trailers till filmer och serier? Eller är det lagligt utan att betala för rättigheterna att visa trailers och använda tex. omslag för filmer/serier?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det du beskriver regleras i Upphovsrättslagen (URL). Trailers samt omslag för filmer uppfyller i princip alltid kravet på nyskapande och originalitet som krävs för att skaparen ska få s.k upphovsrätt till "verket" (URL 1§). Att skaparen har upphovsrätt innebär som utgångspunkt att bara denne har rätt att framställa exemplar av verket samt göra det tillgängligt för allmänheten (URL 2§ 1st). Att kopiera en trailer/omslag till er app är att framställa ett exemplar av verket (URL 2§ 2st) och att låta andra ladda ned appen för att titta på dessa trailers/omslag är att göra dem tillgängliga för allmänheten (URL 2§ 3st 4p). Det är alltså bara den som har upphovsrätten som får göra det ni tänker göra. Det finns vissa undantag från denna huvudregel men inget av dessa är tillämpligt i detta fall. Utgångspunkten är alltså att appen skulle utgöra ett intrång i upphovsrätten vilket kan innebära att ni tvingas betala böter och skadestånd (URL 53§ 1st och 54§). Ni kan dock kontakta den som äger upphovsrätten och fråga om ni får använda verken (URL 27§ 1st). Förmodligen lär ägaren kräva ersättning av något slag, ni är i princip fria att avtala om hur detta "lån" av upphovsrätten ska gå till. Jag vill dock poängtera att det ofta kan finnas flera ägare av upphovsrätten och att dessa kan vara både vanliga personer och bolag som bidragit till trailern/omslaget på något sätt. Det är viktigt att ni har fått tillåtelse av alla som äger upphovsrätten, annars utgör användandet ett intrång (URL 4§ 1st och 6§). När det kommer till just filmer är det ofta så att bolaget som producerar filmen har köpt upphovsrätten från de andra som ägt denna men detta sker inte alltid. Problemet som uppstår är att det inte finns något heltäckande register för vilka som har upphovsrätt varför man måste göra sin egen research för varje verk. En bra start är dock att kontakta den ansvarige utgivaren för trailern eller bolaget som producerar filmen då desse bör ha iallafall hyfsad koll på upphovsrätten. För att sammanfatta så behöver ni tillåtelse av de som äger upphovsrätten för att visa trailers/omslag. Har ni inte detta kan ni tvingas betala skadestånd och ersättning. Jag rekommenderar att ni kontaktar den ansvarige utgivaren för trailern samt bolaget som producerar filmen för att se vem/vilka som äger upphovsrätten. Jag hoppas detta svarat på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att ställa följdfrågor till oss på Lawline!

Får jag kopiera ett omslag för personligt bruk?

2020-06-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hallå LawlineJag är en stor fan av Tintin och skulle vilja ha ett favoritomslag på min vägg i ett större format. Jag har samtliga album och avser att låta skanna in ett av dessa omslag högupplöst, printa ut och rama in hos en ramaffär. Posters går förvisso att köpa, men de är alla franska och jag vill ha den svenska utgåvan. Låter sig detta göras upphovsrättsligt för mitt personliga bruk?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att ett konstnärligt verk ska skyddas av upphovsrätten krävs att det uppnår så kallad verkshöjd. Det innebär att verket ska vara så "originellt" att två person oberoende av varandra inte kan skapa samma verk. Ett omslag lär vara ett sådant konstnärligt verk som uppnår verkshöjd och därmed skyddas av upphovsrätten (1 kap. 1 § URL). Huvudregeln är att upphovsmannen till ett upphovsrättsskyddat verk är den som har uteslutande rätt att framställa exemplar av verket (1 kap. 2 § URL). När du skannar in och printar ut omslaget framställer du ett exemplar av omslaget. Det finns dock ett undantag till upphovsmannens uteslutande rätt att framställa exemplar, och det är undantaget om privat bruk. Du får som privatperson för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av omslaget om det är offentliggjort (vilket det är eftersom det är utgivet) (2 kap. 12 § URL).Slutsats: Så länge det är ett eller endast ett fåtal exemplar av albumet som du tänkt skanna in och printa ut för personligt bruk så ser jag inga upphovsrättsliga problem.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Upphovsrätt - sälja kända tavlor online?

2020-06-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |God morgon! Driver en e-handel i Sverige och jag är intresserad av att sälja bilder som vi själva målar digitalt från kända konstnärers verk, bland annat; Vang Gogh, Rembrandt, Boticelli och Da Vinci.Är det lagligt och har jag rätt att måla av bilderna och göra dem identiska som originalverken och sen sälja det på nätet?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Frågan du ställer regleras primärt i upphovsrättslagen (URL). 1. Huvudregeln Med tanke på att du vill sälja kända konstnärers verk kommer verk förmodligen alltid uppnå s.k. verkshöjd och därmed kommer skaparen ha eller ha haft s.k. upphovsrätt (URL 1§). Vilket innebär att verken skyddas av lagen. Ett verk som någon har upphovsrätt till får inte utan dennes samtycke kopieras, oavsett hur kopiering sker (URL 2§ 1-2st). Inte heller får man sälja exemplar av verket (URL 3st 4p). Detta gäller även om ni gör små förändringar av verket (URL 4§ 1st). Utgångspunkten är alltså att er idé inte är tillåten. Men detta förutsätter att verket fortfarande omfattas av upphovsrätt. Ett verk omfattas av upphovsrätt till dess att 70 år gått sedan upphovsmannen dog (URL 43§ 1st). Om flera skapat verket tillsammans börjar denna tidsfrist löpa efter att den sista skaparen dör. Tyvärr finns det inget heltäckande register kring vilka verk som omfattas av upphovsrätt varför man ofta måste göra egen research om just det verk man vill använda. 2. Det som komplicerar För att göra saker än mer komplicerade har personer som bearbetat ett verk (t.ex. ändrat stilen på en känd tavla) upphovsrätt till verket i den formen (URL 4§ 1st). Detta innebär att ni inte får använda den versionen förrän 70 år gått sedan den personens död och skaparen av originalets död. 3. Avslutande kommentarer och råd Svaret på din fråga är alltså, som det så ofta är i juridiken, att det beror på. Om det är mer än 70 år sedan skaparen av verket dog kan ni kopiera och sälja det. Ni måste dock vara säkra på att alla upphovsmän har varit döda i minst 70 år. Ett tips är att försöka hitta vem/vilka det är som har upphovsrätt (ofta kan det vara arvingar) och kontakta denne för att fråga om ni kan använda verket för onlineförsäljning eller förhandla fram en deal som passar båda. Kom dock ihåg att ni isåfall måste kontakta alla upphovsmän. Jag hoppas detta gett svar på din fråga. Upphovsrätt är en komplicerad rättighet så jag förstår om du har ytterligare frågor. Du är självklart välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

Kan ett företag heta något liknande som ett annat företag i samma bransch?

2020-05-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag ska starta ett företag inom klädbranschen och har en fråga gällande namn.Ska inte gå in på för många detaljer men kan ge motsvarande exempel. Jag planerar på att döpa företaget till ett för och efternamn tänk t.ex. Ralph Lauren, Tommy Hilfiger etc. Efternamnet hade jag tänkt uppkalla efter ett träd som ska stå för hållbarhet. Det finns idag ett företag inom samma bransch som är uppkallat efter det trädet som jag är inne på att använda tänk tex Mulberry, Timberlake, Berkeley...Jag undrar om dessa eller motsvarande företag har ensamrätt för dessa gamla trädnamn?Dvs kan jag kalla mitt företag för tex Erik Mulberry utan att riskera varumärkesintrång?Kan tilläggas att tanken inte är att "gratisåka" på ett annat varumärke utan tanken är bygga ett eget originellt varumärke.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig på din fråga är varumärkeslagen (förkortat VML). Om vad som kan utgöra ett varumärke sägs följande i 1 kap. 4 § VML: "Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister.Med tecken avses särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning". Det betyder alltså att väldigt mycket kan varumärkesskyddas. Även namn på träd, förutsatt särskiljningsförmåga. Att ett varumärke har särskiljningsförmåga innebär att det kan skiljas från varor eller tjänster som tillhandahålls i den egna näringsverksamheten från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Bristande särskiljningsförmåga innebär alltså att ett varumärke inte kan skiljas från ett annat i en annan näringsverksamhet. Är det frågan om bristande särskiljningsförmåga kan man inte få ensamrätt till varumärket.Ett varumärke som uppfyller samtliga krav kan antingen registreras eller inarbetas på marknaden för att få varumärkesskydd.Beträffande de varumärken du angav som exempel så finns de registrerade i svensk varumärkesregister. Även om de inte skulle vara registrerade skulle de fortfarande anses vara tillräckligt inarbetade för att ändå erhålla varumärkesskydd. Att exempelvis kalla sitt företag för Erik Mulberry och verka inom klädbranschen skulle således inte ha tillräcklig särskiljningsförmåga från det andra företaget Mulberry.Med hänsyn till att du planerar att använda ett varumärke som redan används av en näringsverksamhet i samma bransch förutsätter jag att de har varumärkesskyddat sitt företagsnamn; antingen genom registrering eller inarbetning. Skulle det vara varumärkesskyddat är min bedömning att ditt planerade varumärke inte har tillräcklig särskiljningsförmåga gentemot den andra näringsverksamheten. Det torde vara så även om du använder ett annat förnamn. Att verka i samma bransch och ha ett liknande namn skulle då högst sannolikt innebära ett varumärkesintrång. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp, även om det inte innebar det utfall som du hade gynnats av. Med vänliga hälsningar,

När preskriberas en upphovsrättsinnehavares rätt att kräva ersättning för användning av det skyddade verket?

2020-06-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Min dotter har fått ett krav från ett företag för att hon under 2013 använde en bild på sin blogg. Företaget som har kontaktat henne företräder copyrightinnehavaren och kräver henne på 4.800 kr för att hon använt bilden utan tillstånd. De har ännu inte skickat någon faktura och har kontaktat henne som privatperson. Min dotter var myndig när hon använde bilden på sin blogg.Kan de kräva ersättning för bilder som används hur lång tid tillbaka som helst och vad har de för möjligheter att vinna en rättslig process?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för användning av bildenFrågor rörande copyright avseende bilder regleras i upphovsrättslagen (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det. Bilder som är att anse som ett "verk" enligt lagens mening är skyddade av upphovsrätten (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätt innebär en uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar (kopiera) och göra det tillgängligt för allmänheten. Att lägga upp en bild på en blogg är ett fall av exemplarframställning och i vissa fall tillgängliggörande för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Även bilder som inte är "verk" enligt URL har ett nästan identiskt skydd som de upphovsrättsskyddade verken (5 kap 49a § URL). Dessa bilder är s.k. närstående rättigheter som, trots att de inte är skyddade av upphovsrätt, ger framställaren en ensamrätt att förfoga över bilderna. Det krävs inte att någon har tagit del av verket, bara att möjligheten har funnits. Om man utan lov framställer exemplar eller gör verket tillgängligt för allmänheten så innebär det ett rättsstridigt förfogande av verket. Detta innebär att man kan bli skyldig att betala ersättning till innehavaren av upphovsrätten (7 kap. 54 § URL). Enligt din beskrivning av händelsen så verkar det som att innehavaren av rättigheterna till bilden i fråga har rätt till ersättning för användningen. Upphovsrättsinnehavaren har då en fordran på den som gjort intrånget. Hur långt tillbaka i tiden som en fordringshavare (borgenären) kan kräva betalning regleras i preskriptionslagen (PL). När en fordran preskriberas så förlorar borgenären rätten att kräva ut sin fordran (8 § PL). Den allmänna preskriptionstiden är tio år, vilket innebär att borgenären inte kan kräva ut sin fordran om mer än tio år har löpt från dess att hens fordran uppstod (2 § PL). Då intrånget gjordes 2013 och kanske även är pågående om bilden finns kvar på bloggen, så har upphovsrättsinnehavaren rätt att kräva ut sin fordran. Deras möjligheter att vinna en rättslig processBaserat på din beskrivning av händelsen så verkar upphovsrättshavaren ha rätten på sin sida. Om bilden är skyddad av upphovsrätt eller som en närstående rättighet så har innehavaren av rättigheten rätt att få ersättning för den olovliga användningen. Vidare kan ett eventuellt skadestånd komma i fråga om intrånget har gjorts uppsåtligen eller av oaktsamhet (7 kap. 54 § 2 stycket URL). Med oaktsamhet menas att man borde ha känt till att man inte fick förfoga över verket eller bilden som skyddas som närstående rättighet. Om bilden är upphovsrättsligt skyddad så kan även ett straffansvar (böter/fängelse) bli aktuellt. Även detta beror på om intrånget har skett med uppsåt eller av oaktsamhet (7 kap. 53 § URL). Oavsett så har de bra möjligheter att vinna beträffande ersättning för den olovliga användningen. Huruvida de kan få skadestånd eller vinna ett åtal (om de överhuvudtaget väcker åtal) om straff för intrånget beror på din dotters inställning när hon använde bilden. Detta verkar vara ett ganska ofarligt intrång som enligt min bedömning inte kan leda till fängelse. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Vad kan vi använda i vår Facebook-grupp utan att det ska röra sig om varumärkesintrång?

2020-06-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi är grupp som har startat en facebook-grupp som vi kallar Konsum xxx. Avsikten är att styrelsen för affären inte är mottaglig för medlemmarnas förbättringsförslag. Så t ex har man behandlat medlemmarnas motioner på ett sätt som är under all kritik.Har nu fått ett brev från styrelsen där vi anklagas för varumärkesintrång i och med att vi har ordet Konsum i rubriken och att vi publicerar ett foto där ordet Coop syns. De kräver nu att vi ska stänga ner Facebook gruppen och alla inlägg.Frågan är nu: är detta varumärkesintrång? Tacksam för snart svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om varumärken finns i dels svenska varumärkeslagen (VML), dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (CTMR). Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). Ett EU-varumärke kan utgöras av alla tecken, särskilt ord, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, formen på en vara eller dess förpackning, eller ljud, förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags, och återges i registret över EU-varumärken (art 6 CTMR). Ensamrätten uppkommer i Sverige genom registrering (1 kap. 6 § VML) eller inarbetning (1 kap. 7 § VML). Skydd som EU-varumärke uppkommer genom registrering, inarbetning som i svenska varumärkeslagen är inte möjlig (jfr art 6 CTMR).Ensamrätten som varumärkesinnehavare enligt svenska varumärkeslagen innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster, om tecknet är: (1) identiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag, (2) identiskt med eller liknar varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller (3) identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag (1 kap. 10 § VML). Innehavaren av ett EU-varumärke har rätt att förhindra tredje man som inte har hans medgivande att i näringsverksamhet, för varor eller tjänster, att: (1) använda ett tecken om tecknet är identiskt med EU-varumärket och används för varor eller tjänster som är identiska med dem för vilka EU-varumärket är registrerat, (2) tecknet är identiskt med eller liknar EU-varumärket och används för varor eller tjänster som är identiska med eller liknar de varor eller tjänster för vilka EU-varumärket är registrerat, om detta kan leda till förväxling hos allmänheten, inbegripet risken för association mellan tecknet och varumärket, (3) tecknet är identiskt med eller liknar EU-varumärket oavsett om det används för varor och tjänster som är identiska med, liknar eller inte liknar dem för vilka EU-varumärket är registrerat, om det senare är känt i unionen och om användningen av tecknet i fråga utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till förfång för EU-varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé (art 9 CTMR). Som synes är reglerna för ett svenskt varumärke och ett EU-varumärke väldigt lika.COOP är ett varumärke som är registrerat både som figurvarumärke och som ord. Ensamrätten innebär att varumärkesinnehavaren kan hindra andra från att använda varumärket. Huruvida er användning är sådan att det är att bedöma som "näringsverksamhet" går dock att diskutera. Därutöver bör beaktas att COOP:s logotyp även kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd, innebärande att ni även kan hindras att använda tecknet därom (i det fallet krävs det inte att det rör sig om näringsverksamhet). Vid en snabb sökning kan jag däremot inte finna att ordet "Konsum" är varumärkesskyddat. Min rekommendation är att ni överväger att ta bort bilden ni använder och eventuellt även ordet Konsum ur rubriken. Jag kan som sagt inte finna att Konsum är varumärkesskyddat vid en sökning, men garderar mig utifrån att jag inte vet vad som skrivits i varningsbrevet till er. Vill ni hellre bemöta er motparts krav och inte ta bort varken logotypen eller ordet (exempelvis för att ni anser att ni ändå har rätt att använda varumärket) är min rekommendation att ni anlitar en jurist som företräder er. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig och gå igenom ärendet och det varningsbrev ni erhållit. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Ni kan å min mening eventuellt förhindras att använda COOP:s varumärke vilket kan resultera i bland annat skadestånd. Däremot kan det inte krävas att ni ska stänga ned er Facebook-grupp och inläggen i den. För att ni inte ska riskera att göra intrång och för att undvika eventuell rättslig tvist är min rekommendation att ni tar bort det som kan utgöra varumärkesintrång. Utifrån den information du delgett oss i din fråga kan jag därutöver inte finna att det är något problem att driva Facebook-gruppen vidare.Med vänliga hälsningar,

Butik för piratkopior, lagligt?

2020-06-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag har tänkt på att starta en butik i Stockholm och jag kommer att köpa in kläder,skor ifrån TurkietMen dessa är högkvalite falska kopior O det vill jag sälja undrar om det är lagligt Och alla kunderna kommer veta att varan är inte äkta vad säger lagen om den iden
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta om det är lagligt att importera kopior på diverse märkeskläder och skor och sälja i en butik i Sverige. Vad säger lagen? Det är inte tillåtet att importera kopior av märkeskläder/skor (så kallade piratkopior) för kommersiella (affärsmässiga) ändamål. Det utgör nämligen varumärkesintrång. Detta hänger ihop med att den som äger en upphovsrätt eller ett varumärke har rätt att bestämma hur fler exemplar av varan (eller piratkopior) ska framställas och spridas vidare på marknaden. Den som importerar piratkopior för kommersiellt ändamål kan göra sig skyldig till brottet varumärkesintrång vilket kan medföra böter eller fängelse i högst två år. Detta framgår av 8:1 varumärkeslagen (VL) Det är okej att köpa och ta med sig piratkopierade kläder till ett begränsat värde in över gränsen så länge det sker för privat bruk. Detta kommer inte tullen reagera på. Om du däremot beställer större mängder piratkopierade kläder och tullen misstänker att försändelsen är fylld med piratkopior kan de stoppa paketet och meddela det företag som äger varumärket som sedan kan starta en domstolsprocess mot dig. Om du för in piratkopior för mer än 4700 kronor (via flyg eller färja i chartertrafik) kommer du få betala tull för införseln. Om du reser in i landet på annat sätt kommer du få betala tull om värdet på piratkopiorna överstiger 3300 kr. Observera att detta är hur tullen i Sverige agerar, det är inte säkert att tullmyndigheterna i andra EU-länder har samma regler som vi, det kan hända att de inte tillåter piratkopior överhuvudtaget vilket kan medföra risker med import av sådana. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det du funderat på att göra är olagligt och du bör därför avstå från det då du annars riskerar fängelse, böter och/eller skadestånd. Om du är utomlands och köper en piratkopia för privat bruk är det dock antagligen ingen fara. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Du kan även läsa mer på tullens hemsida. Med vänlig hälsning,

Vem har upphovsrätten till byggnadsritningar som ligger till grund för bygglov?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har köpt en liten tomt (257m2)med ett färdigt bygglov för ett unikt gathus. Säljaren av tomten var inte inblandad i arkitekt/bygglovsansökan utan det var en annan familj som sedan inte genomförde köpet. Min fråga är om jag har någon skyldighet att betala arkitekten något för upphovsrätten om jag bygger enligt bygglovet( han hävdar detta) och i så fall vad? Jag blir i så fall helt i händerna på honom vad gäller priset. Inga konstruktionsritningar eller övrigt är gjorda. Huset är unikt för denna lilla tomt
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Fotografiska verk, men även andra alster av bildkonst, kan skyddas (1 § första stycket p5 URL). Exempel på andra alster av bildkonst kan vara t.ex. ritningar och målningar.För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. I regel informerar även stadsbyggnadskontoret om att ritningar som finns med bland bygglovshandlingar kan vara upphovsrättsligt skyddade.Sett till praxis innebär det att den ritning som ligger till grund för bygglovet (även om det inte är en konstruktionsritning per se) kan vara upphovsrättsligt skyddad, om ritningen uppnår verkshöjd. Så är troligt, bland annat sett till ditt uttalande att huset är unikt för den lilla tomten. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsrättshavaren har dels en ekonomisk rätt, dels en ideell rätt (2-3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande. Upphovsrätten kan överlåtas genom avtal, innebärande att en upphovsman kan sälja upphovsrätten till någon annan, eller att hen kan ge någon annan rätt att använda materialet mot betalning. Det finns inte lagstadgat hur mycket du ska betala för att använda materialet utan det är upp till dig och upphovsrättshavaren att komma överens om. Kan ni inte komma överens kan du inte använda ritningarna som ligger till grund för bygglovet. Alternativet om ni inte kan komma överens är att själv göra en ny ritning, alternativt anlita en annan arkitekt, och söka nytt bygglov. Givetvis måste den ritning du eller en annan arkitekt vara en annan och inte så lik att det rör sig om en kopia och inkräktar i den andre arkitektens upphovsrätt.Behöver du vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,